VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 G:\STYRELSE\verksamh-ber\vb2001.doc

2

3 Ordföranden har ordet Det är med glädje jag kan konstatera att Regionförbundet i Kalmar län kommer att stå som modell för övriga län i Sverige från och med år 2003. Riksdagen beslutade den 17 januari i år om regeringens proposition Regional samverkan och statlig länsförvaltning (2001/02:7). För vår del innebär beslutet att Regionförbundets verksamhet permanentas i form av ett samverkansorgan och att vår modell blir rikslikare. En av idéerna med försöksverksamheten har varit att den skulle leda till nytänkande och kreativitet. I många utvärderingar har Kalmar län lyfts fram som ett positivt exempel. Nytänkandet här har, enligt utvärderingarna, gällt såväl demokratiska processer, arbets- och beslutsformer som nya idéer till att utveckla länet. Den senaste rapporten i raden är "Mycket väsen för lite ull" framtagen av ESO (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi). I rapporten granskas tillväxtavtalens partnerskap i länens utvecklingsarbete. När det gäller att förankra tillväxtavtalet har Kalmar län, enligt ESO-rapporten, lyckats bättre än de traditionella länen som en följd av att arbetet letts av Regionförbundet. Ovannämnda tydliggör just vad vi velat uppnå med försöksverksamheten, nämligen att pröva nya grepp för att utveckla delaktighet och engagemang och att skapa nya förutsättningar för utveckling av både samhälls- och näringsliv i Kalmar län. Vi kan nu långsiktigt arbeta med regionens framtid. Våra grannlän ges också möjlighet att ta detta ansvar. Detta gör att sydöstra Sverige kommer att bli ännu mer intressant som utvecklingsregion. Roger Kaliff Ordförande regionförbundets styrelse

4 Sammanfattning Försöksverksamheten med ökat regionalt självstyre i Kalmar län påbörjades den 1 juli 1997. En summering av försöket så här långt visar på en bred verksamhet och ett stort antal genomförda åtgärder. Verksamheten har i huvudsak omfattat utvecklings- och omvärldsfrågor. Regionförbundets arbete med att reformera den politiska strukturen och pröva nya arbetsformer har mötts med stort intresse. Riksdagens beslut den 17 januari 2002 om så kallade kommunala samverkansorgan för regional utveckling utgår därför i mycket hög utsträckning från vår modell och våra erfarenheter. Ärendeflödet Förutom de initiativ vi själva tagit och de projekt vi driver är det externa ärendeflödet kraftigt. Under 2001 hanterades 497 ärenden: Beviljade Avslag/avskrivna Ej slutbeh. Övrigt Totalt Företagsstöd 197 13 7 24 241 Projekt 55 2 2-59 ALMA 28 - - - 28 EU-medfin. 57 16 15-88 Diverse 5-1 - 6 Kultur 47 23 5-24 Totalt 389 54 30 24 497 I direkta sysselsättningsintäkter har våra insatser medverkat till att totalt ca 132 nya arbetstillfällen tillkommit runt om i länet under året. Till detta kommer de indirekta sysselsättningseffekterna som sannolikt är betydande men svåra att påvisa. Regionförbundet har under 2001 beslutat om EU-medfinansiering, företagsstöd och stöd till kommersiell service samt stöd till regionala projekt (s.k. A1-medel) med nästan 33 miljoner. Östersjökontakter Under året har samarbetet inom Euroregion Baltic utvecklats ytterligare. Syftet med samarbetet är att utveckla regionen till en ekonomiskt bärkraftig region i norra Europa. Kalmar län har under året omorganiserat sin representation i Polen. Den 1 juli 2001 inleddes ett samarbete med Affärsutveckling Polen, ENA. Avtalet är till en början på ett år men om allt fungerar väl är avsikten att skapa ett långsiktigt samarbete.

