Bild 1. GÖTA motor # 295 från 1913 Foto RUBENS Utredning ifråga om släktskapet mellan motorerna Beijer Göta Målilla, Ytterligare ett blad till svensk motorhistoria Oktober 2010 Reviderad Sept 2013 (version 2) Tore Blom, med hjälp av Jimmy Pihl och Thomas Davidson Inledning Vi har nog alla, vid något tillfälle, noterat likheten mellan de olika Beijer motorerna tillverkade i Vimmerby eller Kristdala. Det rör sig om Nils August (N.A.) och Frans
Oskar (F.O.) Beijer vars motortillverkning har en gemensam början i Kristdala. Två bröder som omkring 1907 delar på sig i och med N.A. Beijer förvärvar mark i Vimmerby och där börjar med en egen mekanisk verkstad. Visst, det finns en förhistoria om tillverkningen av motorer i soldattorpet i Bråbo och om en tredje broder men detta får anstå till ett annat sammanhang. För tydlighetens skull benämner vi motorerna fortsättningsvis, N.A. Beijer som Vimmerby och F.O. Beijer, som Kristdala. Ser vi till de tidigare motorerna från tiden före första kriget, de med öppen vev, tvärstycke och plan gejder hittar vi Vimmerby motorer och Kristdala motorer som man tycker är helt lika. Därtill finns en Målilla motor som är i det närmaste identisk med sina grannar från Kristdala och Vimmerby. Och för att det skall bli riktigt spännande finns också ett antal GÖTA motorer från Tröskverksbolaget Thermaenius i Hallsberg som är slående lika de tre föregående. Frågeställningarna Hur förhåller det sig egentligen med allt det här, hur ser släktskapet ut mellan dessa motorer som vi möter under namnen GÖTA, N.A. respektive F.O. Beijers och Målilla? Vad är det vi ser? Är det samma tillverkare av allihop eller har man kopierat varandra i en så generande hög grad? Frågan ställde jag till Anders och Jimmy Pihl, välkända motorpersonligheter ifrån just Kristdala, men svaret blev inte vad jag önskade, utan bara som vanligt, det vet vi inte och det är nog ingen som vet. Men det skulle vara ytterst intressant om vi kunde reda ut det. Åsikterna går här isär lite om GÖTA motorn var tillverkad vid Thermaenius i Hallsberg eller bara såld genom dem. Förslag finns om att de var tillverkade vid Torps bruk och även Storebro är nämnt som en möjlighet. Att reda ut detta är nog inte lätt, men låt oss försöka. Vi började med frågeställningarna som vi ville ha svar på, 1. Vem har egentligen tillverkat GÖTA motorn? 2. Är GÖTA motorn kanske en version av motorn tillverkad vid Beijer i Kristdala eller t.o.m. en kopia tillverkad på annat håll? 3. Kan den vara tillverkad vid Beijer i Vimmerby, eller var alla deras motorer inbyggda motorer med slutet vevhus? 4. Finns möjligheten att GÖTA motorn är tillverkad vid någon av de andra motorfabrikerna som Torps, Storebro eller Målilla? 5. Har tillverkningen kanske bara delvis gemensam bas, såsom gjutna vid samma gjuteri och byggda i Hallsberg? Därav likheten mellan de båda Beijer verkstäderna och Alms, Målilla motor.
