KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2013-08-27 Tid 2013-08-27, Kl 19:00 Plats Xenter, konferensrummet, Utbildningsvägen 3 i Tumba Ärenden Justering 1 Förstudie YAP (Youth advocate programmes) - muntlig information 2 Ekonomisk månadsrapport per juni 2013 (SN 2012:1) 3 Beställning: Nytt boende för personer med komplexa vårdbehov (SN 2013:136) 4 Revidering av socialnämndens riktlinjer för arbetet med barn- och ungdomsärenden (SN 2011:96) 5 Remiss - yttrande över detaljplan för del av Tumba centrum (SN 2013:127) 6 Rapportering enl 16 kap 6f SoL av ej verkställda beslut enl 4 kap 1 SoL (SN 2010:27) 7 Förvaltningschefen informerar - muntlig information 8 Ärenden från samordningsförbundet i Botkyrka (SN 2013:17) 9 Delegationsbeslut (SN 2013:16) 10 Anmälningsärenden (SN 2013:14) Majoritetspartierna träffas på Xenter, konferensrummet kl. 18.00 Oppositionspartierna träffas på Xenter, mötesrummet kl. 18.00 Var vänlig och meddela Anneli Sjöberg om du inte kan närvara, tfn 530 618 34 eller anneli.sjoberg@botkyrka.se. MATS EINARSSON ordförande ANNELI SJÖBERG sekreterare
ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2013-08-27 1 Förstudie YAP (Youth advocate programmes) - muntlig information Beslut har tagit del av informationen. Ärendet Helena Wiklund informerade om förstudien gällande Youth advocate programmes (YAP).
ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2013-08-27 Dnr SN/2012:1 2 Ekonomisk månadsrapport per juni 2013 (2012:1) Beslut godkänner den ekonomiska månadsrapporten för juni 2013 Ärendet Prognosen visar ett underskott med cirka 1,6 miljoner kronor vilket är en förbättring jämfört med delårsprognosen (- 3,4 miljoner kronor). Samtliga verksamheter har förbättrat sina prognoser förutom det direktutbetalade ekonomiska biståndet (del av verksamhet 14 och 76) som har försämrats ytterligare, -12,6 mkr jämfört med budgeten. Störst är förbättringen inom verksamhet 74 där kostnader för verksamheter för personer med psykiskt funktionshinder inryms. Det beror på att projektet PRIO 2013 som finansieras av statliga bidrag förväntas gå med cirka en miljon kronor i överskott, medel som förvaltningen kommer att föreslå att nämnden begär att kommunfullmäktige ombudgeterar till 2014. Kommunfullmäktiges har beslutat om att bevilja delar av socialnämndens ansökan om medel ur kompetensfonden och har i samband med beslut om delårsbokslutet beviljat 398 tusen kronor i tilläggsanslag. Samtidigt har nämndens budgetram minskat med 54 tusen kronor som en följd av lägre kostnader för lokalvård.
TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Socialförvaltningen 2013-08-13 Dnr SN/2012:1 Referens Birgitta Wallin Mottagare socialnämnden Ekonomisk månadsrapport per juni 2013 Förslag till beslut godkänner den ekonomiska månadsrapporten för juni 2013 Ärendet Prognosen visar ett underskott med cirka 1,6 miljoner kronor vilket är en förbättring jämfört med delårsprognosen (- 3,4 miljoner kronor). Samtliga verksamheter har förbättrat sina prognoser förutom det direktutbetalade ekonomiska biståndet (del av verksamhet 14 och 76) som har försämrats ytterligare, -12,6 mkr jämfört med budgeten. Störst är förbättringen inom verksamhet 74 där kostnader för verksamheter för personer med psykiskt funktionshinder inryms. Det beror på att projektet PRIO 2013 som finansieras av statliga bidrag förväntas gå med cirka en miljon kronor i överskott, medel som förvaltningen kommer att föreslå att nämnden begär att kommunfullmäktige ombudgeterar till 2014. Kommunfullmäktiges har beslutat om att bevilja delar av socialnämndens ansökan om medel ur kompetensfonden och har i samband med beslut om delårsbokslutet beviljat 398 tusen kronor i tilläggsanslag. Samtidigt har nämndens budgetram minskat med 54 tusen kronor som en följd av lägre kostnader för lokalvård. Gunilla Berghager t.f. socialchef Socialförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-530 61245 Sms 0734-218555 E-post birgitta.wallin@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se
BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Socialförvaltningen 2013-08-13 Dnr SN/2012:1 Verksamhet Tkr Utfall 2012 Utfall t.o.m. juni Budget 2013 Prognos Avv prognos- 2013 Budget 2013 14 Flyktingåtgärder Intäkter 1 640 40 329 329 Kostnader -5 413-2 905-4 200-5 767-1 567 Netto -3 774-2 864-4 200-5 438-1 238 19 Preliminärbokförda poster intäkter Kostnader 0-961 Netto 0-961 72 Öppen förskola Intäkter Kostnader -5 325-2 879-5 355-5 386-31 Netto -5 325-2 879-5 355-5 386-31 73 Barn o ungdomar t o m 20 år Intäkter 22 871 4 184 15 865 16 311 446 Kostnader -193 739-90 332-194 024-190 136 3 888 Netto -170 869-86 149-178 159-173 825 4 334 74 Vuxna exkl personer med Intäkter 25 624 12 376 19 806 24 000 4 194 beroendeproblem Kostnader -108 760-55 829-105 403-107 820-2 417 Netto -83 136-43 453-85 597-83 820 1 777 75 Vuxna m beroendeproblem Intäkter 3 065 1 203 2 095 2 309 214 Kostnader -43 402-19 115-43 771-42 968 803 Netto -40 337-17 912-41 676-40 659 1 017 76 Ekonomiskt bistånd Intäkter 3 757 2 892 3 300 7 010 3 710 Kostnader -143 636-74 955-140 490-154 854-14 364 Netto -139 878-72 062-137 190-147 844-10 654 79 Gemensam verksamhet Intäkter 14 627 11 583 8 196 14 912 6 716 Kostnader -55 772-30 649-64 590-68 129-3 539 Netto -41 145-19 066-56 394-53 217 3 177 Socialförvaltningen Intäkter 71 583 32 278 49 262 64 871 15 609 alla verksamheter Kostnader -556 047-277 624-557 833-575 060-17 227 Netto -484 464-245 346-508 571-510 189-1 618 Verksamhet Utfall 2012 Utfall t.o.m. juni Budget 2013 Prognos 2013 Avv prognosbudget 2013 Direktutbetalat ekonomiskt Intäkter 4 528 1 647 2 500 3 639 1 139 bistånd (del av verks 14 och 76) Kostnader -106 755-56 493-98 480-112 668-14 188 Netto -102 227-54 846-95 980-109 029-13 049
ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2013-08-27 Dnr SN/2013:136 3 Beställning: Nytt boende för personer med komplexa vårdbehov (SN 2013:136) Beslut beslutar att ge socialförvaltningen i uppdrag att hos samhällsbyggnadsförvaltningen beställa planering för nytt boende för personer med komplexa vårdbehov. Sammanfattning En viktig utgångspunkt i hemlöshetsstrategin är kunskapen om Housing First att en egen bostad är den primära insatsen och att se rätten till bostad som en strategisk princip. Vi vet redan nu att ett allt större antal personer med psykisk sjukdom i kombination med beroendesjukdom är aktuella för insatser. I dagsläget kan vi inte erbjuda bra boende för några i denna grupp som har stora problem. Vi behöver planera för ett boende speciellt inriktat på denna svåra grupp. I dag är dessa personer i praktiken att betrakta som hemlösa eftersom de ofta blir vräkta eller tvingas byta boende. Socialförvaltningen gör därför en beställning hos samhällsbyggnadsförvaltningen att planera för ett nytt boende för personer med komplexa vårdbehov. Utgångspunkten är ett boende i markplan med åtta platser. Boendet är ett särskilt boende för personer med komplexa vårdbehov, psykisk funktionsnedsättning kombinerat med dokumenterat missbruk som har behov av kvarboende med omsorgsbehov.
