Grunder för gymnasieexamen inom samhällelig och social yrkesinriktning, inom det humanistiska och pedagogiska området sociokant

Transkript

1 Grunder för gymnasieexamen inom samhällelig och social yrkesinriktning, inom det humanistiska och pedagogiska området sociokant Läroplanen fastställd av styrelsen för Ålands gymnasium Yrkesutbildningen enligt denna läroplan motsvarar nivå 3 i EG:s klassificering, enligt EGmedlemsstaternas beslut om betygens jämförbarhet (85/368/EEG) 1

2 1 INLEDNING I vår omvärld sker ständigt förändringar och detta ställer krav på utveckling av utbildningen. Dagens yrkesliv efterfrågar flexibilitet och nya kompetenser. Det uppstår också nya verksamhetsområden medan gamla förlorar i betydelse. Internationaliseringen blir alltmer påtaglig genom människors rörlighet över nationsgränserna. Många unga är internationellt inriktade och vill stifta bekantskap med olika områden. EU vill också sporra till ökad rörlighet och se hela sitt område som en gemensam arbetsmarknad, På olika håll i världen finns krig och oroshärdar som har lett till att många människor måste fly sitt hemland. I vår del av världen har vi förmånen att ha en trygg tillvaro och därför kan vi ta ansvar genom att erbjuda flyktingar ett nytt hemland. Det gäller att på bästa sätt ge våra invandrare och flyktingar möjlighet att inkluderas i samhället. Alla dessa förändringar ställer högre krav på språkfärdigheter och kunskaper om andra människors livsvillkor, politik, kultur och religion. Processen påverkar umgängeskulturen både i arbetsliv och vardagsliv. Utbildningen ska ge studerande sådana yrkeskunskaper och färdigheter att de kan komma till rätta i en mångkulturell miljö och kan placera sig på arbetsmarknader som präglas av internationalisering. Språkkunskaper, förmåga att skapa kommunikation och social kompetens är mycket viktiga färdigheter för dagens och morgondagens yrkesverksamma. Miljöfrågan måste ses som en del av ett bredare perspektiv och kopplas till ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingsfrågor. Utbildning i miljöfrågor ses som avgörande för att uppnå en hållbar utveckling och förbättra människors förmåga att lösa miljö- och utvecklingsfrågor. Att medvetet arbeta för en hållbar utveckling ska kopplas till ett kvalitetssäkrat ledningssystem, som är/kommer att vara en konkurrensfaktor att räkna med inom servicesektorn. Utbildningens uppgift är att ge studerande ett sådant kunnande och en sådan övertygelse att de är beredda att arbeta för en hållbar utveckling både i sitt arbete och i sitt vardagsliv Den tekniska utvecklingen är explosionsartad. Vi kan redan i dag se den genomslagskraft som internet och sociala medier har, inte bara på det personliga planet utan också i större sammanhang som verktyg för demokratiprocesser och påverkan av värderingar. Regimer och stater har underminerats av den digitala kraften. Hur den tekniska och digitala utvecklingen i framtiden kommer att utveckla vårt samhälle är något som knappast kan anas. Utbildningen har som mål att studerande ska behärska den moderna tekniken inom sitt eget område så att de kontinuerligt kan utveckla och utnyttja sina kunskaper och färdigheter. Utbildningen ska stimulera studerande att utföra sitt arbete på ett sådant sätt så att klienternas förväntningar beaktas i varierande situationer. Studerande bör också känna till konsumenters och klienters rättigheter och skyldigheter. Hälsa och arbetarskydd är frågor som alltid ska ha hög prioritet. Studerande ska i sin utbildning få kännedom om föreskrifter och anvisningar om arbetarskyddet i sin bransch och implementera dessa i sin verksamhet. De ska lära sig att identifiera olika faror och hälsorisker, såväl fysiska som psykiska. Studerande ska också under utbildningen lära sig hur olika riskmoment kan förebyggas och hur arbetstagare och arbetsgivare på ett konstruktivt sätt kan hantera risker och skador i arbetslivet. 2

3 1.1 Programmål Målet med gymnasieexamen inom samhällelig och social yrkesinriktning är att ge en kvalitativ och bred utbildning för arbete med olika handledningsuppgifter i arbetslag inom pedagogiska och sociala yrkesområden, såsom barnomsorg, skola och ungdoms- och fritidsverksamhet. Fokus i utbildningen kommer att vara barn- och ungdomars behov och välmående. I utbildningen får studerande god kännedom om lagar och föreskrifter, men också kunskap om olika kulturer, religioner, etnicitet, genusfrågor samt människans utvecklingsfaser och mänskliga reaktioner i olika situationer. Med denna kunskap som grund har studerande redskap för att verka i olika sociala och samhälleliga samt även mångkulturella sammanhang. Studerande ska både under och efter studierna känna tillfredsställelse med sitt yrkesval, de ska ges möjligheter att utveckla sig som individer och inom sitt yrke så de kan bli en tillgång för arbets- och samhällsliv. Utbildningen ger allmän högskolebehörighet, men studerande har möjlighet att valbart avlägga en högskoleförberedande utbildningshelhet inom allmänna ämnen för att uppnå en bredare behörighet för fortsatta studier inom området. Efter avlagd gymnasieexamen inom samhällelig och social yrkesinriktning ska studerande kunna arbeta i första hand som anställd, men också som egen företagare, och kunna möta och handleda barn och unga i olika miljöer och hantera relationen till deras familjer. Examensbenämningen är sociokant. 1.2 Syfte Gymnasieexamen med samhällelig och social yrkesinriktning ska ge studerande som önskar utbilda sig inom detta område ett yrkesutbildande alternativ och ge arbetsmarknaden inom området tillgång till välutbildad arbetskraft. 1.3 Programmets karaktär och uppbyggnad Gymnasieexamen inom samhällelig och social yrkesinriktning ska ge studerande möjlighet att utveckla initiativförmåga och kreativitet för att kunna arbeta i olika nätverk och tillsammans med förmän och kolleger verka för att stöda barn och unga i deras utvecklingsprocess. Utbildningen omfattar både teoretiska och praktiska studier. Studerande får i de teoretiska delarna kunskap om lagar, internationella överenskommelser, olika föreskrifter och styrdokument som reglerar arbetsområdet. Studierna ger också insikt om vilka instanser som fattar beslut och hur den enskilde och grupper på ett demokratiskt sätt kan påverka beslut. De teoretiska studierna varvas med praktik för att studerande på ett djupgående sätt kan förstå och tillämpa teorierna i verklighetsförankrade situationer. Studerande ska också i undervisningen, både teoretiskt och praktiskt, få kunskap om olika etiska frågor och därefter själv kunna ta ställning i olika situationer. Studerande ska få insikt om olika värdegrunder i olika kulturer och därigenom få en grund för att verka i mångkulturella sammanhang. Utbildningen innehåller 20 studieveckor lärande i arbete, under vilka studerande ska fördjupa sitt praktiska kunnande och på ett realistiskt sätt implementeras i vilka krav och uppgifter som väntar i det framtida yrkeslivet. 3

