Program för efterforskning av försvunna personer Polismyndigheten Gotland

Utgivare: Polismyndigheten Gotland Box 1153, 621 22 VISBY. Tel: 114 14 Diarienr: A-236-2938/12 Utgåva 2 mars 2014 2

3 1 Inledning Förordningen om skydd mot olyckor FSO, innehåller krav på att varje polismyndighet ska ha ett program för efterforskning av försvunna personer. Polismyndigheten Gotland program innehåller: 1. uppgifter om vilken förmåga myndigheten har och avser att skaffa sig för att göra räddningsinsatser. 2. uppgifter om samverkan med kommuner, statliga myndigheter och berörda organisationer. Programmet har utarbetats av polisinspektör Daniel Åhlén som är myndighetens ansvarige för efterforskning av försvunna personer. Programmet är tänkt som att vara ett stöd för de anställda som hanterar ärenden om efterforskning av försvunna personer, och bidra till att myndighetens insatser utvecklas. Programmet kan även användas för att sprida information och hålla utbildning inom ämnet. 2 Innehåll 3 Rättslig reglering Lagen om skydd mot olyckor 4 Förordning om skydd mot olyckor 4 Polisförordningen 4 Polislagen 4 Lag om elektronisk kommunikation 4 Samverkan i räddningstjänst 4 Kommuner/statliga myndigheters medverkan 4 Tillsynsansvar 5 4 Metod - MSO 5 5 Organisation 5 Sökhundar 5 Helikoptrar/ flygplan 6 Andra organisationer/föreningar 6 Statistiska uppgifter 6 6 Inledande åtgärder Larmning och förstahands åtgärder 6 Anmälan 6 Vid anträffande 7 Vakthavande befäls bedömningar 7 MSO-sakkunniga 7 Kartmaterial 7 Sökmetoder under INL 7 Räddningsledare 8 Räddningsledaren ska bland annat: 8 Inre stab 8 Yttre stab (Fältstab) 9 LSO/Förundersökning 9 Pejling av mobiltelefon 9 Externa resurser 9 Tjänsteplikt 9 Ingrepp i annans rätt 10 Möjlighet att köra fordon i terräng 10 Sökmetoder 10 Under efterforskningsinsatsen 10 Sekretess 10 8 Efter en insats Avbrytande av räddningstjänst 10 Avveckling av räddningsuppdraget 11 Omhändertagande av sökresurser 11 Räddningstjänstrapport 11 Utvärdering 11 Rätten till ersättning 11 Ersättning för utrustning 11 Försäkringsskydd 11 9 Extern information 12 10 Intern utbildning 12 11 Samarbetspartners 12 Samverkan och utbildning av externa frivilligorganisationer 12 Hemvärnet 12 Gotlands ATV-förening 13 Missing people 13 Målsättningen med den externa utbildningen 13 12 Övrigt 14 Tekniska hjälpmedel 14 Förebyggande åtgärder 14 13 Sammanfattning 14 Bilaga 1: Sammanställning av försvunna personer på Gotland 2002-2011 15 Intern bilaga 2: MSO-utbildad personal vid Polismyndigheten Gotland: 16 7 Räddningstjänst Beslut om inledande av räddningstjänst 7

4 3 Rättslig reglering Rättslig reglering Efterforskning av försvunna personer är en författningsreglerad verksamhet. Lagen om skydd mot olyckor (LSO 2003:778) I LSO stadgas i en inledande paragraf att lagen syftar till att i hela landet bereda likvärdigt skydd mot olyckor, liv och hälsa. föreskrift och allmänna råd om efterlysning (FAP 444-2) (RPSFS 2000:20). Efterforskning av försvunna personer bör enligt FAP 201-1 i normalfallet betraktas som en särskild händelse. 1 Polismyndigheten kan begära hjälp av Försvarsmakten vid försvinnanden. Detta regleras i Förordningen om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet (2002:375) Förordning om skydd mot olyckor (2003:789) Enligt 4 kap. 11 i förordningen om skydd mot olyckor (FSO) ansvarar polisen för efterforskning av försvunna personer i fall som avses i 4 kap. 4 lagen om skydd mot olyckor. Förutsättningen för att polisen ska efterforska en person är att denne har försvunnit under sådana omständigheter att det kan befaras att det föreligger fara för liv eller allvarlig risk för hälsan. Polisförordningen Inom Polisen finns det krav på planering och planer. Enligt 3 kap 12 polisförordningen ska varje polismyndighet upprätta planer för polisens insatser vid särskilda händelser och skyddet av viktigare objekt i polismyndigheten. Polismyndigheterna har ett långtgående ansvar att upprätta program och planera för sin verksamhet för efterforskning av försvunna personer Polislagen I de fall då fara för liv eller allvarlig risk för hälsa inte kan anses föreligga vid anmälan om försvunnen person är polisen ändå skyldig att bistå allmänheten med efterforskningsinsatser. Detta framgår av 2 p 4 polislagen där det sägs: att till polisens uppgifter hör att lämna allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp, när sådant bistånd lämpligen kan ges. Oavsett orsaken till ett försvinnande är det angeläget att det vidtas effektiva förstahandsåtgärder. I följande andra