TJÄNSTESKRIVELSE 1[3] Socialförvaltningen 2013-07-03 Dnr SN/2013:136 Referens Joachim Heimersson Mottagare socialnämnden Beställning: Nytt boende för personer med komplexa vårdbehov Förslag till beslut beslutar att ge socialförvaltningen i uppdrag att hos samhällsbyggnadsförvaltningen beställa planering för nytt boende för personer med komplexa vårdbehov. Sammanfattning En viktig utgångspunkt i hemlöshetsstrategin är kunskapen om Housing First att en egen bostad är den primära insatsen och att se rätten till bostad som en strategisk princip. Vi vet redan nu att ett allt större antal personer med psykisk sjukdom i kombination med beroendesjukdom är aktuella för insatser. I dagsläget kan vi inte erbjuda bra boende för några i denna grupp som har stora problem. Vi behöver planera för ett boende speciellt inriktat på denna svåra grupp. I dag är dessa personer i praktiken att betrakta som hemlösa eftersom de ofta blir vräkta eller tvingas byta boende. Socialförvaltningen gör därför en beställning hos samhällsbyggnadsförvaltningen att planera för ett nytt boende för personer med komplexa vårdbehov. Utgångspunkten är ett boende i markplan med åtta platser. Boendet är ett särskilt boende för personer med komplexa vårdbehov, psykisk funktionsnedsättning kombinerat med dokumenterat missbruk som har behov av kvarboende med omsorgsbehov. Graham Owen Tf socialchef Socialförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-530 62 557 Sms 0761 150203 E-post joachim.heimersson@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se
BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Socialförvaltningen 2013-07-03 Dnr SN/2013:136 Bakgrund En viktig utgångspunkt i hemlöshetsstrategin är kunskapen om Housing First att en egen bostad är den primära insatsen och att se rätten till bostad som en strategisk princip. Vi vet redan nu att ett allt större antal personer med psykisk sjukdom i kombination med beroendesjukdom är aktuella för insatser. Dessa kan ibland också ha en neuropsykiatrisk diagnos som t.ex. ADHD. I dagsläget kan vi inte erbjuda bra boende för några i denna grupp som har stora problem. Vi behöver planera för ett boende speciellt inriktat på denna svåra grupp. I dag är dessa personer i praktiken att betrakta som hemlösa eftersom de ofta blir vräkta eller tvingas byta boende. Att bo med för låg omsorgsnivå försämrar för de som drabbas eftersom de inte kan leva ett så bra och självständigt liv som möjligt. För kommunen innebär det att verksamheten blir ineffektiv med kvalitetsbrister och höga kostnader som följd. Under 2013 kommer socialförvaltningen finansierat av socialstyrelsen att genomföra en kartläggning av personer med psykiatriska problem som bedöms ha/ eller som redan får insats från socialpsykiatriska enheten. Omfattningen av de beskrivningar av volymökningar som finns för målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning är delvis beroende av resultatet men vi vet redan nu att det finns ett behov av de verksamhetsutökningar som vi föreslår. Verksamhetsidé Boendet är ett särskilt boende för personer med komplexa vårdbehov, psykisk funktionsnedsättning kombinerat med dokumenterat missbruk som har behov av kvarboende med omsorgsbehov. Lokalfunktion Utgångspunkten är ett boende med åtta platser i markplan. Geografiskt läge inom kommunen är ej av betydelse så länge det finns nära tillgång till allmänna kommunikationer. Då detta är ett varaktigt behov inom socialförvaltningen ser vi ej tillfälliga lösningar som ett alternativ. Åtta rum med egen toalett och dusch samt kokmöjligheter. Maxyta 45 m 2 per lägenhet. Automatisk dörröppnare på entrédörrar till lägenheterna Gemensamt kök med minst tolv sittplatser Gemensamt vardagsrum/aktivitetsrum med plats för bord med åtta sittplatser samt plats för åtta personer att titta på tv tillsammans. Ett övernattningsrum för personal med toalett och dusch
BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Socialförvaltningen 2013-07-03 Dnr SN/2013:136 Ett kontor med två arbetsplatser för personal med tillgång till SMART-miljön samt möjlighet för möten med upp till sex personer. Medicinförråd låsbart Gemensam tvättstuga med minst två tvättmaskiner och minst två torktumlare. Om möjligt är det önskvärt med mindre lägenhetsförråd till varje lägenhet. Städförråd Ekonomi I flerårsplanen för 2014-2017 finns det investeringsmedel för 10 mkr föreslagna för 2015. Detta är ett för lågt belopp om det krävs en nybyggnation. Driftmedel saknas i förslaget till flerårsplan, nedan är en kalkyl över beräknad driftskostnad vid start 1 januari 2016. Kostnaderna kommer att preciseras i framåtsikten för 2015-2018 när samhällsbyggnadsförvaltningen återkommit med förslag. Det gäller i synnerhet posterna lokal och intäkter som är beroende av investeringskostnaden. Tkr, 2013 års priser År 2016 År 2017 Boende för personer med komplexa vårdbehov (samsjuklighet) 8 boendeplatser fr.o.m. 1 januari 2016 Vårddygn 80 % beläggning 2 336 2 336 per dygn (tkr) 3,062 3,062 8 tjänster boendestödjare samt semvik 0,5 o personaldrift 4 100 4 100 1 tj sysselsättningshandledare inkl personaldrift 470 470 1 tjänst sjuksköterska/ CM inkl personaldrift 670 670 Lokaler, boendehyror o lokalrelaterade kostn. cirka 950 950 Övrig drift inkl vakt 865 865 Avgår intäkter, mat och hyror (80% beläggning) -355-355 Nettokostnad 6 700 6 700 Beställning Detta ärende avser beställning till samhällsbyggnadsförvaltningen att starta planering för ett nytt boende för personer med komplexa vårdbehov för socialförvaltningen enligt ovanstående lokalfunktionsbeskrivning. Samhällsbyggnadförvaltningen återkommer till socialförvaltningen med tidplan och kostnadskalkyl.
ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2013-08-27 Dnr SN/2011:96 4 Revidering av socialnämndens riktlinjer för arbetet med barn- och ungdomsärenden (SN 2011:96) Beslut antar riktlinjerna för arbetet med barn- och ungdomsärenden i enlighet med förvaltningens förslag. Sammanfattning beslutade 050426 om riktlinjer för barn- och ungdomsärenden. Nämnden har reviderat dessa 070227 och 110524. Nu föreslår vi en ny revidering som innehåller bl a följande: Den 1 januari trädde vissa ändringar i socialtjänstlagen i kraft. Nämnden har informerats om ändringarna bl a vid en utbildningsdag i februari. Nu har riktlinjerna uppdaterats i enlighet med lagändringarna som berör stärkt skydd för barn och unga. Det innebär bland annat att barnrättsperspektivet samt skyddet för utsatta barn stärks. Socialstyrelsen har i tillsynsärende riktat kritik mot kommunen utifrån att det funnits brister i kommunicering, avslag på beslut samt överklagande i ett enskilt ärende. Med anledning av detta så förtydligas dessa delar i riktlinjerna. Detta har gjorts under rubrikerna Kommunicering och Beslut. Utifrån att utredningsenhetens ledningsgrupp antagit rutiner för handläggning av barnahusärenden i Botkyrka så har det gjorts en uppdatering av avsnitt Utredningar där våld och/eller sexuella övergrepp förekommer. Vissa delar har uppdaterats och anpassats utifrån detta och vissa delar har tagits bort då de numera finns i rutinerna. Utöver ovanstående så finns det i mindre omfattning förtydliganden och små redaktionella ändringar. Ändringar framgår i kursiv stil.
TJÄNSTESKRIVELSE 1[1] Socialförvaltningen 2013-08-12 Dnr SN/2011:96 Referens Åse Linnerbäck Mottagare Revidering av socialnämndens riktlinjer för arbetet med barn- och ungdomsärenden Förslag till beslut antar riktlinjerna för arbetet med barn- och ungdomsärenden i enlighet med förvaltningens förslag. Sammanfattning beslutade 050426 om riktlinjer för barn- och ungdomsärenden. Nämnden har reviderat dessa 070227 och 110524. Nu föreslår vi en ny revidering som innehåller bl a följande: Den 1 januari trädde vissa ändringar i socialtjänstlagen i kraft. Nämnden har informerats om ändringarna bl a vid en utbildningsdag i februari. Nu har riktlinjerna uppdaterats i enlighet med lagändringarna som berör stärkt skydd för barn och unga. Det innebär bland annat att barnrättsperspektivet samt skyddet för utsatta barn stärks. Socialstyrelsen har i tillsynsärende riktat kritik mot kommunen utifrån att det funnits brister i kommunicering, avslag på beslut samt överklagande i ett enskilt ärende. Med anledning av detta så förtydligas dessa delar i riktlinjerna. Detta har gjorts under rubrikerna Kommunicering och Beslut. Utifrån att utredningsenhetens ledningsgrupp antagit rutiner för handläggning av barnahusärenden i Botkyrka så har det gjorts en uppdatering av avsnitt Utredningar där våld och/eller sexuella övergrepp förekommer. Vissa delar har uppdaterats och anpassats utifrån detta och vissa delar har tagits bort då de numera finns i rutinerna. Utöver ovanstående så finns det i mindre omfattning förtydliganden och små redaktionella ändringar. Ändringar framgår i kursiv stil. Bilaga: Förslag till Riktlinjer för barn- och ungdomsärenden Gunilla Berghager Tf Socialchef Socialförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45, Tumba Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-530 615 72 Sms 0734-21 85 22 E-post ase.linnerback@botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se
Förslag 2013-08-15 SOCIALNÄMNDENS RIKTLINJER FÖR ARBETE MED BARN- OCH UNGDOMSÄRENDEN SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl 08-530 61000 Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Postgiro 821 45-4 Fax 08-530 61885 Webb www.botkyrka.se
2 BOTKYRKA KOMMUN [48] INLEDNING 4 SOCIALNÄMNDENS UPPDRAG OCH ANSVAR 5 GÄLLANDE LAGSTIFTNING 5 SOCIALFÖRVALTNINGENS VÄRDEGRUND 5 SAMVERKAN 7 BUS-samverkan (Barn och ungdomar som behöver särskilt stöd från såväl kommunen som landstinget) 7 Kraftsamling till stöd för samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa 8 SOCIALNÄMNDENS MÅL 10 BARNS BEHOV I CENTRUM (BBIC) 10 DELEGATION 11 ORGANISATION 11 METODARBETE 13 SIGNS OF SAFETY (SOS) - LÖSNINGSFOKUSERAT ARBETSSÄTT 13 ADOLESCENT DRUG ABUSE DIALOG (ADAD) 13 NÄTVERKSPERSPEKTIV 13 FAMILJERÅDSLAG (FRS) 14 INTENSIVUTREDNING 15 HUVUDHANDLÄGGARE/MEDHANDLÄGGARE 15 ANSÖKAN/ANMÄLAN/INFORMATION 16 INFORMATION OCH ANMÄLNINGSPLIKT INOM KOMMUNENS VERKSAMHETER 16 Samråd och konsultation 16 Anmälan 16 FÖRHANDSBEDÖMNING 17 UTREDNINGEN 20 UTREDNINGSSKYLDIGHET 20 RÅDGIVNING OCH SERVICEINSATSER 20 BESLUT OM ATT INLEDA UTREDNING 20 Gravida kvinnor 21 INFORMATION TILL DEN ENSKILDE 21 UTREDNINGSPLAN 21 INSAMLING AV INFORMATION 22 UTREDNINGAR DÄR VÅLD OCH/ELLER SEXUELLA ÖVERGREPP FÖREKOMMER 25 Polisanmälan 25 Barnahuset Huddinge/Botkyrka 26 Skydd för barnet 26 Ungdomar som lever i hedersrelaterade sammanhang 26 BESLUT OM FÖRLÄNGD UTREDNINGSTID 27 KOMMUNICERING 27 BESLUT 28 TIDSBEGRÄNSADE BESLUT 28 ANALYS, BEDÖMNING OCH BESLUT 29 SAMMANVÄGNING AV RISK- OCH SKYDDSFAKTORER 29
3 BOTKYRKA KOMMUN [48] LÄMPLIGA SKYDDS- OCH STÖDINSATSER 30 Vårdplan 32 Genomförandeplan 32 Barnets plan 32 LAGEN OM VÅRD AV UNGA (LVU) 34 OMEDELBART OMHÄNDERTAGANDE ENLIGT 6 LVU 34 ANSÖKAN OM LVU 34 PLACERINGSBESLUT ENLIGT 11 LVU 36 UMGÄNGE OCH RÖJANDE AV VISTELSEORT 36 Flyttningsförbud 36 VÅRDNADSÖVERFLYTTNING 37 VÅRDNADSÖVERFLYTTNING ENLIGT 6 KAP 8 FB 37 Handläggningsrutiner vid vårdnadsöverflyttning 37 Ekonomiska konsekvenser av vårdnadsöverflyttning 38 Uppföljningsansvar 38 ANMÄLAN AV SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE NÄR BARNETS VÅRDNADSHAVARE AVLIDER (6 KAP 7 FB) 38 DOKUMENTATION 39 ÄRENDEN SOM KRÄVER SPECIELL DOKUMENTATION 39 Beslut om insatser som ges till föräldrar utifrån barnets behov 39 Barn i familjer som söker asyl 40 Ensamkommande flyktingbarn 40 UPPFÖLJNING 42 ÖVERVÄGANDE ENLIGT SOL 42 ÖVERVÄGANDE OCH OMPRÖVNING ENLIGT LVU 42 Övervägande 2 LVU 42 Omprövning 3 LVU 42 UPPHÖRANDE AV VÅRD 43 Upphörande av vård enligt SoL 43 Upphörande av vård enligt LVU 43 Upphörande av omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU 44 MÖJLIGHET TILL UPPFÖLJNING NÄR ÄRENDET AVSLUTAS 44 UNGA LAGÖVERTRÄDARE YTTRANDEN OCH VERKSTÄLLIGHET 45 ALLMÄNT 45 Information från polis eller åklagare 45 YTTRANDE ENLIGT 11 OCH 12 LUL 45 PÅFÖLJDER 47 Ungdomstjänst 47 Ungdomsvård 47 Sluten ungdomsvård 47 MEDLING MED ANLEDNING AV BROTT 48 SOCIALA INSATSGRUPPERNA (SIG) 48
