STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING:



Relevanta dokument
Statistik. om Stockholm Befolkningsprognos The Capital of Scandinavia. stockholm.se

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM

Statistik. om Stockholm Bostadsbyggandet Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Bostadsbyggandet Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER Bostadsbyggandet. S 2011: Lina Sjölin STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB

Statistik. om Stockholm. Bostäder Bostadsbyggandet 2012

STATISTIK OM STOCKHOLM. BEFOLKNING Befolkningsprognos 2013

Statistik. om Stockholm Befolkningsprognos The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Vi bryter segregationen!

BEFOLKNINGSSCENARIER FÖR STOCKHOLM

Statistik. om Stockholm Bostadsbyggandet. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Befolkningsprognos The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Prognos 08 delområden. Detta betyder att folkmängden i...

Statistik. om Stockholm Bostadsbyggandet. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Bostadsbyggandet Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Områdesansvariga ENHETSINDELNING

Områdesansvariga ENHETSINDELNING

Områdesansvariga ENHETSINDELNING

STATISTIK OM STHLM BOSTÄDER: BOSTADS- BYGGANDET

Områdesansvariga ENHETSINDELNING

Områdesansvariga ENHETSINDELNING

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Bostadsbyggandet. Fjärde kvartalet 2007 BOSTÄDER. S 2008:1 Christina Gustavsson Tel:

Norra innerstaden, Södermalm och Västra Söderort Enhetschef: Sara Lundén,

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Bostadsbyggandet BOSTÄDER. Andra kvartalet 2008

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM lägenheter BOSTÄDER. Bostadsbyggandet S 2008:2 Bo Karlsson Tel:

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Bostadsbyggandet BOSTÄDER. Tredje kvartalet S 2008:13 Eva Andersson Tel:

Områdesansvariga Exploateringskontoret

Statistik. om Stockholm Befolkningsprognos The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Områdesansvariga Exploateringskontoret

Utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos för Umeå

Områdesansvariga Exploateringskontoret

Statistik. om Stockholm. Bostäder Bostadsbyggandet 2011

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Bostadsbyggandet BOSTÄDER. Första kvartalet S 2008:8 Eva Andersson Tel:

Befolkningsprognos Nynäshamns kommun

Områdesansvariga Exploateringskontoret

Områdesansvariga Exploateringskontoret

Områdesansvariga Exploateringskontoret

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

Områdesansvariga Exploateringskontoret

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos

S-förening Huvudmedlemskap Extramedlemskap Totalt Antal ombud Adolf Fredrik s-förening Afrikanska s-föreningen AGGIS

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Förvärvsarbetande varierar starkt mellan olika områden ARBETSMARKNAD

Befolkningsprognos BFP18A

Befolkningsprognos BFP17A

Bostadsbyggandets villkor Var finns kommersiella förutsättningar för bostäder? 1 september 2016

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN STOCKHOLM (18)

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Fler förvärvsarbetande ARBETSMARKNAD. Förvärvsarbetande befolkning i stadsdelsområden och delområden 2005

Områdesansvariga Exploateringskontoret

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos BFP15A

Områdesansvariga Exploateringskontoret

Lagerrensning sista chansen

Utöver kommunprognosen görs prognoser för

STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING:

Befolkningsprognos BFP16A

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Statistik. om Stockholm Befolkningsprognos The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

Befolkningsprognos 2016

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Övergripande planering. Befolkningsprognos. Umeå kommun

Stor befolkningstillväxt väntar Göteborg

Befolkningsprognos med en utblick mot år Underlag för arbetet med budget

Karlskrona kommun i siffror. Befolkningsprognos

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR SALEMS KOMMUN Rapport

BEFOLKNINGSPROGNOS

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN

Befolkningsprognos 2014

Befolkningsprognos Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Befolkningsprognos

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Befolkningsprognos 2013

om Stockholm Befolkning Befolkningsöversikt 2011

Medlemsantal 31/ (A= huvudmedlemskap, B=extramedlemskap, C=totalt

Övergripande planering. Befolkningsprognos. Umeås skolområden

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Befolkningsutveckling

Valkretsindelningen i Stockholms stad för perioden

Befolkningsprognos

På sidan 7 finns därför en förteckning med enbart betalande medlemmar. Föreningarnas representantskapsombud beräknas enligt den. Bromma-Kungsholmen

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos med utblick mot 2024

efolkningsprognos Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004

Bygg i kapp och bygg i takt tillgången till idrottsytor för barn och ungdomar!

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Befolkningsprognos för Lidingö stad 2016

Befolkning och bostadsbyggande i Stockholm prognos år 2030

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2013

BEFOLKNING: S 2010: Frida Saarinen

Preliminär befolkningsprognos för Norrköping

Transkript:

STATISTIK OM STHLM BEFOLKNING: Befolkningsprognos 2010 S 2010:07 2010-06-23 Karin Fägerlind 08-508 35 034 STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB

Befolkningsprognos 2010 FÖRORD Stockholms stads utrednings- och statistikkontor redovisar här befolkningsprognosen för Stockholm och dess stadsdelsområden åren 2010-2019. Prognosen utgår från den verkliga befolkningen 2009-12-31. Prognosen anger trolig utveckling under valda förutsättningar, såsom antaganden om framtida fruktsamhet, dödlighet och flyttning, utvecklingen av boendetätheten samt USKs tolkning av stadens bostadsförsörjningsplanering. Antagandet om bostadsbyggandet under prognosperioden (antal inflyttningsklara lägenheter) redovisas för hela staden och per byggprojekt. I årets prognosarbete har relativt stora revideringar av antagandena gjorts. Flyttnettot har höjts liksom fruktsamheten, vilket gör att befolkningen växer betydligt snabbare än i förra årets prognos. I rapporten finns en tabellbilaga med prognosuppgifter för vissa åldersklasser för staden, stadsdelsområdena och stadsdelarna. Rapporterna finns också att ladda ner från USKs hemsida www.uskab.se. Därifrån kan användare inom staden också nå OmrådesDataSystemet (ODS) och själv kombinera valfria åldersklasser och delområden. I ODS lagras prognosen på ettårsklasser och kön på lägst basområdesnivå. Prognososäkerheten ökar emellertid ju mindre områdena är. Prognosen har tagits fram av Karin Fägerlind, Frida Saarinen, Lina Sjölin och Jeanette Bandel. Stockholm i juni 2010 Lena Daag, verkställande direktör 1

Befolkningsprognos 2010 INNEHÅLL FÖRORD... 1 INNEHÅLL... 2 INLEDNING... 3 PROGNOSRESULTAT... 3 Befolkningsförändringar i åldersklasser... 4 Barn och ungdom... 5 Befolkningen 20-64 år... 8 Befolkningen 65 år och äldre... 9 PROGNOSRESULTAT FÖR STADSDELSNÄMNDERNA... 10 Barn 0-5 år... 11 Barn 6-15 år... 12 Äldre 80-... 13 PROGNOSANTAGANDEN... 14 Fruktsamhet... 14 Stadsdelarnas fruktsamhet... 16 Dödlighet... 16 Flyttning... 17 Boendetäthet... 18 Antagande om nya bostäder... 19 Bostadsprojekten efter typ och läge... 20 JÄMFÖRELSE MED FÖRRA ÅRETS PROGNOS... 21 Antagandena år 2009 och 2010... 21 Resultat i Prognos 2010 jämfört med Prognos 2009... 21 Skillnad mellan prognoserna på stadsdelsområdesnivå... 24 TABELLBILAGA... 25 2