regelverk finns anvisningar som styr Polismyndighetens arbete med efterforskning av försvunna personer: Polismyndigheten Gotlands föreskrift om efterforskning av försvunna personer (TjF 2009:5 236-A) Rikspolisstyrelsen (RPS) föreskrift och allmänna råd för polismyndigheternas organisation, ledning och planering vid särskilda händelser (FAP 201-1) RPS rapport 1997:1 Efterforskning enligt räddningstjänstlagen och försvunna personer, RPS Samverkan med Hemvärnet är vanlig vid försvinnanden. Reflexvästar märkta "Efterforskning för polisen" används för ökad synlighet. Lag om elektronisk kommunikation (LEK 2003:389) I LEK 6:22 p. 3 framgår att polismyndigheten vid ett försvinnande har rätt att från teleoperatör få ut uppgifter om i vilket geografiskt område en viss elektronisk kommunikationsutrustning finns eller har funnits, i samband med efterforskning av försvunnen person. Se sid. 9 om pejling av mobiltelefon. Samverkan i räddningstjänst Samverkan ska ske mellan myndigheter samt med den kommunala räddningstjänsten. Samverkan i räddningstjänst regleras i 6 kap. 7 LSO. Kommuner/statliga myndigheters medverkan och rätt till ersättning vid statlig räddningstjänst Enligt 6 kap 7 LSO är en kommun (region) eller staten skyldig att med lämpliga resurser som personal eller egendom delta i en räddningstjänstinsats på anmodan av räddningsledaren. Enligt 7 kap 1 LSO har en kommun rätt till ersättning om de deltar i statlig räddningstjänst eller övning för sådan. 1 RPS granskning av polismyndigheternas program för räddningstjänst 2012:5 sid. 24. spalt 2 under Särskild händelse.

5 När en statlig myndighet deltar i kommunal räddningstjänst kan staten dock inte ställa några krav på ersättning. Vid efterforskning av försvunna personer förekommer det att den kommunala räddningstjänsten deltar med personal och utrustning. Det kan till exempel vara för att söka med båt i strandlinjer, insatser på svaga isar eller liknande. Den kommunala räddningstjänsten förfogar över ritningar och kunskap om byggnader, till exempel vårdinrättningar, som gör att deras kompetens är värdefull vid efterforskning av försvunna personer i bebyggelse. De förfogar också över kunskap om hur och var det snabbt går att få fram nycklar till fastigheter. Sammantaget eller var för sig kan dessa kunskaper och kompetenser vara avgörande för att nå framgång vid en räddningstjänstinsats. Tillsynsansvar Rikspolisstyrelsen (RPS) ska utöva tillsyn över hur Polismyndigheterna utför efterforskningsinsatser. Varje efterforskning ska dokumenteras på en särskild blankett som sänds till RPS. Dessa blanketter ligger till grund för framtagande av nationell statistik. 2 Arbete vid Fältstab på Fårö. Maj 2011 4 Metod Vid efterforskning tillämpar myndigheten MSO metoden. (Managing Search Operations). Metoden är internationellt vedertagen och har hög säkerhet för att anträffa den sökte. Metoden bygger på kända beteenden, tillgänglig statistik och bred information om den försvunne. Efterforskning av försvunna personer till havs leds inte av Polismyndigheten utan av sjöräddningen (JRCC - Joint Rescue Coordination Centre i Göteborg) Att använda frivilliga sökresurser är en förutsättning för att polismyndigheten ska ha uthållighet och kunna bedriva ett sökarbete som kan pågå i flera dygn. De flesta av polisens fordon är idag fyrhjulsdrivna, vilket ger bättre förmåga att söka av större områden med dåliga vägar. 5 Organisation Polismyndigheten leder efterforskningen och har till sitt förfogande en organisation som i november 2012 består av speciellt utbildade poliser: Länsinstruktör/MSO-ansvarig Åtta MSO-sakkunniga Inom efterforskning övade polishundar Sju utbildade poliser av pejlingsutrustning för att söka efter personer med nödsändare Samtliga vakthavande befäl är utbildade räddningsledare Övriga poliser i yttre tjänst på Gotland har informerats om MSO-metoden och/eller utbildats i patrullsök LKC-personalen fick information om MSOmetoden 2008 Tillgång till Polisflygets helikoptrar med värmekamera och pejlutrustning. (se sid. 6) Sökhundar Myndighetens polishundar övas återkommande i sök efter försvunnen person. Övade polishundar är den bästa och effektivaste enskilda resursen. Det är av stor vikt att hundförare kallas in i ett mycket tidigt skede, redan under de inledande åtgärderna (INL). Se under Larmning- sid. 6. Civila eftersökshundar kan användas. Dessa måste först prövas och godkännas av länshundbefälet. 2 RPS granskning av polismyndigheternas program för räddningstjänst 2012:5 sid. 24. spalt 2 under Särskild händelse.