4 BOTKYRKA KOMMUN [48] Inledning Dessa riktlinjer för handläggning av barn- och ungdomsärenden fastställdes av socialnämnden i Botkyrka kommun 2005-04-26 och reviderades 2007-02- 27 och 2011-05-24. Riktlinjerna i detta dokument syftar till att vara ett stöd i handläggarnas dagliga arbete och bidra till att bedömning och beslut fattas i enlighet med socialtjänstlagen och i enlighet med socialförvaltningens värdegrund. Riktlinjerna ska även kunna användas som ett sätt för att introducera nya medarbetare i handläggningen av barn- och ungdomsärenden i Botkyrka kommun. Riktlinjer som stöd för arbetet är i sin uppbyggnad ett dokument som kräver ständig omprövning och revidering för att hela tiden vara det stöddokument som verksamheten behöver. Riktlinjerna kommer att revideras i samband med lagändringar, vid förändringar i verksamheten mm. För frågor och/eller synpunkter kring riktlinjerna, kontakta förvaltningens jurist. Förutom dessa riktlinjer finns även andra riktlinjer t ex för ekonomiskt bistånd. Dessa dokument finns på intranätet under Styrning. Till riktlinjerna finns även ett antal bilagor.
5 BOTKYRKA KOMMUN [48] s uppdrag och ansvar Gällande lagstiftning Dessa riktlinjer baseras huvudsakligen på socialtjänstlagen (SoL), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och berör även offentlighetsoch sekretesslagen (OSL), föräldrabalken (FB) samt socialtjänstförordningen (SoF). Med "barn" avses underåriga 0-18 år. I vissa fall omfattar dock lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) personer upp till 21 års ålder. All verksamhet som rör barn ska vila på de grundläggande bestämmelserna i gällande lagstiftning och i FN:s barnkonvention. Grunden i barnkonventionen är principen om barnets bästa. När åtgärder rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. 1 I socialtjänstlagen 2 framgår när en åtgärd rör ett barn ska barnet få relevant information. Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Om barnet inte framför sina åsikter, ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt. Barnets åsikter och inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. Socialförvaltningens värdegrund Alla människor har lika värde. I vårt arbete utgår vi från människors egen förmåga och eget ansvar på ett jämlikt, rättvist och tryggt sätt. Socialförvaltningens värdegrund (beslut 2004-04-25) ska genomsyra allt arbete inom socialförvaltningen. Värdegrunden ska märkas i arbetet med människor som söker och har kontakt med förvaltningens olika verksamheter, i styrande dokument som policys, riktlinjer mm, i informationsmaterial och i arbetet med att behålla och vidareutveckla medarbetare inom förvaltningen. Med stöd av värdegrunden har vi gemensamma förhållningssätt när det gäller; - Hur vi i arbetet verkar och tillvaratar barnets perspektiv - Hur vi ser till klientens samlade behov eller helhetssynen på individens behov. - När det gäller vår interna och externa samverkan. 1 1 kap. 2 SoL och 1 LVU 2 11 kap. 10 SoL
6 BOTKYRKA KOMMUN [48] Vi har ett barnperspektiv När jag kommer i kontakt med barn eller barnfamiljer ska jag föreställa mig hur situationen är ur barnets synvinkel (se barnets situation med barnets ögon). Utifrån föräldrarnas situation har jag som vuxen barnets behov för ögonen så att jag kan bilda mig en uppfattning om hur barnet har det (se barnets situation med en vuxens ögon). Detta gör vi genom att: - Om familjen är aktuell på flera enheter, samarbeta och rådgöra med andra enheter inför viktiga beslut. - Klargöra vilka konsekvenserna av mitt beslut blir för barnet. - Dokumentera på vilket sätt/hur jag arbetar med barnperspektivet i ärendet och på vilket sätt jag beaktar barnets perspektiv - Syftet med detta är att barnets behov blir synligt och prioriteras i de fall vuxna och barn har motstående intressen. Att man kan spåra barnperspektivet i allt arbete där barnets situation påverkas och att detta dokumenteras. Kommentar: Ett särskilt riktat ekonomiskt bistånd för att kunna delta i organiserade fritidsaktiviteter kan beviljas till barn som lever i familjer med långvarigt biståndsberoende. 3 Vi har en helhetssyn på klientens behov och situation Vi ser klienten i sitt sammanhang; socialt, psykologiskt, ekonomiskt, kulturellt och hälsomässigt. Vi ser oss själva som en del av hela socialförvaltningen. Detta gör vi genom att; - Vi återkopplar till den enheten som har gjort en anmälan eller motsvarande då oro finns hur exempelvis barnen har det. - Vi litar på varandras bedömningar. - Vi kan ge information till klienten om vilken hjälp som finns att tillgå inom och utom socialförvaltningen. - När vi har olika bedömningar av klientens förmåga/behov så genomför vi tre- eller flerpartssamtal. 3 Se vidare s riktlinjer för ekonomiskt bistånd
7 BOTKYRKA KOMMUN [48] Syftet med detta är att insatserna samordnas så att klienten upplever en helhet i sin kontakt med socialförvaltningen istället för en splittring i de fall klienten har kontakt med olika enheter. Genom att se klienten i sitt sammanhang får vi en bättre grund för besluten. Vi samarbetar och samverkar med varandra och andra som är involverade i klientens liv När vi samarbetar med varandra och det uppstår oklarheter/oenighet gör vi så här (beslut Lida 2002-10-29): - Så fort det uppstår frågetecken/oklarheter i samarbetet mellan flera handläggare så har vi som är involverade i samverkan ansvar för att ta kontakt i syfte att klargöra vad som är fel i samarbetet och vad som bör förbättras. Kontakten ska ske så fort som möjligt. - När jag deltar i ett möte med en klient tillsammans med andra handläggare har vi ansvar för att klara ut olika ståndpunkter före mötet tillsammans med klienten. Det ska helst inte bli några oklarheter i rummet tillsammans med klienten. - Om det ändå händer att vi blir oense/uttrycker olika ståndpunkter under mötet med klienten, har alla handläggare som deltar ett ansvar för att se till att det blir en paus i mötet. Detta för att vi ska få möjlighet att klara ut hur vi ska hantera våra olika ståndpunkter. När detta är klart återupptar vi mötet tillsammans med klienten igen. Samverkan ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Nämnden ska aktivt verka för att samverkan kommer till stånd. 