Gymnasieexamen inom verkstads- och produktionsteknik Inriktning verkstadsmekaniker

Gymnasieexamen inom verkstads- och produktionsteknik Inriktning verkstadsmekaniker Läroplanen är fastställd av Styrelsen för Ålands yrkesgymnasium 27.06.2011/28.11.2011 Yrkesutbildningen enligt denna läroplan motsvarar nivå 3 i EG:s klassificering, enligt EG-medlemsstaternas beslut om betygens jämförbarhet (85/368/EEG)

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 LÄROPLANENS ALLMÄNNA DEL... 4 1.1 INNEHÅLLET I ALLMÄNNA DELEN... 4 1.2 ÖVRIGT... 4 1.2.1 GEMENSAM BASKOMPETENS... 5 1.2.2 PROGRAMMÅL... 6 1.2.3 SYFTE... 7 1.2.4 PROGRAMMETS KARAKTÄR OCH UPPBYGGNAD... 7 Examensspecifika rekommendationer på hälsotillstånd... 8 1.2.5 KOMMENTARER TILL MÅLEN FÖR UTBILDNINGSPROGRAMMET... 8 1.2.6 SAMVERKAN MED ARBETSLIVET... 9 1.2.7 PROGRAMIDÉN... 9 1.2.8 ATT TÄNKA PROGRAMINRIKTAT... 10 2 LÄROPLANENS ÄMNESDEL... 10 2.1 STUDIERNAS UPPBYGGNAD OCH STRUKTUR... 10 2.2 YRKESÄMNEN CENTRALT INNEHÅLL, MÅL FÖR STUDIEHELHETEN OCH BEDÖMNING... 12 Fördelning av yrkesämnena... 12 Studiernas framskridande... 13 Lärande i arbete... 13 Examensarbete... 14 2.2.1 GRUNDLÄGGANDE STUDIER... 14 2.2.1.1 Grundläggande arbeten i montering och automation, 10 sv... 14 2.2.1.2 Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning, 10 sv... 18 2.2.1.3 Grundläggande arbeten i plåtarbeten och svetsning, 10 sv... 21 2.2.2 YRKESINRIKTADE STUDIER... 26 2.2.2.1 Maskinell bearbetning, 20 sv... 26 2.2.2.3 Produktionsteknik, 10 sv... 31 2.2.2.3 Plåt- och svetsningsarbeten, 20 sv... 33 2.3 VALBARA ÄMNEN CENTRALT INNEHÅLL, MÅL FÖR STUDIEHELHETEN OCH BEDÖMNING... 38 2.3.1 VALBARA YRKESÄMNEN... 38 2.3.1.1 Yrkesämnen som fördjupar kompetensen... 39 2.3.2 FRITT VALBARA ÄMNEN... 45 2.3.2.1 Högskoleförberedande utbildningshelhet... 45 2.4 ALLMÄNNA ÄMNEN CENTRALT INNEHÅLL, MÅL FÖR STUDIEHELHETEN OCH BEDÖMNING... 46 2.4.1 SVENSKA, 4 SV... 46 2.4.2 ENGELSKA, 4 SV... 47 2.4.3 MATEMATIK, 4 SV... 49 2.4.4 FYSIK, 1 SV... 51 2.4.5 KEMI, 1 SV... 53 2.4.6 INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNOLOGI, 1 SV... 55 2.4.7 SAMHÄLLSKUNSKAP, 3 SV... 57 2.4.8 HÄLSA OCH IDROTT, 3 SV... 59 2.5 BEDÖMNING AV STUDERANDE... 60 2.5.1 SYFTET OCH MÅLET MED BEDÖMNINGEN... 60

3 2.5.2 GENOMFÖRANDE AV BEDÖMNINGEN... 60 2.5.3 VITSORDSGIVNING... 61 2.5.4 FÖRNYANDE AV STUDIEPRESTATIONER... 61 2.5.5 RÄTTELSE AV BEDÖMNING... 61 2.5.6 FÖREMÅL OCH KRITERIER FÖR BEDÖMNINGEN... 61 2.5.7 ERKÄNNANDE AV KUNNANDE... 63 2.5.8 VITSORDSSKALAN... 63 3 KOMPETENSER FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE... 63 4 ÅTGÄRDER SOM STÖDER STUDIER... 65 4.1 STUDIEHANDLEDNING... 65 4.2 STUDERANDEVÅRD... 66 4.3 PERSONLIG STUDIEPLAN... 66 BILAGA 1. AVSNITTSBESKRIVNING BILAGA 2. FRITT VALBARA ÄMNEN

4 INLEDNING 1 Läroplanens allmänna del 1.1 Innehållet i allmänna delen Den allmänna delen i läroplanen skall innehålla beskrivningar för: visioner, verksamhetsidé, studieinriktning eller profilering vilka delar av värdegrunden i läroplansgrunderna som särskilt betonas i utbildningen hur läroplansgrundernas övergripande mål förverkligas i utbildningen hur studiemiljön är utformad utgående från bestämmelserna i läroplansgrunderna hur studerandevården och samarbetet med vårdnadshavarna (anhöriga) förverkligas utgående från bestämmelserna i läroplansgrunderna hur studiehandledning, stödundervisning och specialundervisning är utformad utgående från bestämmelserna i läroplansgrunderna hur samarbetet med övriga utbildningar, andra organisationer och myndigheter förverkligas hur den kontinuerliga interna utvärderingen av verksamheten förverkligas 1.2 Övrigt 1.2 Övrigt Gemensam baskompetens Programmål Syfte Programmets karaktär och uppbyggnad Kommentarer till målen för utbildningsprogrammet Samverkan med arbetslivet Programidén Att tänka programinriktat Gemensamt kunnande och baskompetens Förändringar i omvärlden leder till att det ställs krav på förändringar även inom utbildningen. Yrkeslivet i dag kräver flexibilitet och nya kompetenser. Gränserna mellan olika yrken suddas ut och nya verksamhetsområden uppstår. Den internationella handeln ökar liksom människors rörlighet över nationsgränserna. Detta är förändringar som ställer högre krav på språkfärdigheter och kunskaper om andra människors livsvillkor, politik, kultur och religion. Miljöfrågor har fått en ökad betydelse och ingår nu i ett bredare perspektiv, kopplat till ekonomiska, sociala och kulturella frågor. Utbildning i miljöfrågor ses som avgörande för att uppnå en hållbar utveckling och förbättra människors förmåga att lösa miljö- och utvecklingsfrågor. Den tekniska utvecklingen är explosionsartad och vi kan idag bara ana de möjligheter som finns inom informationstekniken.