4 Företagsamhet i ett bredare perspektiv ska prägla undervisningen. Entreprenörskap eller intraprenörskap är ett förhållningssätt som borgar för framtida arbetsglädje och karriär. Studierna ska stöda studerandes utveckling till företagsamhet. Företagsamhet innebär att som intraprenör vara aktiv och drivande i sitt anställningsförhållande, sig själv och sin arbetsgivare till gagn. Sociokanten kan också med sina studier och sannolikt arbetserfarenhet som grund börja verka som entreprenör, egenföretagare, och skapa ett projekt som kan drivas framgångsrikt och ge mervärde för arbetslivet, för entreprenören, de anställda och kunderna. Eftersom sociokanten i sitt framtida yrkesliv kommer att verka i arbetslag och nätverk ska utbildningen träna gruppdynamik, samverkan, samarbete och kommunikation. Studerande ska också i samarbete med andra få utveckla sin förmåga att motivera och formulera sina åsikter och framlägga konstruktiva lösningar på olika problemområden. Det pedagogiska och sociala yrkesområdet är mångfacetterat och ställer stora krav på yrkesutövare inom området. Studerande ska därför under utbildningens gång lära sig att utvärdera sitt eget arbete och lära sig reflektera över olika frågor. Det är viktigt att kunna ta emot positiv kritik och ha ett förhållningssätt för kontinuerligt lärande. Gymnasieexamen med samhällelig och social yrkesinriktning ger allmän högskolebehörighet. Till de allra flesta högskoleutbildningar krävs dock särskild behörighet. Sociokanten kan under sin utbildning valbart utöka sina studier i allmänna ämnen (Huth-paketet) så att de får en bredare behörighet (särskild behörighet) för vidare studier. Genom dessa valbara studier i allmänna ämnen kan sociokanten bli behörigför att söka till vissa högskolor utan tilläggsstudier efter examen. 1.4 Examensspecifika rekommendationer på hälsotillstånd En person med sjukdom eller funktionshinder som uppenbart utgör ett hinder för att delta i utbildningen kan inte antas. Sökande måste, för att antas, klara av de delar av yrkesutbildningen och lärande i arbete som krävs för att uppnå uppställda mål för yrkesskicklighet som är en förutsättning för avläggande av examen. Studerande som har begränsade problem på grund av sjukdom eller funktionshinder och som inte omintetgör utbildning och framtida yrkesverksamhet kan antas till utbildningen. Studerande ska då ha möjlighet till kompensatoriska åtgärder och alternativa undervisningsarrangemang för att slutföra utbildningen enligt i läroplansgrunder och läroplan fastställda mål. Studerande måste informeras om de krav och förutsättningar samt om hälsorisker som finns inom utbildningsområdet. Av personer som vill utbilda sig inom samhällelig och social yrkesinriktning förutsätts tillräcklig fysisk hälsa för den belastning som arbetet medför. Följande omständigheter kan utgöra hinder för att arbeta med barn och unga: - psykiska sjukdomar som förhindrar studerande att delta i praktiska uppgifter och lärande i arbete, såsom en pågående psykos eller svår depression som försämrar funktionsförmågan, 4

5 - fysiska sjukdomar som begränsar funktionsförmågan i så hög grad att studerande inte kan genomföra praktiska uppgifter eller lärande i arbete, såsom sjukdomar eller funktionsnedsättning i rörelseorganen, - missbruk eller beroende av droger, alkohol eller andra berusningsmedel. 1.5 Samverkan med arbetslivet Utbildningen i skolan och lärande i arbete som sker ute på olika arbetsplatser ska tillsammans utgöra en helhet som motsvarar programmets mål. Utbildningsprogrammet inom samhällelig och social yrkesinriktning omfattar lärande i arbete/arbetspraktik minst 20 studieveckor av utbildningen. Arbetspraktiken är viktig för att knyta ihop teori och praktik. Den studerandes erfarenheter från arbetsplatsen kan på olika sätt utnyttjas i skolan och vice versa. Genom att uppleva en arbetsplats från "insidan" lär sig de studerande något om hur en arbetsmiljö kan se ut, vilka krav som ställs och vad arbetet innebär. När en studerande kommer till sin praktikplats för lärande i arbete ska han/hon veta vad som förväntas av honom eller henne. På motsvarande sätt måste den eller de ansvariga på arbetsplatsen vara införstådda med vilken roll lärande i arbete har i utbildningen och vad den studerande ska få ut av lärande i arbete-perioden. Fungerande lärande i arbete förutsätter en dialog mellan skolan och respektive arbetsplats. Det väsentliga är att ansvariga på arbetsplatsen får tid och tillfälle att diskutera arbetspraktikens mål och utformning tillsammans med lärare och studerande. När dialogen fungerar medför den vinster för alla parter. För den enskilde studerande och för den ansvarige på arbetsplatsen är det viktigt att läraren besöker praktikplatsen för att på olika sätt ge sitt stöd samt delta i en. Studerande ska avlägga ett eller flera yrkesprov i samband med lärande i arbete-perioderna. 2 LÄROPLANENS ÄMNESDEL 2.1 Studiernas uppbyggnad och struktur Strukturen för gymnasieexamen inom samhällelig- och social yrkesinriktning visar programmets olika delar. Uppställningen ger en bild av programmets uppbyggnad. Här framgår vilka examensdelar som är obligatoriska och vilka som är valbara. Av de valbara är 10 studieveckor yrkesinriktade. De obligatoriska studierna ger en bred generell grund för programmet. De valbara studierna syftar till att skapa förutsättningar för de studerande att inrikta och fördjupa sina studier. Strukturen visar också hur stor del av studierna som ska vara allmänna ämnen samt hur stor del som ska inrymmas inom ramen för de valbara ämnena. Studierna inom programmet omfattar 120 studieveckor (sv). Ett studieår omfattar 40 studieveckor och en studievecka motsvarar en studerandes arbetsinsats på 40 timmar. Den nominella omfattningen av studierna är densamma, trots att den tid det tar för den studerande att avlägga examen kan variera individuellt på basen av den studieväg som valts samt tidigare studier eller arbetserfarenhet. 5