4 BUS-samverkan (Barn och ungdomar som behöver särskilt stöd från såväl kommunen som landstinget) En ny överenskommelse kring BUS-samverkan har tagits fram och skrivits under i samverkan med Kommunförbundet Stockholms län (KSL), Stockholms läns landsting (SLL) och kommunerna i länet. Överenskommelsen avser samverkan kring barn under 18 år som är i behov av särskilt stöd från skolan och/eller socialtjänsten samt från hälso- och sjukvården. BUS överenskommelsen syftar till att tydliggöra ansvaret och att beskriva gemensamma utgångspunkter och samverkansstrukturer för att barn i behov av särskilt stöd ska få de insatser de behöver och har rätt till. Överenskom- 4 5 kap 1 a SoL
8 BOTKYRKA KOMMUN [48] melsen riktar sig huvudsakligen till ledningen inom kommunernas och landstingets förvaltningar och verksamheter. Det är inte möjligt att utarbeta ett dokument som konkret beskriver hur allt samarbete ska utformas. BUS-överenskommelsen ska därför tillsammans med andra riktlinjer och överenskommelser stödja det lokala gemensamma arbetet mellan kommunens och landstingets verksamheter. Utöver överenskommelsen pågår och tillkommer fortlöpande nya uppdrag inom området. Huvudmännen är skyldiga att samverka och tillgodose ett barns behov av särskilt stöd innebär utöver de personliga vinsterna för barnet även på sikt en samhällsekonomisk vinst. Stödet kan möjliggöra en god allmän utveckling och det kan också ge barnet möjlighet att slutföra sin utbildning med godkända betyg. Varje huvudman är här skyldig att följa lagstiftningen och att samverka så att inget barn blir utan det stöd som barnet har rätt till. Samverkan ska ske på regional nivå, lokal nivå och på individuell nivå. I samverkan som rör det enskilda barnet ska barnets behov kartläggas utifrån ett helhetsperspektiv. Då barnet behöver stöd ska, vid behov, övriga aktörer identifieras och involveras för att samordna insatserna för barnet och vårdnadshavaren. Såväl hälso- och sjukvårdslagen (HSL) socialtjänstlagen (SoL) som skollagen innehåller bestämmelser om dokumentation. En samordnad individuell plan är, enligt Socialstyrelsens termbank, en vård- och omsorgsplan som beskriver insatser och åtgärder som den enskilde behöver från både hälso- och sjukvård och socialtjänst. Kraftsamling till stöd för samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa Utbildningsnämnden och socialnämnden har gemensamma nämndåtaganden. Socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen åtar sig i samverkan att: säkerställa att pojkar och flickor som behöver det, får förebyggande och tidiga insatser så att de bättre kan tillgodogöra sig skolans undervisning och för att främja deras utveckling. att barn som har ogiltig frånvaro från skolan får stöd att bryta beteendet successivt erbjuda alla föräldrar med barn i skiftande åldersgrupper främjande föräldrastöd När förvaltningarna samverkar kring enskilda barn som är i behov av förebyggande och tidiga insatser och/eller när förskolan/skolan har gjort orosanmälan utgår vi ifrån rutiner och samverkansformer i enlighet med Styr-
9 BOTKYRKA KOMMUN [48] dokument för samverkan mellan skola och socialtjänst kring enskilda barn som far illa eller riskerar att fara illa (juni 2012). 5 Utgångspunkt för samverkan med förskolan/skolan är bl a att vi stödjer barn på bästa sätt med barnets behov i centrum samt att vi samarbetar med förskolan/skolan med största möjliga öppenhet. Vad är skolans ansvar för barn i skolålder? Grundprincipen är att skolan ansvarar för barn i skolålder under skoltiden. Vissa barn är i behov av stödinsatser i skolan för att tillgodogöra sig undervisningen. Enligt skollagen och grundskoleförordningen har skolan ett omfattande och långtgående ansvar att utforma stöd i skolan som är anpassad till den enskilda elevens behov utifrån pedagogisk synpunkt. Dessa barn beskrivs ofta som barn i behov av särskilt stöd en beteckning som beskriver alla barn som behöver stöd i skolan, oavsett om det föreligger en neuropsykiatrisk eller annan form av diagnos. Insatser i skolan ska utformas av skolans ledning i samråd med elevhälsovården i syfte att hitta det optimala stödet för eleven under skoltiden. Stödet består ofta av någon form av resursförstärkning i klassrummet, enskild undervisning, eller handledning till skolpersonal. Vad är socialtjänstens ansvar? Socialtjänsten har ett ansvar för förebyggande arbete riktat mot barn och ett ansvar för att utreda enskilda barns behov av skydd eller stöd och göra en bedömning av behovet av insatser från nämndens sida. Insatserna utformas för att ge barnet och familjen stöd så att barnet får möjlighet till en gynnsam utveckling. Socialtjänstens ansvar är i första hand att erbjuda lämpliga stödoch behandlingsinsatser till barnet och familjen utöver vad som är skolans ansvarsområde. I vissa fall kan situationen i skolan och hemmet innebära att socialtjänsten och skolan behöver hitta en mer omfattande lösning om barnet inte kan vara kvar i hemskolan. När behovet av stödet i skolan och i familjen bedöms som omfattande kan det bli aktuellt med någon form av placering på någon form av skola med behandlingsinslag för barnet och familjen. Då ska skolans resurser först vara uttömda. I sådana situationer är det viktigt att samråd sker med utbildningsförvaltningens specialistenhet. Om barnet är placerad utanför hemmet hur ser ansvaret ut? Barn som är placerade utanför hemkommunen (i familjehem eller HVB) kan ha behov av särskilt stöd i skolan i placeringskommunen. I största mån ska stödinsatserna planeras och beslutas innan placeringen görs. Om barnet har haft stödinsatser i skolan före placeringen och bedömningen är att behovet av 5 Se kommunens intranät.
