Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret



Relevanta dokument
Rapport från Svenska Hjärt-Lung- räddningsregistret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård

Det Svenska Hjärt-lungräddningsregistret

Nationellt kvalitetsregister

Om hjärtat stannar.. Vad gör man?

Hur mår personer som överlevt hjärtstopp?

Tidigare defibrillering av räddningstjänst och polis

Det Svenska Hjärt-lungräddningsregistret

Hjärtstopp och kedjan som räddar liv

SVENSKA HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSREGISTRET

SVENSKA HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSREGISTRET

Rapport från HLR-registret. Johan Herlitz. Professor i prehospital akutsjukvård

Nationellt register för hjärtstopp

Årsrapport 2009 Hjärtstopp utanför sjukhus

Prehospitala refraktära hjärtstopp och ECMO

Manual för Svenska hjärt lungräddningsregistret utanför sjukhus

Saving more lives in Sweden en nationell samutlarmningsstudie. Ingela Hasselqvist-Ax, Spec ssk, Med dr. KI Centrum för Hjärtstoppsforskning

Svenska Hjärt- lungräddningsregistret. Årsrapport 2012

Nationellt register för hjärtstopp. på sjukhus

SVENSKA HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSREGISTRET

Årsrapport 2009 Hjärtstopp på sjukhus

Nationellt register för hjärtstopp på sjukhus

Hur mår överlevarna?

Manual del 1 Registrering av patientuppgifter. Version

SVENSKA HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSREGISTRET. Årsrapport 2016

Nationellt register för hjärtstopp utanför sjukhus

Hur följer vi överlevarna? Gisela Lilja, Arbetsterapeut, Lund

GÖTEBORGS HJÄRT-LUNGRÄDDNINGSUTBILDNING

SVENSKA HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSREGISTRET

Nationellt register för hjärtstopp utanför sjukhus. Årsrapport 2006

Saving more lives in Sweden en nationell samutlarmningsstudie. Ingela Hasselqvist-Ax, Spec ssk, Med dr. KI Centrum för Hjärtstoppsforskning

Kranskärlsröntgen efter hjärtstopp. Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

NATIONELLT REGISTER FÖR HJÄRTSTOPP

SVENSKA HJÄRT- LUNGRÄDDNINGSREGISTRET. Årsrapport 2017

Historik om Larmcentralen

A-HLR Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen. Dina Melki

Ett hjärtsäkert Sverige

SNABBARE RÄDDNING MED SPECIALAMBULANS Överlevnad efter hjärtstopp ökad i Göteborg

Fallgropar i registerforskningen Erfarenheter från det Svenska Hjärt- Lungräddningsregistret. Johan Herlitz

Ökad patientsäkerhet med arbetsblad och HLR-sticka

SMS-Livräddare 8 Mars 2018 PreHospen Symposium Högskolan Borås. Team PreHospital Samordning Christopher Lundberg

HLR Kan vi förebygga hjärtstopp på sjukhus? Therese Djärv Specialistläkare Akutsjukvård, HLRansvarig läkare samt Docent

När ska vi angiografera? Sten Rubertsson, Professor Department of Anaesthesiology and Intensive Care, Uppsala University Hospital, Sweden

Effekt av direktinläggning på HIA vid ST-höjningsinfarkt

Drönare som räddar liv

SIR:s betydelse för IVA

Tom Silfvast. Koordinerande överläkare Helsingfors universitetssjukhus

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

Nationellt register för hjärtstopp utanför sjukhus. Årsrapport 2005

Bakgrund. 21 oktober 2014 Sussi Sjövall Anne-Marie Sporre

Skrivning A-HLR SKRIVNING I A-HLR

Västra Götalandsregionens Prehospitala Utvecklingscentrum

Hjärtstopp. Fadi Jokhaji, Specialistläkare Hjärtkliniken Danderyds sjukhus

Protokoll Regionalt Medicinskt Råd inom Hjärta-och Kärl Stadshotellet i Hässleholm

UTVÄRDERING AV STÖD OCH HJÄLP TILL ANHÖRIGA

Resultatet av ambulanssjukvårdens hjärtstoppsbehandling i Uppsala län 2007

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet

Patienters upplevelse av att få information efter ett hjärtstopp.

Dina Melki. S-HLR (HLR för sjukvårdpersonal) A-HLR(Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge

Hjärtstartaren som hjälper dig hela vägen

Implementering av artrosskolor

Nationellt register. för hjärtstopp utanför sjukhus. Årsrapport 2002

Patientrapporterade utfallsmått i kvalitetsregister (PROM) - användbara för forskning?

Svenska Hjärt-lungräddningsregistret, NKR14-021

ETT HJÄRTA I KAOS. Med fler hjärtstartare i samhället kan fler liv räddas.

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

SIR en datakyrkogård eller levande data?