Profilering Kalmar län marknadsförs som Sveriges nya framsida. Det är ett av resultaten av den profileringsstrategi som arbetats fram. Bland övriga direkta profileringsåtgärder kan nämnas den gemensamma turistbroschyren Östra Småland och Öland från vår till höst, som ska locka besökare även andra tider på året än sommaren, samt projektet Samverkan 2000, som syftar till att öka samverkan mellan länets turistaktörer, däribland ca 2 000 småföretagare med anknytning till turistbranschen. ISA Invest in Sweden Agency och Regionförbundet påbörjade år 2000 ett samarbete, vilket bland annat har lett till att de båda organisationerna delar på huvudmannaskapet och finansieringen av en regional investeringsfrämjare. Samarbetet, som utvecklats mycket positivt, har kommit att bilda modell för liknande verksamhet i sex ytterligare regioner i landet. Högskolan Samarbetet med högskolan fortsätter att utvecklas positivt. Ett uttryck för detta är det gemensamma projektet Baltic Business School (BBS), som invigdes under året. Andra exempel är etablerandet av designhögskolan i Nybro och Kalmar samt utvecklingen av högskoleutbildningen i anslutning till Rock City i Hultsfred. I detta sammanhang bör också nämnas Näringslivsservice, en efterfrågestyrd verksamhet med sikte på teknik- och kompetensöverföring, som är mycket uppskattad av näringslivet. Attitydförändring Vi har också fortsatt arbetet med att förändra attityderna i länet. Som ett led i detta har Regionförbundet med hjälp av docent Bo Angelöw på Växjö universitet tagit fram en så kallad möjlighetsbaserad utvecklingsmodell. Under året har drygt 1 000 medarbetare i länets kommuner och landstinget informerats om modellen vid ett antal seminarier. Attitydförändringsprojektet syftar till att lära oss att våga ta i svåra frågor och inse att det som gagnar grannen faktiskt också gagnar helheten. Vi måste bejaka nyheter, våga satsa framåt och glädjas åt allas framgångar samtidigt som vi är stolta över allt det goda och utvecklingsbara som finns i länet. Plats för tillväxt Studien Plats för tillväxt kärnkompetensområden och klustermiljöer i Kalmar län, som togs fram under år 2000, har varit en hjälp både i vårt och andras arbete med näringslivsfrågor. Flera av de utökade kärnkompetensområden, som nämns i studien, har under året tagit ett steg framåt i sin utveckling, t.ex. Rock City i Hultsfred (musikindustrin), Trätårtan i Nybro (träbearbetande företag) och Sustainable Sweden Southeast AB (miljöteknikföretag). Ungdomslänet Kalmar län börjar bli känt som ett aktivt ungdomslän. Under året påbörjades arbetet med det fjärde ungdomsparlamentet som arrangerades under mars månad 2002. 5

6 Lokala utvecklingscentrum Sedan starten av försöksverksamheten har vårt näringslivsarbete inriktats på uppbyggnaden av lokala strukturer med lokala utvecklingscentrum som det tydligaste exemplet. Idag finns elva lokala utvecklingscentrum etablerade i Kalmar län och sju så kallade branschcentrum. Kommunikationer i sydöstra Sverige Detta är titeln på en studie som Regionförbundet låtit göra under året. Studien har som utgångspunkt att så kallad regionförstoring är en nyckelfaktor för tillväxt och utveckling för vår region. Några förslag som skulle kunna bli en realitet om förslaget i rapporten förverkligas är att Kalmar, Karlskrona och Växjö skulle kunna fungera som Sveriges fjärde största storstadsregion, att det skulle kunna vara möjligt att ta sig från Linköping till skärgårdens port Västervik på mindre än en timme, att det skulle ta lite mer än tre timmar från storstadsmetropolen Köpenhamn till musikmetropolen Rock City Hultsfred. Kultur Kulturfrågor är en stor och för regional utveckling väsentlig del av Regionförbundets verksamhet. Förutom de omkring 52 miljoner kronor som fördelats i stöd för kulturella insatser i länet kan nämnas arbetet med projekten Film i Sydost, Kulturöset, Vida museum och konsthall, Alla tiders historia och Transit Zero. Delsekretariat Avslutningsvis kan nämnas att Regionförbundets kansli även är kansli för SydSam och Kalmar läns kustvattenkommitté samt delsekretariat för Mål 2 Södra och Mål 2 Öar.