10 BOTKYRKA KOMMUN [48] särskilt stöd i nya skolan kvarstår, följer resurskostnaden med eleven till placeringskommunen utbildningsförvaltningen svarar för denna kostnad. Om behovet av stödinsatser uppstår för ett barn placerad i annan kommun under placeringen är det skolan i den nya kommunen som ansvarar för stöd i skolan. Uppstår behov av särskilda stödinsatser under placeringstiden ska en gemensam bedömning av stödinsatser göras i samråd med utbildningsförvaltningens specialistenhet. Skolskjutsar Utbildningsförvaltningen ansvarar för skolskjutskostnaderna vid särskilda skolplaceringar. Socialförvaltningen ansvarar för skolskjutskostnaderna där förändring av boendet för barnet sker av sociala skäl. Se även bilaga Principer för kostnadsfördelning. s mål För varje år skapas en ettårsplan där socialnämnden beskriver mål och åtaganden för vår verksamhet vilket ska kopplas till utredningsenhetens åtaganden. har beslutat följande mål: Förebyggande och tidiga insatser till barn och ungdomar Vi får bättre resultat när vi samverkar med andra, under senare år har socialtjänsten utökat sin samverkan med andra myndigheter t.ex. polis, åklagare och inte minst genom samarbetet med skolan inom Kraftsamling, på ett mer direkt sätt. Det leder också till att fler barn uppmärksammas, utreds och får hjälp och stöd. Tryggt boende för personer som behöver socialnämndens insatser Brukarnytta, att göra rätt från början och veta vad som är rätt. Vi ska vara tillgängliga och ge rätt hjälp till invånare som behöver oss. Anställda som kan sitt jobb och stannar kvar är en kvalitetsfaktor för brukaren. Barns behov i centrum (BBIC) I Botkyrka kommun arbetar vi utifrån BBIC 6, som är ett handläggnings- och dokumentationssystem för utredning, planering och uppföljning i social barnavård. Syftet med BBIC är att stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn, unga och deras familjer. Systemet ska också skapa enhetlighet samt bibehålla och förbättra kvalitén i den sociala barn- och ungdomsvården. 6 Denna licens innebär att vi förbinder oss att arbeta enligt de krav som föreskrivs i BBIC-konceptet där det fastställs att all dokumentation under handläggning och verkställighet ska utföras i BBIC-formulären.
11 BOTKYRKA KOMMUN [48] Delegation Med delegering avses att en nämnd överför självständig beslutanderätt, dvs ger någon i uppdrag att fatta beslut på nämndens vägnar vissa ärenden. Besluten gäller på samma sätt som att nämnden själv fattat dem. Beslut som fattas av tjänsteman utan delegation saknar laga verkan, d v s det gäller inte. Beslutet måste därför alltid vara underskrivet av rätt delegat. 7 Organisation Utredningsenheten (UE) ansvarar för bedömning, utredning, beslut och uppföljning av insats. UE ansvarar också för tillhandahållande av familjehem och institutioner. Resursenheten (RE) ansvarar för att tillhandahålla öppenvård till följd av individuella beslut, gruppinriktade och tidiga insatser samt i viss utsträckning för förebyggande generella insatser. Resursenheten rekryterar också kontaktpersoner och kontaktfamiljer. Norra Botkyrka I norra Botkyrka finns två utredningsgrupper (utredning/uppföljning barn och unga 0-20 år) och en mottagningsgrupp som är samlokaliserade i Hallunda. Södra Botkyrka På södra sidan finns två utredargrupper (utredning/uppföljning barn och unga 0-20 år) och en mottagningsgrupp som är samlokaliserade i Tullinge. Övriga sektioner och tjänster Inom utredningsenheten finns en familjerättssektion och en familjehemssektion. Socialsekreterare som arbetar med jourhem samt Barnahus är organisatoriskt knutna till mottagningssektion söder och två tjänster som intensivutredare till mottagningssektion norr. Tre metodstödjare är organisatoriskt direkt placerade under verksamhetschefen och har ett ansvar att arbeta som stöd till handläggare/arbetsgrupper och med enhetsövergripande metodfrågor. Avtal ligger under verksamhetschef. Överföring av ärenden till resursenheten I de fall utredare bedömer att det finns ett behov av insats för en enskild skickas vårdplan som beställning till mottagningsgruppen på resursenheten. Mottagningsgruppen fördelar ärendet till den/de verksamheter som kan erbjuda adekvat insats. Om resursenheten inte kan tillgodose behovet ska mottagningsgruppen meddela utredaren så att insatsen kan beställas på annat håll. Överföring av ärenden till familjehemssektionen 7 s delegationsordning finns på intranätet under socialförvaltningen, nämnd.
12 BOTKYRKA KOMMUN [48] Utredargruppen gör en beställning av familjehemsplacering, via verksamhetssystemet, till familjehemssektionens chef. Det är viktigt att handläggarna som ska rekrytera familjehem kommer in i ett tidigt stadium när barnets nätverk aktiveras i placeringsbeslutet. De ansvarar även för att sammankalla ett möte med handläggarna som gjort utredningen och som känner till ärendet. Vid behov sammankallar de till ett professionellt planeringsmöte (utredare, rekryterare och uppföljare). I samband med att ett beslut om familjehemsplacering tas upp i socialnämndens utskott övergår ärendet över till familjehemssektionen. Om familjen flyttar inom kommunen Vid flytt inom kommunen överförs ärendet till den sektion vars upptagningsområde klienten bor. Pågående utredning ska avslutas innan överföring sker. Överföringen föregås av dels ett möte mellan handläggare från båda sektionerna, dels av ett gemensamt möte tillsammans med familjen. Överföring av pågående insatser ska ske i samband med uppföljning.