6 På Gotland har antalet försvinnanden och antalet som klassades som räddningstjänst varierat över åren. Trenden de senaste åren är att det är färre försvinnanden och de som försvinner hittas oftast i ett tidigt skede. Se sammanställningen för perioden 2002-2011. (Bilaga 1, sid 15) 6 Inledande åtgärder Polisens hundförare kallas in i ett tidigt skede vid försvinnanden. Foto från utbildning i aug. 2011. Helikoptrar/ flygplan Helikoptrar används för eftersök över framförallt öppna landskap, kuststräckor och vattendrag. Helikoptern erbjuder även en skonsam transport till sjukhus när en försvunnen och nedkyld person har hittats. Polishelikopter beställs från polisens Rikskommunikationscentralen - RKC. Vid behov kan helikoptrar beställas via försvaret, sjöräddningen (JRCC i Göteborg) samt via civila helikopterföretag. Kustbevakningens (KBV) spaningsflygplan kan beställas via KBV vakthavande befäl. Kustbevakningens flygplan har mycket god mörkerförmåga och kan på kort tid komma till Gotland och påbörja sök. Larmning och förstahands åtgärder Vid all räddningsverksamhet/efterforskning av försvunna personer är snabbheten att sätta igång insatsen av stor betydelse. Därför är det vakthavande befäl som har att fatta beslut om förstahandsåtgärder. De tre angelägenhetsgraderna i efterforskning benämns förstahandsåtgärder/ INLedande åtgärder (INL) som är den första delen i tillämpningen av MSO. I står för Informationsinhämtning, N står för Närsök och L står för Ledstångssök. Polisiär hundförare ska som första extra resurs kallas in under INL. Hundföraren kan vara behjälplig både med närsök och vid ledstångssök. Det är av stor vikt att hundföraren kan påbörja sök på väg eller i terräng, där inte andra än den försvunne redan har varit. På kort tid kan hundföraren söka av ganska stora arealer men en träffsäkerhet på upp till 90 %. När ett larm inkommit att en person har försvunnit och det enligt vakthavande befäls bedömning kan komma att medföra en insats med efterforskning, då ska åtgärder vidtas, som att ta reda på; Den försvunnes/skadades/sjukes namn Klädsel, utrustning, ev. färdplan Väderprognos Informationsinhämtning om den försvunna personen samt omständigheter i övrigt. Stockholmshelikoptern vid en efterforskningsinsats på Fårö 2011 Andra organisationer/föreningar Hemvärnet och Gotlands ATV-förening har utbildats av polisen och har med gott resultat använts som sökresurs vid eftersök. Se p. 11 sid. 12. Statistiska uppgifter Cirka 300 ärenden, d.v.s. 2 procent, av de drygt 14 000 ärenden som år 2010 kom in till Polisen i Sverige, med uppgift om att någon hade försvunnit ledde till en insats av sådan omfattning att den klassades som räddningstjänst. Anmälan Anmälan angående en försvunnen person ska upprättas i polismyndighetens anmälningssystem (RAR) Om den försvunne anträffas kort tid från det att försvinnandet anmäldes till Polisen och försvinnandet inte har föranlett några direkta polisiära insatser, kan anmälningsupptagning underlåtas. I dessa fall ska dokumentation ske i en händelserapport (HR). Alla anmälningar rörande försvunnen person leder inte till en polisinsats och/eller kan inte betraktas som räddningsinsats enligt LSO. Ett stort antal anmälningar rörande försvunnen person grundar sig på den försvunnes eget agerande, t ex ett avsiktligt undanhållande.

7 Det är vanligt att ungdomar som av anhöriga anmäls som försvunna, har de en mycket liten förståelse för det, när de efteråt får reda på det. Vid upptagning av anmälan om försvunnen person ska strävan vara att få in så mycket uppgifter som möjligt om den försvunne. Informationsinhämtningen utgör grund för kommande bedömning om en räddningsinsats ska inledas. Ju mer information, gärna från olika källor, som kan erhållas i samband med anmälningsupptagningen, desto säkrare blir bedömningsunderlaget. Två frågeformulär finns för MSO, ett kort och ett långt som bör användas vid anmälningsupptagningen. Frågeformulären finns i ledningssystemet STORM. Vid anträffande Om en anmälan har upprättats om försvunnen person ska en tilläggsanmälan skrivas i RAR när den försvunne har anträffats. I den ska uppgifter om anträffandet antecknas, som var, när och hur. Vakthavande befäls bedömningar Vakthavande befäls (VB) första uppgift är att bedöma ärendets angelägenhetsgrad. Det görs på blanketten Bedömning kritiskt läge. Blanketten är ett stöd för att kunna fatta rätt beslut om vilken angelägenhetsgrad som initialt ska gälla. Framkommer nya uppgifter kan det krävas att bedömningen om angelägenhetsgraden görs om. Bedömningar av angelägenhetsgrad kan även utföras av MSO-sakkunnig på uppdrag av VB. Tre lägen finns på blanketten: I ett inledande skede föreligger ofta ett Ovisshetsläge. De uppgifterna som finns föranleder ingen större oro. I det fall försvinnandet innebär oro, föreligger ett Beredskapsläge som övergår i ett Nödläge när man bedömer att det föreligger fara. I vissa fall kan det vara fråga om en direkt fara, och då föreligger ett nödläge. Om ett ovisshetsläge anses övergå till beredskapsläge eller nödläge, ska ansvarig omgående meddela VB som gör en förnyad bedömning enligt angelägenhetsgraderna. MSO-sakkunniga MSO-sakkunniga kallas de inom efterforskning särskilt utbildade poliserna. De används vid efterforskningsinsatserna främst i ledande funktioner och/eller som kunskaps- och