Bild 2. En till nummer oidentifierad F.O. Beijer, Kristdala. Ca 1910 foto RUBENS Sammanställning Vi började fundera över metod och om det skulle det skulle gå att få klarhet, eller t.o.m. svar på någon av dessa frågor genom att sammanställa och jämföra i en detaljstudie. Så Jimmy Pihl och jag började notera och sammanställa det vi visste om samtliga av dessa motorer. Vi kom fram till att vi måste ta fram en lista som noggrant listade alla väsentliga delar både till konstruktion och detaljutformning. I detta skede involveras även Thomas Davidson vars stora kunskap kommer till stor glädje i arbetet. För att vinna denna kunskap om skillnader och likheter har vi granskat motordetaljer från samtliga kända exemplar. Motorlistan försågs med detaljanteckningar för respektive motor ifråga om konstruktion och utrustning. I arbetet med att försöka förstå i detalj vad vi har för handen och finna ett samband, kom vi att noga studera och jämföra även utförda gjutningar såväl som andra motordetaljer över märkesgränserna. Omedelbara slutsatser Snart hade vi ett tjugotal motorer upptecknade och genast stod det klart att Kristdala och GÖTA motorerna är tillräckligt lika för att kunna vara tillverkade på samma ställe. De ser ut att vara tillverkade efter samma ritningar och gjutna på samma gjuteri med samma modeller. Vi kunde även se utvecklingsskeden i motorernas konstruktion som följs åt oavsett hur de är skyltade. Skillnaden på smörjapparatens konstruktion mellan Kristdala och GÖTA gjorde att vi fick fram två versioner. Den ena av typ Kristdala hade spärrhjulet för smörjpumpen monterat uppe på sidan av oljebehållaren och den andra versionen, typ GÖTA hade smörjapparatens spärrhjul monterat nere på bryggan till bränslepumpen. När så motor #312 från N.A. Beijer, Vimmerby upptäcktes med en smörjapparat typ GÖTA, började det falla på plats. Därmed tyckte vi oss kunna avskriva de andra motortillverkarna såsom Torps och Storebro, vars motorer var helt olika GÖTA motorn i sina konstruktioner.
Målillas motor är däremot så lik och nära besläktad att den måste jämföras i en särskild studie. Bild 3. N.A. Beijers motor som den ter sig i prospekt avsett för år 1909, daterat 1908. Prospektet ger oss den tidigast kända illustrationen av en Beijermotor. Arkivmaterial Som ett komplement till listor över bevarade motorer söktes trycksaker och arkivuppgifter från den tiden och på så vis lokaliserades Thermaenius arkiv till Arkivcentrum i Örebro. Väl på plats hittade vi en rad viktiga dokument, bl.a. leveransförteckning över försålda GÖTA motorer. Genom leveransförteckningarna för GÖTA motorer 1909 15 har vi fått tillgång till information om såväl köpare som motorns nummer och leverans år. Men framför allt ger de verifierad information om vem som levererat respektive motor. Vi fick ett totalt genombrott i våra efterforskningar och får den vägen svar på flera av våra frågor och mer därtill.
Bild 4. GÖTA motorns skylt från motor #192. Utskriften av SVERIGE på Franska är troligen ett resultat av Thermaenius exportambitioner och franskan som dåtidens stora världsspråk. Foto RUBENS N.A. Beijer störst I det funna materialet framgår att Vimmerby under en tid var den dominerande motorleverantören till Thermaenius i Hallsberg. Där finns även listat några andra framstående motorfabrikat som Avance, Fenix, Målilla och Sandbäcken vilka bolaget också sålt tillsammans med sina tröskverk. Av kontrakten mellan Vimmerby och Thermaenius, för åren 1910-13, framgår att Vimmerby ger Thermaenius ensamrätten på alla motorer. Vimmerby företaget förband sig att inte sälja några motorer till någon annan under avtalstiden. Om någon intressent hörde av sig skulle man hänvisa till Thermaenius. Avtalet för 1910 började gälla redan från 1 december 1909 och löpte till sista december 1910. Nytt avtal, som reglerade leveranser och lagerhållning m.m., skrevs inför varje år under de fyra år som överenskommelsen kom att gälla. Avtalet statuerade antalet motorer som skulle levereras till Thermaenius