13 BOTKYRKA KOMMUN [48] Metodarbete Signs of Safety (SoS) - lösningsfokuserat arbetssätt SoS är en metod för att i utredningar systematisera och värdera risk- och skyddsfaktorer tillsammans med familjen. Metoden bygger på ett lösningsfokuserat arbetssätt där samarbete och gemensamt utforskande tillsammans med klienten är av stor vikt. Genom denna metod tydliggör vi socialtjänstens mål med utredningen och familjens egna mål. Vilka risker för barnets utveckling har framkommit i anmälan och utredning, vilka säkerhetsfaktorer finns, vilka förändringar sker? Genom att redan från början och fortlöpande under utredningsprocessen värdera risk- och skyddsfaktorer blir det tydligt om socialtjänsten behöver erbjuda insatser för att garantera barnets säkerhet och skapa en säkerhetsplan för barnet eller den unge. I allt arbete som utförs inom utredningsenheten är det viktigt att klienter blir delaktiga i det som rör deras eget och deras barns liv. En ambition ska vara att redan under förhandsbedömningen stimulera till förändring för barnet och familjen. För att detta ska ske krävs ett synsätt som fokuserar på resurser och som av klienten upplevs som respektfullt och hoppingivande. Med en lösningsfokuserad metodik söker vi aktivt efter det som hittills varit till hjälp och lett till förändring. Härmed får vi möjlighet att skapa ett samarbete mellan socialtjänst och klient som är en grund för förändringar mot det uppsatta målet. I de fall tillräcklig förändring inte uppnås är det en viktig information i utredningen och för det ställningstagande vi behöver göra för vår bedömning. Adolescent Drug Abuse Dialog (ADAD) ADAD är en standardiserad intervju med frågor inom 9 livsområden fysisk hälsa, skolgång, arbete/sysselsättning, fritid och vänner, familjeförhållanden, psykisk hälsa, kriminalitet, alkohol och narkotika. ADAD kan vara ett stöd vid utredningar, behandlingsplanering, verksamhetsplanering samt vid uppföljning och utvärdering av insatser. Intervjun genomförs vid alla barnavårdsutredningar (13-20 år) där den unge har en egen problematik samt vid yttrandeutredningar (15-20 år) 8. Nätverksperspektiv Genom att utgå från ett systemteoretiskt perspektiv kopplat till nätverksperspektivet kan vi stimulera till förändring i familjen och i nätverket redan under utredningstiden. I arbetet med barn och unga är det viktigt att vi skaffar oss kunskaper om vilket nät av relationer som omger barnet och som barnet självt är en del av. Vi är intresserade av hur barnet själv uppfattar detta och på hur barnets nätverk samverkar. Vi kan även ta reda på hur relationer sett ut tidigare, t ex när familjer flyttat och lämnat viktiga delar av nätverket eller 8 Beslut utredningsenhetens ledningsgrupp 110207
14 BOTKYRKA KOMMUN [48] när familjekonstellationen ändrats p g a t ex separation. Finns det personer i nätverket som kan vara potentiella stödpersoner i barnets fortsatta liv? Vi pratar med barn och föräldrar om hur de önskar att det ska se ut i framtiden. Ett viktigt redskap för att kartlägga nätverket är nätverkskartan. I de fall det är aktuellt med att placera ett barn eller en ungdom utanför det egna hemmet ska vi sträva efter att nätverket involveras i den planeringen och undersöka om det finns möjlighet och om det är lämpligt att placera inom det egna nätverket. Möjligheten finns att ta hjälp från samtalsmottagningen på resursenheten för ett nätverksmöte. Detta kan ske såväl under som efter utredning, Familjerådslag (FRS) FRS används för att skapa hållbara lösningar för barn som bygger både på de professionellas sakkunskap och på barnet och dess närståendes erfarenheter och möjligheter. FRS är inte en självständig utredningsmetod eller insats - utan ett sätt att planera och följa upp insatser där barnet och dess närstående sytematiskt involveras. Det kan mycket väl användas i samband med eller i slutet av utredningar utifrån olika utredningsmetoder som t ex SoS. FRS ska erbjudas oavsett om det finns risk för placering eller inte. Det kan användas oavsett om det föreligger LVU-förhållanden eller inte samt vid omprövning av pågående insatser t ex vid omprövning av placeringar mm. Före familjerådslaget görs en överenskommelse mellan handläggaren, vårdnadshavare och ansvarig vid FRS om vilka områden i barnets liv FRS ska planera för. Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY) 9 SAVRY är ett strukturerat beslutsstöd för bedömning av risk- och skyddsfaktorer bland ungdomar med känt antisocialt utagerande beteende. Forskning visar att vissa problemområden som t ex brotts- och familjerelaterade, individuella och sociala är av betydelse för utveckling av våldsamt eller annat allvarligt kriminellt beteende. En korrekt genomförd skattning med SAVRY innebär en strukturerad bedömning av ungas risk för återfall i våldsbrott eller andra former av allvarlig kriminalitet. Det kan även vara ett stöd i planeringen av behandling och insatser. SARA SARA är ett bedömningsinstrument för risk för framtida partnervåld. När kvinnor utsätts från våld och hot från sin partner är det viktigt att polisen och andra myndigheter kan göra rätt bedömning av hur farlig mannen är. 9 Bartel, Borum, & Forth USF, University of south Florida, 2002.
15 BOTKYRKA KOMMUN [48] Patriark Patriark är en checklista eller en guide, som kan användas som hjälpmedel vid bedömning av risk för hedersrelaterat våld. Den utgör en systematisk, standardiserad och praktiskt användbar grund för dem som i sitt arbete är satta att göra bedömningar av risker och planera för adekvata skyddsåtgärder. Intensivutredning På utredningsenheten kan vi vid behov utföra utredningar mer intensivt. Intensivutredarna tar över utredningsansvaret, men träffar ansvarig handläggare varannan vecka för uppdatering om ärendets gång. Intensivutredarna ansvarar för dokumentationen. Intensivutredningen pågår dagtid i ca 5-8 veckor beroende på problematik och familjestorlek. Intensivutredarna träffar familjen i olika konstellationer i utredningslägenheten ett par, tre gånger i veckan, under flera timmar åt gången. Hembesök ingår och i vissa ärenden arrangerar vi en aktivitet som då är förlagd utanför utredningslägenheten. En fördel jämfört med andra utredningar är möjligheten att observera barn/ungdom och förälder under en sammanhängande tid i praktiska vardagssituationer såsom t.ex. måltider. Metoden passar särskilt bra där det finns behov av att observera samspel mellan barn och föräldrar. Den har också visat sig användbar i familjer där barn tidigare utretts vid flera tillfällen och där nya anmälningar inkommit. Intensivutredningar kan också med fördel användas för barn som akut har placerats i jourhem. Intensivutredarna kan också anlitas för att genomföra delmoment i utredningar, som t.ex. samspelsobservationer. Huvudhandläggare/medhandläggare I barnavårdsutredningar ska det som regel vara två handläggare, dels för att säkerställa en professionell handläggning och bedömning, dels för att öka möjligheten till kontinuitet för klienterna. Huvudhandläggare och medhandläggare gör en arbetsfördelning där det klart framgår vem som gör vad. Vid huvudhandläggares frånvaro tar medhandläggare över ansvaret för ärendet. Huvudregeln är att en kontinuitet ska finnas i socialtjänstens handläggning. I vissa fall kan det finnas skäl till byte av handläggare. I de fall klienten eller handläggare önskar byte av handläggare ska detta prövas av sektionschef.
