Idrottsskador - riskfaktorer och prevention Suzanne Werner
IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Idrottsskador Traumatiska skador Överbelastningsskador
IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Idrott = Medicin och Medicin = Idrott
IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Fysisk träning Stärkande effekt på olika vävnader, t ex ben, muskler, senor och ligament. Individuell gräns för vad vävnaderna tål. Om den gränsen passeras överbelastningsskada
IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Träningsbarhet Kroppens förmåga att anpassa sig till belastning Påverkas av: Arv Kön Ålder Träningstillstånd Träningsmängd Återhämtning Kost
IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Växelverkan mellan belastning och anpassning Denna anpassning (adaptation) innebär att det bildas lokala tillväxtfaktorer i den belastade vävnaden. Muskler anpassar sig snabbt Senor och ligament kräver längre tid
IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Fysisk träning positiva hälsoeffekter Men felaktig träning innebär risk för skador -> fysiska problem -> psykologiska problem -> sociala problem -> samhällsekonomiska problem Därför bör man sträva efter att förebygga dessa skador
IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Går det då att förebygga idrottsskador?
IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Hur då, är detta ett sätt?
IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Hur går man tillväga för att försöka förebygga idrottsrelaterade skador? 1. Identifiera riskfaktorer 2. Identifiera riskprofilen för aktuell idrott 3. Identifiera skademekanismen för aktuell skada
IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Individrelaterade riskfaktorer Trötthet Återhämtning Knäställning Q-vinkel Kön Sidoskillnader Kroppsvikt Ålder Balans Muskelsvaghet Otillräcklig rehabilitering Generell ledlaxitet Fotställning Muskelstramhet Tidigare skada
IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Riskfaktorer relaterade till omgivningen Underlaget Träningsbelastning Väder och vind Träning resp match Temperatur Spelregler Exponeringstid Utrustning (skor, skydd) Spelarposition Träningsduration Idrottsnivå
IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Skademekanismen Vara medveten om och förstå hur en idrottsskada kan uppstå
IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Inre riskfaktorer: Ålder Expon. yttre riskfaktorer Utlös. händelse Rörlighet Tid. skada Predisponerad idrottare Idrottare i riskzonen Skada Kroppsbyggnad Riskfaktorer för skada Skademekanism Meuwisses dynamiska multifaktoriella orsaksmodell
IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Riskprofil Olika idrotter har olika riskprofiler, som varierar under året, t ex: Träningsläger Byte av underlag Övergång till högre träningsbelastning Början av tävlingssäsong Slutet av tävlingssäsong
IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Kravprofil För att kunna förebygga idrottsskador krävs kunskap kring aktuell idrotts kravprofil. Varje idrott har sin unika kravprofil.
IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Kravprofil Fysiska krav som ställs på idrottaren i en viss idrott Bas för hur idrottaren bör träna Fysiologiska kvalitéer Aeroba krav Anaeroba krav Styrkekrav Krav på snabbhet Rörlighetskrav Krav på god teknik Mentala kvalitéer Krav på smärttolerans Krav på taktik
IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Kravprofil uthållighetsidrotter 1= små krav, 5 = mkt stora krav Teknik 3 Rörlighet 2 Muskelstyrka 3 Snabbhet 2 Anaeroba krav 3 Aeroba krav 5
IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Kravprofil lagidrotter 1= små krav, 5 = mkt stora krav Teknik 4 Rörlighet Muskelstyrka 3 3 Snabbhet 4 Anaeroba krav Aeroba krav 3 3
IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Kravprofil precisionsidrotter 1= små krav, 5 = mkt stora krav Teknik 5 Rörlighet Muskelstyrka 2 2 Snabbhet Anaeroba krav Aeroba krav 1 1 1
IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Kravprofil spänstidrotter 1= små krav, 5 = mkt stora krav Teknik 5 Rörlighet Muskelstyrka Snabbhet 4 4 4 Anaeroba krav Aeroba krav 1 1
IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Kravprofil kraftidrotter 1= små krav, 5 = mkt stora krav Teknik 5 Rörlighet 4 Muskelstyrka Snabbhet 5 5 Anaeroba krav Aeroba krav 1 1
IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Kravprofil sprintidrotter 1= små krav, 5 = mkt stora krav Teknik Rörlighet Muskelstyrka 4 4 4 Snabbhet Anaeroba krav 5 5 Aeroba krav 1
IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Sequence of prevention, van Mechelen 1987 1. Identifiera idrottsskadeproblemet - incidens - allvarlighetsgrad 2. Fastställa orsak och skademekanism 4. Utvärdera preventionen genom att upprepa steg 1 3. Introducera preventiva åtgärder
IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Utveckling av preventiva åtgärder mot idrottsskador Identifiera riskfaktorer Försäsong - Klinisk undersökning (inre riskfaktorer) - Olika typer av test (muskelstyrka, balans etc) Under säsongen - Registrera skador - Registrera exponeringstid (träningsdagbok) Vid avslutad säsong - Sammanställa skaderegistreringen - Statistisk bearbetning
IDROTTSSKADOR: riskfaktorer och prevention Utveckling av preventiva åtgärder mot idrottsskador Sammanställa preventivt åtgärdsprogram 1. Pröva preventionen under kommande säsonger (1-3 beroende på antalet försökspersoner) 2. Utvärdera om preventionen har haft avsedd effekt
Prevention mot främre korsbandsskador Varför är det viktigt att försöka förebygga främre korsbandsskador?