ledningsstöd till räddningsledaren och polisinsatschefen. De kan då säkerställa att grundkonceptet följs och att kvaliteten i efterforskningen blir hög. En förteckning över MSO-sakkunniga poliser finns hos vakthavande befäl. Förutom att planera insatsen i närtid och framåt ska de MSO-sakkunniga även ta fram kartmaterial. De tar fram lämpliga sökområden (segment). Dessa är oftast 0,2-0,5 km² stora. Ett segment bör inte ta mer än fyra timmar att söka igenom. Kartmaterial Vid efterforskning används oftast länsstyrelsernas webbaserade kartsystem Sveriges länskartor. www.gis.lst.se Exempel på en karta från ett försvinnande på Fårö i maj 2012. Kartsystemet ger goda möjligheter till tydlig segmentering. Både Gröna kartan och Terrängkartan används. Terrängkartan har fördelen att flygfotots detaljer syns. Det underlättar den terränganalys som görs av de MSO-sakkunniga. Även orienteringskartor används. Polismyndigheten har ett avtal med Gotlands orienteringsförbund om nyttjandet av deras kartor. Sökmetoder under INL Förutom Närsöket är Ledstångssök den vanligaste sökmetoden under INL. Den innebär eftersök längs vägar/stigar eller andra naturliga leder som t.ex. kraftledningsgator, åar mm. 7 Räddningstjänst Vid beslut om efterforskning enligt LSO utses en räddningsledare. Vid myndigheten är det oftast räddningsledarutbildade vakthavande befäl som utses. Beslut om inledande av räddningstjänst Ett beslut om att inleda räddningstjänst fattas i första hand av egen polisintendent, i andra fall av polischef i beredskap. En föredragning ska därför göras så snart de inledande åtgärderna påbörjats. Vid brådskande insatser, när beslut av polisintendent inte kan avvaktas, kan vakthavande befäl att besluta om insats.

8 Vid beslut att inleda räddningstjänst, ska en räddningsledare utses. I beslutet som ska dokumenteras ska räddningsledarens namn anges samt vem som fattat beslutet. Även om beslut om räddningstjänst inte fattas, ska direktiv ges för den fortsatta efterforskningen. När det gäller att rädda liv eller om fara för människors hälsa föreligger ska insatserna inledas omedelbart. Att avvakta med att inleda räddningstjänst innebär att externa resurser inte kallas in och att hela räddningsinsatsen fördröjs något som i sin tur kan äventyra människors liv och hälsa. 3 Räddningsledare Räddningsledarens uppgift är att leda räddningstjänstinsatsen. Ledningsförhållandet i samband med samverkan mellan kommunen, statliga myndigheter och berörda organisationer ska alltid klargöras, så att oklarheter om vem som är ansvarig räddningsledare för insatsen inte råder. Vid varje räddningsinsats ska det bara finnas en räddningsledare och en polisinsatschef. Räddningsledaren utses av den polisintendent eller polischef i beredskap som beslutat om inledande av räddningstjänst. Det är viktigt att räddningsledare och polisinsats-chef har rätt kompetens. Om byte av räddningsledare sker, efter beslut av polisintendent, ska detta protokollföras. När en räddningsledare är utsedd är det han/hon som har det fulla ansvaret för räddningstjänstinsatsen. 4 Bild från en efterforskningsinsats 2009 vid Södra Hällarna Räddningsledaren ska bland annat: Fastställa efterforskningsinsatsens organisation. Upprätta ett Beslut i stort (B.I.S.) med en måldel och en genomförandedel, vilket ska ge uttryck för räddningsledarens vilja. Normalt sett finns det inget behov av ytterligare beslut i stort. Räddningsledaren utser och fattar beslut om byte av polisinsatschef. Som polisinsatschef utses i första hand den som genomgått MSO-utbildning i efterforskning, eller en annan polis som bedöms lämplig för uppdraget. Bestämma/fastställa sökområde. Vid behov besluta om att aktivera och pejla nödsändare samt pejling av mobiltelefon. Vid behov besluta om att informera externa aktörer enligt särskilt fax/sms-utskick och allmänheten via media. Vid behov besluta om användande av externa aktörer/tjänsteplikt i räddningsinsatsen. Vid behov besluta om ingrepp i annans rätt. (se sid. 9) Vid behov bilda inre/yttre stab. (se nedan) Vid behov besluta om byte av polisinsatschef. Om/när räddningsledare ska avlösas, ska ny räddningsledare utses och dokumenteras med namn och tidpunkt. Tillse att frivilliga registreras. Inre stab Bildandet av stab följer principen enligt FAP 201-1 (särskild händelse) samt myndighetens stabsarbetsplan. Vid en särskild händelse ska vakthavande befäl initiera bildande av stab via polisintendent vid egen myndighet eller polischef i beredskap. Bedömningen av i vilken omfattning stabsbesättningen ska kallas in avgörs av vakthavande befäl i samråd med polisintendent/polischef i beredskap. Inledningsvis är vakthavande befäl stabschef. Kommenderingschef ska utses och kan vara polismästare som beslutat om stab eller annan inom myndigheten lämpligt polisbefäl. Arbetet i stab leds från särskilt utrustat stabsrum. Om vakthavande befäl (VB) ingår i staben bör ett nytt VB utses som då kommer att arbeta med den vanliga verksamheten. 5 3 RPS granskning av polismyndigheternas program för räddningstjänst 2012:5 sid. 14. spalt 2 under När ska räddningstjänst inledas. 4 RPS granskning av polismyndigheternas program för räddningstjänst 2012:5 sid. 25. spalt 1 om Ansvarsförhållanden. 5 RPS granskning av polismyndigheternas program för räddningstjänst 2012:5 sid. 24. spalt 2 under Särskild händelse.

