Gymnasieeexamen inom verkstads- och produktionsteknik. Utbildningsprogrammet för verkstadsmekaniker

Transkript

1 Gymnasieeexamen inom verkstads- och produktionsteknik Utbildningsprogrammet för verkstadsmekaniker Läroplanen är fastställd av styrelsen för Ålands gymnasium / / Yrkesutbildningen enligt denna läroplan motsvarar nivå 3 i EG:s klassificering, enligt EG-medlemsstaternas beslut om betygens jämförbarhet (85/368/EEG)

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING PROGRAMMÅL SYFTE PROGRAMMETS KARAKTÄR OCH UPPBYGGNAD EXAMENSSPECIFIKA REKOMMENDATIONER PÅ HÄLSOTILLSTÅND UTBILDNINGSPROGRAMMETS MÅL SAMVERKAN MED ARBETSLIVET PROGRAMIDÉN LÄROPLANENS ÄMNESDEL STUDIERNAS UPPBYGGNAD OCH STRUKTUR... 8 Ålands gymnasiums utbud av examensdelar och studieavsnitt YRKESÄMNEN CENTRALT INNEHÅLL, MÅL FÖR EXAMENSDELEN OCH BEDÖMNING Fördelning av yrkesämnena Grundläggande studier, 30 sv Grundläggande arbeten i montering och automation, 10 sv Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning, 10 sv Grundläggande arbeten i plåtbearbetning och svetsning, 10 sv Yrkesinriktade studier, 40 sv Maskinell bearbetning, 20 sv Produktionsteknik, 10 sv Plåt- och svetsningsarbeten, 20 sv Studiernas framskridande Periodisering Studerande som avlägger högskoleförberedande utbildningshelheten (HUTH) Periodernas innehåll Lärande i arbete (LIA) Yrkesprov Yrkesprovens genomförande Examensarbete, 2 sv GRUNDLÄGGANDE STUDIER Grundläggande arbeten i montering och automation, 10 sv Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning, 10 sv Grundläggande arbeten i plåtarbeten och svetsning, 10 sv YRKESINRIKTADE STUDIER Utbildningsprogrammet för tillverkningsteknik Maskinell bearbetning, 20 sv Produktionsteknik, 10 sv Plåt- och svetsningsarbeten, 20 sv VALBARA ÄMNEN CENTRALT INNEHÅLL, MÅL FÖR EXAMENSDELEN OCH BEDÖMNING VALBARA YRKESÄMNEN Yrkesämnen som fördjupar kompetensen Maskinbearbetning, 1-10 sv Plåt- och stålkonstruktioner, 1-10 sv... 42

3 3 VVS-teknik, 1-10 sv CNC-bearbetning, 1-10 sv Plastteknik, 1-10 sv Tunnplåt, 5 sv Grundläggande yrkeskompetens inom transportbranschen, 10 sv VALBARA ÄMNEN MED ALLMÄNT INNEHÅLL Språk, 4 sv Företagsamhet och entreprenörskap, 4 sv Kreativt skapande, 3 sv Högskoleförberedande utbildningshelhet BEDÖMNING AV STUDERANDE SYFTE OCH MÅL MED BEDÖMNINGEN GENOMFÖRANDE AV BEDÖMNINGEN VITSORD FÖREMÅL OCH KRITERIER FÖR BEDÖMNINGEN TILLGODORÄKNANDE OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE KOMPETENSER FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE BILAGA 1. STUDIEAVSNITTSBESKRIVNING

4 4 1 INLEDNING Förändringar i omvärlden leder till att det ställs krav på förändringar även inom utbildningen. Yrkeslivet i dag kräver flexibilitet och nya kompetenser. Gränserna mellan olika yrken suddas ut och nya verksamhetsområden uppstår. Den internationella handeln ökar liksom människors rörlighet över nationsgränserna. Detta är förändringar som ställer högre krav på språkfärdigheter och kunskaper om andra människors livsvillkor, politik, kultur och religion. Miljöfrågor har fått en ökad betydelse och ingår nu i ett bredare perspektiv, kopplat till ekonomiska, sociala och kulturella frågor. Utbildning i miljöfrågor ses som avgörande för att uppnå en hållbar utveckling och förbättra människors förmåga att lösa miljö- och utvecklingsfrågor. Den tekniska utvecklingen är explosionsartad och vi kan idag bara ana de möjligheter som finns inom informationstekniken. Den internationalisering som pågår i samhället och i näringslivet medför nya drag i arbetet, vardagslivet och umgängeskulturen. Då utbildningen internationaliseras är avsikten att ge de studerande yrkeskunskaper och färdigheter, med vilka de kommer till rätta i en mångkulturell miljö och kan placera sig på arbetsmarknader som internationaliseras. Språkkunskaper och social kompetens är viktiga ingredienser inom internationaliseringen. Kraven på hållbar utveckling och miljömedvetenhet ökar. Den ökande miljömedvetenheten leder i sin tur till att förmågan att arbeta för en hållbar utveckling börjar ses som ett kvalitetskriterium och en konkurrensfaktor inom produktion och service. En sund och trivsam miljö värdesätts allt mera. Utbildningens uppgift blir att ge de studerande ett sådant kunnande och en sådan övertygelse att de är beredda att arbeta för en hållbar utveckling både i sitt arbete och i sitt vardagsliv. Teknologin utvecklas allt snabbare och de yrkesmässiga kraven växer. Utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken förändrar arbetets innehåll, arbetets uppläggning och arbetsplatsens karaktär. Utbildningen har som mål att de studerande skall behärska den moderna tekniken inom sitt eget område samt kontinuerligt kunna utveckla och mångsidigt utnyttja kunskaperna och färdigheterna. Dagens arbetsplatser och den yrkesmässiga rörligheten förutsätter goda och mångsidiga yrkesfärdigheter, flexibilitet i tänkande och attityder samt företagsamhet. Överallt fäster man allt större uppmärksamhet vid kvalitet och arbetsresultat. Produkter och service måste vara konkurrenskraftiga både nationellt och internationellt. Verksamheten skall vara kundinriktad så att den beaktar individuella behov, kundernas förväntningar och de varierande servicesituationerna. Också konsumenter har rättigheter, ansvar och skyldigheter, som de studerande behöver känna till i sina yrkesroller och som medborgare. Service- och konsumentkunskap krävs i alla sammanhang. Arbetarskydd och hälsa hör väsentligt samman med all yrkesverksamhet. Viktigt är att de studerande känner till föreskrifter och anvisningar om arbetarskyddet i sin bransch och följer dessa. De skall lära sig att identifiera faror och hälsorisker som förekommer i arbetet och skydda sig mot dem samt undvika varje form av riskmoment.