Befolkningsprognos 2010 INLEDNING Prognos 10 har genomförts i tre steg. Efter det att totalprognosen har bestämts för hela staden görs en prognos för stadsdelsområdena varefter summan av dessa stäms av mot totalprognosen. I det tredje steget görs en delområdesprognos för mindre områden, så kallade basområden, som stäms av mot prognosen för den stadsdelsnämnd som basområdet ingår i. Delområdesprognosen består i sin tur av två delprognoser där den ena är en prognos för befolkningen som bor i de bostäder som finns idag och den andra prognosen görs för den befolkning som kommer att bo i den framtida nyproduktionen. Prognos 10 avser åren 2010-2019. PROGNOSRESULTAT Enligt Prognos 10 kommer stadens folkmängd att öka med 121 100 personer under den kommande tioårsperioden, från 829 400 invånare i slutet av år 2009 till 950 500 i slutet av år 2019. Åren 2010 och 2011 beräknas folkmängden öka med 17 300 respektive 15 700 invånare, därefter sjunker ökningstakten successivt ned till 9 800 år 2019. Detta är en betydligt högre ökningstakt än i förra årets prognos, beroende på att vi nu har ett högre antagande för fruktsamhet och flyttningsöverskott. Läs mer om de nya antagandena på sidan 14. Befolkningen i Stockholms stad 2009 och prognos 2010-2019, uppdelat på åldersklasser 0-5 år 6-15 år 16-19 år 20-44 år 45-64 år 65-79 år 80- år summa 2009 64878 75901 35347 337366 198868 76747 40310 829417 2010 67421 77373 35416 344668 202213 80105 39533 846728 2011 69743 79344 35259 350681 205109 83502 38789 862427 2012 71329 81818 34595 356339 207621 86915 37997 876614 2013 72206 84813 33887 361316 209911 90406 37042 889582 2014 72539 87813 33326 365581 212260 93527 36198 901245 2015 72377 90827 33123 368370 215123 96449 35589 911859 2016 71817 93753 33403 370221 218420 99116 35160 921891 2017 71146 96582 33926 371025 221424 102013 34897 931013 2018 70699 98925 34739 372186 224540 104691 34918 940699 2019 70476 100793 35808 373281 227977 107135 35077 950547 Från och med 2012 beror befolkningsökningen till större delen på födelseöverskott, fler födda än döda. Födelseöverskottet antas bli 6 900 personer i genomsnitt per år under prognosperioden. Antal födda antas bli runt 14 000 de första åren och sedan minska ned till knappt 13 500 födda barn per år. Flyttningsöverskottet antas vara i genomsnitt 5 200 personer årligen med högre nivåer de första åren och lägre därefter. 3

Befolkningsprognos 2010 Befolkningstillväxten respektive år i prognosen 12000 10000 flyttnetto födelsenetto 8000 6000 4000 2000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Befolkningsförändringar i åldersklasser Den enda åldersgrupp som väntas minska under de närmsta 10 åren är de som är 80 år och däröver. Det beror på att de som idag är i sjuttioårsåldern föddes under 1930- talet, då födelsetalen var mycket låga. Av dem som idag är 80-90 år kommer de flesta ha avlidit om 10 år, och tillskottet från 30-talisterna är inte tillräckligt för att ersätta dem fullt ut. De stora barnkullar som föddes på 1940-talet får åldersgruppen yngre pensionärer att öka rejält, eftersom 40-talisterna är betydligt fler än 30-talisterna. Barnkullarnas storlek är också den främsta orsaken till skolbarnens ökning under prognosperioden. Även om många ur de senaste årens rekordgeneration kommer att flytta från Stockholm innan de börjar skolan förväntas de ändå bli betydligt fler än dagens skolbarn. Förändring av befolkningen i Stockholm 2010-2019, fördelat på ålder 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0-5000 -10000 0-5 år 6-9 år 10-15 år 16-19 år 20-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år 80- år 4

Befolkningsprognos 2010 Barn och ungdom Under andra halvan av 1990-talet minskade fruktsamheten varvid antalet barn i förskoleåldern också minskade. Från år 2000 har fruktsamheten ökat varje år till 1,88 barn per kvinna 2009. Första kvartalet 2010 indikerar att fruktsamheten kommer att öka ytterligare under 2010. Vi antar dock att fruktsamheten om några år kommer att börja minska och vara 1,70 barn per kvinna 2019. Den höga fruktsamheten under 2000-talet och inflyttningen av unga kvinnor i familjebildande ålder medför att antalet förskolebarn, 0-5 år, ökar de närmaste åren för att sedan avta i takt med en sjunkande fruktsamhet. Kulmen beräknas att nås år 2014, då antalet barn i denna ålder uppgår till 72 500. Barn i åldern 0-5 år 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 1980 1982 0-5 år 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 5

Befolkningsprognos 2010 Svängningarna i födelsetalen under 1990-talet avspeglar sig också i förändringar av antalet skolbarn. Antalet 6-15 åringar nådde en topp år 2002 på drygt 78 000 barn. Nedgången i fruktsamhet under andra halvan av 90-talet medförde att skolbarnen minskade till 74 600 år 2008. Under 2009 har antalet skolbarn ökat något, och de förväntas fortsätta öka under hela prognosperioden. År 2019 är de enligt prognosen 100 700. Barn i åldern 6-15 år 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 1980 1982 6-15 år 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 Diagrammet över skolbarn i olika åldrar på nästa sida visar tydligt hur de stora födelsekullarna åren runt 1990 successivt passerar genom skolans stadier. Åldersgrupperna 6-9 år, 10-12 år och 13-15 år består alla av 3 årskullar och puckeln år 2002 för 10-12 åringar blir en puckel tre år senare för 13-15 åringarna och så vidare. Antalet yngre skolbarn, 6-9 år, har redan börjat öka, och fortsätter att öka från 31 700 till 43 200 under prognosperioden, en ökning med 11 500 barn. Mellanstadiebarnen, 10-12 år, ökar från 21 000 till 30 000 under samma period. Antalet barn i högstadieåldrarna, 13-15 år, minskar med 1 000 barn fram till 2012, för att därefter öka med 5 600 barn. År 2019 beräknas 13-15-åringarna uppgå till 27 700 barn. 6

Befolkningsprognos 2010 Barn i åldrarna 6-9 år, 10-12 år och 13-15 år 50000 40000 30000 20000 10000 0 1980 1982 6-9 år 10-12 år 13-15 år 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 Antalet ungdomar i gymnasieåldern 16-19 år var 35 300 personer 2009, och de kommer att hålla sig på den nivån ett par år. Från år 2012 till 2015 minskar åldersgruppen med 2 200 personer, för att sedan öka med 2 700 personer till 2019. Totalt ökar alltså åldersgruppen med 500 personer under prognosperioden. Ungdomar i åldern 16-19 år 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 16-19 år 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 7

Befolkningsprognos 2010 Befolkningen 20-64 år I dessa åldersklasser märks de största skillnaderna mellan förra året och årets prognos. Det större flyttöverskottet i årets prognos påverkar 20-44-åringar eftersom benägenheten att flytta är stor i 20-35-årsåldern. Ökningen är snabbast i början av prognosen, på grund av att flyttnettot antas vara högre under början av prognosperioden. Under årens lopp blir människorna i denna grupp äldre och påverkar också storleken på åldersgruppen 45-64 år. Under prognosperioden fortsätter 40-talisterna att gå i pension. I Stockholm är 40-talisterna dock en mindre grupp än de yngre åldersklasserna i yrkesverksam ålder. År 2019 beräknas antalet 20-44-åringar vara 373 000 personer, och antalet 45-64- åringar 228 000, en ökning med 35 900 respektive 29 100 personer. Befolkningen 20-64 år 400000 300000 200000 100000 0 1980 1982 20-44 år 45-64 år 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 8

Befolkningsprognos 2010 Befolkningen 65 år och äldre Gruppen yngre pensionärer, 65-79 år, har minskat under lång tid. Nu har dock 40- talskullarna börjat nå pensionsåldern och åldersgruppen 65-79 år ökar under hela prognosperioden med hela 30 400 personer till 107 000 år 2019. Pensionärer i åldern 80 år och äldre blir färre under prognosperioden. 2019 är de 5 200 färre än 2009. Befolkningen 65-79 år och 80 år och äldre 125000 65-79 år 80- år 100000 75000 50000 25000 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 9