9 Yttre stab (Fältstab) Polismyndighetens mobila kontor som normalt används av närpolisavdelningen, används vid försvinnanden som fältstabsfordon. I fordonet finns arbetsplatser med datorer och skrivare samt annan utrustning som whiteboardtavla. Vid en fältstab leds arbetet av en PIC (Polisinsatschef) som har en eller två MSO-sakkunniga till sin hjälp för planering av insatsen. Vid en fältstab finns även andra polisiära arbetsuppgifter som dokumentation av deltagare och i vissa fall även en presstalesman. Fältstaben samlokaliseras ofta vid t.ex. en bygdegård där det finns kök, parkeringsplatser och samlingslokaler. Pejling av mobiltelefon Räddningsledaren eller VB innan räddningstjänst, har rätt att besluta om att begäran positionering av den försvunnes mobiltelefon. Positionering begärs genom Rikskommunikationscentralen (RKC). Det är viktigt att komma ihåg att mobilpositionering är bara ett hjälpmedel/indikation på var mobilen har befunnit sig eller befinner sig. Externa resurser Räddningsledaren fattar beslut avseende begäran om biträde från externa resurser. I första hand ska i förväg utbildade externa resurser användas. Listor över externa resurser ska finnas i särskild pärm i ledningscentralen (LKC), alternativt i STORM. Polismyndigheten har tillgång till ett fältstabsfordon. Foto vid Hemvärnets utbildning på Tofta skjutfält våren 2010. LSO/Förundersökning Att den försvunne kan ha utsatts för ett brott måste alltid finnas med i bedömningen. En handlingsberedskap måste finnas för ledning av förundersökning i brottmål samt ev. åtgärder enligt polismyndighetens tjänsteföreskrift och handlingsplan för utredning av grova brott. När en förundersökning (FU) bedrivs så leds den av en förundersökningsledare. Utredningsarbetet bedrivs normalt av en eller flera handläggare/ utredare. När en förundersökning inleds i ett försvinnande övertar förundersökningsledningen ansvaret för efterforskningsinsatserna. En efterforskning enligt LSO får inte bedrivas parallellt med en förundersökning. Det är i detta sammanhang viktigt att understryka, att rädda liv måste prioriteras före allt annat, även då en brottsutredning bedrivs. I de lägen då räddningstjänst avbryts ska sökandet inte avbrytas utan fortsätta med stöd av annan lagstiftning. 6 Gotlands klintkuster är på många håll mycket svårsökta som på denna bild från 2009 vid Södra Hällarna söder om Visby Myndighetens MSO-ansvarige tillser att de externa resurserna utbildas och kvalitetssäkras. Försvarsmakten kan genom hemvärnet, ställa upp med personella resurser, bandvagnar och annan materiel, som trossenheter. Försvarets helikoptrar samt Kustbevakningens flygplan kan vara ett komplement till polisflygets helikoptrar. En god information till frivilliga är viktig innan eftersök påbörjas. En skriftlig mall har tagits fram. Det är viktigt att deltagarna ges en lämplig mental förberedelse, på vad de kan möta under eftersöket. Se även under p. 8 sid. 10. Tjänsteplikt I 6 kap 1 LSO stadgas att när det behövs, är var och en som under kalenderåret fyller lägst arton och högst sextiofem år skyldig att medverka i räddningstjänst, i den mån hans eller hennes kunskaper, hälsa och kroppskrafter tillåter det. Tjänsteplikten fullgörs på uppmaning av räddningsledaren. Syftet med tjänsteplikten i fredstid är främst att ge frivilliga som vill hjälpa till, men som inte får av sin arbetsgivare, en möjlighet till det. 6 RPS granskning av polismyndigheternas program för räddningstjänst 2012:5 sid. 14. spalt 1.