5 5 1.1 Programmål Målet med utbildningen till verkstadsmekaniker är att ge en kvalitativ och bred utbildning som ger de studerande insikter och redskap som behövs för att arbeta enligt branschens kvalitetskrav. De planerar sitt arbete med hjälp av ritningar, gör beräkningar över materialoch arbetsåtgång genom att använda informationsteknik och utvärderar sitt eget arbete. Utbildningen lär dem miljömedvetenhet, samarbetsförmåga och förmåga att uttrycka sig förtroendeingivande och att ta hänsyn till säkerheten och arbetarskyddet. De studerande ska både under och efter studierna känna tillfredsställelse med sitt yrkesval, de ska ges möjligheter att utveckla sig som individer och inom sitt yrke så de kan bli en tillgång för branschen. Efter utbildningen till verkstadsmekaniker kan de utföra borrnings-, svarvnings-, fräsningsoch slipningsarbeten med både manuellt och numeriskt styrda verktygsmaskiner. De kan även utföra plåtarbeten, behärska svetsmetoderna gas, metallbågsvetsning, MIG/MAG samt TIG och göra olika metallkonstruktionsarbeten. Centralt kunnande är också verkstadstekniska mätningar i anslutning till kvalitetsövervakning och kalibrering av mätapparatur. De känner till metallers och plasters egenskaper samt beteckningar för lättmetall- och stålsorter samt hur aluminium och de vanligaste stålsorterna beter sig vid bearbetning och svetsning. De känner till hur värmetillförsel inverkar på stålets struktur och vet vad som händer vid härdning och anlöpning av stål. De som avlagt examen kan använda datateknik i kommunikation och införskaffande av information. De kan använda CNC-styrda maskiner och har beredskap att använda och programmera vanliga operativsystem och underhållssystem. De förstår tekniska ritningar, arbetsbeskrivningar och arbetsinstruktioner samt kan uppgöra enkla arbetsritningar för hand och med CAD-program. De som avlagt examen behärskar muntlig och skriftlig kommunikation i anslutning till sitt arbete. Vid behov kan de kommunicera och fungera i interaktiva situationer på ett främmande språk. De som avlagt examen iakttar arbetarskyddsbestämmelser, använder maskiner och anordningar på ett tryggt sätt, och har de kunskaper och färdigheter som förutsätts för arbetssäkerhetskort och certifikat för heta arbeten. De sörjer för arbetarskydd och personlig skyddsutrustning, avfallshantering, miljövård samt har beredskap att ge första hjälpen vid sjukdomsattacker och arbetsolyckor. 1.2 Syfte Utbildningen inom programmet för verkstads- och produktionsteknik skall ge grundläggande kunskaper för arbete inom såväl industriell produktion, där kompetens i plastteknik efterfrågas, som i verkstäder där kompetens i tillverkning, underhåll och service efterfrågas. Programmet skall även ge en grund för fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier. 1.3 Programmets karaktär och uppbyggnad Kunskaper i den teknik som krävs för arbete inom industrin och i verkstäder står i centrum för utbildningen inom programmet. Kännetecknande för hela sektorn, och därmed för utbildningen, är en kontinuerlig utveckling. Inom industrin och verkstadssektorn finns många arbetsplatser och ett stort antal specialiseringar, vilkas innehåll påverkas av företagens produktion och tjänster. Under de senaste decennierna har ökad tillgång till information och en differentierad teknisk utveckling skapat nya förutsättningar för nämnda sektorer.

6 6 Ämnen som maskinbearbetning, plåt- och svetsteknik, plast- och produktionsteknik, matematik och datortillämpningar ger tillsammans förståelse för olika materials egenskaper, av bearbetnings- och tillverkningsmetoder och av berörda processer. Kunskaper i engelska och andra främmande språk är viktiga för att den tekniska utvecklingen skall kunna följas, liksom för att skapa förståelse för andra kulturmönster. En samverkan mellan kärnämnen och yrkesämnen är nödvändig för att utbildningen skall utveckla den kombination av kompetens som efterfrågas i arbetslivet. Arbetspraktiken är viktig för att den studerande skall få möta de reella krav som yrket ställer och förstå den yrkeskultur som råder. Arbetspraktiken bidrar också till utvecklandet av bland annat servicekänsla, kvalitet i det tekniska utförandet och förståelse för företagandets villkor. Utbildningsprogrammets utformning erbjuder de studerande möjlighet att bygga upp individuella kompetenser i verkstadsteknik eller i plast- och produktionsteknik genom att välja olika examensdelar inom programramen. 1.4 Examensspecifika rekommendationer på hälsotillstånd En person med en sjukdom eller ett handikapp som uppenbart utgör ett hinder för deltagande i utbildningen kan inte antas som studerande, eftersom den studerande själv eller andra kan utsättas för fara. Praktiska problem som är förorsakade av sjukdom eller handikapp som inte hindrar utbildning och framtida yrkesverksamhet ska lösas med undervisningsarrangemang och med tjänster inom studerandevården, men en studerande måste klara av de delar av yrkesutbildningen och lärande i arbete som krävs för att uppnå uppställda mål för yrkesskicklighet som är en förutsättning för avläggande av examen. De studerande måste informeras om de krav och förutsättningar samt om hälsorisker som finns inom utbildningsområdet. I utbildningen inom maskin- och metallteknik och vid arbete inom branschen förutsätts en tillräcklig fysisk kondition för att klara påfrestningarna i arbetet. En persons lämplighet för specifika arbetsuppgifter kan övervägas på basen av symptom eller nedsatt funktionsförmåga bl.a. vid följande sjukdomar: - epilepsi eller andra sjukdomar som inverkar på balansen - astma - allergier - nedsatt syn - störning av funktionen i balansorganets funktion - sjukdom i stöd- och rörelseorganen. 1.5 Utbildningsprogrammets mål Programmet skall ge goda kunskaper i produktionsteknik inom branscher som finns representerade på Åland samt goda kunskaper i den verkstadsteknik som efterfrågas inom den lokala verkstadssektorn. Inom industri- och verkstadssektorn finns företag av olika storlek, från multinationella företag till små familjeföretag. För att kunna svara mot denna bredd innehåller programmet ett visst antal valbara examensdelar. Programmets öppna struktur gör det lättare att anpassa utbildningen till snabba förändringar i arbetslivet. Utbildningen kan också i stor utsträckning formas efter behov som finns eller växer fram. På så sätt får de studerande en utbildning, som är såväl bred som anpassad till den åländska arbetsmarknaden.