IVPA I Väntan På Ambulans. Anders Johansson, Vårdutvecklare i NU-sjukvården

Medlemsblad nr 2/2018

Förslag att gå från IVPA (i väntan på ambulans) till SAMS (saving more lives in Sweden)

En sammanställning av prehospital återupplivningsstatistik inom Ålands hälsooch sjukvårdsdistrikt

Hjärtstoppsprocessen 2014

Dina Melki. S-HLR (HLR för sjukvårdspersonal) A-HLR (Avancerad hjärt-lungräddning till vuxen) Larmrutiner på KS/Huddinge

Hjärtstopp e, lagarbete

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal

Öppen utbildning i hjärt-lungräddning, 4 timmar

Save Lives. Utskriftsversion

VÄLKOMNA till Hooks Herrgård!

Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning

Samverkande sjukvård

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Hjärtstopp och Hjärt-Lungräddning

[A-HLR] [Hjärt-lungräddning för de vuxna] Health Department, the33

Standard-HLR vs. Mekanisk ACD-HLR Projektplan

19 Avtal I väntan på ambulans (IVPA) RS160659

Årsrapport F amputationsingrepp varav 86% utförda år

HLR-rådet satsar på högre HLR-kvalitet med RQI

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Inledande resultat från kostnad nytta analys nyförskrivning av hörapparater

SIR:s fortbildningskurs Saltsjöbaden Pågående forskningsprojekt baserade på datauttag från SIR

Nationellt register. för hjärtstopp utanför sjukhus. Årsrapport 2003

Patientens Egen Registrering (PER)

Instruktion för repetition av S-HLR och A-HLR tillsammans

Tänk om... Räddad... Tänk om, är ord som ofta dyker upp i Evas tankar. Tack vare omedelbar HLR Tänk om de hade valt en annan golfbana.

Är utalarmering av ambulans träffsäkert och hur vet vi det?

Svar på Motion SMS-livräddare i region Östergötland av Per Jamesson (M), Kerstin Nordenberg (M) och Lena Käcker Johansson (KD).

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

Utbildning i hjärt-lungräddning (HLR) till elever och lärare vid grundskolorna i Kalmar Län

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

Transkript:

Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret Ett flaggskepp bland svenska kvalitetsregister Johan Herlitz Professor i prehospital akutsjukvård i Västra Götaland Högskolan i Borås och Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Anneli Strömsöe leg. sjuksköterska, Med dr Högskolan Dalarna 1

2

Disposition Bakgrund Förändringar i tid Vad betyder tidig HLR? Hur går det för de gamla? Hur mår överlevaren? Finns regionala skillnader? Validering Goda exempel Framtidsaspekter 3

Sveriges Kommuner och Landsting Ger stöd åt 18 kvalitetsregister Certifieringsgrad 1-4 (1 är bäst) Vi har certifieringsgrad 2 4

Årsrapport HLR utanför sjukhus Hjärtstartarregistret HLR på sjukhus HLR utanför och på sjukhus 5

Registret för HLR utanför sjukhus Startade 199 Inkluderar 71.874 patienter År 213, 5.219 patienter I det närmaste heltäckande 6

Registret för HLR på sjukhus Startade 26 Inkluderar 16. patienter med hjärtstopp År 213 2.3 patienter 69 av 74 sjukhus (93%) deltager 7

Rapportering Per 1. person och år Man trodde tidigare 3-4 fall per 1. person och år Nu tror man mer än 5 fall 8

Antal fall i Sverige och Danmark Antal fall per 1. person år 7 6 54 55 5 4 3 2 1 Sverige Danmark 9

29 21 211 212 213 6 5 4 3 2 1 1 28 27 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 1994 Antal rapporter Antal rapporter År 199 1991 1992 1993

Ålders- och könsfördelning % 4 3 2 Kvinnor Män 1-9 1-19 2-29 3-39 4-49 5-59 6-69 7-79 8-89 9- Ålder 11

Förändringar över tid 12

213 8 6 4 2 13 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 1994 1993 % 63 Andel fall som sker i hemmet År 68 1992

8 7 6 5 4 3 2 1 14 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 % Andel fall där hjärtsjukdom är orsak 73 66 År 1992

213 6 5 4 3 2 1 15 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 1993 % 49 35 Andel fall med kammarflimmer Alla Kardiella bevittnade År 33 21 1992

211 212 213 6 5 4 3 2 1 16 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Median Tid från hjärtstopp till larm År 1992 1993

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 % 8 7 6 5 4 3 2 1 Andel livräddaringripande före ambulans 7 68 4 33 Alla Bevittnade År 17 1992

213 1 8 6 4 2 18 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 % Andel livräddaringripande av lekmän 65 År 82 1992

211 212 213 1 8 6 4 2 19 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Median Ambulansens responstid År 1993 1992