10 Ingrepp i annans rätt Enligt 6 kap. 2 Lagen om skydd mot olyckor kan räddningsledaren göra ingrepp i annans rätt. Förutsättningen är att det föreligger fara för liv, hälsa eller egendom eller skada för miljön och att denna fara inte lämpligen kan avvärjas på annat sätt. Räddningsledaren kan besluta om tillträde till annans fastighet genom att avspärra, utrymma, använda, föra bort eller förstöra, om ingreppet är försvarligt med hänsyn till farans beskaffenhet. Den som har beslutat om ingrepp i annans rätt skall redovisa beslutet i skriftlig form. Av beslutet ska framgå när och av vem det har fattats samt skälen för beslutet och vem det avser. Syftet är att ha underlag för att ersättningar ska kunna betalas ut för deltagande eller vid skador på person eller utrustning. Dokumentationen görs även för att säkert kunna återkalla sökresurser vid t.ex. anträffande av den sökte. Dokumentationen sköts av polis- och/eller hemvärnspersonal. Sekretess För den som är anställd inom stat eller kommun kan sekretess gälla vid en räddningsinsats. 8 Den som har kallats in att delta i en räddningsinsats (tjänsteplikt) omfattas av samma sekretess som en anställd. 9 Möjlighet att köra fordon i terräng Vid räddningsinsatser enligt LSO har Polisen och medverkande frivilliga rätt att vid behov framföra fordon i terräng utan tillstånd från länsstyrelsen. När körning i terräng sker, ska det ske med försiktighet för att minimera skador på mark och natur. Sökmetoder Ledstångssök används kontinuerligt även under räddningstjänst. När ett sökområde är relativt begränsat är det vanligast att sökmetoden Patrullsök tillämpas. Ett segment söks igenom av tre poliser eller tre fyrhjuliga motorcyklar som går eller kör i bredd. När hemvärnet använder patrullsök arbetar de 3+1. Befälet går bakom de tre hemvärnsmännen och styr söket. Patrullsöket ger stor yttäckning med relativt små personella resurser. Skallgång tillämpas numera mycket sällan. Det beror på att metoden är mycket personalkrävande och har låg yttäckning. Även andra metoder som användande av attraktioner kan användas vid eftersök. Attraktioner används för att locka till sig den försvunne. Det kan vara fyrverkerier, strålkastare högst upp på räddnings-tjänstens hävare Under efterforskningsinsatsen I ett så tidigt skede som möjligt ska en bedömning göras av vilka resurser som ska sättas in. En god framförhållning beträffande personal/resursplaneringen ska hela tiden eftersträvas. En kontinuerlig uppföljning av polisinsatsen ska göras och ligga till grund för beslut om den fortsatta inriktningen av efterforskningsarbetet. Det är mycket viktigt att dokumentationen av deltagarna vid efterforskningsinsatser förs noggrant. 7 7 RPS granskning av polismyndigheternas program för räddningstjänst 2012:5 sid. 28. spalt 2 under Rutiner för registrering av deltagare. Transport förbereds med helikopter av nedkyld försvunnen 8 Efter en insats Avbrytande av räddningstjänst Beslut om avbrytande av räddningstjänst fattas av räddningsledare, som före beslutet kan rådgöra med polisintendent/ Polischef i beredskap. 10 Polisintendent/ Polischef i beredskap ska efter beslut underrättas snarast möjligt. Beslutet ska dokumenteras med tidpunkt och namn på beslutsfattaren. När den försvunne har hittats avbryts räddningstjänsten efter beslut av räddningsledaren. Ett för räddningsledaren mycket svårt beslut att ta är när räddningstjänsten ska avbrytas om en försvunnen person inte har hittats. Då bör eftersöket pågå ytterligare ett dygn efter det att den försvunnes möjligheter att överleva har upphört. 8 Se 32 kap 8 offentlighets- och sekretesslagen OSL (2009:400) 9 2 kap. 1 andra stycket 2 OSL 10 RPS granskning av polismyndigheternas program för räddningstjänst 2012:5 sid. 25. spalt 1 under Ansvarsförhållanden.

11 Avveckling av räddningsuppdraget En plan för avveckling av uppdraget ska göras i god tid före beslutet om avbrytande av uppdraget. Planen ska innehålla; Turordning för avveckling av resurserna Transporter Materialfrågor Avrapportering Dokumentation Omhändertagande av sökresurser Efter en efterforskningsinsats ska egen och frivillig personal samlas för genomgång av insatsen. Det är viktigt att alla deltagare ges möjligheter att komma med synpunkter. För att kunna bearbeta traumatiska upplevelser ska Polismyndighetens debriefinghandledare användas för dem som är i behov av samtal. Räddningstjänstrapport En Räddningstjänstrapport ska upprättas av MSOsakkunnig efter varje insats och vara fullständigt ifylld. Rapporten sändes till RPS, Metod- och Utveckling av den sakkunnige. Den ska diarieföras samt lämnas till den MSOansvarige vid Polismyndigheten. Utvärdering När en räddningstjänstinsats klassats som särskild händelse enligt FAP 201-1 ska insatserna följas upp eller utvärderas för att erfarenheterna ska kunna tas tillvara. Myndighetens MSO-ansvarige har ansvaret för att så sker. 11 Lunch och utvärdering efter en efterforskningsinsats på Fårö i maj 2010 Rätten till ersättning Denna rätt regleras i 7 kap 4 i Lagen om skydd mot olyckor och innebär att den som medverkat i räddningstjänst har rätt att begära ersättning av 11 RPS granskning av polismyndigheternas program för räddningstjänst 2012:5 sid. 25. spalt 2 under Utvärderingsrutiner. Polismyndigheten för förlorad arbetsförtjänst, resa samt uppehälle. Reglering ska ske så snart som möjligt. Det preciseras i 7 kap 4 FSO att ersättning för arbete och tidsspillan lämnas enligt de grunder som har avtalats i fråga om motsvarande ersättning för sådan personal inom kommunens räddningstjänstverksamhet, som inte är anställd på heltid. Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) meddelar föreskrifter om ersättning för resa och uppehälle. Färd till eller från platsen för ett arbete som avses i 7 kap 4 LSO, räknas som medverkan i räddningstjänsten. Detta gäller även vid övning med den kommunala organisationen för räddningstjänst, om färden har föranletts av arbetet och stått i nära samband med detta. Skada på utrustning i samband räddningstjänst ska dokumenteras. Efter begäran av den skadedrabbade ska den regleras snarast. Ersättning för utrustning 7 kap 6 LSO om utrustning för räddningstjänst har tillhandahållits frivilligt eller tagits i anspråk med stöd av 6 kap 2, har ägaren rätt till ersättning för skada på eller försämring av egendomen. Ägaren har även rätt till ersättning för förlorad avkastning eller nytta av egendomen och kostnad med anledning av att egendomen har tillhandahållits. I 7 kap 7 LSO preciseras att om egendom tas i anspråk genom en åtgärd enligt 6 kap 5, är ägaren eller nyttjanderättshavaren berättigad till ersättning för förlorad avkastning eller nytta. MSB publicerar årligen på sin hemsida de ersättningsnivåer som gäller ersättning till enskilda som deltar i räddningstjänstinsats, milersättning för resa till och från räddningstjänstinsats och övning samt ersättningsnivåer för maskiner och annan utrustning som används vid räddningstjänstinsats och övning.. Försäkringsskydd Av 7 kap 5 LSO framgår att de som medverkat i räddningstjänstinsats kan få ersättning för personskada enligt 43, 87 och 88 kap socialförsäkringsbalken (1977:266) och i lagen (2010:110) om statlig ersättning vid ideell skada. Detta innebär att de som deltar vid räddningstjänstinsats eller övning kan få ersättning vid dödsfall, sjukdom, personskada, sveda och värk, lyte eller annat stadigvarnade men eller olägenhet som är en följd av skada vid deltagande i räddningstjänstinsats eller övning. Försvarsmaktens (hemvärnets) kostnader ersätts normalt av försvarsmakten enligt regler i Förordningen om försvarsmaktens stöd till civil verksamhet (2002:375).

12 9 Extern information Allmänt Polismyndigheten har en skyldighet att informera om akuta situationer som försvinnanden. Information kan initialt läggas ut via händelserapporteringen via www.polisen.se Information till allmänheten och massmedia Information till allmänhet och media bör prioriteras bland initiala åtgärder, i samband med försvunnen person. Erfarenhetsmässigt ger tidig information till allmänhet och media ett bra resultat och informationen kan många gånger leda till att den försvunne anträffas i tidigt skede. Detta sparar resurser och minskar mänskligt lidande. Att med grupp-sms till taxiföretag, bussbolag m.fl. ger ofta värdefull information tillbaka. Kontroll med sjukvård och psykiatrin bör ske i tidigt skede, för att efterhöra om den försvunne vårdas där. Den externa informationen leder även ibland till att frivilliga personer anmäler sig för att delta i efterforskningen av den försvunne. Resurser bör avsättas för att ta hand om dessa personer. Efter beslut av VB, i tidigt skede, alternativt under den särskilda händelsen, efter beslut av räddningsledaren, kan polismyndighetens presstalesman avdelas till att förstärka fältstaben. 10 Intern utbildning För att vidmakthålla och utveckla polismyndighetens förmåga vid efterforskning av försvunna personer är internoch extern information/utbildning samt internoch extern fortbildning i MSO-metoden en viktig del. Polismyndigheten har en nationellt utbildad och godkänd instruktör i grundkonceptet med efterforskning av försvunna personer med MSOmetoden. Instruktören används till internoch extern information/utbildning och fortbildning. Polismyndigheten bedriver utbildnings- och utvecklingssamverkan med Polismyndigheten i Stockholms län. 12 Polismyndigheten tar del av den internationella utbildningssamverkan som Polismyndigheten i Stockholms län har. Samtliga Polismyndigheten Gotlands vakthavande befäl och vikarier har genomgått räddningsledarutbildning. Efter utbildningen kan de utses till räddningsledare. Polismyndigheten anordnar vid behov planlagd utbildning i grundkonceptet för poliser i yttre tjänst/arbetsledning och vakthavande befäl. Personal vid Länskommunikationscentralen (LKC) ska ha erhållit information/utbildning i metoden MSO. Utbildning av nya MSO-sakkunniga poliser sker planlagt efter polismyndighetens behov. MSO- sakkunniga ska återkommande genomgå repetitionsutbildning i MSO- konceptet. Polisinsatschefer/VB ska ha kunskaper om MSOkonceptet. Detta sammantaget vidmakthåller och ökar polismyndighetens förmåga vid efterforskning av försvunna personer. Om externa frivilligorganisationer se under p. 11. Utbildning i patrullsök för hemvärnet våren 2010. 11 Samarbetspartners Samverkan och utbildning av frivilligorganisationer Polisens egna resurser räcker bara till de inledande åtgärderna samt att leda efterforskningsinsatser som går över längre tid. Därför är användande av frivilliga vid eftersök av försvunna personer mycket viktigt. Efter att myndighetens egen personal utbildades hösten 2008, så har från 2009 återkommande utbildningar/ övningar hållits med hemvärnets personal samt med Gotlands ATV-förenings medlemmar. Under 2013 har polisens volontärer utbildats i eftersök. Ett samarbete med Missing people har inletts. 12 RPS granskning av polismyndigheternas program för räddningstjänst 2012:5 sid. 25. spalt 2 under Samarbete med polismyndigheter.