7 7 Programmet ger olika grad av kompetens beroende på vilka olika examensdelar den studerande väljer. En viss påbyggnad kan därefter ske ute i de olika företagen. Kompletterande utbildningar på eftergymnasial nivå kommer att bli allt vanligare. Förändringar inom arbetslivet kräver flexibilitet hos de anställda samt intresse och förmåga till fortsatt lärande. Medarbetarna kommer att ställa allt större krav på kompetensutveckling, inflytande och arbetsformer som också innebär personlig utveckling. I utbildningen måste de studerande vänja sig vid att diskutera frågor som rör t.ex. arbetsmiljö, demokrati och ekonomi. Det är viktigt att de studerande känner till företagen inom utbildningsområdet och lär sig hur ett företag fungerar och utvecklas i konkurrens med andra. Företag som vill vara konkurrenskraftiga måste satsa på kvalitet och utveckling. Kundanpassning och miljö är viktiga komponenter i kvalitetstänkandet. Miljöaspekten måste finnas med under hela tillverkningsprocessen. Även designfrågor kommer att vara viktiga i framtiden. För att planera och genomföra olika arbetsuppgifter är det nödvändigt att kunna samarbeta, lösa problem och uttrycka sig i tal och skrift. Sådan kompetens tränar de studerande bl.a. genom att delar av undervisningen genomförs som ämnesövergripande projektarbeten. Projekt är numera vanliga i arbetslivet, både som anställnings- och arbetsform. Grundläggande datorkunskaper och förmåga att hantera Internet är nödvändiga kompetenser inom de flesta samhällssektorer. Detta gäller inte minst för de branscher som verkstadsprogrammet utbildar för. Många funktioner i dessa branscher är datoriserade. 1.6 Samverkan med arbetslivet Utbildningen i skolan och den arbetspraktik som sker ute på olika arbetsplatser skall tillsammans utgöra en helhet som motsvarar programmets mål. Inom verkstads- och produktionsteknik omfattar arbetspraktiken inom lärande i arbete minst 10 studieveckor av utbildningen. Arbetspraktiken är viktig för att knyta ihop teori och praktik. Den studerandes erfarenheter från arbetsplatsen kan på olika sätt utnyttjas i skolan och vice versa. Genom att uppleva en arbetsplats från "insidan" lär sig de studerande något om hur en arbetsmiljö kan se ut, vilka krav som ställs och vad arbetet innebär. Förutom lärande i arbete är det möjligt att arbetsplatsförlägga hela eller delar av examensdelarna. När en studerande kommer till sin arbetspraktikplats skall han/hon veta vad som förväntas av honom eller henne. På motsvarande sätt måste den eller de ansvariga på arbetsplatsen vara införstådda med praktikperiodens syfte, vilken roll arbetspraktiken har i utbildningen och vad den studerande skall få ut av praktikperioden. Fungerande arbetspraktik förutsätter en dialog mellan skolan och respektive företag. Det väsentliga är att ansvariga på arbetsplatsen får tid och tillfälle att diskutera mål och utformning för lärande i arbete tillsammans med lärare och studerande. När dialogen fungerar medför den vinster för alla parter. För den enskilde studerande och för den ansvarige på arbetsplatsen är det viktigt att läraren besöker praktikplatsen för att på olika sätt ge sitt stöd samt delta i bedömningen.

8 8 1.7 Programidén Programmålen signalerar att det finns en bärande tanke bakom programmet och att denna grundläggande tanke skall genomsyra programmets samtliga ämnen och examensdelar. Den studerande skall uppfatta sin utbildning som en helhet. Men programmål kan väcka frågor: Vad innebär de konkret? Hur gör man för att uppnå dem? Färdiga svar på sådana frågor finns inte. Lärare/lärarlag och studerande måste göra sin egen tolkning av programmålen för att komma till insikt om hur man bäst skall uppnå dem. Det är skolans skyldighet att inom läroplanens ram se till att de studerande får en så gedigen utbildning som möjligt. Utbildningen skall alltid återspegla läroplanens intentioner och mål. Läroplanen anger vilka mål undervisningen skall sträva mot och vilka mål en studerande minst skall ha uppnått för att bli godkänd. Några krav på förkunskaper anges inte i läroplanen. I stället framhålls vilka kunskaper de olika ämnena och examensdelarna bygger på. Examensdelarnas mål och centrala innehåll har beskrivits på berömlig nivå. Det avgörande är att de studerande besitter dessa kunskaper, inte på vilket sätt kunskaperna har inhämtats. Examensdelarnas ämnestexter fungerar som vägledning och redskap när lärare/lärarlag och studerande planerar undervisningen. 2 LÄROPLANENS ÄMNESDEL 2.1 Studiernas uppbyggnad och struktur Strukturen för utbildningsprogrammet inom verkstads- och produktionsteknik visar programmets olika delar. Uppställningen ger en bild av programmets uppbyggnad. Här framgår vilka examensdelar som är obligatoriska samt vilka examensdelar som är alternativt valbara inom de yrkesinriktade studierna och vilka examensdelar som är valbara inom ramen för de valbara ämnena. De obligatoriska studierna ger en bred generell grund för programmet. De valbara studierna syftar till att skapa förutsättningar för de studerande att inrikta sina studier mot det egna intresseområdet. Strukturen visar också hur stor del av studierna som skall vara kärnämnen samt hur stor del som skall inrymmas inom ramen för de valbara ämnena. Studierna inom programmet omfattar 120 studieveckor (sv). Ett studieår omfattar 40 studieveckor och en studievecka motsvarar en studerandes arbetsinsats på 40 timmar. Den nominella omfattningen av studierna är densamma, trots att den tid det tar för den studerande att avlägga examen kan variera individuellt på basen av den studieväg som valts samt tidigare studier eller arbetserfarenhet. Rikets examensgrunder för grundexamen för maskin- och verkstadsbranschen är grund för yrkesämnenas och de valfria yrkesämnenas uppbyggnad. För allmänna ämnen utgör landskapsregeringens läroplan grund (2007:6; beslut 51U32/ ) och i övrigt följer läroplanen landskapsregeringens läroplansgrunder fastställda Examensbenämningen är verkstadsmekaniker.