Befolkningsprognos 2010 PROGNOSRESULTAT FÖR STADSDELSNÄMNDERNA Stockholms stad är indelad i fjorton stadsdelsområden. Stadsdelsområdena är mycket olika stora, den största, Södermalm, är befolkningsmässigt mer än fyra gånger så stor som den minsta, Älvsjö. Stadsdelsområdenas befintliga befolkning år 2009 och förväntade befolkningsökning till 2019 Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Befolkning 2010 ökning till 2019 Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen 0 20000 40000 60000 80000 100000 120000 140000 Befolkningsförändringar i delar av staden är ofta mer dramatiska än för hela staden. Stadsdelsområdenas befolkningsstruktur präglas av bostädernas ålder och av fördelningen mellan flerbostadshus och småhus. Större förändringar under prognosperioden har oftast ett samband med bostädernas ålder. Antalet barn till exempel, ökar mest i områden där nyproduktion förväntas under prognosperioden eller där nya bostäder byggts de senaste åren, som i Hägersten- Liljeholmen, Bromma och på Kungsholmen. 10

Befolkningsprognos 2010 Barn 0-5 år Gruppen 0-5-åringar ökar framför allt i stadsdelar med nybyggnation under prognosperioden. På Södermalm minskar i stället denna åldersgrupp under prognosperioden. Detta är fullt naturligt, eftersom det idag finns väldigt många barn i denna åldersgrupp i de stora nybyggda områdena i Södra Hammarbyhamnen, barn som föddes här eller flyttade hit precis när deras hus var nybyggt. Minskningen visar alltså en utveckling mot en mer normal befolkningsstruktur i och med att området blir äldre. Förändring av antalet invånare i åldersgrupperna 0-5 år 2010-2019 0-5 år Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen -1000-500 0 500 1000 1500 11

Befolkningsprognos 2010 Barn 6-15 år Skolbarnen i åldern 6-15 år ökar i alla stadsdelar, på grund av att de som idag är i skolåldern är födda under det sena nittiotalet då födelsetalen var låga. De som kommer att vara i skolåldern i slutet på prognosperioden är den stora generation som fötts och kommer att födas under det sena 2000-talet och början av 2010-talet. Förändring av antalet invånare i åldersgrupperna 6-15 år 2010-2019 6-15 år Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 12

Befolkningsprognos 2010 Äldre 80- De allra äldsta, 80 år och äldre minskar i nästan alla områden under prognosperioden. Undantaget är Rinkeby-Kista och Södermalm. Rinkeby-Kista har ett stort bestånd lägenheter byggda under 60-talet. En del av dem som då flyttade in i nybyggda lägenheter har bott kvar hela tiden och börjar komma upp i en hög ålder under prognosperioden. En annan orsak är den stora andelen urikesfödda i Rinkeby-Kista. Av dem är det en betydligt mindre del som är 80 år och däröver idag. När åren går och folk åldras kommer andelen 80 år och däröver att öka bland de utrikesfödda. På Södermalm beror fenomenet på Södra Hammarbyhamnen, som har en väldigt liten befolkning som är över 80 år i dagsläget. Däremot är det många som har flyttat in i de bekväma lägenheterna i sena sextio- eller tidiga 70-årsåldern som kommer att uppnå den åldern under prognosperioden, och därför ökar åldersgruppen. Förändring av antalet invånare i åldersgrupperna 80- år 2010-2019 80- år Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen -1500-1000 -500 0 500 13

Befolkningsprognos 2010 PROGNOSANTAGANDEN 1. Befolkningen kan bara förändras genom en av fyra händelser, att någon föds, att någon dör eller att någon flyttar in eller ut. En stor del av prognosarbetet är att göra antaganden för dessa händelser för att därigenom kunna beräkna antalet födda, döda inflyttade och utflyttade under prognosperioden. För stadsdelsområdena och basområdena gör man även antaganden om hur befolkningen utvecklas beroende på bostadsbeståndet och områdets karaktär i övrigt. Slutligen gör man antaganden om antalet nybyggda lägenheter av olika typ och befolkningsutvecklingen i dessa. Här redogörs kortfattat för de antaganden som gjorts i prognosen. Fruktsamhet Fruktsamheten är det antal barn som en kvinna skulle få under sin livstid, om hon följde det mönster som för tillfället råder och inte avled innan hon fyllt 50 år. Det har varit stora svängningar i fruktsamheten de senaste årtiondena. År 1999 nådde den sitt lägsta värde sedan slutet på 1970-talet, 1,34 barn per kvinna. Sedan dess har fruktsamheten ökat och år 2010 var den 1,88 barn per kvinna. Detta är en extremt hög nivå för Stockholm. 2009 föddes det 13 300 barn i Stockholm, så många barn har inte fötts under ett år sedan 40-talet! Antal födda första kvartalet 2010 indikerar att fruktsamheten ökar ytterligare under 2010. Summerad fruktsamhet, antal barn per kvinna, i Stockholm och riket, 1980-2019 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 Stockholm Riket 2016 2018 Fruktsamheten är traditionellt sett lägre i Stockholm än i Sverige totalt. De senaste åren har dock skillnaden minskat och Stockholm har idag i princip lika hög fruktsamhet som riket. Vi antar dock att avståndet kommer öka igen på sikt eftersom fruktsamheten i Stockholm antas minska mer än fruktsamheten i riket enligt SCBs prognosantaganden. Både i Stockholm och i riket har kvinnor blivit allt äldre när de får barn. Medelådern för första barnets födelse ligger i Stockholm på 30,7 år. Det är kvinnor över 30 som 14

Befolkningsprognos 2010 står för nästan hela den stora ökningen av fruktsamheten de senaste åren. Kvinnor under 30 har lika låg fruktsamhet idag som för 10 år sedan. Under den ekonomiska krisen på 1990-talet sjönk fruktsamheten mycket snabbt, men under det senaste årets lågkonjunktur förefaller fruktsamheten inte att ha påverkats överhuvudtaget. En del av förklaringen ligger säkert i mödrarnas ålder, dels är äldre kvinnor bättre etablerade på arbetsmarknaden och har bättre ekonomi, dels har de inte samma möjligheter att vänta på bättre tider eftersom kvinnors fertilitet avtar och tillslut upphör helt. En annan faktor som påverkar fruktsamheten är nyproduktion. Nyproducerade lägenheter är ofta barnvänliga med hiss, stora badrum och bekväma kök. Av det och andra skäl är de attraktiva för unga familjer och fruktsamheten är konstaterat mycket hög i nyproducerade områden som Hammarby Sjöstad och i Liljeholmen. Vi antar relativt hög nyproduktion i årets prognos, men det har även stor betydelse vad som händer i övriga Stockholms län. Byggs det mycket i kranskommunerna kommer de att locka till sig familjer i vardande, vilket kan komma att minska fruktsamheten i Stockholms kommun. 15

Befolkningsprognos 2010 Stadsdelarnas fruktsamhet Variationen i fruktsamhet är stor mellan stadens olika delområden, dock har stadsdelarna närmat sig varandra under de senaste åren och variationen har minskat. Högst är fruktsamheten i områden med en hög andel invånare med utländsk bakgrund, i småhusområden och nybyggda områden. Fruktsamheten är lägst i områden med små lägenheter. I prognosen tas hänsyn till att fruktsamheten varierar mellan olika områden. Tabellen nedan visar fruktsamhetsnivån år 2009 i stadsdelsområdena. Fruktsamhet i stadsdelnämnderna 2009 Stadsdelsnämnd Antal barn per kvinna Rinkeby-Kista 2,08 Spånga-Tensta 2,41 Hässelby-Vällingby 2,00 Bromma 1,95 Kungsholmen 1,69 Norrmalm 1,95 Östermalm 1,80 Södermalm 1,74 Enskede-Årsta-Vantör 1,90 Skarpnäck 1,86 Farsta 1,75 Älvsjö 2,18 Hägersten-Liljeholmen 1,86 Skärholmen 1,98 Hela staden 1,88 Dödlighet Medellivslängden har under många år ökat på grund av befolkningens förbättrade hälsa. År 2008 var medellivslängden i Stockholm 78,6 år för män och 83,2 år för kvinnor. Skillnaden mellan mäns och kvinnors livslängd är därmed 4,6 år till kvinnornas fördel. Det finns geografiska skillnader i dödlighet inom staden. Östermalm har lägre dödlighet än övriga stadsdelsnämnder. Förklaringen ligger i att personer med högre social bakgrund har bättre hälsa och därmed lägre dödlighet. De socioekonomiska skillnaderna i dödlighet kvarstår efter pensionsåldern. Viktigast för dödlighetsantagandet är hälsoutvecklingen och med den dödligheten i åldrarna över 50 år. Medicinska framsteg har påverkat dödlighetsutvecklingen i positiv riktning för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Den medicinska utvecklingen kommer säkerligen att fortsätta med både bättre livskvalitet och en ökad livslängd som följd. Men dödlighetsutvecklingen kan också påverkas i negativ riktning. Andelen äldre med svag hälsa på grund av sjukdomar som numera botas kan bli större. Nya livsstilsmönster ger också anledning till oro såsom ökad andel 16