7 Inledning Försöksverksamheten med ökat regionalt självstyre påbörjades den 1 juli 1997. Försöksverksamheten, som förutom i Kalmar län pågår i Skåne, Gotland och Västra Götalands län, avslutas den 31 december 2002. Under försöksverksamheten samlas en rad samhällsfunktioner, som tidigare funnits hos Landstinget i Kalmar län, Kalmar läns kommunförbund, Länsstyrelsen i Kalmar län och Statens Kulturråd, i Regionförbundet. Regionförbundet i Kalmar län är indirekt valt och ett uttryck för kommunernas och landstingets vilja att samarbeta för att påverka utvecklingen i Kalmar län i positiv riktning. Förbundet styrs av en fullmäktigeförsamling som väljs bland förtroendevalda från kommuner och landsting i länet. Modellen som prövas i Kalmar län innebär att landstinget tillsätter en tredjedel av ledamöterna i förbundsfullmäktige och kommunerna återstoden. För beredning och verkställighet har förbundsfullmäktige tillsatt en styrelse. Genom en politisk överenskommelse garanteras de mindre partierna representation i styrelsen, antingen som ordinarie ledamöter eller som ersättare. Regionförbundet har ingen beskattningsrätt utan verksamheten betalas av länets kommuner, landstinget och staten inom ramen för befintliga resurser som ersättning för de arbetsuppgifter som övertagits. En viktig princip är att arbetet skall utgå från den lokala nivån och att den regionala nivån har mer av en samordnande och kompletterande roll. Ambitionen är att arbetet inom Regionförbundet skall drivas så långt som möjligt i projektform, där arbetsgrupper bildas utifrån de uppgifter som skall lösas. De övergripande förutsättningarna för försöksverksamheten bestämdes i propositionen Den regionala samhällsorganisationen (1996/97:36) och det efterföljande riksdagsbeslutet den 5 december 1996.

8 1. Uppgifter Regionförbundet är en gemensam organisation för kommunerna och landstinget i Kalmar län med uppgift att ta tillvara länets möjligheter och främja dess utveckling. Av förbundsordningen framgår bland annat att Regionförbundet handhar uppgifter av regional karaktär. Regionförbundets uppgifter är dels uppgifter enligt lagen om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning, det vill säga: Besluta om en strategi för länets långsiktiga utveckling. Besluta om länstransportplaner. Beslut om fördelning av vissa statsbidrag till länets kulturinstitutioner. Besluta om användningen av vissa regionalpolitiska medel. Agera som regionens företrädare. dels uppgifter på grundval av medlemmarnas ställningstaganden, det vill säga: Ansvara för regional kulturverksamhet samt fördela regionala kulturanslag. Verka för att eftergymnasial utbildning samt forskning och utveckling samordnas och anpassas till regionens behov. Ansvara för regionala näringspolitiska utvecklingsinsatser. Ansvara för omvärldsbevakning, internationell verksamhet, marknadsföring och information inom förbundets uppgiftsområde. Ansvara för regional turismverksamhet. Ansvara för regional samordning och intressebevakning av miljöfrågor, arbetsmarknadsfrågor och kommunikationsfrågor. Verka för att organisationer i Kalmar län som arbetar med regionala utvecklingsuppgifter samordnar sina verksamheter. Ansvara för andra tillkommande regionala uppgifter från staten eller som medlemmarna väljer att tillföra förbundet.