9 9 Grundexamen inom verkstadsbranschen indelas enlig följande: 1. Yrkesämnen Grundläggande arbeten i montering och automation Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning Grundläggande arbeten i plåtbearbetning och svetsning Maskinell bearbetning Produktionsteknik Plåt- och svetsningsarbeten 10 sv I examensdelarna ingår inlärning i arbetet (LIA) 10 sv minsta 10 sv 10 sv 20 sv 10 sv 20 sv 2. Allmänna ämnen Allmänna ämnen 3. Valbara ämnen Valbara yrkesämnen Valbara ämnen med allmänt innehåll 21 sv 10 sv 9 sv Ålands gymnasiums utbud av examensdelar och studieavsnitt. Ålands gymnasium erbjuder utbildningsprogrammet för verkstads- och produktionsteknik, verkstadsmekaniker YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN, VERKSTADSMEKANIKER, 120 sv Grundexamen inom maskin- och metallbranschen, föreskrift 39/011/ studievecka (sv) motsvarar 40 studietimmar 2.2 YRKESÄMNEN 80 sv Grundläggande studier Grundläggande arbeten i montering och automation 10 sv Ritningsläsning 1sv Allmän teknik 4sv Första hjälp EA1 0,53sv Truckkort 0,47sv Grunder i pneumatik/hydraulik 2sv Grunder i ellära 1sv Grunder i elsäkerhet 1sv Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning 10 sv Ritteknik 1sv Bearbetningsteori 1sv Basbearbetning 7,74sv Arbetssäkerhetskort 0,26sv Grundläggande arbeten i plåtbearbetning och svetsning 10 sv Allmän metallteknik 2sv Sammanfogningsteori1 1sv Svetsteknik 5,74sv

10 10 Heta Arbeten 0,26sv Grundkunskaper i CAD 1sv Yrkesinriktade studier Examensdel för verkstadsmekaniker Maskinell bearbetning 20 sv Materaiallära 1sv CNC teori 1sv CAD 1sv Maskinbearbetning 12sv LIA - Maskinbearbetning 5sv Produktionsteknik 10 sv Plastteknik 2 sv CAD 2 1sv CAD 3 1sv Smide 1 sv Produktion 5sv Examensdel för plåtslagare svetsare Plåt- och svetsningsarbeten 20 sv Sammanfogningsteori2 1sv Svetsstandarder 1sv Plåtteknik 3sv Plåt- och svetsningsarbeten 10 sv LIA Plåt- och svetsningsarbeten 5sv 2.3 VALBARA ÄMNEN 19 sv Valbara yrkesämnen 10 sv Yrkesämnen som fördjupar kompetensen 1-10 sv Maskinbearbetning 1-10sv Plåt- och stålkonstruktioner 1-10 sv VVS-teknik 1-10 sv CNC-bearbetning 1-10 sv Plastteknik 1-10 sv Tunnplåt 1-10 sv Grundläggande yrkeskompetens 10 sv Fritt valbara ämnen 9 sv * Högskoleförberedande utbildningshelhet *Se nedan hur ämnena fördelas Fritt valbara ämnen, se bilaga ALLMÄNNA ÄMNEN 21 sv Svenska 4 sv Engelska 4 sv Matematik 4 sv Fysik 1 sv Kemi 1 sv Informations- och kommunikationsteknologi 1 sv Samhällskunskap 3 sv Hälsa och idrott 3 sv * Högskoleförberedande utbildningshelhet, 1 kurs motsvarar 1,2 sv Svenska Engelska Matematik 6 kurser 6 kurser 6 kurser

11 11 Samhällskunskap (eller hälsokunskap) Hälsokunskap (eller samhällskunskap) Fysik Kemi 2 kurser 3 kurser 1 kurs 1 kurs Tabell 1. Studiernas uppbyggnad 2.2 Yrkesämnen centralt innehåll, mål för examensdelen och bedömning Fördelning av yrkesämnena Grundläggande studier, 30 sv Examensdelar som är obligatoriska för alla Grundläggande arbeten i montering och automation, 10 sv Ritningsläsning Allmän teknik Första Hjälp EA1 Truckkort Grunder i pneumatik/ hydraulik Grunder i ellära Grunder i elsäkerhet Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning, 10 sv Ritteknik Bearbetningsteori Basbearbetning Arbetssäkerhetskort Grundläggande arbeten i plåtbearbetning och svetsning, 10 sv Allmän metallteknik Sammanfogninsgteori 1 Svetsteknik Heta arbeten Grundkunskaper i CAD 1 sv 4 sv 0,53 sv 0,47 sv 2 sv 1 sv 1 sv 1 sv 1 sv 7,74 sv 0,26 sv 2 sv 1 sv 5,74 sv 0,26 sv 1 sv Yrkesinriktade studier, 40 sv Examensdel för verkstadsmekaniker Maskinell bearbetning, 20 sv Materiallära CNC teori CAD Maskinbearbetning LIA - Maskinbearbetning Produktionsteknik, 10 sv Plastteknik CAD 2 CAD 3 1 sv 1 sv 1 sv 12 sv 5 sv 2 sv 1 sv 1 sv

12 12 Smide Produktion 1 sv 5 sv Examensdel för plåtslagare svetsare Plåt- och svetsningsarbeten, 20 sv Sammanfogningsteori 2 Svetsstandarder Plåtteknik Plåt- och svetsningsarbeten LIA Plåt- och svetsningsarbeten 1 sv 1 sv 3 sv 10 sv 5 sv Studiernas framskridande Ålands yrkesgymnasium omfattar systemet med periodiserad undervisning. Det innebär att läsåret delas in i fem perioder. Målet med periodiseringen är att skapa struktur i studierna och erbjuda större flexibilitet då det gäller valet av allmänna studier. För varje studerande görs en personlig studieplan upp. I planen framkommer de studieavsnitt som ingår i de obligatoriska studierna. Här framkommer även studerandes val av valbara ämnen, såväl yrkesämnen som valbara ämnen med allmänt innehåll. Periodisering Tabell 2 ger en schematisk bild över periodiseringen av utbildningen. Ett studieår omfattar 40 sv fördelade på 5 perioder. De två första åren innehåller grundstudier där yrkesämnena är obligatoriska för alla. År tre innehåller fördjupning och breddning av yrkeskunnandet. Studerande vid Ålands yrkesgymnasium har möjlighet att samtidigt genomföra en studieförberedande utbildningshelhet enligt Ålands lyceums läroplan (HUTH). Det möjliggörs genom ett samarbete mellan gymnasieskolorna och de allmänna ämnenas placering i skilda perioder. De fält som i tabellen är gråfärgade består av allmänna ämnen och valbara ämnen som kan bytas ut mot kurser enligt Ålands lyceums läroplan. Utbildningsprogrammet för verkstadsmekaniker År 1 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 Gr. montering och automation Gr. maskinell bearbetning År 2 C År 3 Valbara ämnen Maskinell bearbetning Produktionsteknik Gr. maskinell bearbetning Gr. plåtbearb. och svetsning Gr. montering och automation Gr. montering och automation Gr. maskinell bearbetning Gr. plåtbearb. och svetsning Maskinell bearbetning E Valbara ämnen A Valbara ämnen Maskinell bearbetning Gr. maskinell bearbetning Gr. plåtbearb. och svetsning (YP1) Gr. montering och automation D B Valbara ämnen Maskinell bearbetning LIA - Maskinell bearbetning Produktionsteknik Valbara ämnen Plåt och Plåt och svetsningsarbeten Maskinell bearbetning Plåt och svetsningsarbeten Valbara yrkesämnen LIA Maskinell bearbetning Produktionsteknik svetsningsarbeten LIA - Plåt och svetsningsarbeten Maskinell bearbetning (YP2) Produktionsteknik (YP3)