Befolkningsprognos 2010 överviktiga och ökad stress i arbetslivet. De olika tendenser som kan påverka dödligheten i positiv eller i negativ riktning har ett långsamt förlopp och under prognosperioden antar vi en fortsatt minskad dödlighet. I prognosen antas samma årliga reduktion av dödligheten som SCB antar för riket. Det antas också att dödligheten i Östermalm kommer att vara fortsatt lägre än i stadens övriga delar. Flyttning Flyttningsrörelserna i Stockholm är omfattande, var sjätte stockholmare flyttar under ett år. Under 2009 flyttade 95 000 personer inom staden, 61 000 personer till staden och 48 000 från staden. Nettot av flyttningarna blev därmed drygt 13 000 fler invånare i Stockholm. De flesta som flyttar in till eller ut ur Stockholms stad håller sig inom länet, 28 000 flyttade in till Stockholms stad från Stockholms län och 29 700 flyttade ut. Invandringen gick upp till samma mycket höga nivå som 2007 (som i sin tur var en konsekvens av den särskilda asyllagen som gällde under 2006). Utvandringen minskade kraftigt vilket ledde till att flyttnettot mot utlandet blev högre än 2008, drygt 9 000 personer. Flyttningsrörelserna inom Sverige till och från Stockholm varierar kraftigt mellan åren och de beror mer på konjunkturen än på tillgången på bostäder. Under 1990-talet var till exempel bostadsbyggandet lågt men lågkonjunkturen gav ett högt inflyttningstillskott från övriga Sverige. Under 2008 och 2009 har det åter varit lågkonjunktur och Stockholm har också haft ett högt flyttnetto i prognosen de närmsta åren, detta framför allt på grund av minskad utflyttning. När ekonomin börjar återhämta sig förväntas utflyttningen öka igen så att det totala flyttnettot minskar på sikt. Inflyttning, utflyttning och flyttnetto, 1980-2019 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0-10000 1980 1982 1984 1986 inflyttade utflyttade netto 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 17

Befolkningsprognos 2010 Flyttnetto (inflyttning-utflyttning) för Stockholm efter flyttarnas ålder, 2009 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0-10000 inflyttade utflyttade netto 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 2018 Merparten av flyttarna är mellan tjugo och trettio år och flyttningsöverskottet är i huvudsak koncentrerat till dessa åldrar. Befolkningens omflyttning leder till en nettoutflyttning av förskolebarn och av åldrarna 33-41 år, som delvis är föräldrarna till barnen. En viss nettoutflyttning sker också i åldrarna runt pensionsåldern. Boendetäthet Under 1970-talet och i flera årtionden framåt minskade boendetätheten i Stockholm, men under 1990-talet började den öka igen. Boendetätheten räknas i antal personer per rumsenhet och som rumsenhet räknas även köket. (Två rum och kök räknas alltså som tre rumsenheter.) 1970 var boendetätheten 0,67 personer per rumsenhet, 1980 och 1990 bodde det 0,53 resp 0,51 personer per rumsenhet. När man under 1990-talet började bo tätare igen ökade boendetätheten långsamt och 2009 låg den på 0,54. Osäkerheten om hur boendet utvecklas i framtiden är stor. I prognosen räknar vi med, genomsnittligt för hela staden, att förtätningen fortsätter långsamt i det befintliga bostadsbeståndet upp till 0,56 personer per rumsenhet. Detta antagande hänger ihop med antagandet om ökad fruktsamhet. Eftersom barn bor med sina familjer, blir det då fler personer i lägenheterna. För delar av staden görs olika antaganden för boendetäthetens utveckling. 18

Befolkningsprognos 2010 Antagande om nya bostäder Antagandet om antalet inflyttningsklara lägenheter till prognosen har tagits fram utifrån uppgifter om pågående byggande enligt USKs ny- och ombyggnadsregister och planerat byggande enligt 15k-listan och dokumentet Pågående plan- och programarbete. Det senare tas fram av strategiska avdelningen på Stadsbyggnadskontoret. 15k-listan innehåller antalet lägenheter i pågående planerings- och utredningsprojekt, bland annat med bedömd tidigaste byggstart. Stadsbyggnadskontorets dokument innehåller även information om pågående programarbete. Bedömningarna i 15k-listan är gjorda av berörda planhandläggare från stadsbyggandskontoret och projektledare från exploateringskontoret. USK har med hjälp av dessa uppgifter bedömt hur många lägenheter som kan antas bli inflyttade per område och år under prognosperioden 2010-2019. Vid början av år 2010 pågick byggnation av totalt 5 611 lägenheter, varav 4 965 genom nybyggnad och 646 genom ombyggnad. Majoriteten av dessa lägenheter antas bli inflyttningsklara år 2010 eller år 2011. Ungefär hälften av bostadsbyggandet pågick i Inre staden, en tredjedel i Söderort och resten i Västerort. Under år 2010 antas 3 997 lägenheter bli inflyttningsklara i staden. Det innebär en uppjustering med drygt 1 000 lägenheter jämfört med förra årets prognosantagande. I det antagande som gjordes år 2009 bedömdes den pågående ekonomiska krisen påverka byggstarterna mer än vad som sedan blev utfallet. Under året påbörjades 2 673 lägenheter genom nybyggnad. Det samma gäller antalet färdigställda lägenheter. Nettoökningen av antalet bostäder i staden blev 5 527 år 2009, jämfört med antagandet som var 4 542 inflyttningsklara lägenheter. Över hela prognosperioden 2010-2019 antas totalt 39 883 lägenheter bli inflyttningsklara, dvs ett snitt om 3 988 lägenheter per år. Det är också en uppjustering jämfört med förra årets antagande som innebar ett årligt genomsnitt om 3 841 inflyttningsklara lägenheter. Jämförelse med tidigare byggantagande (hela staden per inflyttningsår) Hela P- perioden 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 P10 39 883 3 997 3 806 4 112 4 055 4 019 3 953 4 032 3 998 3 958 3 953 P09 38 410 4 542 2 950 3 744 3 636 3 954 4 069 4 175 4 021 3 896 3 423 En tredjedel, 33 procent, av de lägenheter som antas färdigställas under prognosperioden finns i Inre staden. 39 procent finns i Söderort och 28 procent i Västerort. Under år 2010 är fördelningen 46 procent i Inre staden, 38 procent i Söderort och 16 procent i Västerort. När det gäller Inre staden är det framför allt i stadsdelarna Stadshagen (1 021 lägenheter) och Södra Hammarbyhamnen (521 lägenheter) som bostäder antas bli inflyttningsklara under året. I Söderort är det i stadsdelarna Liljeholmen, Västberga och Farsta som antalet inflyttningsklara lägenheter antas bli som störst, drygt 200 19

Befolkningsprognos 2010 lägenheter vardera. I Västerort är det stadsdelarna Beckomberga, Råcksta och Vällingby med omkring 130 lägenheter vardera. De nya lägenheternas geografiska fördelning 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Inre staden 1 858 959 1 118 1 109 402 858 1 285 1 555 1 870 1 955 Söderort 1 519 1 835 1 500 1 571 2 117 1 759 1 712 1 471 1 221 1 011 Västerort 620 1 012 1 494 1 375 1 500 1 336 1 035 972 867 987 Totalt 3 997 3 806 4 112 4 055 4 019 3 953 4 032 3 998 3 958 3 953 Bostadsprojekten efter typ och läge (tabell 2) I tabell 2 redovisas det för prognosen förutsatta bostadsbyggandet projektvis efter läge. Sist i tabellen finns även summering per typ. Byggantagandet är uppdelat på lägenhetstyperna: bostadsrätt, hyresrätt, småhus, ungdoms-/studentbostäder och äldrebostäder. 70 procent av lägenheterna i antagandet är bostadsrätter, 28 procent hyresrätter, 4 procent småhus, 0,2 procent ungdoms- /studentbostäder och 0,3 procent äldrebostäder. Antagandet om lägenhetstyper baseras i huvudsak på uppgifter ur byggregistret för de pågående byggprojekten och 15k-listan för de planerade. I de fall då uppgift om lägenhetstyp saknats har lägenheterna fördelats enligt samma proportioner som totalen. 20