5 Betydelsen av ett mångsidigt kunnande ökar alltmer. Följande kompetensområden bör uppmärksammas och integreras i alla branschprogram och i alla studier: internationalisering hållbar utveckling teknologisk samt kunskaps- och informationsteknisk utveckling företagsamhet kvalitet och kundinriktning konsumentkunskap arbetarskydd och hälsa Den internationalisering som pågår i samhället och i näringslivet medför nya drag i arbetet, vardagslivet och umgängeskulturen. Då utbildningen internationaliseras är avsikten att ge de studerande yrkeskunskaper och färdigheter, med vilka de kommer till rätta i en mångkulturell miljö och kan placera sig på arbetsmarknader som internationaliseras. Språkkunskaper och social kompetens är viktiga ingredienser inom internationaliseringen. Kraven på hållbar utveckling och miljömedvetenhet ökar. Den ökande miljömedvetenheten leder i sin tur till att förmågan att arbeta för en hållbar utveckling börjar ses som ett kvalitetskriterium och en konkurrensfaktor inom produktion och service. En sund och trivsam miljö värdesätts allt mera. Utbildningens uppgift blir att ge de studerande ett sådant kunnande och en sådan övertygelse att de är beredda att arbeta för en hållbar utveckling både i sitt arbete och i sitt vardagsliv. Teknologin utvecklas allt snabbare och de yrkesmässiga kraven växer. Utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken förändrar arbetets innehåll, arbetets uppläggning och arbetsplatsens karaktär. Utbildningen har som mål att de studerande skall behärska den moderna tekniken inom sitt eget område samt kontinuerligt kunna utveckla och mångsidigt utnyttja kunskaperna och färdigheterna. Dagens arbetsplatser och den yrkesmässiga rörligheten förutsätter goda och mångsidiga yrkesfärdigheter, flexibilitet i tänkande och attityder samt företagsamhet. Överallt fäster man allt större uppmärksamhet vid kvalitet och arbetsresultat. Produkter och service måste vara konkurrenskraftiga både nationellt och internationellt. Verksamheten skall vara kundinriktad så att den beaktar individuella behov, kundernas förväntningar och de varierande servicesituationerna. Också konsumenter har rättigheter, ansvar och skyldigheter, som de studerande behöver känna till i sina yrkesroller och som medborgare. Service- och konsumentkunskap krävs i alla sammanhang. Arbetarskydd och hälsa hör väsentligt samman med all yrkesverksamhet. Viktigt är att de studerande känner till föreskrifter och anvisningar om arbetarskyddet i sin bransch och följer dessa. De skall lära sig att identifiera faror och hälsorisker som förekommer i arbetet och skydda sig mot dem samt undvika varje form av riskmoment. 1.2.1 Gemensam baskompetens

6 Utbildningen har som mål att med de studerande som aktörer utveckla följande färdigheter som oberoende av branschinriktning har samma aktualitet: inlärningsfärdigheter förmåga att lösa problem interaktions- och kommunikationsfärdigheter förmåga att samarbeta etiska och estetiska färdigheter Inlärningsfärdigheter skall utbildningen utveckla genom att ge de studerande beredskap för livslångt lärande och inspiration att utveckla sig själva. De bör kunna utvärdera sin egen inlärning och sitt kunnande och planera sina studier. De skall lära sig att inhämta, organisera och bedöma kunskap och att tillämpa tidigare förvärvad kunskap i nya situationer. Förmågan att lösa problem utvecklas genom att de studerande under utbildningen får färdigheter i att handla flexibelt, innovativt och nyskapande i sitt arbete och i olika problemsituationer. Interaktions- och kommunikationsfärdigheterna skall uppmärksammas i utbildningen så att de studerande lär sig att klara av olika slag av interaktiva situationer i arbetslivet. De skall öva sig i att förhandla och i att kommunicera muntligt och skriftligt samt i att använda sig av informationsteknik i samband med utbyte och förmedling av information. Förmågan att samarbeta skall de studerande utveckla så, att de blir vana att agera tillsammans med andra, bl.a. i team, och att vara flexibla och observanta i sina människorelationer. De skall kunna identifiera egna och andras känslolägen och beakta dem på ett konstruktivt sätt i sitt arbete. Etiska och estetiska insikter skall utbildningen främja genom att lära de studerande att hantera och lösa etiska problem, att vara medvetna om sina egna liksom även kulturbetingade värderingar och att beakta dem i sitt arbete. De studerande bör kunna handla ansvarsfullt och objektivt och hålla sig till ingångna överenskommelser. I sitt arbete bör de iaktta yrkesetiska normer såsom tystnadsplikt, datasekretess och konsumentskyddsbestämmelser. 1.2.2 Programmål Målet med utbildningen till verkstadsmekaniker är att ge en kvalitativ och bred utbildning som ger de studerande insikter och redskap som behövs för att arbeta enligt branschens kvalitetskrav. De planerar sitt arbete med hjälp av ritningar, gör beräkningar över materialoch arbetsåtgång genom att använda informationsteknik och utvärderar sitt eget arbete. Utbildningen lär dem miljömedvetenhet, samarbetsförmåga och förmåga att uttrycka sig förtroendeingivande och att ta hänsyn till säkerheten och arbetarskyddet. De studerande ska både under och efter studierna känna tillfredsställelse med sitt yrkesval, de ska ges möjligheter att utveckla sig som individer och inom sitt yrke så de kan bli en tillgång för branschen.