13 13 Plåt och svetsningsarbeten Yrkesvalbara LIA - Plåt och svetsningsarbeten Plåt och svetsningsarbeten Studerande som avlägger högskoleförberedande utbildningshelheten (HUTH) År 1 År 2 År 3 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Period 5 Gr. montering och automation Gr. maskinell bearbetning HUTH Maskinell bearbetning Produktionsteknik Plåt och svetsningsarbeten Gr. maskinell bearbetning Gr. plåtbearb. och svetsning Gr. montering och automation Gr. montering och automation Gr. maskinell bearbetning Gr. plåtbearb. och svetsning Maskinell bearbetning HUTH HUTH Maskinell bearbetning Produktionsteknik Plåt och svetsningsarbeten Maskinell bearbetning Plåt och svetsningsarbeten LIA - Plåt och svetsningsarbeten Gr. maskinell bearbetning Gr. plåtbearb. och svetsning (YP1) Gr. montering och automation HUTH LIA Maskinell bearbetning Produktionsteknik Plåt och svetsningsarbeten HUTH Maskinell bearbetning LIA - Maskinell bearbetning Plåt och svetsningsarbeten LIA - Plåt och svetsningsarbeten Maskinell bearbetning (YP2) Produktionsteknik (YP3) Tabell 2. Periodisering Notera att ändringar i periodiseringen kan förekomma utmed verksamheten Av modulindelningen ovan ska framgå a) Huth-placeringen som finns där b) Placeringen av allmänna ämnen + valbara studier med allmänt innehåll c) Fördelningen av grundläggande och yrkesinriktade studier, obligatoriska och valbara Periodernas innehåll År 1 Period 1 Grundläggande arbeten i montering och automation 4 sv Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning 4 sv Period 2 Grundläggande arbeten i montering och automation 2 sv Första hjälp EA1 0,55 sv Truckkort 0,45 sv Allmän teknik 2 1 sv Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning 1 sv Ritteknik 1 sv Grundläggande arbeten i plåtbearbetning och svetsning 5 sv Allmän metallteknik 2 sv Sammanfogningsteori 1 sv Svetsteknik 1 2 sv Heta arbeten 0,28 sv Period 3 Allmänna ämnen 5 sv

14 14 Svenska 1 sv Engelska 1 sv Matematik 1 sv Samhällskunskap/hälsa och idrott 1 sv IKT/Kemi 1 sv Valbara ämnen 3 sv Period 4 Grundläggande arbeten i montering och automation 2sv Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning 3 sv Grundläggande arbeten i plåtbearbetning och svetsning 3 sv Svetsteknik 2 2sv Grundkunskaper CAD 1 sv Period 5 Allmänna ämnen 5 sv Svenska 1 sv Engelska 1 sv Matematik 1 sv Kemi 1sv IKT 1 sv Valbara ämnen 3 sv År 2 Period 1 Grundläggande arbeten i montering och automation 2 sv Grunder i ellära 1 sv Grunder i elsäkerhet 1 sv Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning 2 sv Grundläggande arbeten i plåtbearbetning och svetsning 2 sv Svetsteknik 3 2 sv Maskinell bearbetning 2 sv CNC-teori 1 sv CAD 1sv Period 2 Allmänna ämnen 5 sv Svenska 1 sv Engelska 1 sv Matematik 1 sv Samhällskunskap 1sv Hälsa och idrott 1 sv Valbara ämnen 3 sv Period 3 Maskinell bearbetning 3 sv Maskinbearbetning 3 sv Produktionsteknik 1 sv Plastteknik 1 1 sv Plåt- och svetsningsarbeten 4 sv Period 4 Allmänna ämnen 5 sv Svenska 1 sv Engelska 1 sv Matematik 1 sv

15 15 Samhällskunskap 1sv Fysik 1 sv Valbara ämnen 3 sv Period 5 Maskinell bearbetning 4 sv LIA - Maskinbearbetning 3 2 sv Plåt- och svetsningsarbeten 4 sv LIA Plåt och svetsningsarbeten 1 2 sv År 3 Period 1 Maskinell bearbetning 4 sv Produktionsteknik 1 sv CAD 2 1 sv Plåt- och svetsningsarbeten 3 sv Period 2 Allmänna ämnen 1 sv Hälsa och idrott 1 sv Valbara yrkesämnen 7 sv Period 3 Maskinell bearbetning 3 sv Plåt- och svetsningsarbeten 5 sv LIA Plåt- och svetsningsarbeten 5 Period 4 Maskinell bearbetning 3 sv LIA - Maskinbearbetning 6 3 sv Produktionsteknik 1 sv CAD 3 1 sv Plåt- och svetsningsarbeten 5 sv Period 5 Maskinell bearbetning 1 sv Produktionsteknik 7 sv Plastteknik 2 1 sv Smide 1 sv Produktion 5 sv 3 sv Tabell 3. Periodernas innehåll Lärande i arbete (LIA) De grundläggande och de yrkesinriktade studiernas omfattning är 80 studieveckor, av vilka minst 10 studieveckor skall genomföras som lärande i arbete. Examensdelarna skall genomföras i enlighet med de mål som anvisas i denna läroplan. Skolan kan dela examensdelarna i studieavsnitt på det sätt som de planerade studiearrangemangen förutsätter. Yrkesprov I enlighet med examensgrunderna ska yrkesskickligheten inom de yrkesinriktade examensdelarna bedömas genom yrkesprov samt annan bedömning av kunskaperna. En