Befolkningsprognos 2010 JÄMFÖRELSE MED FÖRRA ÅRETS PROGNOS Skillnaden mellan årets och förra årets prognos är större än den brukar vara. I årets prognos har nämligen större hänsyn tagits till de senaste årens stora barnkullar och flyttnetton. Efter några där rekord i födelsetal och befolkningsökning har slagits gång på gång har det funnits anledning att göra en ny bedömning om vad som är en rimlig eller normal befolkningsökning i Stockholm. Antagandena år 2009 och 2010 Enligt förra årets prognos skulle Stockholms befolkning under 2009 öka med knappt 15 000 personer. Den lågkonjunktur som inleddes 2008 antogs inte få så stora effekter, men ändå ha en viss påverkan på bostadsbyggandet och barnafödandet, samt öka flyttnettot mot övriga Sverige. Detta skulle ge en fortsatt stark ökning av befolkningen, dessa höga antaganden överträffades dock och befolkningsökningen blev drygt 19 000 personer. I år har ekonomin återhämtat sig väsentligt sedan finanskrisen 2008, och optimismen är hög bland både företag och privatpersoner. Byggandet har tagit ny fart och antalet födda barn de tre första månaderna är mycket högt. I flera år har barnafödandet och befolkningsökningen totalt ökat starkt i Stockholm. Befolkningsökningen som år 2000-2005 låg mellan 3 000-6 700 personer per år har sedan 2006 varit över 11 000 per år, och antalet födda har ökat med 2 500 barn sedan 2003. Tidigare år har den nya, snabba befolkningsökningen setts som en tillfällig trend, men i år har en större revidering av antaganden gjorts i vilken de senaste årens utveckling har fått större tyngd. Vi har tagit större hänsyn till den stora generation som nu är i studentåldern och som attraheras av storstaden och universitetsorterna och också sett till utvecklingen andra storstadsområden i Sverige och utomlands, där trycket på stadskärnorna ökar och innerstaden har blivit en plats där man strävar efter att bo även i familjebildande ålder. Synen på vad som är långsiktigt rimliga antaganden för Stockholms stad har alltså förändrats. Resultat i Prognos 2010 jämfört med Prognos 2009 Den totala befolkningen år 2018 beräknas vara hela 41 000 personer högre i årets prognos jämfört med den prognos som togs fram förra året för prognosåren 2009-2018. Det innebär att folkmängden år 2018 nu förväntas öka till drygt 941 000 invånare. Diagrammet på nästa sida visar att tillväxttakten i årets prognos är högre under hela prognosperioden men att skillnaden ökar mest i början. En del av skillnaden mellan prognoserna beror även på att befolkningen för år 2008 underskattades med nästan 4 700 personer. Årets prognos utgår därmed från ett högre invånarantal och de initiala skillnaderna mellan prognoserna lever sedan kvar under hela prognosperioden. 21

Befolkningsprognos 2010 Befolkningsutvecklingen Prognos10 respektive Prognos 09 (OBS! Bruten skala) 1 000 000 950 000 Skillnad 2018 41 000 personer 900 000 850 000 800 000 750 000 Bef P10 Bef P09 700 000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 En jämförelse av de båda prognoserna för det sista prognosåret i prognos 2009 visar att befolkningen i samtliga åldersgrupper förväntas bli större år 2018 i årets prognos än i förra årets, även om skillnaderna i vissa åldersgrupper är små. De största procentuella skillnaderna mellan prognoserna är för de yngre barnen, 1-5 år och skolbarnen 6-15 år. Befolkningen 2018 i Prognos 09 jämfört med Prognos 08 befolkning P09 P10 skillnad P09 P10 skillnad 2009 2012 2018 0 år 12 895 12 176 13 737 1 561 12 082 13 038 956 1-5 år 51 983 54 238 57 592 3 354 51 871 57 661 5 790 6-15 år 75 901 80 385 81 818 1 433 92 105 98 925 6 820 16-19 år 35 347 34 078 34 595 517 33 802 34 739 937 20-44 år 337 366 348 455 356 339 7 884 356 548 372 186 15 638 45-64 år 198 868 204 572 207 621 3 049 216 684 224 540 7 856 65-79 år 76 747 86 204 86 915 711 102 227 104 691 2 464 80-w år 40 310 37 700 37 990 290 34 304 34 913 609 summa 829 417 857 808 876 608 18 800 899 623 940 694 41 071 I diagrammen nedan visas skillnaderna för de yngre barnen för varje år i prognosperioden. Det första diagrammet visar att skillnaderna för 1-5-åringar ökar i början av perioden och är som störst år 2015. Även om skillnaderna mellan prognoserna till viss del förklaras av att startbefolkningen i årets prognos var högre än vad förra årets prognos förutspådde för år 2009 beror skillnaderna till den största delen av förändringar i fruktsamhetsantagandet. För barn i lågstadieåldrarna är skillnaderna mellan prognoserna som störst mot slutet av perioden då de barn som föds nu kommer upp i de åldrarna. Det högre fruktsamhetsantagandet får alltså genomslag även i denna grupp om några år. 22

Befolkningsprognos 2010 Befolkningsutvecklingen för barn 1-5 år i Prognos10 respektive Prognos 09 (OBS! Bruten skala) 60 000 58 000 56 000 54 000 52 000 50 000 48 000 46 000 44 000 42 000 1-5 år, P10 1-5 år, P09 40 000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Befolkningsutvecklingen för barn 6-9 år i Prognos10 respektive Prognos 09 (OBS! Bruten skala) 110 000 105 000 100 000 95 000 90 000 85 000 80 000 75 000 70 000 6-15 år, P10 65 000 6-15 år, P09 60 000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 23

Befolkningsprognos 2010 Skillnad mellan prognoserna på stadsdelsområdesnivå Årets prognos ger en större befolkning år 2018 än förra årets prognos i samtliga stadsdelsområden. Störst är skillnaden på Östermalm, i Enskede-Årsta-Vantör och i Bromma. Prognostiserad befolkning år 2018 per stadsdelsområde i Prognos 09 respektive Prognos 10. 140000 120000 100000 befolkning 2009 P09 2018 P10 2018 80000 60000 40000 20000 0 Rinkeby-Kista Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Älvsjö Hägersten-Liljeholmen Skärholmen Tillkommande bostäder i staden är en faktor som påverkar befolkningsutvecklingen och då framförallt fördelningen av invånarna på olika stadsdelar. Antalet bostadsprojekt som påbörjas och färdigställs är konjunkturkänsligt och därför finns en viss skillnad mellan bostadsantagandena i Prognos 09 respektive Prognos 10. I förra årets prognos antogs färdigställandet av nya bostäder minska i början av perioden till följd av lågkonjunkturen och ett antal projekt sköts på framtiden. Det visade sig dock att lågkonjunkturen inte påverkade färdigställandet av bostäder. I årets prognos ser framtiden ljusare ut och antalet färdigtställda bostäder antas bli fler både på kort och på lång sikt. 24