7 Efter utbildningen till verkstadsmekaniker kan de utföra borrnings-, svarvnings-, fräsningsoch slipningsarbeten med både manuellt och numeriskt styrda verktygsmaskiner. De kan även utföra plåtarbeten, behärska svetsmetoderna gas, metallbågsvetsning, MIG/MAG samt TIG och göra olika metallkonstruktionsarbeten. Centralt kunnande är också verkstadstekniska mätningar i anslutning till kvalitetsövervakning och kalibrering av mätapparatur. De känner till metallers och plasters egenskaper samt beteckningar för lättmetall- och stålsorter samt hur aluminium och de vanligaste stålsorterna beter sig vid bearbetning och svetsning. De känner till hur värmetillförsel inverkar på stålets struktur och vet vad som händer vid härdning och anlöpning av stål. De som avlagt examen kan använda datateknik i kommunikation och införskaffande av information. De kan använda CNC-styrda maskiner och har beredskap att använda och programmera vanliga operativsystem och underhållssystem. De förstår tekniska ritningar, arbetsbeskrivningar och arbetsinstruktioner samt kan uppgöra enkla arbetsritningar för hand och med CAD-program. De som avlagt examen behärskar muntlig och skriftlig kommunikation i anslutning till sitt arbete. Vid behov kan de kommunicera och fungera i interaktiva situationer på ett främmande språk. De som avlagt examen iakttar arbetarskyddsbestämmelser, använder maskiner och anordningar på ett tryggt sätt, och har de kunskaper och färdigheter som förutsätts för arbetssäkerhetskort och certifikat för heta arbeten. De sörjer för arbetarskydd och personlig skyddsutrustning, avfallshantering, miljövård samt har beredskap att ge första hjälpen vid sjukdomsattacker och arbetsolyckor. 1.2.3 Syfte Utbildningen inom programmet för verkstads- och produktionsteknik skall ge grundläggande kunskaper för arbete inom såväl industriell produktion, där kompetens i plastteknik efterfrågas, som i verkstäder där kompetens i tillverkning, underhåll och service efterfrågas. Programmet skall även ge en grund för fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier. 1.2.4 Programmets karaktär och uppbyggnad Kunskaper i den teknik som krävs för arbete inom industrin och i verkstäder står i centrum för utbildningen inom programmet. Kännetecknande för hela sektorn, och därmed för utbildningen, är en kontinuerlig utveckling. Inom industrin och verkstadssektorn finns många arbetsplatser och ett stort antal specialiseringar, vilkas innehåll påverkas av företagens produktion och tjänster. Under de senaste decennierna har ökad tillgång till information och en differentierad teknisk utveckling skapat nya förutsättningar för nämnda sektorer. Ämnen som maskinbearbetning, plåt- och svetsteknik, plast- och produktionsteknik, matematik och datortillämpningar ger tillsammans förståelse av olika materials egenskaper, av bearbetnings- och tillverkningsmetoder och av berörda processer. Kunskaper i engelska och andra främmande språk är viktiga för att den tekniska utvecklingen skall kunna följas, liksom för att skapa förståelse för andra kulturmönster. En samverkan mellan kärnämnen och yrkesämnen är nödvändig för att utbildningen skall utveckla den kombination av kompetens som efterfrågas i arbetslivet.

8 Arbetspraktiken är viktig för att den studerande skall få möta de reella krav som yrket ställer och förstå den yrkeskultur som råder. Arbetspraktiken bidrar också till utvecklandet av bland annat servicekänsla, kvalitet i det tekniska utförandet och förståelse av företagandets villkor. Utbildningsprogrammets utformning erbjuder de studerande möjlighet att bygga upp individuella kompetenser i verkstadsteknik eller i plast- och produktionsteknik genom att välja olika studiehelheter inom programramen. Examensspecifika rekommendationer på hälsotillstånd En person med en sjukdom eller handikapp som uppenbart utgör ett hinder för deltagande i utbildningen kan inte antas, vilket innebär då den studerande själv eller andra utsätts för fara. Praktiska problem som är förorsakade av sjukdom eller handikapp ska lösas med undervisningsarrangemang och med tjänster inom studerandevården. måste klara av den inlärning i arbetet som ingår i utbildningen för att uppnå de krav på yrkesskicklighet som ingår i examen. De studerande måste informeras om de krav och förutsättningar samt om hälsorisker som finns inom utbildningsområdet. I utbildningen inom maskin- och metallteknik och vid arbete inom branschen förutsätts en tillräcklig fysisk kondition för att klara påfrestningarna i arbetet. En persons lämplighet för specifika arbetsuppgifter kan övervägas på basen av symptom eller nedsatt funktionsförmåga bl.a. vid följande sjukdomar: - nedsatt syn - störning av funktionen i balansorganets funktion - sjukdom i stöd- och rörelseorganen. 1.2.5 Kommentarer till målen för utbildningsprogrammet Programmet skall ge goda kunskaper i produktionsteknik inom branscher som finns representerade på Åland samt goda kunskaper i den verkstadsteknik som efterfrågas inom den lokala verkstadssektorn. Inom industri- och verkstadssektorn finns företag av olika storlek, från multinationella företag till små familjeföretag. För att kunna svara mot denna bredd innehåller programmet ett visst antal valbara studiehelheter. Programmets öppna struktur gör det lättare att anpassa utbildningen till snabba förändringar i arbetslivet. Utbildningen kan också i stor utsträckning formas efter behov som finns eller växer fram. På så sätt får de studerande en utbildning, som är såväl bred som anpassad till den åländska arbetsmarknaden. Programmet ger olika grad av kompetens beroende på vilka olika studiehelheter den studerande väljer. En viss påbyggnad kan därefter ske ute i de olika företagen. Kompletterande utbildningar på eftergymnasial nivå kommer att bli allt vanligare. Förändringar inom arbetslivet kräver flexibilitet hos de anställda samt intresse och förmåga till fortsatt lärande. Medarbetarna kommer att ställa allt större krav på kompetensutveckling, inflytande och arbetsformer som också innebär personlig utveckling. I utbildningen måste de studerande vänja sig vid att diskutera frågor som rör t.ex. arbetsmiljö, demokrati och ekonomi. Det är viktigt att de studerande känner till företagen inom utbildningsområdet och lär sig hur ett företag fungerar och utvecklas i konkurrens med andra.