och redan första året omfattade ordern inte mindre än 97 st motorer varav den första redan i december 1909. Under samma tid köptes även ett antal GÖTA motorer från C.A. Alm i Målilla så det totala antalet GÖTA motorer inköpta 1910 var 122 st. Enligt den sammanställning som finns så lyckades Thermaenius inte sälja alla dessa under innevarande år utan de lagerfördes till nästkommande. Det påverkade naturligtvis behovet 1911, varför beställningarna det följande året omfattar ett något mindre antal. Även om leveranserna minskade något mot första året så var de betydande, med över 60 motorer årligen under de följande avtalsåren till och med 1913. Allteftersom konkurrensen från andra fabrikat gör sig gällande minskar därefter GÖTA motorernas andel av Thermaenius försäljning. Olika Modeller I en broschyr från 1910 annonserar Vimmerby (N.A. Beijer Mek.) följande storlekar 4, 5, 6, 8 och 10hk, medan en annan broschyr för GÖTA motorn samma år anger 5, 7, 9, och 12hk, vilket också är de modellerna som generellt borde ha levererats. Men en
genomgång av leverantörslistorna och bevarade motorer ger en inkonsekvent bild då respektive motorskylt inte stämmer överens med listan. Ett antal motorer om 18 hk tillverkades också men nära nog samtliga exporterades. Från dessa arkivuppgifter läser vi att motorerna var på en hästrafts överkapacitet förutom den stora motorn på 18 hk som skulle ha överkapacitet tre hästrafter. Export Beijersmotorerna tillverkades för den inhemska marknaden och kom aldrig att bli någon exportvara. Det till trots finns det uppgifter om en begränsad export genom Beijers återförsäljare. Att motorskylten på Göta motorerna har fått Sverige utskrivet på franska språket indikerar möjligen att Thermaenius haft vissa exportambitioner. Någon export till Frankrike har vi inte kunnat se men väl såldes det åren 1910-12 ett antal GÖTA motorer till Italien. Främst var det de större motorerna på 18 hk men även några av de mindre hittade köpare hos den Italienska agenten Guiseppe Righi. I Motorveteranen no 2 1990, anger Norrgård, att ett antal motorer sålts till Afganistan. Dessa ser inte ut att vara sålda genom Thermaenius, utan bör ha levererats från Beijers direkt. Om det skett före eller efter avtalstiden 1910-13 känner vi inte till. Storsäljare på fall Totalt kan vi läsa ut att under avtalstiden, fram till och med 1913, har Thermaenius sålt ca 275 st GÖTA motorer från verkstaden i Vimmerby. Efter avtalstiden sker en dramatisk minskning av försäljningen då det 1914 inte säljs mer än ca 15 st och året därpå endast tre st. Så från att varit en uppstickare och storsäljare 1910 blev GÖTA motorn nästan helt marginaliserad på mindre än tre år. GÖTA motorn började nu 1914, bli en lite omodern motor och med så många andra mindre och effektivare motorer på marknaden förstår man att de måste blivit svårare att sälja. Konkurrerande motorer t.ex. Målilla motorn var nu uppdaterad till en modernare variant och låg därmed steget före i utvecklingen. Lokalt var Vimmerby nu även utsatt för ytterligare en konkurrent sedan några av de anställda vid Kristdala, hoppat av och startat upp Kristdala Motorfabrik, vars KRIMO motorer snabbt tog sin del av marknaden. Samma nummerserie GÖTA motorns nummerserie är sannolikt att betrakta som densamma som Vimmerbys tillverkningsnummer. Inga numrerade motorer från Vimmerbyverkstaden är kända från tiden före avtalstiden 1910-13 och den enda motor som är känd därefter har en logisk följd till GÖTA motorernas nummerserie. Den lägst numrerade GÖTA motorn som förekommer i Thermaenius avräkningslistor över erhållna motorer är #5 och den med högst angivna nummer är 316. Motorerna #1-4 och ytterligare 38 st av de hundra första finns inte med i Thermaenius förteckning över inköpta GÖTA motorer från Vimmerby. Ett rimligt antagande är att de tillverkats och sålts före avtalet trädde i kraft, den 1 december 1909. Vi får därmed fram att verkstaden i Vimmerby tillverkat och sålt ca 42 motorer från starten 1907 till 1 december 1909.