6 De yrkesinriktade examensdelarna följer av landskapsregeringen fastställda grunder för gymnasieexamen med samhällelig och social inriktning (52/U ). För allmänna ämnen utgör landskapsregeringens läroplan grund (2007:6; beslut 51U32/ ) och i övrigt landskapsregeringens läroplansgrunder fastställda / xx.xx Examensbenämningen är sociokant. Tabell 1 1. Yrkesämnen Arbeta i olika verksamhetsmiljöer 10 sv I examensdelarna ingår Handledning av barn och unga 20 sv lärande i arbete (LIA) 20 sv Att arbeta i mångkulturella miljöer 20 sv Ungdoms- och fritidsledarskap 10 sv Att möta och handleda barn och unga i 10 sv behov av särskilt stöd Att utveckla barns och ungas uttrycksförmåga Allmänna ämnen Allmänna ämnen 21 sv 3. Valbara ämnen Valbara yrkesämnen Valbara ämnen med allmänt innehåll 10 sv 9 sv 2.2 De olika examensdelarna Studieprogrammet för gymnasieexamen inom samhällelig och social yrkesinriktning omfattar 80 studieveckor yrkesinriktade ämnen som är obligatoriska och gemensamma för alla. I examen ingår därutöver 10 valbara studieveckor med yrkesinriktade ämnen som fördjupar yrkeskompetensen och ge studerande en fördjupad kompetens inom det humanistiska och pedagogiska området. Studerande har i sitt program också 9 valbara studieveckor med allmänt innehåll. I examen ingår 21 sv allmänna ämnena som är gemensamma för alla och fördelas enligt nedanstående tabell. Studerande kan genom eget val ersätta de obligatoriska allmänna ämnena med studier enligt Ålands lyceums läroplan (det högskoleförberedande utbildningspaketet vars omfattning framgår av tabellen nedan). Studerande som väljer det högskoleförberedande utbildningspaketet kan inte ta del av de valbara ämnena, eftersom det högskoleförberedande utbildningspaketet omfattar examens totala valbara del, 19 studieveckor. 6

7 Tabell 2 GYMNASIEEXAMEN INOM SAMHÄLLELIG OCH SOCIAL INRIKTNING, MED EXAMENSBENÄMNINGEN SOCIOKANT, 120 sv Grunder för gymnasieexamen med samhällelig och social inriktning inom det humanistiska och pedagogiska området, examensbenämningen sociokant. Fastställd av Ålands landskapsregering /52U2/ studievecka (sv) motsvarar 40 studietimmar 2.2 YRKESINRIKTADE EXAMENSDELAR 80 sv Att arbeta i olika verksamhetsmiljöer 10 sv Arbete inom offentlig sektor 6 sv Offentliga myndigheter Socialpolitik och samhällsservice Förvaltningsrutiner Tredje sektorn 1 sv FN och mänskliga rättigheter 1 sv Lärande i arbete 2 sv Handledning av barn och unga 20 sv Psykologi 6 sv Utvecklings- och socialpsykologi Motivations- och personlighetspsykologi Pedagogik 5 sv Pedagogikens grunder Assistentens roll och pedagogik Genuspedagogik Etik 1 sv Hälsokunskap 2 sv Miljö och hälsa samt hållbar utveckling 2 sv Lärande i arbete 4 sv Att arbeta i mångkulturella miljöer 20 sv Människors livsmiljöer och sociala skyddsnät 2 sv Världsreligioner och -kulturer 2 sv Samtidshistoria 2 sv Migration, flykt och integration 4 sv Att kommunicera på främmande språk 4 sv Lärande i arbete 6 sv Ungdoms- och fritidsledarskap 10 sv Att leda och handleda ungdomar 4 sv Ungdomars livsvillkor (identitetsskapande, sexualitet, genus) Ungdomspolitiska mål och -verksamheter Ungdomsarbetets metodik Arbetsuppgifter och aktiviteter för ungdoms- och fritidsledare 7

8 Beroende och kriminalitet 3 sv Alkohol, droger och andra beroenden Våld och kriminalitet Lärande i arbete 3 sv Att möta och handleda barn och unga i behov av särskilt 10 sv stöd Sjukdomar och funktionshinder hos barn och unga 3 sv Specialpedagogisk metodik 2 sv Säkerhet i arbete 2 sv Första hjälp och ergonomi Krishantering Lärande i arbete 3 sv Att utveckla barns och ungas uttrycksförmåga 10 sv Kreativa verksamheter 4 sv Olika uttrycksformer 4 sv Kommunikationsformer inriktade på barn- och ungdomar Skrivprocessen Drama och musik Lärande i arbete 2 sv 2.3 VALBARA STUDIER 19 sv VALBARA YRKESINRIKTADE ÄMNEN 10 sv Sjukdomar hos barn och unga 3 sv Tecken som stöd 1 sv Familjerätt och barnskydd 2 sv Hälsosam kost 2 sv Lärande i arbete 2 sv VALBARA ÄMNEN MED ALLMÄNT INNEHÅLL 9 sv Valbara språk 4 sv Finska som fortsättningsspråk 1-4 sv Spanska som nybörjarspråk 1-4 sv Franska som nybörjarspråk 1-4 sv Företagsamhet och entreprenörskap 4 sv Studieteknik 1 sv Starta eget företag 2 sv Arbetarskydd och risk 1 sv Digital kompetens 1 sv Arbetshandledning 2 sv Övriga valbara ämnen 1 8 sv Vad händer i omvärlden? 1-2 sv Skapa film med små medel 1-2 sv Webb-programmering 1 sv Digital kompetens 1-2 sv Kom igång och motionera! 1 sv Hår, hud och naglar 1 sv Stilkombinationer 1-2 sv Fysik med inriktning energi 1 sv 8