9 Företag som vill vara konkurrenskraftiga måste satsa på kvalitet och utveckling. Kundanpassning och miljö är viktiga komponenter i kvalitetstänkandet. Miljöaspekten måste finnas med under hela tillverkningsprocessen. Även designfrågor kommer att vara viktiga i framtiden. För att planera och genomföra olika arbetsuppgifter är det nödvändigt att kunna samarbeta, lösa problem och uttrycka sig i tal och skrift. Sådan kompetens tränar de studerande bl.a. genom att delar av undervisningen genomförs som ämnesövergripande projektarbeten. Projekt är numera vanliga i arbetslivet, både som anställnings- och arbetsform. Grundläggande datorkunskaper och förmåga att hantera Internet är nödvändiga kompetenser inom de flesta samhällssektorer. Detta gäller inte minst för de branscher som verkstadsprogrammet utbildar för. Många funktioner i dessa branscher är datoriserade. 1.2.6 Samverkan med arbetslivet Utbildningen i skolan och den arbetspraktik som sker ute på olika arbetsplatser skall tillsammans utgöra en helhet som motsvarar programmets mål. Inom verkstads- och produktionsteknik omfattar arbetspraktiken minst 6 studieveckor av utbildningen. Arbetspraktiken är viktig för att knyta ihop teori och praktik. s erfarenheter från arbetsplatsen kan på olika sätt utnyttjas i skolan och vice versa. Genom att uppleva en arbetsplats från "insidan" lär sig de studerande något om hur en arbetsmiljö kan se ut, vilka krav som ställs och vad arbetet innebär. Förutom arbetspraktiken är det möjligt att arbetsplatsförlägga hela eller delar av studiehelheterna. När en studerande kommer till sin arbetspraktikplats skall han/hon veta vad som förväntas av honom eller henne. På motsvarande sätt måste den eller de ansvariga på arbetsplatsen vara införstådda med praktikperiodens syfte, vilken roll arbetspraktiken har i utbildningen och vad den studerande skall få ut av praktikperioden. Fungerande arbetspraktik förutsätter en dialog mellan skolan och respektive företag. Det väsentliga är att ansvariga på arbetsplatsen får tid och tillfälle att diskutera arbetspraktikens mål och utformning tillsammans med lärare och studerande. När dialogen fungerar medför den vinster för alla parter. För den enskilde studerande och för den ansvarige på arbetsplatsen är det viktigt att läraren besöker praktikplatsen för att på olika sätt ge sitt stöd samt delta i bedömningen av den studerandes arbetspraktik. 1.2.7 Programidén Programmålen signalerar att det finns en bärande tanke bakom programmet och att denna grundläggande tanke skall genomsyra programmets samtliga ämnen och studiehelheter. Den studerande skall uppfatta sin utbildning som en helhet. Men programmål kan väcka frågor: Vad innebär de konkret? Hur gör man för att uppnå dem? Färdiga svar på sådana frågor finns inte. Lärare/lärarlag och studerande måste göra sin egen tolkning av programmålen för att komma till insikt om hur man bäst skall uppnå dem. Det är skolans skyldighet att inom läroplanens ram se till att de studerande får en så gedigen utbildning som möjligt. Utbildningen skall alltid återspegla läroplanens intentioner och mål.

10 Läroplanen anger vilka mål undervisningen skall sträva mot och vilka mål en studerande minst skall ha uppnått för att bli godkänd. Några krav på förkunskaper anges inte i läroplanen. I stället framhålls vilka kunskaper de olika ämnena och studiehelheterna bygger på. Studiehelheternas mål och centrala innehåll har beskrivits på berömlig nivå. Det avgörande är att de studerande besitter dessa kunskaper, inte på vilket sätt kunskaperna har inhämtats. Studiehelheternas ämnestexter fungerar som vägledning och redskap när lärare/lärarlag och studerande planerar undervisningen. 1.2.8 Att tänka programinriktat För att programmet skall fungera som en helhet behöver lärarna samarbeta över ämnesgränserna. Kärnämnen och yrkesämnen skall ha samma målinriktning. Det gäller att tänka programinriktat snarare än ämnesinriktat. Då upplever den studerande att undervisningen är meningsfull. Det är viktigt att lärarna i kärnämnen anpassar/varierar sina ämnen till målen för respektive program. Yrkesläraren, å sin sida, måste visa på vilka möjligheter till samverkan som finns. Viktigt är att skolan ger de organisatoriska förutsättningarna. Det finns olika sätt att integrera kärnämnen och yrkesämnen. Populärt brukar man tala om infärgning. Man låter då yrkesämnen bidra med innehåll till undervisningen i kärnämnen. Material och erfarenheter från yrkesämnen används i kärnämnesundervisningen på ett sätt som tydliggör den praktiska nyttan av t.ex. engelska och matematik. 2 Läroplanens ämnesdel 2.1 Studiernas uppbyggnad och struktur Strukturen för utbildningsprogrammet inom verkstads- och produktionsteknik visar programmets olika delar. Uppställningen ger en bild av programmets uppbyggnad. Här framgår vilka studiehelheter som är obligatoriska samt vilka studiehelheter som är alternativt valbara inom de yrkesinriktade studierna och vilka studiehelheter som är valbara inom ramen för de valbara ämnena. De obligatoriska studierna ger en bred generell grund för programmet. De valbara studierna syftar till att skapa förutsättningar för de studerande att inrikta sina studier mot det egna intresseområdet. Strukturen visar också hur stor del av studierna som skall vara kärnämnen samt hur stor del som skall inrymmas inom ramen för de valbara ämnena. Studierna inom programmet omfattar 120 studieveckor (sv). Ett studieår omfattar 40 studieveckor och en studievecka motsvarar en studerandes arbetsinsats på 40 timmar. Den nominella omfattningen av studierna är densamma, trots att den tid det tar för den studerande att avlägga examen kan variera individuellt på basen av den studieväg som valts samt tidigare studier eller arbetserfarenhet. Rikets examensgrunder för grundexamen för maskin- och verkstadsbranschen är grund för yrkesämnenas och de valfria yrkesämnenas uppbyggnad. För allmänna ämnen utgör landskapsregeringens läroplan grund (2007:6; beslut 51U32/11.10.2011) och i övrigt följer läroplanen landskapsregeringens läroplansgrunder fastställda 14.12.2004 Examensbenämningen är verkstadsmekaniker.

11 YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN, VERKSTADSMEKANIKER, 120 sv Grundexamen inom maskin- och metallbranschen, föreskrift 39/011/2010 1 studievecka (sv) motsvarar 40 studietimmar 2.2 YRKESÄMNEN 80 sv 2.2.1 Grundläggande studier 2.2.1.1 Grundläggande arbeten i montering och automation 10 sv 2.2.1.2 Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning 10 sv 2.2.1.3 Grundläggande arbeten i plåtbearbetning och svetsning 10 sv 2.2.2 Yrkesinriktade studier Examensdel för verkstadsmekaniker 2.2.2.1 Maskinell bearbetning 20 sv 2.2.2.2 Produktionsteknik 10 sv Examensdel för plåtslagare - svetsare 2.2.2.3 Plåt- och svetsningsarbeten 20 sv 2.3 VALBARA ÄMNEN 19 sv 2.3.1 Valbara yrkesämnen 10 sv 2.3.1.1 Yrkesämnen som fördjupar kompetensen 1-10 sv 2.3.2 Fritt valbara ämnen 9 sv 2.3.2.1* Högskoleförberedande utbildningshelhet *Se nedan hur ämnena fördelas Fritt valbara ämnen, se bilaga 2 2.4 ALLMÄNNA ÄMNEN 21 sv 2.4.1 Svenska 4 sv 2.4.2 Engelska 4 sv 2.4.3 Matematik 4 sv 2.4.4 Fysik 1 sv 2.4.5 Kemi 1 sv 2.4.6 Informations- och kommunikationsteknologi 1 sv 2.4.7 Samhällskunskap 3 sv 2.4.8 Hälsa och idrott 3 sv 2.3.2.1* Högskoleförberedande utbildningshelhet, 1 kurs motsvarar 1,2 sv Svenska Engelska Matematik Samhällskunskap (eller hälsokunskap) Hälsokunskap (eller samhällskunskap) Fysik Kemi Tabell 1. Studiernas uppbyggnad 6 kurser 6 kurser 6 kurser 2 kurser 3 kurser 1 kurs 1 kurs