Tabellbilaga Tabellbilagan innehåller två tabeller, tabell 1 visar den prognostiserade befolkningen totalt och i nybyggnation i hela Stockholms stad, i stadsdelsområdena och i Stockholms stadsdelsområden. Tabell 2 visar det bostadsantagande som ligger till grund för nybyggnadsprognosen, per projekt oc summerat till stadsdelsområden. Tabell 1 innehåll Hela staden 31 Alvik 53 Höglandet 53 Rinkeby-Kista SDO 32 Nockeby 54 Rinkeby 32 Nockebyhov 54 Akalla 33 Olovslund 55 Husby 33 Smedslätten 55 Kista 34 Stora Mossen 56 Spånga-Tensta SDO 35 Traneberg 56 Bromsten 35 Ulvsunda 57 Flysta 36 Ålsten 57 Lunda 36 Äppelviken 58 Solhem 37 På Västerleds församling skrivna 58 Sundby 37 Tensta 38 Kungsholmen SDO 59 På Spånga-Kista församling skrivna 38 Kungsholm 59 På Kungsholms församling skrivna 60 Hässelby-Vällingby SDO 39 Östra S:t Göran 60 Hässelby Gård 39 Marieberg 61 Hässelby Strand 40 Stadshagen 61 Hässelby Villastad 40 Kristineberg 62 På Hässelby församling skrivna 41 Fredhäll 62 Grimsta 41 På S:t Görans församling skrivna 63 Kälvesta 42 Lilla Essingen 63 Nälsta 42 Stora Essingen 64 Råcksta 43 På Essinge församling skrivna 64 Vinsta 43 Vällingby 44 Norrmalm SDO 65 På Vällingby församling skrivna 44 Klara 65 Jakob 66 Bromma SDO 45 På Domkyrkoförsamlingen skrivna 66 Abrahamsberg 46 Södra Johannes 67 Beckomberga 46 Norra Johannes 67 Blackeberg 47 På Johannes församling skrivna 68 Bromma Kyrka 47 Södra Adolf Fredrik 68 Bällsta 48 Norra Adolf Fredrik 69 Eneby 48 På Adolf Fredrik församling skrivna 69 Mariehäll 49 Gustav Vasa 70 På Gustav Vasa församling skrivna 70 Norra Ängby 49 Östra Matteus 71 Riksby 50 Västra Matteus 71 Södra Ängby 50 På Matteus församling skrivna 72 Ulvsunda Industriområde 51 Roslagstull 72 Åkeshov 51 Åkeslund 52 På Bromma församling skrivna 52 25

Östermalm SDO 73 Kärrtorp 98 Stureplan - Lärkstaden 73 Orhem 99 Tekniska Högskolan 74 Skarpnäcks Gård 99 Universitetet 74 Bagarmossen 100 Hjorthagen-Värtahamnen 75 Skrubba 100 På Engelbrekt församling skrivna 75 På Skarpnäcks församling skrivna 101 Hedvig Eleonora 76 Farsta SDO 102 På Hedvig Eleonora församling skrivna 76 Fagersjö 102 Oscars k:a 77 Farsta 103 Djurgården 77 Farsta Strand 103 Gärdet 78 Farstanäset 104 På Oscar församling skrivna 78 Gubbängen 104 Södermalm SDO 79 Hökarängen 105 Storkyrkan 79 Larsboda 106 Mariatorget 80 Sköndal 106 Södra Station 80 Svedmyra 107 På Maria församling skrivna 81 Tallkrogen 107 Norra Högalid 81 På Farsta församling skrivna 107 Mellersta Högalid 82 Södra Högalid 82 Älvsjö SDO 108 Reimersholme-Långholmen 83 Herrängen 108 På Högalid församling skrivna 83 Liseberg 109 Långbro 109 Västra Katarina 84 Långsjö 110 Östra Katarina 84 Solberga 110 På Katarina församling skrivna 85 Älvsjö 111 Norra Sofia 85 Örby Slott 111 Södra Sofia 86 På Brännkyrka församling skrivna 112 Södra Hammarbyhamnen 86 På Sofia församling skrivna 87 Hägersten-Liljeholmen SDO 113 Enskede-Årsta-Vantör SDO 88 Aspudden 113 Bandhagen 88 Gröndal 114 Högdalen 89 Hägersten 114 Rågsved 89 Hägerstensåsen 115 Stureby 90 Liljeholmen 115 Örby 90 Hagsätra 91 Midsommarkransen 116 På Vantör församling skrivna 91 Mälarhöjden 116 Västberga 117 Enskedefältet 92 På Hägerstens församling skrivna 117 Enskede Gård 92 Fruängen 118 Gamla Enskede 93 Västertorp 118 Johanneshov 93 Årsta 94 Skärholmen SDO 119 Blåsut (del av Hammarbyhöjden) 94 Bredäng 119 På Enskede församling skrivna 95 Sätra 120 Östberga 95 Skärholmen 120 Vårberg 121 Skarpnäck SDO 96 på Skärholmen församling skrivna 121 Östra Hammarbyhöjden 96 Björkhagen 97 Enskededalen 97 Flaten 98 26

Stadsdelar och stadsdelsområden i bokstavsordning Abrahamsberg 46 Hässelby Strand 40 Akalla 33 Hässelby Villastad 40 Alvik 53 Hässelby-Vällingby SDO 39 Aspudden 113 Högdalen 89 Bagarmossen 100 Höglandet 53 Bandhagen 88 Hökarängen 105 Beckomberga 46 Jakob 66 Björkhagen 97 Johanneshov 93 Blackeberg 47 Kista 34 Blåsut (del av Hammarbyhöjden) 94 Klara 65 Bredäng 119 Kristineberg 62 Bromma Kyrka 47 Kungsholm 59 Bromma SDO 45 Kungsholmen SDO 59 Bromsten 35 Kälvesta 42 Bällsta 48 Kärrtorp 98 Djurgården 77 Larsboda 106 Eneby 48 Liljeholmen 115 Enskede Gård 92 Lilla Essingen 63 Enskededalen 97 Liseberg 109 Enskedefältet 92 Lunda 36 Enskede-Årsta-Vantör SDO 88 Långbro 109 Fagersjö 102 Långsjö 110 Farsta 103 Mariatorget 80 Farsta SDO 102 Marieberg 61 Farsta Strand 103 Mariehäll 49 Farstanäset 104 Mellersta Högalid 82 Flaten 98 Midsommarkransen 116 Flysta 36 Mälarhöjden 116 Fredhäll 62 Nockeby 54 Fruängen 118 Nockebyhov 54 Gamla Enskede 93 Norra Adolf Fredrik 69 Grimsta 41 Norra Högalid 81 Gröndal 114 Norra Johannes 67 Gubbängen 104 Norra Sofia 85 Gustav Vasa 70 Norra Ängby 49 Gärdet 78 Norrmalm SDO 65 Hagsätra 91 Nälsta 42 Hedvig Eleonora 76 Olovslund 55 Hela staden 31 Orhem 99 Herrängen 108 Oscars k:a 77 Hjorthagen-Värtahamnen 75 På Adolf Fredrik församling skrivna 69 Husby 33 På Bromma församling skrivna 52 Hägersten 114 På Brännkyrka församling skrivna 112 Hägersten-Liljeholmen SDO 113 På Domkyrkoförsamlingen skrivna 66 Hägerstensåsen 115 På Engelbrekt församling skrivna 75 Hässelby Gård 39 På Enskede församling skrivna 95 27

Stadsdelar och stadsdelsområden i bokstavsordning (forts.) På Essinge församling skrivna 64 Sätra 120 På Farsta församling skrivna 107 Södermalm SDO 79 På Gustav Vasa församling skrivna 70 Södra Adolf Fredrik 68 På Hedvig Eleonora församling skrivna 76 Södra Hammarbyhamnen 86 På Hägerstens församling skrivna 117 Södra Högalid 82 På Hässelby församling skrivna 41 Södra Johannes 67 På Högalid församling skrivna 83 Södra Sofia 86 På Johannes församling skrivna 68 Södra Station 80 På Katarina församling skrivna 85 Södra Ängby 50 På Kungsholms församling skrivna 60 Tallkrogen 107 På Maria församling skrivna 81 Tekniska Högskolan 74 På Matteus församling skrivna 72 Tensta 38 På Oscar församling skrivna 78 Traneberg 56 På S:t Görans församling skrivna 63 Ulvsunda 57 På Skarpnäcks församling skrivna 101 Ulvsunda Industriområde 51 på Skärholmen församling skrivna 121 Universitetet 74 På Sofia församling skrivna 87 Vinsta 43 På Spånga-Kista församling skrivna 38 Vårberg 121 På Vantör församling skrivna 91 Vällingby 44 På Vällingby församling skrivna 44 Västberga 117 På Västerleds församling skrivna 58 Västertorp 118 Reimersholme-Långholmen 83 Västra Katarina 84 Riksby 50 Västra Matteus 71 Rinkeby 32 Åkeshov 51 Rinkeby-Kista SDO 32 Åkeslund 52 Roslagstull 72 Ålsten 57 Råcksta 43 Årsta 94 Rågsved 89 Älvsjö 111 Skarpnäck SDO 96 Älvsjö SDO 108 Skarpnäcks Gård 99 Äppelviken 58 Skrubba 100 Örby 90 Skärholmen 120 Örby Slott 111 Skärholmen SDO 119 Östberga 95 Sköndal 106 Östermalm SDO 73 Smedslätten 55 Östra Hammarbyhöjden 96 Solberga 110 Östra Katarina 84 Solhem 37 Östra Matteus 71 Spånga-Tensta SDO 35 Östra S:t Göran 60 Stadshagen 61 Stora Essingen 64 Stora Mossen 56 Storkyrkan 79 Stureby 90 Stureplan - Lärkstaden 73 Sundby 37 Svedmyra 107 28

