Om adhd en film om bemötande och förståelse i skolan



Relevanta dokument
Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Att ta avsked - handledning

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Förväntningsdokument. Mesta skola

Försök låta bli att jämföra

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Du är klok som en bok, Lina!

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Backstugans förskola

Max18skolan årskurs 7-9. Ekonomi

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018

Instruktioner till skolan

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Erfarenheter från utvecklingsarbete med kommunikationsstöd och lågaffektivt bemötande

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi

Samrådsdokument för barn och unga som bor på ett hem för vård eller boende eller i familjehem inför uppföljningsmötet

Mall vid kartläggning

Minska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder

Family-Lab är den svenska delen av Jesper Juuls internationella utbildning, undervisnings och rådgivningsorganisation Family-Lab International.

Alunskolansforskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vården har mycket att lära av anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN

Samrådsdokument för vårdnadshavare/förälder inför uppföljningsmötet

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

En inkluderande skola Stöd, inspiration och nya perspektiv

Gammal kärlek rostar aldrig

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

UR ETT SKOLKURATORSPERSPEKTIV

S:t Olof Resursskola Simrishamns kommun. Verksamhetsbeskrivning

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Utvecklingssamtalet Hur går det för ditt barn i skolan?

Rusmedel ur barnets synvinkel

22 Januari Bisnode People inför utvecklingssamtal

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Förskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola. Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket Stockholm

AD/HD självskattningsskala för flickor

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Gårdeby Natur-och Musikskola Skolans och fritidshemmets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer Rektor Marine Rosenberg. reviderad

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Föräldraenkät skola. Tala om vad Du tycker om Ditt barns skola!

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Hunnebostrands förskola

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Johannes skola. 68 svar. 84 procent svarsfrekvens

Fritidshemmets uppdrag

Resultat grundskolan. Totalt samt fristående verksamhet 2017

Stockholms stad. Västerholms friskola. 64 svar. 80 procent svarsfrekvens

Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar. Theo 5 år

Träna barn och ungdomar med ADHD/ADD och autism/asperger. Ett kunskapsmaterial för idrottsledare

Grunduppgifter. Humlans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Lösningsfokus i skolan. martin & micke

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Carlssons skola. 67 svar. 100 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Nya Elementar. 50 svar. 91 procent svarsfrekvens

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Enskede skola. 78 svar. 98 procent svarsfrekvens

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Kålhagens förskola

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Kvarnbyskolan. 60 svar. 87 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Kristinebergsskolan. 75 svar. 95 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Ekholmsskolan. 17 svar. 100 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Östbergaskolan. 29 svar. 97 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Eiraskolan. 133 svar. 100 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Magelungsskolan. 39 svar. 100 procent svarsfrekvens

FYSISK AKTIVITETVECKA I SKOLAN

Kvalitetsredovisning förskoleklassen

Studiero och trygghet

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Fagersjöskolan. 26 svar. 67 procent svarsfrekvens

Skolan är till för ditt barn

Benjamins förskoleenhet

Transkript:

Om adhd en film om bemötande och förståelse i skolan Frågor och förslag som uppmuntrar till diskussion 1

Inledning Ofta får barn och ungdomar med adhd svårigheter i skolan. I filmen Om adhd en film om bemötande och förståelse i skolan träffar vi Linnéa och Robin som hamnar i knepiga situationer på grund av omgivningens svårigheter att förstå deras beteende. Genom att lära oss mer kan vi hjälpa barn och ungdomar med adhd att fungera så bra som möjligt. Se gärna filmen först och använd det här diskussionsmaterialet sedan. Filmen Filmen beskriver kortfattat vad adhd är och varför barn och ungdomar med adhd ibland utmanar sin omgivning hur barn och ungdomar med adhd själva vill bli bemötta hur skolpersonal kan underlätta för elever med adhd och ge dem ett positivt bemötande. Filmen är cirka 20 minuter, men kan delas upp i delar om man inte vill se hela på en gång. I filmen finns några dramatiserade scener. I scenerna möter vi lärare, elever, föräldrar och en specialpedagog som försöker förstå Linnéa och Robin. Så här kan du använda materialet Diskussionsmaterialet utgår från tre av de dramatiserade scenerna i filmen en matematiklektion, ett historieprov och ett utvecklingssamtal. Titta på scenerna och reflektera över våra inledande öppna frågor som knyter an till scenen. Diskutera sedan råden från de intervjuade i filmen. Avsluta med att reflektera över vad det kan innebära för dig i ditt möte med barn och unga med adhd. Lärare kan använda materialet vid arbetslagsträffar eller på föräldramöten. Skolledare kan använda materialet för att väcka diskussioner i hela personalgruppen. Elevhälsan kan använda materialet i samarbete med skolpersonal, föräldrar och elever. Vi hoppas att både filmen och materialet ska ge upphov till många bra diskussioner med idéer och förslag om hur vi kan bemöta barn och ungdomar med adhd på ett bättre sätt i skolan. 2