12 2.2 Yrkesämnen centralt innehåll, mål för studiehelheten och bedömning Fördelning av yrkesämnena Grundläggande studier Examensdelar som är obligatoriska för alla 2.2.1.1 Grundläggande arbeten i montering och automation, 10 sv Tekniska baskunskaper 2 sv Ritning- och ritningsläsning 2 sv Allmän metallteknik 2 sv El- och automationsteknik 4 sv 2.2.1.2 Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning, 10 sv Spånskärande bearbetning 2 sv Manuell svarvning 4 sv Manuell fräsning 4 sv 2.2.1.3 Grundläggande arbeten i plåtbearbetning och svetsning, 10 sv Bänkarbete 2 sv Plåtteknik 2 sv Svetsteknik 6 sv Yrkesinriktade studier Examensdel för verkstadsmekaniker 2.2.2.1 Maskinell bearbetning, 20 sv Bearbetningsteknik CNC-teknik Materiallära CNC-bearbetning Manuell tillverkning med bearbetningsmaskiner 2 sv 1 sv 1 sv 2 sv 14 sv Examensdel som erbjuds lokalt 2.2.2.2 Produktionsteknik, 10 sv Plastteknik CAD-ritning Smide Kundarbeten i skärande maskiner Kundarbeten i plåt och svets 2 sv 3 sv 1 sv 2 sv 2 sv

13 Examensdel för plåtslagare svetsare 2.2.2.3 Plåt- och svetsningsarbeten, 20 sv Metallarbeten och svetsning CNC-plåtbearbetning Svetsstandard Tillverkning av stålkonstruktioner 3 sv 2 sv 1 sv 14 sv Studiernas framskridande Ålands yrkesgymnasium omfattar systemet med periodiserad undervisning. Det innebär att läsåret delas in i fem perioder. Målet med periodiseringen är att skapa struktur i studierna och erbjuda större flexibilitet då det gäller valet av allmänna studier. För varje studerande görs en personlig studieplan upp. I planen framkommer de studieavsnitt som ingår i de obligatoriska studierna. Här framkommer även studerandes val av valbara yrkesämnen och fritt valbara studier. Periodisering Tabell 2 ger en schematisk bild över periodiseringen av utbildningen. Ett studieår omfattar 40 sv fördelade på 5 perioder. De två första åren innehåller grundstudier där yrkesämnena är obligatoriska för alla. År tre innehåller fördjupning och breddning av yrkeskunnandet. Studerande vid Ålands yrkesgymnasium har möjlighet att samtidigt genomföra studieförberedande utbildningshelhet enligt Ålands lyceums läroplan (HUTH). Det möjliggörs genom ett samarbete mellan gymnasieskolorna och de allmänna ämnenas placering i skilda perioder. De fält som i tabellen är gråfärgade består av allmänna ämnen och valbara ämnen som kan bytas ut mot kurser enligt Ålands lyceums läroplan. Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 År 1 A B År 2 C D År 3 E Tabell 2. Periodisering Lärande i arbete De grundläggande och de yrkesinriktade studiernas omfattning är 80 studieveckor, av vilka minst 6 studieveckor skall genomföras som lärande i arbete. Studiehelheterna skall genomföras i enlighet med de mål som anvisas i denna läroplan.

14 Skolan kan dela studiehelheterna i studieavsnitt på det sätt som de planerade studiearrangemangen förutsätter. Examensarbete De yrkesinriktade studierna skall avslutas med ett fyra studieveckors examensarbete. Detta innebär att den studerande utför ett större självständigt arbete inom ett kunskapsområde som ligger inom programmålets ram. Examensarbetet skall utveckla den studerandes förmåga att ta ansvar för hela processen från idé och planering till färdig produkt. Bedömningen skall baseras på den studerandes insatser och kunskapsutveckling under hela arbetet, inte bara på slutprodukten. planerar och gör ett examensarbete över det sammantagna egna kunnandet i form av t.ex. en produkt, ett arbetsprov, en portfolio samt en presentation. identifierar sina centrala yrkesmässigt starka sidor och utvecklar i examensarbetet sin kreativitet, innovationsförmåga samt främjar sin yrkesmässiga tillväxt. presenterar och bedömer sitt examensarbete samt planeringen och genomförandet av det. Genom examensarbetet främjar den studerande sin egen sysselsättning. Utbildningsanordnaren beslutar hur examensarbetet ska genomföras. Enligt grunder för examensinriktad grundexamen, grundexamen inom maskin- och metallbranschen 2010, föreskrift 39/011/2010 2.2.1 Grundläggande studier 2.2.1.1 Grundläggande arbeten i montering och automation, 10 sv Krav på yrkesskicklighet De som har avlagt examensdelen kan med hjälp av monteringsritningar och kopplingsscheman montera maskindelar och komponenter samt små verksamhetssystem och kopplingar för motorer och manöverorgan. De som avlägger examensdelen kan läsa monteringsritningar läsa elektriska, pneumatiska och hydrauliska kopplingsscheman läsa arbetsinstruktioner samt bruks-, service- och monteringsanvisningar maskiners och manöverorgans funktionsprinciper, konstruktion och maskinelement använda handverktyg tryggt och sörjer för att de är i skick utföra monteringsmätningar för anordningar med rull- och skjutmått samt kan använda maskinvattenpass identifiera vanliga gängor med hjälp av mätning och tabeller samt kan göra gängor manuellt montera rullningslager, kedjor och remmar samt tätningar baskomponenters konstruktion och funktion samt ritsymbolerna för dem, samt