Tabell 2 (Byggantagandet) Innehåll Kungsholmen 122 Skarpnäck 126 Norrmalm 122 Skärholmen 127 Södermalm 123 Älvsjö 127 Östermalm 123 Bromma 128 Enskede-Årsta-Vantör 124 Hässelby-Vällingby 129 Farsta 125 Rinkeby-Kista 130 Hägersten-Liljeholmen 125 Spånga-Tensta 130 29

30

Tabell 1: Prognostabeller Befolkningen 2008 och prognostiserad befolkning 2009-2018 för Stockholms stad, stadsdelsområden och stadsdelar. Prognostiserad befolkning i nyproduktion även i särskild tabell. Hela staden 2009 12 895 51 983 31 669 21 097 23 135 25 977 63 612 283 124 198 868 76 747 40 310 829 417 2010 13 552 53 869 33 261 21 728 22 383 26 228 65 439 288 418 202 213 80 105 39 533 846 729 2011 13 802 55 941 34 880 22 323 22 141 25 692 66 839 293 410 205 109 83 502 38 789 862 428 2012 13 737 57 592 36 410 23 325 22 083 25 185 67 706 298 044 207 621 86 915 37 997 876 615 2013 13 566 58 640 37 887 24 289 22 637 24 488 68 094 302 621 209 911 90 406 37 042 889 581 2014 13 357 59 182 39 133 25 520 23 160 24 252 67 774 306 881 212 260 93 527 36 198 901 244 2015 13 045 59 332 40 308 26 466 24 053 24 182 67 234 310 077 215 123 96 449 35 589 911 858 2016 12 997 58 820 41 429 27 413 24 911 24 660 66 636 312 330 218 420 99 116 35 160 921 892 2017 12 997 58 149 42 285 28 288 26 008 25 099 65 959 313 893 221 424 102 013 34 897 931 012 2018 13 038 57 661 42 867 29 195 26 863 25 887 65 606 315 432 224 540 104 691 34 918 940 698 2019 13 078 57 397 43 189 29 875 27 729 26 656 65 654 316 779 227 977 107 135 35 077 950 546 2010 284 742 302 207 227 238 822 4 358 1 239 314 128 8 860 2011 584 1 578 617 416 443 450 1 425 8 271 2 584 777 291 17 435 2012 866 2 570 975 640 680 681 1 974 12 359 4 180 1 287 491 26 703 2013 1 113 3 559 1 340 851 901 898 2 423 16 037 5 904 1 951 731 35 710 2014 1 323 4 552 1 736 1 077 1 121 1 110 2 902 19 540 7 632 2 650 1 017 44 660 2015 1 506 5 440 2 113 1 285 1 323 1 318 3 328 22 760 9 431 3 370 1 338 53 213 2016 1 675 6 304 2 542 1 506 1 528 1 535 3 702 25 945 11 316 4 107 1 689 61 851 2017 1 843 7 090 2 989 1 734 1 732 1 755 4 047 29 144 13 343 4 882 2 018 70 577 2018 1 989 7 756 3 413 1 949 1 920 1 961 4 371 32 037 15 480 5 718 2 347 78 939 2019 2 121 8 355 3 824 2 169 2 105 2 154 4 720 34 841 17 615 6 655 2 691 87 252 I prognostabellerna anges de framtida invånartalen på enstaka personer när. Naturligtvis finns ingen sådan noggrannhet i prognoserna utan alla värden bör tolkas avrundade. Folkmängden i de nybyggda bostäderna redovisas acku-lerad och utgör således inte årliga tillskott. Ovanstående tabeller innehåller summan av de redovisade prognoserna för delområdena. Denna summering uppvisar vissa små skillnader i förhållande till den totalprognos för kom-nen som beräkningen utgått från. Skillnaderna har uppkommit vid utjämningsräkningarna och genom avrundning. 31

Rinkeby-Kista SDO 2009 720 3 312 2 279 1 725 1 721 1 690 4 254 14 488 10 476 3 159 1 043 44 867 2010 741 3 345 2 242 1 681 1 714 1 706 4 410 14 657 10 446 3 342 1 055 45 339 2011 764 3 433 2 297 1 674 1 667 1 732 4 547 15 134 10 474 3 532 1 060 46 314 2012 755 3 441 2 336 1 644 1 641 1 734 4 592 15 277 10 393 3 698 1 076 46 587 2013 737 3 462 2 385 1 604 1 611 1 723 4 605 15 394 10 380 3 833 1 071 46 805 2014 726 3 500 2 403 1 627 1 604 1 682 4 625 15 640 10 399 3 990 1 076 47 272 2015 714 3 515 2 438 1 646 1 599 1 673 4 643 15 904 10 471 4 132 1 088 47 823 2016 712 3 485 2 459 1 704 1 582 1 661 4 637 16 071 10 497 4 268 1 090 48 166 2017 718 3 465 2 502 1 739 1 614 1 665 4 622 16 296 10 600 4 409 1 108 48 738 2018 738 3 487 2 559 1 767 1 648 1 681 4 674 16 692 10 741 4 591 1 143 49 721 2019 758 3 531 2 593 1 791 1 714 1 691 4 711 17 051 10 923 4 758 1 190 50 711 2010 0 1 1 0 0 0 1 5 1 0 0 12 2011 17 55 26 18 17 15 64 275 75 28 12 603 2012 19 63 28 18 18 15 46 271 84 32 16 609 2013 18 68 29 18 18 15 37 265 91 35 19 612 2014 25 92 38 26 25 23 66 396 152 61 27 932 2015 37 126 50 36 36 34 101 575 238 98 38 1 370 2016 44 152 59 41 43 40 111 670 301 127 46 1 636 2017 57 197 75 54 57 54 151 886 417 179 61 2 186 2018 80 269 100 74 79 76 222 1 251 600 260 84 3 095 2019 103 348 126 94 101 98 278 1 603 792 348 111 4 000 Stadsdelar som ingår i Rinkeby-Kista stadsdelsområde är: Rinkeby, Akalla, Husby, Kista Rinkeby 2009 310 1 469 1 067 809 743 608 1 328 4 761 2 931 864 194 15 084 2010 315 1 492 1 037 796 743 653 1 358 4 778 2 975 888 203 15 238 2011 317 1 500 1 061 769 750 668 1 374 4 830 2 997 895 208 15 369 2012 312 1 512 1 059 761 733 701 1 387 4 867 2 992 912 222 15 458 2013 305 1 517 1 079 739 724 699 1 405 4 906 3 007 919 230 15 530 2014 297 1 517 1 092 745 706 701 1 402 4 929 3 021 935 237 15 582 2015 286 1 506 1 099 750 704 689 1 413 4 951 3 041 940 238 15 617 2016 283 1 480 1 113 764 691 684 1 417 4 976 3 035 965 234 15 642 2017 280 1 452 1 125 777 698 672 1 410 4 974 3 049 984 231 15 652 2018 279 1 430 1 135 781 704 673 1 407 4 982 3 048 1 000 237 15 676 2019 278 1 415 1 138 789 717 667 1 403 4 988 3 056 1 014 240 15 705 2011 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2012 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2013 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2014 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2015 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2016 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2017 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2018 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2019 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 32