16 16 yrkesprovsplan ska göras upp och godkännas av branschens yrkesråd. Då ett yrkesprov bedöms gäller följande kriterier som bedöms med vitsord i skala 1 5: 1. Behärskande av arbetsprocessen 2. Behärskande av arbetsmetoder, redskap och material 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet 4. Behärskande av nyckelkompetenser för livslångt lärande Av nedanstående tabell framgår vilka examensdelar eller vilka avsnitt i examensdelarna som ska bedömas med yrkesprov som hel- eller delprov, vilka som deltar i bedömningen och om provet sker i skolan eller på en arbetsplats. Grundexamen inom verkstadsbranschen, verkstadsmekaniker Allmänna ämnen 21 sv Annan bedömni ng Valbara ämnen 9 sv Annan bedömn ing Grundlägga nde arbeten i montering och automation 10 sv Annan bedömning Grundlägga nde arbeten i maskinell bearbetnin g 10 sv Yrkesprov 60 % Annan bedömning 40 % Yrkesinriktade examensdelar 80 sv Grundlägga nde arbeten i plåtbearbet ning och svetsning 10 sv Yrkesprov 60 % Annan bedömning 40 % Maskinell bearbetnin g 20 sv Yrkesprov 80 % Annan bedömning 20 % Produktio nsteknik 10 sv Annan bedömni ng Plåt och svetsning sarbeten 10 sv Yrkespro v 80 % Annan bedömni ng 20 % Valbar Yrkesämne n 10 sv Annan bedömning Yrkesprovens genomförande Yrkesprov Examensdel Yrkesprovets andel av bedömningen YP 1 YP 2 YP 3 Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning, Grundläggande arbeten i plåtbearbetning och svetsning Maskinell bearbetning Plåt och svetsningsarbeten Bedömare 60 % Arbetslivsrepresentant 80 % Arbetslivsrepresentant 80 % Arbetsplatshandeldaren Plats för genomförandet Läroanstalten Läroanstalten LIA platsen Examensarbete, 2 sv De yrkesinriktade studierna skall avslutas med ett examensarbete omfattande två studieveckor. Examensarbetet ingår i examensdelarna Plåt- och svetsningsarbeten 20 sv och/eller Maskinell bearbetning 20 sv och/eller Produktionsteknik 10 sv. Detta innebär att den studerande utför ett större självständigt arbete inom ett kunskapsområde som ligger inom programmålets ram. Examensarbetet skall utveckla den studerandes förmåga att självständigt ta ansvar för hela processen från idé och planering till färdig produkt. Bedömningen skall

17 17 baseras på den studerandes insatser och kunskapsutveckling under hela arbetet, inte bara på slutprodukten. Den studerande identifierar sina centrala yrkesmässigt starka sidor och utvecklar i examensarbetet sin kreativitet, innovationsförmåga samt främjar sin yrkesmässiga tillväxt. Den studerande presenterar och bedömer sitt examensarbete samt planeringen och genomförandet. Genom examensarbetet främjar den studerande sin egen sysselsättning. Ett examensarbete kan vara t.ex. en produkt eller ett arbetsprov som den studerande utför och dokumenterar i en skriftlig rapport eller portfolio. Den skriftliga dokumentationen ska innehålla adekvat information vad gäller bakgrundsbeskrivning, detaljplanering, beskrivning av arbetsmoment och slutresultat. Den kan också innehålla fotografier, ritningar, tabeller och andra grafiska element som beskriver projektet. När examensarbetet är klart ska det presenteras inför publik på officiellt presentationstillfälle. Examensarbetet ska visa den studerandes förmåga att självständigt utöva yrket och till sitt förfogande har den studerande en handledande lärare som stöd Grundläggande studier Enligt grunder för examensinriktad grundexamen, grundexamen inom maskin- och metallbranschen 2010, föreskrift 39/011/ Grundläggande arbeten i montering och automation, 10 sv Krav på yrkesskicklighet De som har avlagt examensdelen kan med hjälp av monteringsritningar och kopplingsscheman montera maskindelar och komponenter samt små verksamhetssystem och kopplingar för motorer och manöverorgan. De som avlägger examensdelen kan läsa monteringsritningar läsa elektriska, pneumatiska och hydrauliska kopplingsscheman läsa arbetsinstruktioner samt bruks-, service- och monteringsanvisningar maskiners och manöverorgans funktionsprinciper, konstruktion och maskinelement använda handverktyg tryggt och sörjer för att de är i skick utföra monteringsmätningar för anordningar med rull- och skjutmått samt kan använda maskinvattenpass identifiera vanliga gängor med hjälp av mätning och tabeller samt kan göra gängor manuellt montera rullningslager, kedjor och remmar samt tätningar baskomponenters konstruktion och funktion samt ritsymbolerna för dem, samt funktionsprinciperna hos hydrauliska och pneumatiska system montera pneumatiska system de elektriska grundstorheterna och deras matematiska och fysikaliska grunder och beroendeförhållanden, såsom Ohms lag, samt grunderna i lik- och växelström grunderna gällande maskiner och anordningar och tillhörande elinstallationer om vilka bestäms i direktiv gällande el-arbetssäkerheten har baskunskaper och -färdigheter om den allmänna arbetarskyddsutbildningen såsom den fastställs i el-arbetarskyddsstandarden SFS 6002 grunderna i elektriska system och instrumentering utföra grundläggande eltekniska mätningar med multimeter

18 18 försäkra sig om att arbetsobjektet är spänningsfritt och skyddsjordat göra enkla elektromekaniska styrningar enligt scheman har kunskaper och färdigheter att ge första hjälpen enligt EA1 följa kvalitetssystem och kan principerna för kvalitetsövervakning av montering. Bedömning I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING 1. Behärskande av arbetsprocessen BEDÖMNINGSKRITERIER Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande Planmässigt arbete behöver handledning behöver handledning för att komma i gång arbetar självständigt enligt planen Behärskande av arbetshelheten utför mekaniska monteringar och installationer med litet handledning. utför monteringens/ installationens basuppgifter enligt ritningar och instruktioner. monterar/installerar anordningshelheten av delar och komponenter. FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING 2. Behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material BEDÖMNINGSKRITERIER Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande Mekaniska installationer gör gängförband utför installationsmätningar installerar maskindelar för rotationsrörelse installerar hydrauliska och pneumatiska komponenter i maskiner eller anordningar samt tillhörande rör och slangar installerar pneumatiska kopplingar på övningsunderlag enligt schema installerar komponenter för effektöverföring Elinstallationer installerar elanordningar och elkomponenter rätt installerar ledningar och kablar enligt ritningar tolkar elscheman

19 19 använder multimeter använder godkända installationssätt för kablar och ledningar åstadkommer självständigt rätta och snygga apparat- och ledningsinstallationer Användning av redskap/verktyg använder givna redskap ändamålsenligt så att de inte skadar komponenterna väljer ändamålsenliga redskap underhåller sina arbetsredskap och håller dem i skick Behärskande av material identifierar materialet som används i konstruktioner, kablar och ledningar i anordningarna. känner till valkriterierna för material behandlar material rätt. klarar av materialval förutser materialbehovet. FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING BEDÖMNINGSKRITERIER 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande Förståelse av ritningar och instruktioner kan läsa enkla del- och monteringsritningar och skapa sig en bild av delarna och helheten i ritningarna kan tolka del- och monteringsritningar i olika projektioner kan självständigt läsa deloch monteringsritningar kan läsa enkla funktionsscheman och kan de vanligaste komponentsymbolerna kan de pneumatiska och hydrauliska ritningssymbolerna och kan läsa kretsscheman kan ritningssymbolerna för komponenter och kan också läsa elektriska kretsscheman Kvalitetskontroll behöver handledning i identifieringen av kvalitetskraven identifierar kvalitetskraven som ansluter till arbetet åstadkommer ett slutresultat med god kvalitet Matematik och naturvetenskaper förstår betydelsen av de fysikaliska storheterna i anslutning till arbetet. gör slutledningar om följderna av förändringar i de fysikaliska storheterna i arbetsobjektet. granskar vid behov med matematikens hjälp olika storheters inverkan på funktionen.