15 funktionsprinciperna hos hydrauliska och pneumatiska system montera pneumatiska system de elektriska grundstorheterna och deras matematiska och fysikaliska grunder och beroendeförhållanden, såsom Ohms lag, samt grunderna i lik- och växelström grunderna gällande maskiner och anordningar och tillhörande elinstallationer om vilka bestäms i direktiv gällande el-arbetssäkerheten har baskunskaper och -färdigheter om den allmänna arbetarskyddsutbildningen såsom den fastställs i el-arbetarskyddsstandarden SFS 6002 grunderna i elektriska system och instrumentering utföra grundläggande eltekniska mätningar med multimeter försäkra sig om att arbetsobjektet är spänningsfritt och skyddsjordat göra enkla elektromekaniska styrningar enligt scheman har kunskaper och färdigheter att ge första hjälpen enligt EA1 följa kvalitetssystem och kan principerna för kvalitetsövervakning av montering. Bedömning I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING 1. Behärskande av arbetsprocessen BEDÖMNINGSKRITERIER Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Planmässigt arbete behöver handledning behöver handledning för att komma i gång arbetar självständigt enligt planen Behärskande av arbetshelheten utför mekaniska monteringar och installationer med litet handledning. utför monteringens/ installationens basuppgifter enligt ritningar och instruktioner. monterar/installerar anordningshelheten av delar och komponenter. FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING 2. Behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material BEDÖMNINGSKRITERIER Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Mekaniska gör gängförband installerar maskindelar för installerar hydrauliska och

16 installationer rotationsrörelse pneumatiska komponenter i maskiner eller anordningar utför samt tillhörande rör och installationsmätningar slangar installerar pneumatiska kopplingar på övningsunderlag enligt schema installerar komponenter för effektöverföring Elinstallationer installerar elanordningar och elkomponenter rätt installerar ledningar och kablar enligt ritningar tolkar elscheman använder multimeter använder godkända installationssätt för kablar och ledningar åstadkommer självständigt rätta och snygga apparatoch ledningsinstallationer Användning av redskap/verktyg använder givna redskap ändamålsenligt så att de inte skadar komponenterna väljer ändamålsenliga redskap underhåller sina arbetsredskap och håller dem i skick Behärskande av material identifierar materialet som används i konstruktioner, kablar och ledningar i anordningarna. känner till valkriterierna för material behandlar material rätt. klarar av materialval förutser materialbehovet. FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet BEDÖMNINGSKRITERIER Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Förståelse av ritningar och instruktioner kan läsa enkla del- och monteringsritningar och skapa sig en bild av delarna och helheten i ritningarna kan tolka del- och monteringsritningar i olika projektioner kan självständigt läsa deloch monteringsritningar kan läsa enkla funktionsscheman och kan de vanligaste komponentsymbolerna kan de pneumatiska och hydrauliska ritningssymbolerna och kan läsa kretsscheman kan ritningssymbolerna för komponenter och kan också läsa elektriska kretsscheman Kvalitetskontroll behöver handledning i identifieringen av identifierar kvalitetskraven som ansluter till arbetet åstadkommer ett slutresultat med god kvalitet

17 kvalitetskraven Matematik och naturvetenskaper förstår betydelsen av de fysikaliska storheterna i anslutning till arbetet. gör slutledningar om följderna av förändringar i de fysikaliska storheterna i arbetsobjektet. granskar vid behov med matematikens hjälp olika storheters inverkan på funktionen. FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING 4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande BEDÖMNINGSKRITERIER Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga iakttar arbetarskyddsbestämmelser arbetar ergonomiskt rätt sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen Lärande och problemlösning Interaktion och samarbete ber om råd vid behov kan bedöma sitt eget arbete förbättrar sin arbetsprestation vartefter arbetet framskrider beaktar andra arbetare fungerar interaktivt är aktiv klarar sig också på ett främmande språk i interaktiva situationer som ansluter sig direkt till arbetet klarar sig också på ett främmande språk i interaktiva situationer sköter interaktiva situationer också på ett främmande språk Yrkesetik sörjer för arbetsredskapen och arbetsmiljön. sörjer för underhållet av arbetsredskapen. följer kvalitetssystemet. Sätt att visa yrkesskickligheten De som avlägger examensdelen påvisar sin yrkesskicklighet genom att utföra arbetsuppgifter som ansluter sig till studiehelheten. Uppgifterna utförs i företag eller i en skola i branschen, i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet. De delar som bedöms genom yrkesprov är gråfärgade bedömningskriterier och de bedöms till 50 % genom yrkesprov. I yrkesprovet och examenstillfället påvisas behärskande av arbetsprocessen behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet nyckelkompetenser för livslångt lärande.

18 Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet, t.ex. med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder. 2.2.1.2 Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning, 10 sv Krav på yrkesskicklighet De som avlägger examensdelen kan enligt arbetsritningar tillverka delar (grovt noggrannhetskrav) som innehåller ytor framställda med enkla bearbetningar med manuella verktygsmaskiner, såsom svarvning av cylinderytor, fräsning av plana ytor, borrning och gängning. De kan göra arbetsritningar för enkla maskindelar genom att rita för hand och med CAD-program, finputsa arbetsstycken och kontrollmäta färdigt tillverkade detaljer. De som avlägger examensdelen kan rita en enkel maskinritning standarderna för teknisk ritning, behärskar vändningarna av projektioner i teknisk maskinritning och dimensionerar maskinritningar som de ritar skalorna i maskinritning rita snittvy konstruktionen hos borrmaskin, svarv och fräs bearbetningsrörelserna för olika maskinella bearbetningsmetoder och kan namnge dem för olika bearbetningsmetoder typerna av skär och skärmaterial samt deras användning och betydelse vid bearbetning räkna bearbetningsdata för snabbstål- och hårdmetallskär, och kan grunderna i definierandet av skärens ytor, kanter och hörn svarva cylinderytor och avfasningar som har små krav på noggrannhet använda centrum- och spiralborrar, gängtappar och gängbackar i svarven välja rätta bearbetningsdata och skär enligt arbetssituationen och montera skäret rätt i en svarv placera ett skruvstycke på fräsens bord och fästa arbetsstycket däri så att det inte skadas fräsa plana ytor med fräs välja rätta bearbetningsdata och skär enligt arbetssituationen för en fräs och montera skäret rätt använda olika borrmaskiner och borrningsverktyg dimensionera och ritsa lägena för hål på en plåt enligt arbetsritning fästa ett arbetsstycke som ska borras i maskinskruvstycket identifiera olika gängtyper och gänga hål enligt arbetsritning välja rätta borrar och bearbetningsdata för en borrmaskin enligt arbetssituationen, och montera borren rätt vässa en borr för hand med slipmaskin göra gängor med gängtapp och gängsnitt välja rätt borr för gänghål finputsa arbetsstycken som de har gjort mäta med rullmått, skjutmått och mikrometerskruv kunskaps- och färdighetsmässigt de saker som förutsätts för arbetssäkerhetskort, så att de har beredskap att skaffa arbetssäkerhetskort. Bedömning I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömning samtidigt det