16 BOTKYRKA KOMMUN [48] Ansökan/anmälan/information Information och anmälningsplikt inom kommunens verksamheter har till uppgift att informera om socialtjänsten i kommunen. 10 När det gäller information om socialförvaltningens barn- och ungdomsarbete ligger ansvaret på utrednings- och resursenheterna gemensamt. Enheterna ska regelbundet informera samarbetspartners om anmälningsplikt, om möjlighet till konsultation och rådgivning inför eventuell anmälan. På kommunens hemsida och på intranätet finns information om kontaktuppgifter, anmälningsförfarande, konsultation och rådgivning. Enligt 14 kap 1 SoL är myndigheter och yrkesverksamma vars verksamhet berör barn och unga skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Information om barn som kan fara illa har kommit till nämndens kännedom oavsett vilken enhet inom socialförvaltningen som tar emot informationen. Anställda inom övriga enheter i socialförvaltningen som uppmärksammar eller får kännedom om förhållanden som kan vara till skada för barn har en skyldighet att omedelbart överlämna sådan information till UE för ställningstagande. För att UE ska få vetskap om barn som kan vara i behov av stöd eller skydd krävs en tillgänglighet, så att det är lätt för både enskilda och för andra myndigheter och verksamheter att nå fram för förfrågningar och anmälningar. Samråd och konsultation För att underlätta för andra förvaltningar, övriga samarbetspartners och enskilda att anmäla ska utredningsenheten erbjuda möjlighet att samråda och konsultera utan att röja identiteten på den oron rör. Vid sådan konsultation ska beskrivas vad som händer vid myndigheten om/när anmälan görs. Vid allvarliga missförhållanden för barn ska anställda uppmärksammas på skyldigheten att anmäla och möjligheten att ta hjälp av överordnade när tveksamhet finns. Privatpersoner är inte skyldiga att anmäla, men bör övertygas om det angelägna i att göra anmälan för barnets skull. Anmälan Anmälningar kan komma in på olika sätt. Vanligtvis kommer det till någon av våra mottagningssektioner via fax, brev, telefon eller personligt besök. Finns ett pågående ärende ska anmälan lämnas till ordinarie handläggare. Vi ankomststämplar det datum som anmälan inkommer till myndigheten. Det finns inga formkrav på anmälan. Allmänheten får inte avkrävas skriftlig rapport. Däremot bör de som omfattas av anmälningsplikten uppmanas att även göra anmälan skriftligt. Den som tar emot en muntlig anmälan ställer frågor till anmälaren med stöd av BBIC-formuläret Anmälan/information på annat 10 3 kap 1 SoL
17 BOTKYRKA KOMMUN [48] sätt. Anmälan som lämnas muntligt skrivs ned av socialsekreterare vid mottagningssektionen. Om anmälan görs av en myndighetsperson ska anmälan om möjligt framföras i närvaro av vårdnadshavare och ungdom. Anmälaren ska uppmanas att även skriva ner anmälan och överlämna den till både socialtjänsten och vårdnadshavare vid ett gemensamt möte. En bekräftelse på mottagen anmälan ska lämnas (gäller inte polisen). Det behöver dock inte lämnas till de anmälare som omfattas av anmälningsplikten om anmälan framförs direkt vid ett gemensamt möte. Mall för detta finns (G:) 11. I vissa fall vill enskilda göra en anonym anmälan. Anmälan betraktas som anonym endast om vi inte vet vem som gjort den. I de fall vi dokumenterar anmälaren kan personen endast vara anonym om vi misstänker att personen kan lida betydande men om vi lämnar ut namnet, en sekretessprövning görs då för att kunna sekretessbelägga anmälarens namn. Beslutet om begäran om allmän handling kan överklagas till kammarrätten, som slutligt avgör om uppgiften ska lämnas ut. Anmälningar från polisen Det kommer ofta, framför allt när det gäller ungdomar, polisrapporter angående begångna brott. Det är då viktigt att tänka på att om ungdomen är över 15 år är rapporten även polisens arbetsmaterial. Socialtjänsten ska utreda den unges sociala situation, inte det aktuella brottet. Om föräldrar och/eller den unge vill ta del av polisrapporten ska en sekretessprövning göras, eftersom den kan omfattas av förundersökningssekretess. Socialtjänsten kan försvåra och ibland även förstöra en polisutredning om den misstänkte får ta del av rapporten innan polisförhör ägt rum. Socialsekreterarna rekommenderas att närvara vid polisförhören. Förhandsbedömning 12 Förhandsbedömning kallas det som sker efter mottagen anmälan och avslutas med beslut om att inleda eller inte inleda utredning. En första bedömning ska göras om det är ett ärende för utredningsenheten eller om det ska hänvisas till annan instans. Kontrollera i verksamhetssystemet om personen i fråga är eller har varit aktuell inom socialförvaltningen eller om det finns tidigare anmälningar som inte har lett till utredning. Via INFO-torg kontrollerar vi vem/vilka som är vårdnadshavare. 13 Vi gör en omedelbar skyddsbedömning om barnet/den unge är i behov av omedelbart skydd. Denna bedömning ska dokumenteras. 11 G:\SOC\UTREDNINGSENHETEN\Mallar 12 Se Arbetsrutiner för mottagningsförfarandet på utredningsenheten 13 Vid pågående vårdnadstvist bör kontakt tas med Skatteverket, folkbokföringen.
18 BOTKYRKA KOMMUN [48] I förhandsbedömningen får inga utredningskontakter tas vare sig med professionella eller med familjens privata nätverk. Om förtydligande av anmälan behövs kan anmälaren kontaktas. Vårdnadshavare ska snarast informeras om inkommen anmälan. 14 Vårdnadshavare och barnet/den unge kan ges tillfälle att träffa handläggare för bedömningssamtal innan beslut fattas om utredning ska inledas, om inte beslut om att inleda utredning behöver fattas omedelbart. Bedömningssamtal bör vara ett eller två. Undantagsvis kan max tre bedömningssamtal hållas t ex i samband med ungdomar som är utsatta för hedersproblematik. 15 Eftersom barn som blir aktuella inom socialtjänsten har rätt att komma till tals, träffar vi alla barn antingen under förhandsbedömingen eller under utredningen. Beslut att inleda eller inte inleda utredning ska, om det inte finns synnerliga skäl, fattas inom 14 dagar efter det att anmälan kommit in. I de fall en ny anmälan inkommer under tiden så räknas tiden från det datum då första anmälan inkom. Datum för beslut om att inte inleda utredning är det datum sektionschef fattar beslutet. Befattning och motivering ska framgå av beslutet. Huvudregel är att utredning bör inledas i följande typ av anmälningar: Barn och unga som utsätts för övergrepp och fysisk eller psykisk misshandel i hemmet Barn och unga som upplevt våld i hemmet Barn och unga som lever med en förälder/föräldrar med bristande omsorgsförmåga. Bakomliggande orsaker hos föräldrarna kan t ax vara missbruksproblem eller psykisk sjukdom. Svårartade relationsproblem mellan barn och föräldrar Ungdomar med allvarlig eller återkommande kriminalitet Ungdomar som missbrukar beroendeframkallande medel Ungdomar med socialt nedbrytande beteende (t ex vistas i olämpliga miljöer, prostitution, vagabondering mm) Om en person ansöker om bistånd ska en utredning alltid inledas. I dessa fall görs alltså ingen förhandsbedömning. Om personen kan få behovet tillgodosett på annat sätt och det inte finns någon ytterligare oro så informerar vi om detta. Om personen ändå väljer att göra en ansökan ska utredning inledas. 14 Se även avsnitt Utredningar där våld och/eller sexuella övergrepp förekommer 15 För riktlinjer vid handläggning av förhandsbedömningar som rör hedersproblematik hänvisas till skriften: Riskbedömningar i ärenden med hedersrelaterat våld utgiven av Länsstyrelsen i Stockholms län 2008