En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa



Relevanta dokument
BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

Hjälp i ditt hem Information om vår hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering.

Behandling av beroende Information om vår behandlingsmodell för alkohol-, tablett- och narkotikaberoende.

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Hälsosamt lärande Information om barn- och elevhälsan

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Familjeinriktade insatser; Parterapi.

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Är du orolig för dig själv, ditt barn, en anhörig, vän eller granne? Här kan du se vart du kan vända dig för råd och hjälp. Alla instanser har

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Skolrelaterad psykisk ohälsa bland unga tjejer och killar

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Barn som är närstående

Kartläggning som grund för utveckling

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN

Habiliteringscenter Liljeholmens kurser och grupper våren 2018

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

Habiliteringscenter Liljeholmens kurser och grupper hösten 2018

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Information till dig som vill bli familjehem

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Ombyte och vila Information om våra korttidsboenden för personer med funktionsnedsättning.

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?

Münchhausen by Proxy Ett omdiskuterat pediatriskt tillstånd

Stöd till dig som är anhörig

En undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor.

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Stöd i Sundbyberg. För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i

Vi som presenterar. Sofie Karlsson Erfaren förälder

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar

Vägen till arbete Individuellt stöd i vuxenlivet för att nå, få och behålla ett lönearbete

Huddinge kommuns hemtjänst!

En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga

att man väljer klassföräldrar till klassen.

PREVENTIVA INSATSER OCH UTVÄRDERING AV STÖDGRUPPER

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall

För en bra vistelse Information till patienter och anhöriga om Norrtälje sjukhus vårdavdelningar.

Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens

Skolfrånvaro. Anette Stockhaus, leg psykolog

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

DRAFT. Annat land. utanför europa

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

Till dig som bor i familjehem

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7

Välkommen till kurator

Bättre arbetsmiljö varje dag

Nedstämda studerandes berättelser på en virtuell arena -Nyyti rf:s virtualskuldra som en ny kanal för självreflektion

Anhörigstöd i Lessebo kommun

Delaktighet - på barns villkor?

Barn och ungas delaktighet! Så mycket mer än att bara bestämma

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

Barnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall

Kalles mamma får en psykos

Frågeunderlag. Bilaga 1

Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Depressioner hos barn

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN

Barn till tals Samtal med föräldern om barnets vardag, för att stödja barnet och dess skolgång

Uppmärksamma den andra föräldern

Intervjustudie. Barntraumateamet Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan Handen Selektiv mutism

Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen

ANHÖRIGSTÖD I HAGFORS KOMMUN

Guide för en bättre arbetsmiljö

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt

Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Stress! BellaStensnäs Leg. psykolog

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Transkript:

En bättre relation Familjeintervention när en förälder har psykisk ohälsa

Symptom på psykisk ohälsa hos en förälder som uttalad trötthet, långvarig nedstämdhet eller ihållande irritation, kan påverka barnets välbefinnande. Familjeintervention är en metod som har utvecklats för att främja barnens välbefinnande. Den är inte en terapi eller behandling, utan syftet är att verka förebyggande. I den här broschyren berättar vi mer om familjeintervention och hur vi kan hjälpa familjer att hantera och prata om psykisk ohälsa. Om du behöver råd eller hjälp, kan du kontakta oss. Du hittar kontaktuppgifter på baksidan.

Varför familjeintervention? Hjälp för föräldrar och barn När en förälder har psykisk ohälsa, kan barn feltolka förälderns symptom, anklaga sig själva och ta på sig ansvar för föräldern. Det i sin tur kan leda till beteendeförändringar hos barnet. Forskning har visat att rätt kunskap om förälderns psykiska ohälsa skyddar barnet och minskar risken för att barnet själv får symptom eller insjuknar i psykisk ohälsa. Ett av de viktigaste skydden mot psykisk ohälsa hos barn är att öppet kunna prata med föräldern om hans eller hennes psykiska ohälsa. Med metoden Familjeintervention stöttar och hjälper vi familjer att öka öppenheten och lyfta upp svåra frågor. Metoden hjälper även till att lindra både barnens och föräldrarnas oro. När kan familjeintervention hjälpa? Metoden kan vara till hjälp i olika familjesituationer, till exempel när: föräldern har en fungerande behandlingskontakt själv och det inte är akut kris i familjen på grund av den psykiska ohälsan föräldrarna själva vill fundera på familjesituationen genom barnens berättelser och upplevelser det inte samtidigt finns något annat stort problem i familjen, till exempel missbruk, risk för skilsmässa eller våld. Familjeintervention kan användas både av ensamstående föräldrar och föräldrar i en parrelation. Den kan genomföras på två olika sätt: med en enklare eller en mer djupgående metod. Du kan läsa mer om de två metoderna på nästa sida.

Två olika metoder Enklare metod Med den enklare metoden genomför vi två samtal med föräldrarna. Syftet är att ge föräldrarna tips och råd för att kunna prata om och öka öppenheten runt förälderns psykiska ohälsa inom familjen. Djupgående metod Med den djupgående metoden genomför vi först två träffar med föräldrarna där vi går igenom den psykiska ohälsans historik och hur den påverkar föräldrarna. Därefter går vi igenom barnens situation och de teman som föräldrarna vill att man ska diskutera med barnen, varje barn för sig. Stor vikt läggs vid föräldrarnas åsikter och önskemål eftersom de känner sina barn bäst. Sedan intervjuas varje barn för sig, oftast hemma om familjen önskar det. Vi utgår från föräldrarnas funderingar och frågor, tar reda på barnens uppfattning om förälderns psykiska ohälsa, vilka frågor de har, om de känner sig oroliga och så vidare. Detta hjälper oss att få en uppfattning om hur barnet klarar sig i olika sammanhang och hur barnet mår. Nästa steg är en familjeträff som vi planerar tillsammans med föräldrarna utifrån föräldrarnas teman och vad som kommit fram i intervjuerna med barnen. Vid planeringen går vi igenom vad man ska berätta för barnen, vem som ska berätta vad, hur vi ska hantera frågor som dyker upp med mera. Vid familjeträffen är det bra om föräldrarna själva kan prata med barnen, medan vi finns med som stöd. I det sista steget, som är en uppföljande träff med föräldrarna, gör vi en utvärdering. Vi samtalar om de målsättningar som föräldrarna hade med interventionen och om de blev uppnådda. Vi tar också upp eventuella frågor och om det är något mer som måste diskuteras.

Mer information och hjälp Om du vill veta mer om familjeintervention, kan du kontakta någon av följande personer: Arbetsterapeut Gunnel Annebäck, telefon: 0176-32 63 88 Skötare Ann-Sofie Jansson Gidbo, telefon: 0176-32 63 06 Skötare Seija Kattelus, telefon: 0176-32 63 07 Leg. psykolog Ewa Strand, telefon: 0176-32 63 29 Formgivning och produktion: www.luxlucid.com www.tiohundra.se TioHundra AB i Norrtälje är ett unikt vård- och omsorgsbolag. Vi strävar efter att erbjuda våra kunder individuella helhetslösningar och sammanlänkning av insatser som fungerar hela vägen. TioHundra AB är miljöcertifierat