Scen 1. Matematiklektionen Under en lektion i matematik har Robin svårt att sitta still och koncentrera sig. Han stör kamraterna och läraren försöker gång på gång att styra upp situationen, men misslyckas. Till slut ber hon Robin lämna klassrummet om han inte skärper sig. Robin rusar ut och läraren rusar efter. Båda är tydligt frustrerade över situationen. Men vad var det som hände egentligen? Kan man påstå att någon av dem gjorde fel är det Robin som är ouppfostrad och respektlös eller har läraren inte anpassat lektionen till Robins svårigheter? Vilka förslag och råd ger de intervjuade? Diskutera råden från några av de intervjuade. Tror du att de skulle kunna hjälpa Robin? Björn Kadesjö, barnläkare: Eleverna behöver pushas och uppmuntras. Det behövs tydlighet och tät feedback, så att eleven är på rätt spår. Och en struktur för den enskilda arbetsuppgiften och lektionens utformning. 3

Lise-Lotte Nyman, specialpedagog: För att de inte ska dra till sig negativa reaktioner måste man bädda lite för dem, och finnas där som ett hjälpjag. Man måste lära sig läsa av barnet, vara steget före hela tiden. Då kan du alltid undvika en konflikt. Brandon Golwitzer, elev: Musik kan hjälpa, med hörlurar. Och att man får hjälp av en lärare att komma igång med arbetet, och få den här chansen ibland att få gå ut på en promenad. Sara Ronningstam Millberg, kurator: Att ta vara på adhd-energin handlar om hur man strukturerar arbetet och vilka uppgifter man kan ge en elev i en klass. Till exempel att göra presentationer, att hålla ihop klassen, att få speciella uppdrag på utflykter, under idrotten, i redovisningar. Den energin är värdefull. På vilket sätt kan det som sägs i filmen hjälpa dig när du möter barn och unga med adhd? Scen 2. Historieprovet och utvecklingssamtalet Linnéa kommer för sent till historieprovet och lämnar in blankt. Läraren blir upprörd och kallar henne och hennes mamma till ett utvecklingssamtal. Under samtalet förstår läraren att Linnéa har adhd, och behöver stöd både från honom och mamman. Det förutsätter ett gott samarbete mellan skolan och hemmet. Tycker du att de löser situationen på ett bra sätt? Hade de kunnat göra annorlunda? 4

Vilka förslag och råd ger de intervjuade? Diskutera råden från några av de intervjuade. Tror du att de skulle kunna hjälpa Linnéa? Katja Sjögren, förälder: Jag tror att det är viktigt att ha en dialog med de här barnen. Att förklara mycket, att skapa rutiner, att också vara lyhörd för vad barnet skulle vilja ha för hjälp själv. Och prata med deras familjer också, för de har en helt annan kunskap. Björn Kadesjö, barnläkare: Vuxna som förmedlar att de förstår detta är svårt för dig, vi ska gemensamt underlätta för dig är grundtänkandet i det positiva bemötandet. Sara Ronningstam Millberg, kurator: Att adhd-anpassa en skola handlar helt och hållet om hur man möter individen och hur man strukturerar elevens skolarbete efter den elevens behov. Att i individualisera är oerhört viktigt. På vilket sätt kan det som sägs i filmen hjälpa dig när du möter barn och unga med adhd? 5

Om adhd ett diskussionsunderlag Hur kan vi på skolan och vi som är föräldrar förhålla oss till dem på ett sätt som hjälper dem och inte stjälper dem? Hur undviker vi tjatfällan så att vi i stället kan fokusera på det positiva? Och vad gör vi när orken inte räcker till och vi bara vill ge upp? Filmen Om adhd en film om bemötande och förståelse i skolan vill ge dig som är personal på skolan eller förälder en grundläggande förståelse för hur det kan vara att ha adhd. Filmen vill också väcka tankar om hur vi kan bemöta elever med adhd på bästa sätt för att de ska kunna utvecklas i sitt skolarbete så långt som möjligt. Det här diskussionsunderlaget hoppas vi ska sätta fart på diskussionerna på arbetsplatsträffar, föräldramöten och personalmöten. Filmen och mer om adhd hittar du på www.kunskapsguide.se Fler publikationer från Socialstyrelsen om adhd Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd ett kunskapsstöd, artikelnummer 2014-10-42 Läkemedelsbehandling av adhd hos barn och vuxna stöd för beslut om behandling, artikelnummer 2014-10-41 Publikationerna kan laddas ner från www.socialstyrelsen.se eller beställas från Socialstyrelsens publikationsservice, www.socialstyrelsen.se/publikationer E-post: publikationsservice@socialstyrelsen.se, Fax: 035-19 75 29