Bild 5. Motorskylten på N.A.Beijers motor #312 från 1914. Motorn är såld efter avtalstiden med Thermaenius. Foto RUBENS I avtalet för 1913 finns en klausul som tidigare år inte varit med. Thermaenius har fortsatt ensamrätt på alla motorer upp till 12 hk. Men i den nya klausulen där medges rätten för Beijers att på egen hand sälja de större motorerna på 15 och 18 hk. I en annan korrespondens från samma år, erbjuder Thermaenius Beijer och Westberg provision på bolagets tröskverk som kan utnyttjas vid försäljning av dessa motorer. Det är nu tydligt att maskinfirman Westberg, som sedan känns igen som Nilssén & Westberg, här har etablerat sin relation med Beijer. Nilssén & Westberg finns ju med under lång tid som försäljare av Beijers motorer i kombination med sina sågverksmaskiner. Efter avtalstiden, 1914 saknas några motornummer i förteckningen över försålda GÖTA motorer och däribland #312. Det tolkas som att verkstaden nu utnyttjade sin möjlighet att återigen sälja motorer på egen hand. Motor #312 finns bevarad och bär en skylt från N.A. Beijers Mek.Werk. Vimmerby så sammantaget måste detta betyda att man använt sig av samma nummerserie.
Bild 6. Motor # 312 med smörjapparatens spärrhjul monterat nere på bryggan vilket är typiskt för GÖTA motorerna. Det är den enda kända motorn med skylt för N.A.Beijers Mek. Werk. Vimmerby under epoken med plangejder och öppen vevrörelse, 1907-23. Foto RUBENS Nya Typen Några bevarade Vimmerby motorer från senare delen av tiotalet eller tidigt 1920-tal känner inte vi till. Tillverkningen måste varit mycket liten under krigsåren och strax därefter. Från 1914 ser det ut som om man i det närmaste släppt tillverkningen av motorer till fördel för annan tillverkning. Endast ca 100 motorer ser ut att ha tillverkats under tiden 1914-23 utifrån kända tillverkningsnummer. Istället är det via Kristdala som motortillverkningen kanaliseras då man där tar initiativet på motorsidan. Helt släppte man inte tillverkningen det vet vi då vi i en sammanställning från 1917 över 1916 års motorköpare från E Nilssén, finner en referens till en 20 hk motor inköpt från Beijers Vimmerby. Notera att om tillverkningen ev. stod still på motorsidan under kriget så kan denna motor mycket väl vara levererad lagervara. Denna 20 hk och skulle kunna vara den i referensen angivna motorn, Levererad från N.A. Beijers som #340 och är den senaste bevarade N.A. Beijer med öppen vev, som vi känner till.. Den tros vara tillverkad omkring 1916.