9 Bilens skötsel 2.3.4* Högskoleförberedande utbildningshelhet *Se nedan hur ämnena fördelas ALLMÄNNA ÄMNEN Svenska Engelska Matematik Fysik Kemi Informations- och kommunikationsteknologi Samhällskunskap Hälsa och idrott Högskoleförberedande utbildningshelhet, 1 kurs motsvarar 1,2 sv Svenska Engelska Matematik Samhällskunskap (eller hälsokunskap) Fysik Kemi 2 sv 21 sv 4 sv 4 sv 4 sv 1 sv 1 sv 1 sv 3 sv 3 sv 6 kurser 6 kurser 6 kurser 2 kurser 1 kurs 1 kurs Studiegång Ålands yrkesgymnasium tillämpar ett system med periodiserad undervisning. Detta innebär att läsåret delas in i perioder. Målet med periodiseringen är att skapa struktur i studierna och erbjuda större flexibilitet då det gäller valet av allmänna studier. För varje studerande görs en personlig studieplan upp. I planen framkommer de studieavsnitt som ingår i de obligatoriska studierna. Här framkommer även studerandes valbara examensdelar, både de yrkesinriktade och examensdelar med allmänt innehåll. Studerande vid Ålands yrkesgymnasium har möjlighet att samtidigt genomföra studieförberedande utbildningshelhet enligt Ålands lyceums läroplan (HUTH). Det möjliggörs genom ett samarbete mellan skolorna och de allmänna ämnenas placering i skilda perioder. De fält som i tabellen är gråfärgade består av allmänna ämnen och valbara ämnen som kan bytas ut mot kurser enligt Ålands lyceums läroplan. Periodisering Tabellerna nedan ger en schematisk bild över periodiseringen av utbildningen. Ett studieår omfattar 40 sv fördelade på 5 perioder. De två första åren innehåller grundstudier där yrkesämnena är obligatoriska för alla. År tre innehåller fördjupning och breddning av yrkeskunnandet. Studerande vid Ålands yrkesgymnasium har möjlighet att samtidigt genomföra den högskoleförberedande utbildningshelheten enligt Ålands lyceums läroplan (HUTH). Det 9

10 möjliggörs genom ett samarbete mellan gymnasieskolorna och de allmänna ämnenas placering i skilda perioder. Periodisering, periodiseringens studiehelheter samt yrkesprov (YP) framkommer i tabell 3. A-E visar vilka perioder som består av allmänna ämnen och valbara ämnen. De perioder som består av allmänna ämnen och valbara ämnen som kan bytas ut mot kurser enligt Ålands lyceums läroplan vilket framkommer i tabell 4. Tabell 3 Periodisering Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 År 1 A B År 2 C D År 3 E Tabell 4 Periodisering för HUTH Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 År 1 HUTH HUTH År 2 HUTH HUTH År 3 HUTH Lärande i arbete De grundläggande och de yrkesinriktade studiernas omfattning är 90 studieveckor, av vilka minst 20 studieveckor ska genomföras som lärande i arbete. Examensdelarna ska genomföras i enlighet med de mål som anvisas i denna läroplan. Skolan kan dela examensdelarna i studieavsnitt på det sätt som de planerade studiearrangemangen förutsätter. Lärande i arbete ingår i de olika examensdelarna enligt följande: Att arbeta i olika verksamhetsmiljöer 2 sv Handelning av barn och unga 4 sv 10

11 Att arbeta i mångkulturella miljöer 6 sv Ungdoms- och fritidsledarskap 3 sv Att möta och handleda barn i behov av särskilt stöd 3 sv Att utveckla barns och ungas uttrycksförmåga 2 sv Sjukdomar hos barn och unga 2 sv Yrkesprov I enlighet med examensgrunderna ska yrkesskickligheten inom de yrkesinriktade examensdelarna bedömas genom yrkesprov samt annan av kunskaperna. En yrkesprovsplan ska göras upp och godkännas av branschens yrkesråd. Då ett yrkesprov bedöms gäller följande kriterier som bedöms med vitsord i skala 1 5: 1. Behärskande av arbetsprocessen 2. Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet 4. Behärskande av nyckelkompetenser för livslångt lärande I examensdelen handledning av barn och unga och Att arbeta i mångkulturella miljöer ingår två yrkesprov. I Ungdoms- och fritidsledarskap, Att möta och handleda barn i behov av särskilt stöd och Att utveckla barns och ungas uttrycksförmåga ingår ett yrkesprov. Yrkesproven: Av nedanstående tabell framgår vilka examensdelar/eller vilka avsnitt i examensdelarna som ska bedömas med yrkesprov som hel- eller delprov, vilka som deltar i en och om provet sker i skolan eller på en arbetsplats. Yrkesproven utarbetas och fastställs av yrkesråden. Allmänna ämnen 21 sv Annan bedömnin g Valbara ämnen Annan bedömnin g Arbeta i olika verksamhets miljöer Yrkesprov % Annan % Handledning av barn och unga Yrkesprov % Annan % Yrkesinriktade examensdelar 80 sv Arbeta i mångkulturel la miljöer Yrkesprov % Annan % Ungdoms och fritidsledarsk ap Yrkesprov % Annan % Att möta och handleda barn och unga i behov av särskilt stöd Yrkesprov % Annan % Att utveckla barns och ungas uttrycksförm åga Yrkesprov % Annan % Tabell 5 Yrkesprovens genomförande Yrkesprov Examensdel Yrkesprovets andel av en YP 1 Arbeta i olika verksamhets miljöer YP 2 Handledning av barn och unga YP 3 Arbeta i mångkulturella miljöer YP 4 Ungdoms och fritidsledarskap YP 5 Att möta och Bedömare Plats för genomförande 11

12 Delprov Helprov Läraren Handledaren Skolan Arbetsplats YP 6 handleda barn och unga i behov av särskilt stöd Att utveckla barns och ungas uttrycksförmåga Examensdel Förverkligande Bedömare Åk Utförs vid Yrkesprov YP:s andel av 70% Annan 40% Vitsord enligt s -kriterier X X X 2 X X * X X X 3 X X X X X 2 X X Yrkesinriktade studier X X X 3 X X 2.2 Obligatoriska yrkesinriktade examensdelar Att arbeta i olika verksamhetsmiljöer (10 sv) Examensdelen ska ge kunskap om olika arbetsuppgifter och verksamhetsområden inom det sociala och pedagogiska verksamhetsområdet. I denna examensdel ska studerande utveckla sin kunskap om samhällets olika institutioner och de lagar och styrdokument som reglerar verksamheten i offentlig sektor och den tredje sektorn. 12