13 Hemvärnet Hemvärnet har en väl fungerande och över ön spridd organisation som har som en huvuduppgift att på olika sätt kunna stödja det civila samhället vid kriser och olyckor. Hemvärnet har även en organisation med trossgrupper som kan hjälpa till vid större efterforskningsinsatser och skapa större uthållighet över tid för dem. Vid denna och andra övningar har polisen sökt och fått tillstånd av länsstyrelsen för att deltagarna ska få köra i terräng. Vid dessa övningar har ATV-förarna visat att de har en mycket god terrängkapacitet, uthållighet och lämplig utrustning för att eftersöka försvunna personer. De fyrhjuliga motorcyklarna har sedan 2009 vid många tillfällen visat sig vara en mycket duglig sökresurs. På eget initiativ har flera av deras förare investerat i god mörkerkapacitet genom att köpa starka pannlampor. Genomgång efter övning med hemvärnet våren 2010 Polismyndigheten larmar Hemvärnet genom Försvarsmakten, men kan även gå ut med förberedande information till Hemvärnet lokalt på Gotland. Sådan information gör att Hemvärnet kan påbörja en insats på kortare tid. 13 Polismyndighetens avsikt är att även fortsättningsvis återkommande utbilda och öva Hemvärnets personal. Gotlands ATV-förening Gotlands ATV-förening tog 2008 kontakt med Polismyndigheten. ATV-föreningen efterfrågade möjligheten att hjälpa till vid efterforskningsinsatser. Utbildning och övning med dem och Hemvärnet har genomförts på Tofta skjutfält under en helg i april 2009 samt en helg i oktober 2013. Polisens deltog vid fyrhjulingens dag i Etelhem våren 2012. Polisens deltagare fick tillfälle att provköra fyrhjulingar. Utvärdering med Missing people, Hemvärnet och ATVföreningen efter anträffandet av den försvunne vid Österby den 23 oktober 2013. Missing people Den ideella organisationen Missing people bildade en gotländsk lokalavdelning vintern 2013. Polismyndigheten har under 2013 haft möte med deras ledningsgrupp. Ledningsgruppen deltog i de övningar som hölls under en helg i oktober 2013. Veckan efter utbildningen skedde två försvinnanden som Missing people aktivt deltog i. Dessa försvinnanden visade vilken bra sökresurs Missing people är och kommer att vara i framtiden. Målsättningen är att utbilda Missing peoples sökare under hösten 2014. Missing pepole har även påbörjat ett arbete med att knyta ryttare och orienterare under sitt paraply. Det arbetet kommer ge polismyndigheten, tillsammans med Missing people ännu bättre förutsättningar att kunna hitta försvunna personer på ön. Målsättningen med den externa utbildningen Polismyndigheten avser att under hösten 2014 åter utbilda och öva Hemvärn, Missing people samt ATVföreningens medlemmar. 13 Angeläget enligt RPS granskning av polismyndigheternas program för räddningstjänst 2012:5 sid. 36. p. 2.5.

14 13 Sammanfattning Polismyndigheten Gotland har en god förmåga att efterforska försvunna personer och utveckla förmågan genom att: Tillämpa MSO-metoden vid efterforskning av försvunna personer Alla hundförare är utbildade i att pejla nödsändare. 12 Övrigt Tekniska hjälpmedel Efterforskning genom pejling av nödsändare ska genomföras av för ändamålet utbildade poliser. Aktivering av nödsändare sker efter beslut av VB genom RPS Rikskommunikationscentral (RKC) Chefen för hundenheten är ansvarig för att pejlutrustningen för Attendo nödsändare är i funktionsdugligt skick samt att myndighetens hundförare har nödvändig utbildning i handhavandet av denna utrustning. Utrustningen ska förvaras i Yttre befälsrummet. Pejling av den försvunnens mobiltelefon beställs genom RKC. En särskild blankett i Polisens formulärportal används. Myndigheten har inom MSO utbildad egen personal. Det tillsammans med en god samverkan med motiverade frivilliga, ger bra möjligheter att finna de försvunna personerna i ett tidigt skede Tillvarata erfarenheter från tidigare försvinnanden och nya rön inom området Samverka med Region Gotland, andra statliga myndigheter, frivilligorganisationer och allmänheten, Genomföra planlagd internoch extern utbildning. Myndigheten avser att utveckla sin förmåga för efterforskning genom att aktivt verka för att Region Gotland köper in pejlarmband till dementa personer med hög risk för att försvinna. Myndigheten kommer aktivt att arbeta med utbildning av externa resurser. Bättre teknisk utrustning behöver köpas in som t.ex GPS. 14 Förebyggande åtgärder Myndighetens MSO-ansvarige har ett ansvar att ha kontakt med Region Gotlands hemtjänst för att påverka dem att anskaffa nödsändare för att förebygga försvinnanden av dementa. Även andra tekniska hjälpmedel är förebyggande som att larm till Hemtjänsten går när ytterdörren till den dementes boende öppnas. 14 RPS granskning av polismyndigheternas program för räddningstjänst 2012:5 sid. 27. spalt 2 under Samverkanspartner.

Bilaga: Sammanställning av försvunna personer på Gotland 2002-2011 15