I början av 1920 talet är dock Vimmerby mer kraftfullt tillbaka då man omkring 1923 omkonstruerar sina motorer till vevhustyp. Den tidigast kända motorn av den nya typen som är bevarad är #418 daterad 1923. Konstruktionen med den öppna vevrörelsen ersätts nu med en motor där vevpartiet byggs in i ett heltäckande vevhus. Därmed får man en modern motorserie med helt andra prestanda och en modern design som kunde hävda sig i en växande marknad. Men det räckte inte med det, någon gång under 1924-25 byter företaget också namn från N.A. Beijers Mekaniska Verkstad till Beijers Motorfabrik. I det sammanhanget ser det även ut som om man 1924 lyfter nummerserien ett antal hundra motorer. Dessa nya motorer var mycket framgångsrika och Beijers Motorfabrik i Vimmerby blev också en av de största under 1930-talet. F.O. Beijer, Kristdala Efter avtalstiden med Thermaenius sker uppenbarligen en omsvängning i motorhanteringen från Beijers sida, där Vimmerby nu ser ut att dra ner på ambitionen till fördel för Kristdala verkstaden. En tydlig indikation på att detta händer är att man från Kristdala ger ut en broschyr över sina motorer och samtidigt tecknar avtal med en ny ensamförsäljare. Det är kantor Ernst Nilssén, från Kristdala som nu uppträder som ensamförsäljare. E Nilssén är inte ny i Beijer sammanhang utan förekommer redan som försäljare av Beijers motorer 1911 och då som Huvudförsäljare Vi hittar hans namn redan 1910 och kanske troligen var han engagerad även därför innan. Där kommer således den första delen i namnet Nilssén & Westberg in bilden. Ett företagsnamn vi ser allt som oftast skyltat på bevarade Beijers motorer än idag. Denna broschyr är odaterad men har uppskattats till ca 1913 men kan lika gärna vara avsedd för året efter. Samma broschyr finns sedan i en uppdaterad utgåva från 1916 med samma agentur. I en broschyr från 1911 annonserar F.O. Beijer, sin Kristdala-motorn som en fotogenmotor, men under 1913 publiceras en annan katalog där motorn är namnändrad till Råoljemotorn VEGA. Övergången från fotogen till råoljemotor sker konsekvent för alla modellerna och de första råoljemotorerna levereras sommar månaderna Juni/Juli 1912. I den 1913 år utgivna katalogen varnar man även uttryckligen för att motorn inte skall förväxlas med en annan motor från Kristdala då det är det år som AB Kristdala motorfabrik, senare Krimo kommer igång. Trots samarbetet med N.A. Beijer i Vimmerby, och det avtal han har med Thermaenius, står man enligt vår tolkning fri att från Kristdala leverera motorer till andra köpare, även om de är konkurrenter till Hallsberg företaget. Så sker också under hela tiden 1910-14 och intressant är att notera att Olléns i Walla, är upptecknad som mottagare av motorer vid ett flertal tillfällen under åren 1910 och 1911. Olléns som senare kom att starta tröskverksfabriken i Flen 1912. För år 1912 eller senare finns det dock inte finns antecknat några motorer levererade till Olléns? Under 1913 finner vi ett stort antal motorer levererade till Maskinfirman Champion och det finns en Champion motor bevarad som är stämplad 1914, men i övrigt vet vi
inte omfattningen av eventuell försäljning till respektive kunder, då uppgifter därför saknas. Champion annonserar, F.O. Beijers motorer, under åren fram till och med 1915 men det tar slut då Champion blir agent och tecknar avtal med AB Kristdala Motorfabrik, (Krimo) från 1916 och framåt. Samtidigt kan vi se att antalet Beijers motorer från Kristdala börjar finnas i statistiken över bevarade motorer. Några Kristdalaskyltade motorer från tiden 1910-13 finns inte bevarade, lika lite som där finns några från Vimmerby genom avtalet med Thermaenius. Motorer från tiden före 1910 finns några få exemplar bevarade. De finns i en blandad kompott med de båda brödernas initialer och samtliga är omärkta till såväl årtal som tillverkningsnummer. Så när nu Kristdala tar initiativet, ger ut ny broschyr och skriver avtal med ny agentur sker det just samtidigt som GÖTA motorns tid är förbi och Vimmerby blir i det närmaste obemärkt på motorsidan under flera år framöver. Här är vi fortfarande något osäkra men det ser ut som om man gör ett avstamp och börjar om med en ny nummerserie från ca #500 år 1918. Den tidigast kända numrerade Kristdala motorn är en arkivuppgift som anger motor #500, men inget försäljnings datum. Nästa kända motor nummer är från bevarade motorer # 505 följt av 531, båda odaterade. Motorer finns sedan bevarade i en jämn fördelning nummermässigt uppåt i tiden. Den tidigaste F.O. Beijer vi har uppgifter på med både # och år är för närvarande motor nr 595 levererad 3 sept 1919. Bild 7. F.O. Beijer #531 bär denna skylt, som ger tillverkningsnummer, effekt och varvtal men inget årtal. Enligt artikelförfattarens nya beräkning bör den datera sig till 1918. Foto RUBENS Att Kristdala antas börja en ny serie skulle kunna verifieras genom att Vimmerby, när de på 1920 talet återkommer med de nya motorerna, är dessa numrerade i en 400 serie. Det stämmer bra i linje med den tidigare GÖTA serien vars högsta kända tillverkningsnummer är #316 från ett tiotal år innan. Kristdalafabrikens motorer med öppen vevrörelse från 1910-talet finner vi sedan i ett antal och även från 1920-talet finns det några stycken i olika utförande under stegvis utveckling mot en mer modern motor. Omkring 1926 ändrar F.O. Beijers Mek.