Akalla 2009 105 454 306 217 240 289 661 2 416 2 385 808 263 8 144 2010 104 463 303 219 239 277 749 2 420 2 339 848 259 8 220 2011 106 477 307 214 232 266 804 2 459 2 295 874 254 8 288 2012 105 466 331 216 219 262 834 2 504 2 246 898 257 8 338 2013 103 478 330 215 220 261 837 2 549 2 209 929 245 8 376 2014 101 488 328 221 219 253 838 2 589 2 165 956 243 8 401 2015 98 487 337 222 220 245 833 2 631 2 125 984 240 8 422 2016 97 481 334 236 219 246 828 2 663 2 093 1 007 232 8 436 2017 97 473 343 238 225 245 816 2 681 2 061 1 025 235 8 439 2018 96 468 351 239 228 247 811 2 699 2 029 1 047 238 8 453 2019 96 464 354 237 238 247 811 2 710 2 012 1 059 241 8 469 2011 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2012 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2013 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2014 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2015 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2016 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2017 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2018 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2019 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Husby år 0 år 1-5 15 år 6-9 år 10-12 12 år 13-15 15 år 16-18 18 år 19-24 år 25-44 år 45-64 år 65-79 år 80- år summa 2009 200 871 603 445 438 424 1 051 3 884 2 516 718 230 11 380 2010 201 833 549 420 437 435 1 169 3 871 2 574 772 246 11 507 2011 200 801 523 411 397 457 1 234 3 874 2 634 825 250 11 606 2012 196 781 512 382 394 437 1 288 3 891 2 652 886 259 11 678 2013 191 765 514 354 376 433 1 306 3 905 2 699 927 264 11 734 2014 186 762 503 339 373 403 1 319 3 942 2 716 965 267 11 775 2015 179 754 493 337 356 400 1 312 3 952 2 743 999 277 11 802 2016 177 739 488 344 341 388 1 308 3 970 2 749 1 038 284 11 826 2017 175 723 486 347 335 387 1 288 3 973 2 757 1 073 289 11 833 2018 181 727 496 348 342 383 1 304 4 089 2 796 1 132 297 12 095 2019 188 739 503 350 355 381 1 313 4 194 2 840 1 195 306 12 364 2011 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2012 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2013 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2014 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2015 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2016 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2017 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2018 7 16 6 6 6 6 26 105 43 18 4 242 2019 14 37 11 11 12 12 44 208 89 38 8 486 33

Kista 2009 105 518 303 254 300 369 1 214 3 427 2 644 769 356 10 259 2010 120 557 352 246 294 340 1 134 3 589 2 558 834 347 10 371 2011 141 655 405 280 288 340 1 135 3 971 2 548 937 348 11 048 2012 142 682 435 284 295 335 1 083 4 014 2 503 1 003 338 11 114 2013 138 702 462 296 290 331 1 057 4 035 2 465 1 058 332 11 166 2014 143 733 481 321 307 326 1 066 4 180 2 497 1 134 329 11 517 2015 150 768 508 337 319 339 1 085 4 370 2 562 1 209 333 11 980 2016 155 784 525 359 331 343 1 084 4 462 2 621 1 258 340 12 262 2017 166 817 549 378 355 360 1 108 4 668 2 734 1 327 353 12 815 2018 182 863 576 400 375 378 1 151 4 921 2 868 1 411 372 13 497 2019 196 914 599 415 403 396 1 183 5 159 3 015 1 490 403 14 173 2010 0 1 1 0 0 0 1 5 1 0 0 12 2011 17 55 26 18 17 15 64 275 75 28 12 603 2012 19 63 28 18 18 15 46 271 84 32 16 609 2013 18 68 29 18 18 15 37 265 91 35 19 612 2014 25 92 38 26 25 23 66 396 152 61 27 932 2015 37 126 50 36 36 34 101 575 238 98 38 1 370 2016 44 152 59 41 43 40 111 670 301 127 46 1 636 2017 57 197 75 54 57 54 151 886 417 179 61 2 186 2018 73 253 94 69 73 70 196 1 145 557 242 80 2 853 2019 88 311 114 82 89 86 233 1 395 702 310 103 3 513 34

Spånga-Tensta SDO 2009 617 3 049 2 301 1 651 1 650 1 681 3 191 10 599 8 363 2 944 1 133 37 179 2010 645 3 121 2 291 1 690 1 619 1 734 3 259 10 696 8 457 3 032 1 126 37 670 2011 648 3 158 2 356 1 672 1 656 1 726 3 305 10 722 8 522 3 125 1 126 38 016 2012 642 3 254 2 382 1 729 1 653 1 695 3 368 10 877 8 574 3 194 1 125 38 493 2013 632 3 298 2 468 1 701 1 686 1 666 3 399 11 032 8 608 3 257 1 126 38 873 2014 617 3 309 2 521 1 722 1 674 1 689 3 367 11 109 8 648 3 330 1 103 39 089 2015 594 3 291 2 544 1 766 1 717 1 679 3 324 11 132 8 676 3 416 1 071 39 210 2016 589 3 244 2 616 1 806 1 697 1 703 3 319 11 210 8 721 3 453 1 067 39 425 2017 598 3 217 2 670 1 860 1 733 1 708 3 357 11 421 8 832 3 560 1 066 40 022 2018 613 3 218 2 717 1 893 1 790 1 758 3 371 11 685 8 981 3 631 1 083 40 740 2019 626 3 237 2 746 1 949 1 840 1 761 3 409 11 909 9 138 3 716 1 096 41 427 2010 4 13 7 4 4 3 12 52 9 2 2 112 2011 5 17 10 5 5 4 11 63 13 2 2 137 2012 12 48 26 15 13 11 36 183 34 8 9 395 2013 18 74 41 23 19 16 47 274 54 13 15 595 2014 21 88 50 28 23 19 47 313 69 16 20 691 2015 20 93 54 30 24 20 42 316 79 18 22 718 2016 23 110 66 37 30 24 54 380 97 23 28 871 2017 39 155 88 54 46 39 109 625 196 61 39 1 451 2018 58 213 112 74 64 56 159 897 314 108 53 2 109 2019 74 274 136 91 83 72 195 1 144 433 155 71 2 727 Stadsdelar som ingår i Spånga-Tensta stadsdelsområde är: Bromsten, Flysta, Lunda, Solhem, Sundby, Tensta Bromsten 2009 91 435 323 211 201 252 439 1 620 1 460 495 282 5 809 2010 100 466 333 218 206 246 451 1 612 1 458 507 283 5 880 2011 100 495 340 233 226 235 448 1 598 1 456 524 284 5 939 2012 100 536 350 254 233 228 457 1 627 1 459 540 282 6 066 2013 97 541 372 262 237 231 454 1 629 1 434 567 276 6 100 2014 94 535 400 264 248 245 438 1 632 1 420 580 271 6 127 2015 90 533 415 272 262 247 430 1 629 1 419 586 268 6 151 2016 89 521 438 274 268 250 431 1 621 1 417 592 268 6 169 2017 94 522 449 295 276 263 455 1 698 1 458 619 270 6 399 2018 107 553 465 325 295 286 494 1 896 1 534 656 274 6 885 2019 119 590 483 350 311 301 525 2 074 1 605 688 287 7 333 2010 0 2 1 0 0 0 1 6 1 0 0 13 2011 1 3 2 1 1 1 2 10 2 0 0 22 2012 3 14 7 4 4 3 11 53 10 2 2 113 2013 4 16 9 5 4 3 9 56 12 3 3 122 2014 4 17 10 5 4 4 8 58 14 3 3 130 2015 4 18 11 6 5 4 8 60 16 3 4 139 2016 4 19 12 7 5 4 8 62 19 4 4 147 2017 10 35 18 13 11 10 31 158 60 21 7 375 2018 24 77 35 26 24 22 75 366 135 50 17 852 2019 37 121 52 38 37 33 103 551 208 79 28 1 289 35