13 Utbildningen ska ge studerande beredskap för en framtida yrkeskarriär inom olika sociala och pedagogiska verksamhetsområden. Examensdelen har fokus på mänskliga rättigheter, värdegrund och etiska principer. Undervisningen har som mål att studerande uppnår en förståelse för den grund som präglar sociala och pedagogiska verksamhetsområden. Detta för att studerande kommer till insikt om sina egna värderingar och hur de påverkar arbetet. Mål för yrkesskickligheten Studerande - är förtrogen med demokratiskt system för beslutsfattande, - känner till de värderingar, den människosyn och allmänna etiska och juridiska principer är grunden för sociala och pedagogiska verksamheter, - känner till det centrala innehållet i de lagar och bestämmelser som reglerar sociala och pedagogiska verksamheter och kan arbeta utgående från dessa, - är förtrogen med olika former av samhällsservice för barnomsorg, fostran av barn och unga, - behärskar datorn som arbetsredskap och verktyg för kommunikation och mediebevakning, - förstår betydelsen av ett aktivt medborgarskap och - kan utföra uppgifter inom verksamhetsområdet på ett självständigt och målmedvetet sätt, i enlighet med principerna för intern företagsamhet. I ssituationen ska den studerande visa att han/hon behärskar arbetsprocessen, arbetsmetoder, -redskap och material. Föremål för Behärskande av arbetsprocessen Arbete inom offentlig sektor Bedömningskriterier Nöjaktiga N 1-2 Den studerande har viss grundläggande kunskap om hur förvaltningsorgan inom kommun, landskap och stat fungerar och hur beslutsprocessen sker inom offentlig sektor, Goda G 3-4 har god grundläggande kunskap om hur förvaltningsorgan inom kommun, landskap och stat fungerar och hur beslutsprocessen sker inom offentlig sektor, Berömliga B 5 har helhetsmässig grundläggande kunskap om hur förvaltningsorgan inom kommun, landskap och stat fungerar och hur beslutsprocessen sker inom offentlig sektor, har begränsad förmåga att tillämpa det centrala innehållet i de lagar och styrdokument som styr offentlig sektor och kan med hjälp söka ytterligare kunskap, har god förmåga att tillämpa det centrala innehållet i de lagar och styrdokument som styr offentlig sektor och kan söka ytterligare kunskap kan på ett självständigt sätt tillämpa kunskap om det centrala innehållet i de lagar och styrdokument som styr offentlig sektor och kan söka ytterligare kunskap 13

14 tillämpa befattningsbeskrivningar inom barnomsorg och skola kan tillämpa befattningsbeskrivningar inom barnomsorg och skola, kan självständigt tillämpa befattningsbeskrivningar inom barnomsorg och skola, tillämpar med handledning grundläggande kunskap om arbetslagstiftning, tillämpar grundläggande kunskap om arbetslagstiftning tillämpar självständigt grundläggande kunskap om arbetslagstiftning, utföra kontors- och förvaltningsuppgifter och kan hitta förbättrade rutiner kan utföra olika kontors- och förvaltningsuppgifter och kan hitta förbättrade rutiner kan självständigt utföra olika kontorsoch förvaltningsuppgifter och kan hitta förbättrade rutiner tillämpar med handledning etiska principer i sitt arbete, tillämpar etiska principer i sitt arbete, tillämpar på ett naturligt sätt etiska principer i sitt arbete, har begränsad förmåga till analys och dokumentation utifrån givna mål har förmåga till analys och dokumentation utifrån givna mål har självständig förmåga till analys och dokumentation utifrån givna mål Tredje sektorn FN och de mänskliga rättigheterna har förutsättningar att arbeta i vissa yrken inom det sociala och pedagogiska området som upprätthålls av den tredje sektorn, har en splittrad förståelse för tredje sektorns verksamhetsförutsättningar och ekonomiska villkor tillämpa vissa kunskaper om FN och dess olika organ i sitt arbete, har goda förutsättningar att arbeta i yrken inom det sociala och pedagogiska området som upprätthålls av den tredje sektorn, har god förståelse för tredje sektorns verksamhetsförutsättningar och ekonomiska villkor kan tillämpa sina kunskaper om FN och dess olika organ i sitt arbete, har helhetsmässiga förutsättningar att arbeta i olika yrken inom det sociala och pedagogiska området som upprätthålls av den tredje sektorn, har en ingående förståelse för tredje sektorns verksamhetsförutsättningar och ekonomiska villkor kan på ett självständigt sätt tillämpa sina kunskaper om FN och dess olika organ i sitt arbete, 14

15 Lärande i arbete kan i vissa sammanhang involvera sin kunskap om mänskliga rättigheter i sitt lärande och sitt arbete behöver under lärande i arbete handledning och kan i grupp tillsammans med andra arbeta i olika verksamhetsmiljöer involverar sin kunskap om mänskliga rättigheter i sitt lärande och sitt arbete visar under perioderna lärande i arbete på ett bra sätt sin förmåga att arbeta olika verksam-hetsmiljöer involverar på ett naturligt sätt sin kunskap om mänskliga rättigheter i sitt lärande och sitt arbete visar under perioderna lärande i arbete på ett berömligt och självständigt sätt sin förmåga att arbeta olika verksamhetsmiljöer Föremål för Behärskande av arbetsmetoder Offentlig sektor Bedömningskriterier Nöjaktiga N 1-2 Den studerande kan tillämpa centrala och oundgängliga bestämmelser bl.a. gällande säkerhet Goda G 3-4 kan tillämpa säkerhetsbestämmelser bl.a. gällande säkerhet, Berömliga B 5 kan på ett självständigt sätt tillämpa olika bestämmelser, bl.a. gällande säkerhet, FN och de mänskliga rättigheterna Lärande i arbete behöver handledning för sin kompetensutveckling och sitt lärande kan på ett nöjaktigt sätt arbeta i enlighet med de mänskliga rättigheterna använder redskap på ett ansvarsfullt sätt och enligt anvisning tar ansvar för sin kompetensutveckling och sitt lärande kan tillämpa de mänskliga rättigheterna i sitt arbete använder digitala och andra redskap på ett ansvarsfullt sätt och enligt anvisning kan även ge konstruktiva lösningsförslag, driver konsekvent sin kompetensutveckling och sitt lärande kan självständigt tillämpa de mänskliga rättigheterna i sitt arbete använder digitala och andra redskap på ett berömvärt ansvarsfullt sätt och enligt anvisning och kan se alternativa användningsområden sköter sina uppgifter sköter sina uppgifter på ett hållbart och ekonomiskt sätt sköter alla sina uppgifter på ett hållbart och ekonomiskt sätt 15