212 213 14 12 1 8 6 4 2 2 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 Median Tid från hjärtstopp till defibrillering År 1992 1993

Andel fall som defibrilleras före ambulans % 25 2 15 1 5 29 21 211 212 213 År 21

Ambulansresponstid och tid från hjärtstopp - defibrillering Minuter 2 15 13 1 8 1 1 5 27 213 27 213 Ambulansens responstid Tid hjärtstopp till defibrillering 22

21 211 212 213 7 6 5 4 3 2 1 23 29 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 1995 1994 1993 % 4 Andel intuberade År 38 1992

213 9 8 7 6 5 4 3 2 1 24 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 1994 1993 % 39 Andel fall som får adrenalin År 78 1992

3 25 2 15 1 5 25 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 % Andel fall som når sjukhus med puls 15,1 År 25,1 1992

212 213 12 1 8 6 4 2 26 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 1993 1994 % 4,6 Andel fall vid liv efter 3 dagar År 1,6 1992

Antal räddade liv per år Patients 6 539 5 4 3 2 12 1 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 År 27

35 3 25 2 15 1 5 28 213 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 % 3 dagars överlevnad i relation till rytm 12,3 VF/VT Ej VF/VT,9 År 32,6 3,6 1992

Vad betyder ett tidigt livräddaringripande? 29

3 dagars överlevnad i relation till tid mellan hjärtstopp och defibrillering och tidig HLR % 6 5 4 Tidig HLR Ej tidig HLR 3 2 1-4 5-6 7-8 9-1 11-12 13-14 15-16 17-18 19-2 21- Tid från hjärtstopp till defibrillering 3

3 dagars överlevnad i relation till vem som startade HLR % Ej bystander HLR 2 15 12 16 Bystander HLR (lekmän) Bystander HLR (sjukvårdsutb. personal) 1 5 6 2 3 5 Bevittnat hjärtstopp Ej bevittnat hjärtstopp 31

Hur går det för gamla? 32

Fig 1 3-day survival during 3 time periods % 1 <.1 <.1 NS 8,8 8 6 5 5,6 5,4 4 2 3,5 3,5 2 1,6 2,7 Year Age 7 79 8 89 > 89 33

Fig 2 CPC-score at hospital discharge among 3 day survivors % 1 8 77 74 81 6 4 19 2 15 15 5 7 2,3,5 Age (years) 7 79 8 89 > 89 CPC-score 4 Missing rate: 7-79yrs: 28% 8-89yrs: 25% > 89yrs: 27% Numb.eval.cases: 7-79yrs: n=339 8-89yrs: n=192 > 89yrs: n=27 34

Hur mår överlevaren? 35

PROM i Svenska HLRregistret Överlevnad efter hjärtstopp Överlevnad vid utskrivning Överlevnad efter 3 dagar CPC vid utskrivning PROM vid 3-6 månader (enkät och telefonsamtal) 36

Årsrapporten 214 Aktiviteter i dagligt liv; Har Du under de senaste två veckorna behövt hjälp av en annan person för att klara dina dagliga aktiviteter? NEJ = 2 (7%), JA = 86 (3%). För 46 personer var detta en ny situation efter hjärtstoppet Mental och intellektuell återhämtning; Känner Du att Du har gjort en fullständig mental/ intellektuell återhämtning efter ditt hjärtstopp? JA = 217 (76%), NEJ = 69 (24%). För 45 personer vållade den uteblivna återhämtningen problem i vardagen Sysselsättning; Majoriteten av överlevarna hade en oförändrad sysselsättning (n=246, 86%). För 23/51 överlevare som heltidsarbetade hade hjärtstoppet inneburit att de blivit och fortfarande var sjukskrivna efter 3-6 månader 37

Hälsorelaterad livskvalitet EQ-5D-5L Någon grad av besvär; Rörlighet 51% Personlig vård 24% Vanliga aktiviteter 49% Smärtor/besvär 64% Oro/nedstämdhet 53% 38

Quality of Life and Functional Outcomes 12 Months After Out-of-Hospital Cardiac Arrest (Smith, et al., 214) Hjärtstopp utanför sjukhus Australien Telefonuppföljning efter 12 mån N=687 patienter Medelålder 59 Kvinnor 22% Resultat: Den hittills största studien kring livskvalitet efter hjärtstopp Majoriteten av överlevarna hade acceptabel livskvalitet (bättre än brittisk normalpopulation) EQ-5D någon grad av besvär; Rörlighet 34% (jmf 51%) Personlig vård 12% (jmf 24%) Vanliga aktiviteter 32% (jmf 49%) Smärta/besvär 28% (jmf 64%) Oro/Nedstämdhet 34% (jmf 53%) 39

Australien VS. Sverige Skillnader i Livskvalitet? 4

Farfar är bäst! 41