19 centrala innehållet i examensdelen. FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING 1. Behärskande av arbetsprocessen BEDÖMNINGSKRITERIER Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Planmässigt arbete behöver handledning behöver handledning för att komma i gång arbetar självständigt enligt planen Behärskande av arbetshelheten behöver handledning för att identifiera bearbetningsmetoder känner till olika bearbetningsmetoder, men behöver handledning för att använda dem behärskar självständigt olika bearbetningsmetoder Lärande och problemlösning ber om råd vid behov. kan bedöma sitt eget arbete. förbättrar sin arbetsprestation vartefter arbetet framskrider. FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING 2. Behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material BEDÖMNINGSKRITERIER Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Teknisk ritning kan med litet handledning rita projektioner och dimensionera en arbetsritning kan rita projektioner och dimensionera en arbetsritning ritar självständigt en arbetsritning rätt så att också dimensioneringen är rätt Svarvning kan använda svarv känner till svarvens axelsystem och kan förse svarven med skär som behövs kan använda svarvens mättrumma och kan ställa in bearbetningsdata i svarven kan använda svarv mångsidigt, och självständigt tillverka detaljer med svarv i överensstämmelse med ritningen Borrning och gängning kan använda olika typer av borrmaskiner och identifiera gängor kan välja bearbetningsdata för borrning och välja lämplig borr för gänga kan självständigt tillverka en detalj som de ritsat på plåt enligt ritning. Detaljen ska ha gänghål och hålens läge vara definierade på en

20 maskinritning Vässning av borr vet när en borr bör vässas och kan med litet handledning vässa den kan vässa en borr för hand vässar en borr så att det borrade hålet uppfyller toleranserna Fräsning kan använda fräs, känner till fräsens axelsystem och kan förse fräsen med skär som behövs kan använda fräsens mättrummor och ställa in behövliga bearbetningsdata i fräsen kan montera och ställa in ett maskinskruvstycke med mätklocka på fräsens bord, och självständigt tillverka detaljer i överensstämmelse med ritning och som har plana ytor Mätning väljer rätt mätinstrument och behärskar användning av skjutmått och rullmått. utför mätningar självständigt med skjutmått och rullmått. utför mätningar självständigt också med mikrometerskruv. FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet BEDÖMNINGSKRITERIER Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Läsning av arbetsritningar kan läsa arbetsritningar och skapa sig en bild av arbetsstycket som ska bearbetas förstår arbetsritningarnas projektioner, kan läsa toleransbeteckningar och känner till ytbeteckningar kan läsa arbetsritningar och förstår alla yt- och toleransbeteckningar Maskinell bearbetning kan välja bearbetningssättet (borrning, svarvning, fräsning) kan välja verktygsmaskin enligt precisionskraven och arbetshastigheten kan genom inspektion av en tillverkad detalj avgöra med vilken bearbetningsmetod den är gjord Kvalitetskontroll behöver handledning för identifieringen av kvalitetskraven identifierar kvalitetskraven kan korrigera sitt arbete i enlighet med kvalitetskraven Matematik och naturvetenskaper förstår betydelsen av de fysikaliska storheterna. gör slutledningar om följderna av förändringar i de fysikaliska storheterna i arbetsobjektet. granskar med matematikens hjälp olika storheters inverkan på funktionen. FÖREMÅL BEDÖMNINGSKRITERIER

21 FÖR BEDÖMNING 4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga iakttar arbetarskyddsbestämmelser arbetar ergonomiskt rätt sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen Lärande och problemlösning Interaktion och samarbete ber om råd vid behov kan bedöma sitt eget arbete förbättrar sin arbetsprestation vartefter arbetet framskrider beaktar medarbetarna fungerar interaktivt är aktiv i par och i grupp Yrkesetik använder arbetsredskap rätt. arbetar ansvarsfullt och sörjer för arbetsredskapen och arbetsmiljön. arbetar omsorgsfullt och noggrant, sörjer för underhåll och reparation av maskiner och anordningar. Sätt att visa yrkesskickligheten De som avlägger examensdelen tillverkar någon maskinellt bearbetad del på arbetsplatsen eller i en så äkta arbetsmiljö som möjligt i läroinrättningen. För arbetet behövs supportsvarv, fräs och borrmaskin. Arbetet utförs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskickligheten. De delar som bedöms genom yrkesprov är gråfärgade bedömningskriterier och de bedöms till 50 % genom yrkesprov. I yrkesprovet och examenstillfället visas behärskande av arbetsprocessen behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet nyckelkompetenser för livslångt lärande. Till den del som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan påvisas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den med annan bedömning av kunnandet, t.ex. med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder. 2.2.1.3 Grundläggande arbeten i plåtarbeten och svetsning, 10 sv Krav på yrkesskicklighet De som avlägger examensdelen kan enligt arbetsritning utföra någon enkel arbetshelhet med tunnplåt och därtill anslutande arbeten med basplatta, gasskärning och sammanfästning av plåtar med olika

22 metoder samt svetsning med gas, elektroder och MAG. Dessutom kan de göra arbetsritningar av plåtstycken genom att rita för hand och med CAD-program samt finputsa arbetsstycken och kontrollmäta dem. De som avlägger examensdelen kan läsa arbetsritningar för plåtstycken, skapa sig en bild av arbetsstycket utifrån projektionerna och förstå dimensioneringsbeteckningarna och vanliga svetsningsbeteckningar rita projektioner av enkla plåtdelar, vända projektioner, rita snittvyer och dimensionera ritsa och behärskar de centralaste mät- och ritningstekniska lösningarna i anslutning till ritsning, såsom delning av en sträcka mitt itu, ritning av räta vinklar samt delning av vinklar och cirklar i flera delar klippa plåtar med den plåtsax, figursax och nibblingsmaskin som bäst lämpar sig för varje arbete, enligt ritsning klippa plåtar med gradsax, utföra grundinställningar och placera och fästa plåtar enligt mått kant- och rundbocka plåtarbetsstycken använda olika slip- och borrmaskiner i de vanligaste slip-, kapnings- och borrningsarbetena finputsa de bearbetade arbetsstyckena med både handverktyg och maskiner använda pelar- eller radialborrmaskin och borra hål i plåtar göra skruv- och popnitförband skära plåtar med gas för hand enligt ritsning svetsa med gassvets grunderna i elektrodsvetsning grunderna i MAG-svetsning fästa samman plåtdelar med en lödmetod mäta längd- och vinkelmått kunskaps- och färdighetsmässigt de saker som förutsätts för certifikat i heta arbeten, så att de har beredskap att skaffa detta certifikat. Bedömning I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING 1. Behärskande av arbetsprocessen BEDÖMNINGSKRITERIER Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Behärskande av arbetshelheten behöver handledning i början av arbetet behöver litet handledning vid övergång från ett arbetsmoment till ett annat arbetar självständigt Initiativförmåga och företagsamhet ber om råd vid behov. strävar efter att arbeta självständigt. arbetar på eget initiativ.