16 Föremål för Bedömningskriterier Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Arbete inom offentlig sektor Nöjaktiga N 1-2 Den studerande har viss grundläggande kunskap om förvaltningsorgan inom kommun, landskap och stat och kan med vissa brister redogöra för beslutsprocessen inom Goda G 3-4 har god grundläggande kunskap om förvaltningsorgan inom kommun, landskap och kan på ett bra sätt redogöra för beslutsprocessen inom offentlig sektor, Berömliga B 5 har helhetsmässig grundläggande kunskap om förvaltningsorgan inom kommun, landskap och stat och kan utförligt och ingående redogöra för beslutsprocessen inom offentlig sektor, offentlig sektor, har begränsade kunskaper om det centrala innehållet i de lagar och styrdokument som styr offentlig sektor och kan med hjälp söka ytterligare kunskap, det centrala innehållet i de lagar och styrdokument som styr offentlig sektor och kan söka ytterligare kunskap, har ingående kunskap om det centrala innehållet i de lagar och styrdokument som styr offentlig sektor och tar självständigt initiativ till att söka ytterligare kunskap, kan beskriva vissa arbetsuppgifter och yrkesroller inom sociala och pedagogiska verksamheter, och har begränsad kunskap om befattningsbeskrivningar inom barnomsorg och skola, har begränsad kunskap om väsentlig arbetslagstiftning, kan på ett fullgott sätt beskriva arbetsuppgifter och yrkesroller i sociala och pedagogiska verksamheter och befattningsbeskrivningar inom barnomsorg och skola, väsentlig arbetslagstiftning, kan helhetsmässigt beskriva olika arbetsuppgifter och yrkesroller i sociala och pedagogiska verksamheter och har helhetsmässig kunskap om olika befattningsbeskrivningar inom barnomsorg och skola, har ingående kunskap om väsentlig arbetslagstiftning, har viss kunskap om centrala kansliuppgifter och förvaltningsrutiner och nöjaktiga kansliuppgifter och förvaltningsrutiner och goda datakunskaper har ingående kunskap om kansliuppgifter och förvaltningsrutiner och berömliga 16

17 datakunskaper datakunskaper känner till vissa grundläggande etiska principer, har goda kunskaper om etiska principer i sitt arbete, har en helhetsmässig insikt om etiska principer i sitt arbete, har begränsad förmåga att analysera och dokumentera utifrån givna mål har förmåga till analys och dokumentation utifrån givna mål har berömlig förmåga att analysera och kan självständigt dokumentera utifrån givna mål Tredje sektorn kan ge en bild av tredje sektorns roll i samhället, kan ge en god bild av tredje sektorns roll i samhället, kan ge en helhetsbild av tredje sektorns roll i samhället, kan schematiskt beskriva tredje sektorns sociala och pedagogiska roll i samhället, kan på ett systematiskt sätt beskriva tredje sektorns sociala och pedagogiska roll i samhället, kan utförligt och ingående beskriva beskriva tredje sektorns sociala och pedagogiska roll i samhället, FN och de mänskliga rättigheterna har en viss insikt om tredje sektorns ekonomiska förutsättningar har en viss kunskap om FN och dess olika organ, har god insikt om tredje sektorns ekonomiska förutsättningar har en god kunskap om FN och dess olika organ, har en klar bild av tredje sektorns ekonomiska förutsättningar har en fördjupad kunskap om FN och dess olika organ, Lärande i arbete känner i huvuddrag till de mänskliga rättigheterna visar under perioderna lärande i arbete en viss förmåga och FN:s verksamhet, har god kunskap och förståelse för de mänskliga rättigheterna visar under perioderna lärande i arbete på ett bra sätt sin förmåga och sina har ingående kunskap om FN:s verksamhet, har fördjupad kunskap och djup förståelse för de mänskliga rättigheterna och kan självständigt se rättigheterna i historisk belysning och relatera till dagens läge visar under perioderna lärande i arbete på ett berömligt och 17

18 elementära kunskaper kunskaper om olika verksamhetsmiljöer självständigt sätt sin förmåga och sina kunskaper om olika verksamhetsmiljöer Föremål för Nyckelkompetenser för livslångt lärande Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga Utvärdering av den egna arbetsinsatsen Interaktion och samarbete Bedömningskriterier Nöjaktiga N 1-2 Den studerande har en positiv attityd till säkra arbetssätt och undviker risker följer säkerhetsföreskrifterna och försätter sig inte i fara använder föreskriven skyddsutrustning och föreskrivna redskap och metoder på ett säkert sätt utvärderar sitt arbete under handledning an samarbeta med olika personer respekterar arbetstider och följer anvisningar stör inte samarbetet och uppför sig korrekt enligt goda uppföranderegler Goda G 3-4 tar ansvar för säkerheten följer förhållningsregler för kollektivet och beaktar övriga medlemmars roll kontrollerar att redskap och material är säkra och tar skadade redskap ur bruk och ser till att de blir reparerade utvärderar sitt arbete samarbetar konstruktivt med olika personer och beaktar olika intressenters behov respekterar arbetstider och fastställda regler och följer anvisningar uppför sig korrekt enligt goda uppföranderegler och verkar för ett gott samarbete Berömliga B 5 utvecklar sitt arbetssätt så att det blir säkrare observerar och identifierar risker och rapporterar risker kan bedöma vilken skyddsutrustning, vilka redskap och arbetsmetoder som lämpar sig för arbetet i fråga utvärderar sitt arbete enligt givna kvalitetskrav samarbetar konstruktivt med olika personer och planerar sitt arbete och kan också leda arbetet i en grupp respekterar arbetstider och följer fastställda regler och förhandlar om eventuella förändringar uppför sig korrekt enligt goda uppföranderegler och verkar aktivt för ett gott samarbetsklimat 18

19 Sätt att visa yrkesskickligheten Den studerande visar sin yrkesskicklighet muntligt och/eller skriftligt genom att redovisa att de behärskar arbetsprocessen, behärskar olika arbetsmetoder, redskap och material och har den grundkunskap som krävs för att utföra arbetet och involverar nyckelkompetenser för livslångt lärande. Studerande ska redovisa sin kompetensutveckling och förmåga att arbeta och verka i olika miljöer genom muntliga eller skriftliga redovisningar, enskilt eller i grupp. Det är viktigt att studerande får möjlighet att redovisa sin förmåga på ett tillförlitligt och mångsidigt sätt. Gymnasieexamen med samhällelig och social yrkesinriktning har som mål att ge studerande färdighet för yrkesverksamhet. Studerande ska därför ges möjlighet att visa såväl sina praktiska som teoretiska färdigheter för ett arbete inom det humanistiska och pedagogiska området Handledning av barn och unga (20 sv) Examensdelen ska ge studerande färdighet för att handleda barn och unga. Undervisningen ska syfta till att studerande inhämtar sådana kunskaper och färdigheter att de på bästa sätt kan skapa goda villkor för barns och ungas växande och lärande. Examensdelen innehåller utvecklingspsykologi, vilket ger studerande behövliga insikter om den sociala och kognitiva utvecklingen under barn- och ungdomsår. I undervisningen ingår också grundläggande kunskap om pedagogik och hur kunskap och lärande utvecklas. Studerande ska få insikt om hur synen på kunskap och fostran har förändrats. Detta för att ge studerande ett perspektiv och en grund för att förstå och tillämpa dagens etiska principer. Studerande ska tränas till social samverkan så att de kan förstå hur social interaktion och kommunikation sker. Detta för att kunna handleda och skapa en fungerande gruppdynamik och även ha redskap för att åtgärda dysfunktionella grupper. Undervisningen ska ge en teoretisk grund och kunskap att använda och förstå pedagogiska och psykologiska teorier och begrepp. Studerande ska under lärande i arbete få omsätta och befästa denna teoretiska kunskap i praktiska situationer. Utbildningen ska ge studerande möjlighet till praktisk erfarenhet i olika sociala och pedagogiska miljöer och därmed möjlighet att binda ihop teori och praktik till en grundläggande yrkesfärdighet. Mål för yrkesskickligheten - kunskap om människans lärande, liv och växande - förmåga att använda pedagogiska begrepp, teorier och teoretiska begrepp, - kan använda information från olika källor utifrån ett källkritiskt perspektiv och är förtrogen med dagens digitala miljö och förstår mediernas roll för fostran och påverkan, - kan på ett ansvarsfullt sätt planera och handleda barn och unga enskilt och i grupp, - kan planera, genomföra, dokumentera och utvärdera olika aktiviteter för barn och unga och skapa en målinriktad och stimulerande verksamhet, - känner till olika människosyner och kan förstå hur egna värderingar påverkar det egna arbetet 19