Prevention mot främre korsbandsskador (1) De inträffar i de idrotter, som attraherar flest antal utövare (fotboll och innebandy)
Prevention mot främre korsbandsskador (2) Det är viktigt både för den enskilde individen, fysiskt, psykiskt, socialt, och samhällsekonomiskt. Främre korsbandsskador kostar 150-200 miljoner kr varje år, c:a 50.000 kr/skada
Prevention mot främre korsbandsskador (3) Risk för framtida artrosutveckling hos t ex fotbollsspelare, särskilt kvinnliga. (Östenberg & Roos)
Prevention mot främre korsbandsskador Går det att förebygga främre korsbandsskador? Hur skall man i så fall gå till väga?
Prevention mot främre korsbandsskador 1. Identifiera aktuella riskfaktorer relaterade till både individen och omgivningen. 2. Utveckla och pröva ett skadeförebyggande träningsprogram med samtidig registrering av skador.
Prevention mot främre korsbandsskador BAKGRUNDSDATA kring RISKFAKTORER för främre korsbandsskador
Prevention mot främre korsbandsskador Riskfaktorer i NE hos kvinnliga fotbollsspelare * Hög exponeringstid för fotboll * Låg H/Q-kvot * Hyperextension i knäleden * Lågt svaj på rörligt underlag (Söderman et al 2001) * Ökad generell ledlaxitet * Bra balans och koordination (Östenberg et al 2001)
Prevention mot främre korsbandsskador Vid initial knästabilisering kontraherar kvinnor quadriceps först, män hamstrings först. Kvinnor landar med rakare knän än män. (Huston & Wojtys, 1996)
Prevention mot främre korsbandsskador Kvinnors dominerande aktivitet i quadriceps och låga H/Q-kvot torde till viss del förklara varför kvinnliga idrottsutövare oftare drabbas av främre korsbandsskador än manliga.
Prevention mot främre korsbandsskador Kvinnor har större knälaxitet än män (Huston & Wojtys 1996; Rozzi 1999)
Prevention mot främre korsbandsskador Kvinnliga fotbollsspelare påvisade större knälaxitet än kvinnliga löpare. Fotbollsspelarna töjde ut sitt främre korsband i högre grad än löparna efter 80 minuters träning. (Werner, Nilsson, Rosendahl)
Prevention mot främre korsbandsskador Är träningsutlöst uttöjbarhet av främre korsbandet en riskfaktor för främre korsbandsskada?
Prevention mot främre korsbandsskador Töjs det främre korsbandet ut mer i vissa idrotter jämfört med andra?
Prevention mot främre korsbandsskador Rozzi et al (1999) fann att kvinnor behövde längre tid på sig än män för att upptäcka en extensionsrörelse i knäleden.
Prevention mot främre korsbandsskador Efter excentrisk uttröttning av quadriceps hade kvinnor signifikant sämre proprioception i knäleden än män, mätt med kinestesi (TDPM). (Quick, Werner)
Prevention mot främre korsbandsskador Vad betyder dessa faktorer för uppkomsten av främre korsbandsskador hos kvinnliga idrottare?
Prevention mot främre korsbandsskador 40% av kvinnliga fotbollsspelare som drabbades av främre korsbandsskador då de var yngre än 16 år fick sina skador då de spelade på seniornivå (<19 år). Det innebär att spel på seniornivå då man är yngre än 16 år kan vara en riskfaktor för främre korsbandsskada. (Söderman et al, 2002)
Prevention mot främre korsbandsskador Lågt svaj (Söderman) samt bra balans och koordination (Östenberg) påvisades som riskfaktorer för skador i NE. Rozzi et al (1999) fann att kvinnor har bättre förmåga att stå på ett ben på balansplatta än män.
Prevention mot främre korsbandsskador Är det bättre att svaja mer och på så sätt lättare parera ev fall? Kan detta förklara varför kvinnor lättare drabbas av skador i nedre extremiteten än män?
Prevention mot främre korsbandsskador BAKGRUNDSDATA kring PREVENTION mot främre korsbandsskador
Prevention mot främre korsbandsskador Balansträning Caraffa et al (1996) lät manliga fotbollsspelare träna på balansplatta. Träningen omfattade dessutom olika variationer av step-up/step-down övningar.
Prevention mot främre korsbandsskador Träning på balansplatta (Söderman et al 2001)
Prevention mot främre korsbandsskador Prevention mot knäskador Baseras på både inre och yttre riskfaktorer Bestå av en kombination av olika övningar. Neuromuskulär träning av knäfunktion med kontroll av höft-knä-fot, t ex step-up/step-down, knäböj, hopp och landning Styrketräning, ffa hamstrings Balansövningar Tekniknära övningar
Prevention mot främre korsbandsskador I samarbete med Universitetet i Vermont, USA och Mittuniversitetet i Östersund genomför vi just nu en studie i syfte att förebygga främre korsbandsskador bland alpina skidgymnasister.
Prevention i all sin ära men det är inte alltid så lätt att förebygga idrottsskador!