23 FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING 2. Behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material BEDÖMNINGSKRITERIER Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Ritsning och skärning av plåt, kapning av stänger kan grunderna i ritsning, men behöver handledning ritsar självständigt gör ritsningen på en gång enligt mått Klippning av plåt med plåtsax och skärare kan använda redskapen klipper enligt ritsning klipper/skär med snyggt resultat kan justera saxar och skärare enligt materialet som ska skäras Användning av gradsax behöver handledning för att ställa in saxen och placera och fästa plåten som ska klippas gör grundinställningar av saxen kan placera och fästa plåten med litet rådgivning gör inställningarna och fäster plåten enligt måtten självständigt Kant- och rundbockning av plåt behärskar den grundläggande användningen och de grundläggande inställningarna av kantoch rundbockningsmaskin kan självständigt kant- och rundbocka arbetsstycken av tunnplåt kan använda kant- och rundningsmaskin ändamålsenligt gör kant- och rundbockningar enligt materialtjockleken till rätta mått Slipning kan använda handverktyg tryggt kan välja slip- eller kapningsskiva som är lämplig för arbetet kan välja slip/kapningsskiva även med beaktande av egenskaperna hos materialet som ska slipas/kapas Borrning kan använda pelaroch/eller radialborrmaskin vet betydelsen av inställningen av varvtal och matning borrar snygga hål med exakta mått borrar hål enligt mått på rätt plats Gasskärning kan skära plåt med gas för kan ställa syre- gör gasskärning med snyggt

24 hand enligt ritsning acetylenskärnings- och gassvetsningsutrustningen i bruksklart skick resultat kan på eget initiativ utföra behövliga inställningar och uppgifter som hör till underhållet av utrustningen Svetsning kan använda MAG-svets och dess tillbehör ställer självständigt in spänning och trådmatning ställer vid behov på eget initiativ in spänning och induktans kan använda gassvetsutrustning tryggt kan svetsa fogar mellan plåtar gör enhetliga och snygga fogar mellan plåtar Lödning åstadkommer lödförband gör vattentät lödfog gör snygga lödningar kan vid behov välja tillsatsämnen för fogen Mätning kan använda rullmått, skjutmått och passare. utför självständigt mätningar med skjutmått och rullmått. gör mätningarna omsorgsfullt och noggrant samt kan bedöma mätresultatets riktighet. FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet BEDÖMNINGSKRITERIER Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Förståelse av ritningar kan läsa projektioner och skapa sig en bild av ett arbetsstycke utifrån ritningen kan läsa projektioner och svetsningsbeteckningar kan självständigt läsa arbetsritningar och förstår dimensioneringarna och beteckningarna Materialkännedom identifierar stål, RST- och aluminiummaterial och deras beteckningar känner till stålets beteende vid gasskärning och svetsning känner till olika materials beteende vid kant- och rundbockning Behärskande av plåtbearbetnings maskiner startar och stannar tryggt och sörjer för skyddsanordningarna kan göra alla behövliga inställningar självständigt arbetar självständigt med maskinerna så att han/hon visar sig känna till

25 maskinernas konstruktion och funktion Gasskärning och gassvetsning känner till gasskärningens och gassvetsningens principer, deras typiska bruksområden och lämplighet för olika grundmaterial kan självständigt välja den utrustning med tillhörande delar som arbetsobjektet och tjockleken på materialet som ska skäras och svetsas kräver känner till stålets och smältans beteende vid gasskärning och gassvetsning Svetsning kan läsa beteckningar enligt standarden för tillsatstrådar känner till grunderna i stålets beteende vid svetsning kan vid behov välja tillsatsmaterial Matematik och naturvetenskaper kan utifrån diametern räkna ut längden på arbetsstycken som ska rundbockas. kan räkna ut rundningen och längden på arbetsstycken som ska rundbockas. kan dimensionera rundningen och de rundade ställenas läge med beaktande av materialtjockleken. FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING 4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande BEDÖMNINGSKRITERIER Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga iakttar arbetarskyddsbestämmelserna sörjer för säkerheten vid heta arbeten kan självständigt välja de tryggaste arbetssätten använder gaser tryggt håller sin arbetsplats snygg och i ordning kan agera rätt vid slangbrand kan hantera gasflaskor tryggt kan använda gaser för gasskärning på ett tryggt sätt Lärande och problemlösning behöver handledning och exempel kan vid behov be om råd löser problem i anslutning till arbetet

26 Interaktion och samarbete beaktar medarbetarna. fungerar interaktivt är aktiv i arbetet Ykesetik arbetar ansvarsfullt och sörjer för att redskapen är i skick. arbetar omsorgsfullt och noggrant. Sätt att visa yrkesskickligheten De som avlägger examensdelen tillverkar en arbetshelhet eller arbetshelheter av tunnplåt, där delar sammanfogas med limning, lödning och svetsning. Av dessa olika förbandstekniker kan två visas med sammanfogning av plåtar skilt från arbetshelheten. Arbetet görs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet. De delar som bedöms genom yrkesprov är gråfärgade bedömningskriterier och de bedöms till 50 % genom yrkesprov. I yrkesprovet och examenstillfället visas behärskande av arbetsprocessen behärskande av arbetsmetoder, arbetsredskap och material behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet nyckelkompetenser för livslångt lärande. Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet och vid examenstillfället med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder. 2.2.2 Yrkesinriktade studier Utbildningsprogrammet för tillverkningsteknik Examensdel för verkstadsmekaniker 2.2.2.1 Maskinell bearbetning, 20 sv Krav på yrkesskicklighet De som avlägger examensdelen behärskar mångsidigt de maskiner och anordningar som används vid spånskärande bearbetning, principerna för maskinell bearbetning, skär och skärens material, skärvätskor och råmaterial så att de kan tillverka detaljer i många former enligt arbetsritning och som fyller industrins mått- och kvalitetskrav. De som avlägger examensdelen kan förstå en maskinritnings projektioner, snittvyer, dimensioneringar samt toleranser och ytbeteckningar i anslutning till dem maskinritning med CAD-program