20 Föremål för Behärskande av arbetsprocessen Psykologi Pedagogik Bedömningskriterier Nöjaktiga N 1-2 Den studerande i begränsad omfattning tillämpa teorier om barns och ungdomars lärande i sitt arbete verka för barns och ungas lärande och medverka till att skapa interaktion i grupper tillämpa psykologiska begrepp och dra konsekventa slutsatser i bekanta situationer har en viss förståelse för hur lärande och växande utvecklas och kan med handledning utifrån psykologiska teorier ge klienter/elever handledning i bekanta situationer har begränsad förmåga att leda grupper och behöver handledning för att h skapa samarbete och resultat i gruppen har viss förståelse för det sociala sammanhangets betydelse för lärande tillämpa centrala pedagogiska begrepp och komma fram till begränsade slutsatser i bekanta situationer har en viss förståelse för hur pedagogiska modeller och stilar Goda G 3-4 kan tillämpa teorier om barns och ungdomars lärande i sitt arbete kan på ett välfungerande sätt verka för barns och ungas lärande och skapa interaktion i grupper kan på ett bra sätt tillämpa psykologiska begrepp och dra konsekventa slutsatser har god förståelse för hur lärande och växande utvecklas och kan utifrån psykologiska teorier ge klienter/elever handledning i de flesta situationer har en god förmåga att leda grupper och skapa samarbete, resultat och god anda i gruppen har god förståelse för det sociala sammanhangets betydelse för lärande kan på ett fungerande sätt tillämpa pedagogiska begrepp och dra konsekventa slutsatser i olika situationer har god förståelse för hur pedagogiska modeller och stilar Berömliga B 5 kan självständigt och helhetsmässigt tillämpa teorier om barns och ungdomars lärande i sitt arbete kan på ett självständigt och välfungerande sätt verka för barns och ungas lärande och skapa interaktion i grupper kan på ett helhetsmässigt sätt tillämpa psykologiska begrepp och dra konsekventa slutsatser i nya situationer har helgjuten förståelse för hur lärande och växande utvecklas och kan på ett självständigt sätt utifrån psykologiska teorier ge klienter/elever funktionell handledning i nya situationer har en berömlig förmåga att leda olika gruppkonstellationer och skapa samarbete, resultat och god anda i gruppen har helgjuten förståelse för det sociala sammanhangets betydelse för lärande kan på ett helhetsmässigt sätt tillämpa pedagogiska begrepp och självständigt dra konsekventa slutsatser i nya situationer har en helhetsmässig förståelse för hur pedagogiska modeller 20

21 Etik Hälsokunskap Miljö och hälsa samt hållbar utveckling förändrats och kan med handledning anpassa sitt arbetssätt till rådande modeller för undervisning och handledning anpassa sin metodik till olika individers behov har en begränsad förståelse för hur människosynen förändrats i förhållande till samhällsutvecklingen har en viss kännedom om sin egen människosyn tillämpa sina kunskaper och visar i inövade situationer prov på etiskt grundade värderingar har en viss förmåga att initiera till lek, rörelse och interkommunikation och kan med handledning se att lek och rörelse är bra för lärande och utveckling kan i grupp delta i aktiviteter som befrämjar hälsa och välbefinnande tillämpar i begränsad omfattning ett hälsosamt levnadssätt arbeta för att befrämja hälsa verkar för att förbättra hälsa och har förändrats och kan anpassa sitt arbetssätt till rådande modeller för undervisning och handledning kan på ett bra sätt anpassa sin metodik till olika individers behov utgående från inhämtad kunskap har god förståelse för hur människosynen förändrats i förhållande till samhällsutvecklingen har kännedom om sin egen människosyn kan tillämpa sina kunskaper och visar i sitt agerande etiskt grundade värderingar har god förmåga att initiera till lek, rörelse och interkommunikation och ser möjligheter att denna väg stimulera lärande och utveckling initierar aktiviteter som befrämjar hälsa och välbefinnande inspirerar till ett hälsosamt levnadssätt agerar och arbetar för att befrämja hälsa i de flesta situationer och verksamheter verkar på ett bra sätt för att förbättra miljö och hälsa och har god och stilar har förändrats och kan på ett självständigt sätt anpassa sitt arbetssätt till rådande modeller för undervisning och handledning kan på ett självständigt sätt anpassa sin metodik till olika individers behov utgående från inhämtad kunskap har helhetsmässig förståelse för hur människosynen förändrats i förhållande till samhällsutvecklingen har fördjupad kännedom om sin egen människosyn kan på ett berömligt sätt tillämpa sina kunskaper och visar i sitt agerande etiskt välgrundade värderingar har självständig förmåga att initiera till lek, rörelse och interkommunikation och ser detta som en naturlig väg till lärande och utveckling initierar självständigt olika aktiviteter som befrämjar hälsa och välbefinnande inspirerar på ett naturligt sätt till ett hälsosamt levnadssätt agerar och arbetar självständigt och insiktsfullt för att befrämja hälsa i olika situationer och verksamheter verkar insiktsfullt för att förbättra miljö och hälsa och har ingående 21