20 20 FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING 4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande BEDÖMNINGSKRITERIER Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga iakttar arbetarskyddsbestämmelser arbetar ergonomiskt rätt sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen Lärande och problemlösning ber om råd vid behov kan bedöma sitt eget arbete förbättrar sin arbetsprestation vartefter arbetet framskrider Interaktion och samarbete beaktar andra arbetare fungerar interaktivt är aktiv klarar sig också på ett främmande språk i interaktiva situationer som ansluter sig direkt till arbetet klarar sig också på ett främmande språk i interaktiva situationer sköter interaktiva situationer också på ett främmande språk Yrkesetik sörjer för arbetsredskapen och arbetsmiljön. sörjer för underhållet av arbetsredskapen. följer kvalitetssystemet. Sätt att visa yrkesskickligheten De som avlägger examensdelen påvisar sin yrkesskicklighet genom att utföra arbetsuppgifter som ansluter sig till examensdelen. Uppgifterna utförs i företag eller i en skola i branschen, i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskicklighet. De delar som bedöms genom yrkesprov är gråfärgade bedömningskriterier och de bedöms till 50 % genom yrkesprov. I yrkesprovet och examenstillfället påvisas behärskande av arbetsprocessen behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet nyckelkompetenser för livslångt lärande. Till de delar som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan visas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den genom annan bedömning av kunnandet, t.ex. med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder.

21 Grundläggande arbeten i maskinell bearbetning, 10 sv Krav på yrkesskicklighet De som avlägger examensdelen kan enligt arbetsritningar tillverka delar (grovt noggrannhetskrav) som innehåller ytor framställda med enkla bearbetningar med manuella verktygsmaskiner, såsom svarvning av cylinderytor, fräsning av plana ytor, borrning och gängning. De kan göra arbetsritningar för enkla maskindelar genom att rita för hand och med CAD-program, finputsa arbetsstycken och kontrollmäta färdigt tillverkade detaljer. De som avlägger examensdelen kan rita en enkel maskinritning standarderna för teknisk ritning, behärskar vändningarna av projektioner i teknisk maskinritning och dimensionerar maskinritningar som de ritar skalorna i maskinritning rita snittvy konstruktionen hos borrmaskin, svarv och fräs bearbetningsrörelserna för olika maskinella bearbetningsmetoder och kan namnge dem för olika bearbetningsmetoder typerna av skär och skärmaterial samt deras användning och betydelse vid bearbetning räkna bearbetningsdata för snabbstål- och hårdmetallskär, och kan grunderna i definierandet av skärens ytor, kanter och hörn svarva cylinderytor och avfasningar som har små krav på noggrannhet använda centrum- och spiralborrar, gängtappar och gängbackar i svarven välja rätta bearbetningsdata och skär enligt arbetssituationen och montera skäret rätt i en svarv placera ett skruvstycke på fräsens bord och fästa arbetsstycket däri så att det inte skadas fräsa plana ytor med fräs välja rätta bearbetningsdata och skär enligt arbetssituationen för en fräs och montera skäret rätt använda olika borrmaskiner och borrningsverktyg dimensionera och ritsa lägena för hål på en plåt enligt arbetsritning fästa ett arbetsstycke som ska borras i maskinskruvstycket identifiera olika gängtyper och gänga hål enligt arbetsritning välja rätta borrar och bearbetningsdata för en borrmaskin enligt arbetssituationen, och montera borren rätt vässa en borr för hand med slipmaskin göra gängor med gängtapp och gängsnitt välja rätt borr för gänghål finputsa arbetsstycken som de har gjort mäta med rullmått, skjutmått och mikrometerskruv kunskaps- och färdighetsmässigt de saker som förutsätts för arbetssäkerhetskort, så att de har beredskap att skaffa arbetssäkerhetskort. Bedömning I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen.

22 22 FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING 1. Behärskande av arbetsprocessen BEDÖMNINGSKRITERIER Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande Planmässigt arbete behöver handledning behöver handledning för att komma i gång arbetar självständigt enligt planen Behärskande av arbetshelheten behöver handledning för att identifiera bearbetningsmetoder känner till olika bearbetningsmetoder, men behöver handledning för att använda dem behärskar självständigt olika bearbetningsmetoder Lärande och problemlösning ber om råd vid behov. kan bedöma sitt eget arbete. förbättrar sin arbetsprestation vartefter arbetet framskrider. FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING 2. Behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material BEDÖMNINGSKRITERIER Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande Teknisk ritning kan med litet handledning rita projektioner och dimensionera en arbetsritning kan rita projektioner och dimensionera en arbetsritning ritar självständigt en arbetsritning rätt så att också dimensioneringen är rätt Svarvning kan använda svarv känner till svarvens axelsystem och kan förse svarven med skär som behövs kan använda svarvens mättrumma och kan ställa in bearbetningsdata i svarven kan använda svarv mångsidigt, och självständigt tillverka detaljer med svarv i överensstämmelse med ritningen Borrning och gängning kan använda olika typer av borrmaskiner och identifiera gängor kan välja bearbetningsdata för borrning och välja lämplig borr för gänga kan självständigt tillverka en detalj som de ritsat på plåt enligt ritning. Detaljen ska ha gänghål och hålens läge vara definierade på en maskinritning Vässning av borr vet när en borr bör vässas och kan med litet kan vässa en borr för hand vässar en borr så att det borrade hålet uppfyller

23 23 handledning vässa den toleranserna Fräsning kan använda fräs, känner till fräsens axelsystem och kan förse fräsen med skär som behövs kan använda fräsens mättrummor och ställa in behövliga bearbetningsdata i fräsen kan montera och ställa in ett maskinskruvstycke med mätklocka på fräsens bord, och självständigt tillverka detaljer i överensstämmelse med ritning och som har plana ytor Mätning väljer rätt mätinstrument och behärskar användning av skjutmått och rullmått. utför mätningar självständigt med skjutmått och rullmått. utför mätningar självständigt också med mikrometerskruv. FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING BEDÖMNINGSKRITERIER 3. Behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande Läsning av arbetsritningar kan läsa arbetsritningar och skapa sig en bild av arbetsstycket som ska bearbetas förstår arbetsritningarnas projektioner, kan läsa toleransbeteckningar och känner till ytbeteckningar kan läsa arbetsritningar och förstår alla yt- och toleransbeteckningar Maskinell bearbetning kan välja bearbetningssättet (borrning, svarvning, fräsning) kan välja verktygsmaskin enligt precisionskraven och arbetshastigheten kan genom inspektion av en tillverkad detalj avgöra med vilken bearbetningsmetod den är gjord Kvalitetskontroll behöver handledning för identifieringen av kvalitetskraven identifierar kvalitetskraven kan korrigera sitt arbete i enlighet med kvalitetskraven Matematik och naturvetenskaper förstår betydelsen av de fysikaliska storheterna. gör slutledningar om följderna av förändringar i de fysikaliska storheterna i arbetsobjektet. granskar med matematikens hjälp olika storheters inverkan på funktionen.