Werkstad namn och skyltar sina motorer F.O. Beijers Motorfabrik, och vi hittar nu motorer med tillverkningsår instämplade på skylten. Inom bara några år är skyltarna ändrade till endast Beijers Motorfabrik, Kristdala varvid de båda Beijerföretagen får samma namn men med olika ortsnamn. Den första inbyggda motorn från Kristdala fabriken tycks dock inte ha kommit ut på marknaden förrän tidigast 1934, ungefär 10 år efter broderfabriken i Vimmerby. I och med detta är motorerna åter i stort sett likadana och tycks så förbli 1930 talet igenom. Kristdalafabrikens motortillverkning kom aldrig att bli lika omfattande som Vimmerby fabrikens men i fråga om renommé har vi aldrig upplevt någon skillnad. I 1915 år broschyr annonseras även en 4 takts fotogenmotor med elektrisk tändning som var i det närmaste identisk med Herkules motorn från Sandbäckens verkstäder, i Katrineholm. Dessa motorer började förmodligen projekteras redan 1914 och var av allt att döma ett rent plagiat. Båda Beijerverkstäderna annonserade samma motor i 1915, men troligtvis tillverkades inga motorer under krigsåren, utan det var först 1918 som produktionen kom igång att döma från befintliga leveransförteckningar. Anledningen till att motorn annonserades och illustrerades 1915 men inte kom i produktion kan vi bara spekulera i. Detsamma gäller varför det närliggande Kristdala Motorfabrik, också tillverkar och säljer en identisk motor samtidigt. Det kan inte vara en slump utan måste ha en bakomliggande förklaring som vi inte känner till. Joint venture eller samproduktion Då motorerna från Kristdala och Vimmerby bara skiljer sig marginellt åt, måste det varit ett intimt samarbete mellan de båda brödraföretagen. Det är idag svårt att förstå relationen dem emellan men utvecklingsarbete och samutnyttjande av gjutmodeller med mera måste ha skett i stor skala under långa tider. Detta samspel företagen emellan hade säkert en viss betydelse när så som Vimmerby kontrakterar hela sin produktion mot en enda kund 1909. Kristdala fabriken var ju inte upplåst av avtalet med Thermaenius utan var ju fri att sälja motorer och konkurrera med GÖTA motorn. Det är den enkla skrivningen, men om vi tänker efter nu vad vi har gått igenom så manar det till eftertanke. Detta samarbete var nog så som jag ser det betydligt tätare än vi normalt har sett det. Jag sträcker mig så långt som att påstå att de båda Beijers verkstäderna gjorde gemensamt lag och tillverkade motorerna i ett nära samarbete där både Vimmerby och Kristdala under vissa tider tillverkade motorerna tillsammans. Det var väl främst under GÖTA epoken som en gemensam motorproduktion måste ha skett för att senare under samförstånd delas upp och koncentreras till Kristdala. Det skulle förklara hur Beijers kunde prestera så många motorer på denna tid, och varför det inte finns några motorer vare sig från Vimmerby eller Kristdala från tiden 1910-13, bara GÖTA motorer. Produktionskapacitet Thermaenius köper ca 275 GÖTA motorer av N.A. Beijer i Vimmerby under avtalstiden 1910-13 d.v.s. på 4 år. Av dessa levereras under första året hela 97 st. De tre resterande åren levereras över 60 st per år. Hur är detta möjligt? Det är mer än en motor i veckan eller mindre än sex arbetsdagar per motor. Ser vi till verkstadens