22 Lärande i arbete har en viss insikt om förhållandet hälsa och miljö agera miljömedvetet i kända situationer agera miljömedvetet i kända situationer tillämpa strategier för hållbar utveckling i kända situationer behöver under perioderna lärande i arbete stöd och hjälp för att handleda barn och unga förståelse för förhållandet hälsa och miljö agerar i de flesta situationer miljömedvetet arbetar för att på minimera miljöpåverkan kan tillämpa strategier för hållbar utveckling visar under perioderna lärande i arbete på bra sätt sin förmåga att handleda barn och unga i olika situationer förståelse för förhållet hälsa och miljö agerar miljömedvetet på ett naturligt sätt i olika situationer arbetar strukturerat för att på olika sätt minimera miljöpåverkan kan självständigt tillämpa olika strategier för hållbar utveckling visar under perioderna lärande i arbete på ett berömligt och självständigt sätt sin förmåga att handleda barn och unga i skiftande situationer Föremål för Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material Psykologi Pedagogik Bedömningskriterier Nöjaktiga N 1-2 Den studerande och hjälp använda centrala och för uppgiften relevanta metoder och hjälp använda pedagogiska redskap, använder med stöd internet och vissa digitala verktyg för att stimulera inlärningen har en viss insikt om metoder och material som underlättar och inspirerar inlärningen och kan med handledning använda metoderna dokumentera och till viss del utvärdera och kan hjälpligt använda digitala Goda G 3-4 kan använda centrala och för uppgiften relevanta metoder kan använda pedagogiska redskap, använder internet och digitala verktyg för att stimulera inlärningen har en god insikt om metoder och material som underlättar och inspirerar inlärningen kan på ett bra sätt dokumentera och utvärdera och använder digitala hjälpmedel, såsom Berömliga B 5 kan på ett funktionellt sätt använda centrala och för uppgiften relevanta metoder kan funktionellt använda olika pedagogiska redskap, använder mångsidigt internet och digitala verktyg för att stimulera inlärningen har en berömvärd insikt om metoder och material som underlättar och inspirerar inlär-ningen kan på ett instruktivt och helhetsmässigt sätt dokumentera och utvärdera och använder digitala hjälpmedel, 22

23 redskap filmer och bilder såsom filmer och bilder Hälsokunskap Miljö och hälsa samt hållbar utveckling Lärande i arbete använda olika redskap och metoder se vilka arbetssätt som kan förbättra miljö och hälsa och är mer hållbara använder redskap på ett ansvarsfullt sätt och enligt anvisning sköter sina uppgifter kan på ett bra sätt använda olika redskap och metoder, kan se möjlighet att l att introducera nya rön inom området tar initiativ till att påverka miljön för en förbättrad hälsa och initierar mer hållbara arbetssätt både för sig själv och andra använder redskap på ett ansvarsfullt sätt och enligt anvisning sköter sina uppgifter på ett hållbart och ekonomiskt sätt kan på ett berömvärt sätt använda olika redskap och metoder, tar självständigt initiativ till att introducera nya rön inom området tar självständigt i olika situationer initiativ till att påverka miljön för en förbättrad hälsa och initiera självständigt mer hållbara arbetssätt både för sig själv och andra använder redskap på ett berömvärt ansvarsfullt sätt och enligt anvisning, kan se alternativa användningsområden sköter alla sina uppgifter på ett hållbart och ekonomiskt sätt Föremål för Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Psykologi Bedömningskriterier Nöjaktiga N 1-2 Den studerande har splittrad, men viss kunskap om de teorier som beskriver barns och ungdomars lärande har viss kunskap om barns och ungas lärande och interaktion i grupper och kan i bekanta och inövade situationer analysera grupprocesser har begränsad kunskap om psykologiska begrepp och kan med handledning se en koppling mellan teori och vissa realistiska situationer har begränsad kunskap och förståelse för hur Goda G 3-4 de teorier som beskriver barns och ungdomars lärande barns och ungas lärande och interaktion i grupper och kan analysera gruppprocesser psykologiska begrepp och kan koppla ihop teorier med scenarier i många realistiska situationer har god kunskap och förståelse för hur Berömliga B 5 har helhetsmässig kunskap om de teorier som beskriver barns och ungdomars lärande har djupgående kunskap om barns och ungas lärande och interaktion i grupper och kan självständigt analysera olika gruppprocesser har ingående kunskap om psykologiska begrepp och kan självständigt koppla ihop teorier med scenarier i olika realistiska situationer har helhetsmässig kunskap och förståelse 23

24 lärande och växande utvecklas, har splittrad kunskap om grundläggande och relevanta psykologiska teorier lärande och växande utvecklas, grundläggande och relevanta psykologiska teorier för hur lärande och växande utvecklas, har ingående kunskap om grundläggande och relevanta psykologiska teorier Pedagogik har viss kunskap om psykosociala utveckling och om samverkan mellan psykiska och sociala faktorer har viss kunskap om gruppdynamik och grupprelationer har vissa kunskaper om det sociala sammanhangets betydelse för lärande har splittrade kunskaper om pedagogiska begrepp och kan med handledning och hjälp och dra korrekta slutsatser i bekanta och inövade situationer har en viss kunskap om hur pedagogiska modeller och stilar har förändrats och har kunskap om de vanligaste modellerna för undervisning och handledning Har god kunskap om psykosociala utveckling och om samverkan mellan psykiska och sociala faktorer gruppdynamik och många grupprelationer har goda kunskaper om det sociala sammanhangets betydelse för lärande har goda kunskaper om pedagogiska begrepp och kan analysera och dra konsekventa slutsatser i många situationer har en god kunskap om hur pedagogiska modeller och stilar har förändrats och har god kunskap om rådande modeller för undervisning och handledning har ingående kunskap om psykosociala utveckling och om samverkan mellan psykiska och sociala faktorer har helhetsmässig kunskap om gruppdynamik och olika grupprelationer har helhetsmässiga kunskaper om det sociala sammanhangets betydelse för lärande har djupgående kunskaper om pedagogiska begrepp och kan självständigt analysera och dra konsekventa slutsatser i nya situationer har en djupgående kunskap om hur pedagogiska modeller och stilar har förändrats och har ingående kunskap om rådande modeller för undervisning och handledning Etik har en viss kunskap om människosyn i olika kulturer och under olika tidsepoker har en grundläggande insikt om vilken människosyn som ska prägla arbete med barn och unga inom det humanistiska och pedagogiska området har en god kunskap om människosyn i olika kulturer och under olika tidsepoker har en god insikt i vilken människosyn som ska prägla arbete med barn och unga inom det humanistiska och pedagogiska området har en djupgående kunskap om människosyn i olika kulturer och under olika tidsepoker har en djupgående insikt i vilken människosyn som ska prägla arbete med barn och unga inom det humanistiska och pedagogiska området 24