24 24 FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING 4. Nyckelkompetenser för livslångt lärande BEDÖMNINGSKRITERIER Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande Hälsa, säkerhet och funktionsförmåga iakttar arbetarskyddsbestämmelser arbetar ergonomiskt rätt sörjer för ordning och reda på arbetsplatsen Lärande och problemlösning ber om råd vid behov kan bedöma sitt eget arbete förbättrar sin arbetsprestation vartefter arbetet framskrider Interaktion och samarbete beaktar medarbetarna fungerar interaktivt är aktiv i par och i grupp Yrkesetik använder arbetsredskap rätt. arbetar ansvarsfullt och sörjer för arbetsredskapen och arbetsmiljön. arbetar omsorgsfullt och noggrant, sörjer för underhåll och reparation av maskiner och anordningar. Sätt att visa yrkesskickligheten De som avlägger examensdelen tillverkar någon maskinellt bearbetad del på arbetsplatsen eller i en så äkta arbetsmiljö som möjligt i läroinrättningen. För arbetet behövs supportsvarv, fräs och borrmaskin. Arbetet utförs i sådan omfattning att yrkesskickligheten kan konstateras motsvara kraven på yrkesskickligheten. De delar som bedöms genom yrkesprov är gråfärgade bedömningskriterier och de bedöms till 50 % genom yrkesprov. I yrkesprovet och examenstillfället visas behärskande av arbetsprocessen behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material behärskande av den kunskap som ligger till grund för arbetet nyckelkompetenser för livslångt lärande. Till den del som den yrkesskicklighet som krävs i examensdelen inte kan påvisas i ett yrkesprov eller vid ett examenstillfälle, kompletteras den med annan bedömning av kunnandet, t.ex. med intervjuer, uppgifter och andra tillförlitliga metoder Grundläggande arbeten i plåtarbeten och svetsning, 10 sv Krav på yrkesskicklighet De som avlägger examensdelen kan enligt arbetsritning utföra någon enkel arbetshelhet med

25 25 tunnplåt och därtill anslutande arbeten med basplatta, gasskärning och sammanfästning av plåtar med olika metoder samt svetsning med gas, elektroder och MAG. Dessutom kan de göra arbetsritningar av plåtstycken genom att rita för hand och med CAD-program samt finputsa arbetsstycken och kontrollmäta dem. De som avlägger examensdelen kan läsa arbetsritningar för plåtstycken, skapa sig en bild av arbetsstycket utifrån projektionerna och förstå dimensioneringsbeteckningarna och vanliga svetsningsbeteckningar rita projektioner av enkla plåtdelar, vända projektioner, rita snittvyer och dimensionera ritsa och behärskar de centralaste mät- och ritningstekniska lösningarna i anslutning till ritsning, såsom delning av en sträcka mitt itu, ritning av räta vinklar samt delning av vinklar och cirklar i flera delar klippa plåtar med den plåtsax, figursax och nibblingsmaskin som bäst lämpar sig för varje arbete, enligt ritsning klippa plåtar med gradsax, utföra grundinställningar och placera och fästa plåtar enligt mått kant- och rundbocka plåtarbetsstycken använda olika slip- och borrmaskiner i de vanligaste slip-, kapnings- och borrningsarbetena finputsa de bearbetade arbetsstyckena med både handverktyg och maskiner använda pelar- eller radialborrmaskin och borra hål i plåtar göra skruv- och popnitförband skära plåtar med gas för hand enligt ritsning svetsa med gassvets grunderna i elektrodsvetsning grunderna i MAG-svetsning fästa samman plåtdelar med en lödmetod mäta längd- och vinkelmått kunskaps- och färdighetsmässigt de saker som förutsätts för certifikat i heta arbeten, så att de har beredskap att skaffa detta certifikat. Bedömning I tabellen har föremålen för bedömning samt bedömningskriterier för tre olika nivåer av kunnande sammanställts. I den grundläggande yrkesutbildningen utgör föremålen för bedömning samtidigt det centrala innehållet i examensdelen. FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING 1. Behärskande av arbetsprocessen BEDÖMNINGSKRITERIER Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande Behärskande av arbetshelheten behöver handledning i början av arbetet behöver litet handledning vid övergång från ett arbetsmoment till ett annat arbetar självständigt Initiativförmåga ber om råd vid behov. strävar efter att arbeta arbetar på eget initiativ.

26 26 och företagsamhet självständigt. FÖREMÅL FÖR BEDÖMNING 2. Behärskande av arbetsmetoder, -redskap och material BEDÖMNINGSKRITERIER Nöjaktiga N1-2 Goda G3-4 Berömliga B5 Den studerande Ritsning och skärning av plåt, kapning av stänger kan grunderna i ritsning, men behöver handledning ritsar självständigt gör ritsningen på en gång enligt mått Klippning av plåt med plåtsax och skärare kan använda redskapen klipper enligt ritsning klipper/skär med snyggt resultat kan justera saxar och skärare enligt materialet som ska skäras Användning av gradsax behöver handledning för att ställa in saxen och placera och fästa plåten som ska klippas gör grundinställningar av saxen kan placera och fästa plåten med litet rådgivning gör inställningarna och fäster plåten enligt måtten självständigt Kant- och rundbockning av plåt behärskar den grundläggande användningen och de grundläggande inställningarna av kantoch rundbockningsmaskin kan självständigt kantoch rundbocka arbetsstycken av tunnplåt kan använda kant- och rundningsmaskin ändamålsenligt gör kant- och rundbockningar enligt materialtjockleken till rätta mått Slipning kan använda handverktyg tryggt kan välja slip- eller kapningsskiva som är lämplig för arbetet kan välja slip/kapningsskiva även med beaktande av egenskaperna hos materialet som ska slipas/kapas Borrning kan använda pelaroch/eller radialborrmaskin vet betydelsen av inställningen av varvtal och matning borrar snygga hål med exakta mått