motorproduktion innan avtalstiden 1907-9, är den ju beräknad till ca 20 motorer i snitt per år. Då förutsätter vi att tillverkningen under första året inte varit fullt så omfattande. 1910 var 10 man sysselsatta vid verkstaden och det är inte rimligt att man så direkt kan mer än fördubbla tillverkningen. I samarbete med Kristdala torde man möjligen få fram motorer i den här volymstorleken. Hur många anställda det var vid verkstaden i Kristdala vid den här tiden har jag ingen säker uppgift på men av allt att döma omkring 5-7 men inte mer än 10 man. Bild 8. En unik vy innifrån F.O Beijers Mek Verkstad från 1910 ca. Motorerna har den låga luckan över spolkanalen men ingen smörjapparat. Med en bild som denna förstår vi lättare att att kapaciteten på verkstaden var begränsad till mellan 20-30 motorer om året. Foto Kristdala hembygdsförening Målilla egen GÖTA serie Trots en sådan mobilisering av de båda Beijers verkstäderna beräknades inte kapaciteten räcka till för Thermaenius behov, varför bolaget i Hallsberg även vände sig till Målilla för köp av ytterligare GÖTA motorer. Från fabrikören C.A. Alm, Målilla levererades därför under åren 1910-12 ett antal motorer som även de kallades GÖTA. Det rör sig om närmare 50 st motorer under de tre åren men något avtal liknande det med Vimmerby har inte påträffats. Att det funnits ett avtal eller en ordentlig överenskommelse i botten verkar troligt då Målillas GÖTA motorer bildar en egen obruten nummerserie från 1-47 vilket tyder på en väl planerad upphandling. De levererades i två storlekar om 7 eller 12 hk.
Bild 9. ansedd som Målillas första motor från 1907. Denna motor som enligt uppgift ska vara C.A.Alms första är allmänt ansedd som en kopia av samtida Beijers motorer. Artikelförfattaren är idag tveksam till det angivna tillv året utan anser att 1909 vore mer sannolikt Foto RUBENS Dessa GÖTA motorer antas vara av samma typ som den i Målilla motormuseum bevarade motorn från 1907. Denna motortyp var i så fall Målillas första volymmässigt seriebyggda motor. Motorn var en nästan identisk kopia av de samtida motorer som byggdes i Kristdala och Vimmerby. Om dessa motorer var försedda med Thermaenius skylt för GÖTA motor eller om de såldes under Målillas eget namn vet vi inte då ingen av dessa motorer ser ut att vara bevarade. Bild 10. C.A.Alms motor från 1907? varpå verkstadens GÖTA motorer baserades var redan från början så lika med Beijers att de lätt kan förväxlas. Foto RUBENS 1912 var Alm i Målilla klar att presentera en ny modell, som är känd som A-motorn. Den refereras till som en större motor och blev mycket uppmärksammad på Industrioch Lantbruksutställningen i Eksjö 1912. A-motorn annonseras senare i sex olika storlekar från 8-25 hk. Hur många A-motorer eller vilka storlekar som verkligen kom
att tillverkas är osäkert men från de tre A-motorer som idag finns kvar, vet vi att #195 från 1915 är på 12 hk och #208 samt #236 från 1916 är på 16 hk. Vid utställningen 1912 visades även en stående motor upp vilken vi inte vet något mera om. Möjligen kan det varit en förlaga till den mindre stående motor på 10 hk, som fr.o.m. 1917 annonseras ut och som brukar refereras till som C-motorn. Denna motor var Målillas första motor av vevhustyp. Den gamla öppna A-motorn ersätts ca 1923-24 av B-motorn som var en modern horisontell motor försedd med inbyggt vevparti och centrifugalregulator. Notera att Thermaenius försäljningen av motorer från andra tillverkare så som Avance, Fenix och Sandbäcken är listade under respektive företags egna namn och ej såsom GÖTA motorer. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vi lyckades med att identifiera och fastställa GÖTA motorns tillverkare. Vi har därigenom kommit att belysa den tidiga motorutvecklingen för både F.O. Beijer i Kristdala och N.A. Beijer i Vimmerby. Det tidiga samarbetet mellan de båda Beijer verkstäderna har vi analyserat och i viss mån omvärderat. Vi har även fått fram att GÖTA motorn tillverkades av ytterligare en verkstad, C.A. Alms Mekaniska Verkstad, Målilla. På så vis har det bekräftats att Målilla har haft en serietillverkning av motorer före A-motorn som annars anses vara den första serietillverkade motorn. Följande tror vi oss veta: 1900-1907, Tillverkas motorer i Kristdala under både F.O. och N.A. Beijers namn. 1907, Etablerar sig N.A. Beijer i Vimmerby medan F.O. blir kvar i Kristdala. Motortillverkningen antas ske på båda platserna samtidigt. C.A. Alm tillverkar sin första motor vid vad som kom att bli Målilla Mekaniska Verkstad. 1909, I december tecknar N.A. Beijer kontrakt om ensamförsäljning av motorer med Joh. Thermaenius & Son, Hallsberg, under namnet GÖTA motorn. Motorerna tillverkas i samarbete med brodern F.O. Beijer i Kristdala. 1910, Börjar C.A. Alms Mekaniska Verkstad, Målilla att leverera egenhändigt tillverkade motorer till Thermaenius som likaså säljes under namnet GÖTA motorn. 1912, Upphör Målillas leveranser till Thermaenius och A-motorn introduceras. 1913, Upphör N.A. Beijers leveransavtal med Thermaenius och tillverkningen reduceras betydligt. 1917, Målilla annonserar sin stående motor, kallad C-motorn.
1918, Ökar Kristdala-verkstadens motortillverkning och en ny nummerserie från #500 införs. 1923, Ser vi åter N.A. Beijer i Vimmerby tillverka motorer i en ny modern version med inbyggt vevhus. 1923, Målilla börjar tillverka de så kallade B-Motorerna av vevhustyp som ersätter den tidigare öppna A-modellen. 1924, Beijer i Vimmerby lyfter av allt att döma serienumren på sina motorer några hundratal. 1925, N.A. Beijers Mekaniska Verkstad i Vimmerby byter namn och motorerna börjar skyltas, Beijers Motorfabrik, Vimmerby. 1925, F.O. Beijers Mekaniska Verkstad byter namn och motorerna från Kristdala skyltas F.O. Beijers Motorfabrik, Kristdala. 1934, F.O. Beijers Motorfabrik börjar att tillverka motorer av nya typen med inbyggt vevhus. Bild 11. Några Beijer / GÖTA motorer under vård i förråd foto RUBENS Vi som arbetat oss igenom ovanstående material och fördjupat oss i ämnet har gjort det endast utifrån vår önskan att hitta sanningen. I de fall vi har dragit för snabba eller felaktiga slutsatser kan det bero på ett begränsat informationsunderlag. Om du som läsare har en annan åsikt eller mer information önskar vi att du hör av dig. Även ett
allmänt ifrågasättande kan vara välkommet i det att det skapar intresse och bidrar till den fortsatta diskussionen. Vi ber er vänligast att kontakta oss. Tore Blom Rubens Maskinhistoriska Samlingar 0511-50535 info@rubens.se Källor. Arkivcentrum Örebro Bolagsverket Familjen Pihl Göteborgs Veteran-Motor-Samling Kalmar Museum Kristdala hembygdsförening Kungliga Biblioteket Maskinveteranen Målilla Motormuseum Rubens Maskinhistoriska Samlingar Samt en rad olika motorägare och maskinentusiaster