9 2. Resurser och arbetssätt Förbundsfullmäktige Antalet ordinarie ledamöter i fullmäktige är 45. Varje medlem ska representeras av minst en ledamot och en ersättare. Kommunerna i Kalmar län väljer 30 och Landstinget i Kalmar län väljer 15 av förbundsfullmäktiges ledamöter. Följande personer var ordinarie ledamöter eller ersättare i förbundsfullmäktige vid årets slut: Kommun Ordinarie Ersättare Borgholm Lisbeth Lennartsson (c) Jan Erici (m) Stig Bertilsson (c) Eddie Forsman (m) Emmaboda Karl-Erik Nilsson (s) Ros-Marie Jonasson (c) Bo-Eddie Rossbol (s) Ingvar Erlandsson (m) Hultsfred Gun-Yvonne Fahlström (m) Lars Hagberg (s) Gunilla Aronsson (c) Bo Bergman (s) Högsby Solveig Ekh (s) Jonas Erlandsson (s) Kalmar Roger Kaliff (s) Kjell Henriksson (s) Bertil Dahl (v) Ove Aronsson (m) Bengt-Olof Roos (kd) Pierre Edström (fp) Sven-Evert Arvidsson (s) Mona Jeansson (s) Christina Petersson (v) Maj Linge (m) Anders Åkesson (c) Anders Andersson (c) Mönsterås Roland Åkesson (c) Ewa Klase (s) Ann Petersson (c) Tommy Englund (s) Mörbylånga Eddy Johnsson (s) Tommy Eliasson (s) Nybro Kent Ingvarsson (m) Bernt Svensson (s) Inger Rydbrink (s) Karin Helmersson (c) Göran Backrot (c) Bernt Jonsson (s) Martina Andersson (s) Junita Karlsson (kd) Oskarshamn Torsten Carlsson (s) Lena Nordenskjöld (m) Carl Bloom (mp) Lena Nilsson (s) Göte Pettersson (m) Peter Wretlund (s) Torsås Hans Wendell (c) Tulliki Åkesson (m) Vimmerby Västervik Landstinget Leif Larsson (c) Eva Berglund (s) Anita Bohman (s) Veikko Kärki (s) Bo Lundgren (m) Camilla Eriksson (c) Leif Hammarqvist (m) Tomas Peterson (m) Evy Jonsson (c) Lars-Eric Oscarsson (c) Anders Andersson (kd) Monica Bengtsson (kd) Åke Nilsson (kd) Gert Wollinger (s) Inger Loord (s) Ulf Nilsson (s) Berit Carlsson (s) Kristina Podolak-Andersson (s) Anders Waldenström (s) Iréne Fleetwood (v) Kerstin Bergström (mp) Kerstin Andersson (c) Peter Högberg (s) John Westby (s) vakant (s) Harald Hjalmarsson (m) Björn Rudin (kd) Göran Holmberg (m) Anita Carlsson (m) Saga Sigvardsson (c) Jan Andersson (c) Gurlie Frisk (kd) Berit Sjöö (kd) Björn Holgersson (fp) Lena Segerberg (s) Åke Ströberg (s) Lis Lyrbo (s) Evy Annér (s) Siv Holm (s) Eva-Lena Israelsson (s) Annkie Nyström (v) Niklas Holmgren (mp)

10 Styrelsen Förbundsfullmäktige utsåg den 15 januari 1999 styrelse för tiden till och med 2002 års utgång. Följande personer var ordinarie ledamöter eller ersättare i förbundsstyrelsen vid årets slut: Ordinarie Roger Kaliff (s), Kalmar * Anita Bohman (s), Västervik Bernt Svensson (s), Nybro Lena Segerberg (s), Landstinget * Berit Carlsson (s), Landstinget* Inger Loord (s), Landstinget Irene Fleetwood (v), Landstinget** Anders Åkesson (c), Kalmar* Evy Jonsson (c), Landstinget Bo Lundgren (m), Västervik * Tomas Peterson (m), Landstinget Eddie Forsman (m), Landstinget Åke Nilsson (kd), Landstinget** * = även ledamot i arbetsutskottet ** = även ersättare i arbetsutskottet Ersättare Tommy Eliasson (s), Mörbylånga Birgitta Elfström (s), Kalmar Gert Wollinger (s), Landstinget Niklas Holmgren (mp), Kalmar Camilla Eriksson (c), Västervik Junita Karlsson (kd), Nybro Pierre Edström (fp), Kalmar Revisorer Förbundsfullmäktige utsåg den 15 januari 1999 revisorer för tiden till och med 2002 års utgång. Följande personer var ordinarie revisorer eller ersättare vid årets slut: Ordinarie revisorer Torgny Nilsson (s) Karl-Gustav Kyrk (kd) Åke Johansson (m) Ersättare Bertil Åkesson (s) Ingrid Thour (fp) Conny Tyrberg (c) Övrigt Mål 2 Södra: Strukturfondsdelegationen: Anita Boman (s) Leif Larsson (c) Tommy Eliasson (s), ersättare Christina Henricsson (m), ersättare Övervakningskommittén: Solweig Ekh (s) Peter Johansson (m) Bo Bergman (s), ersättare Lillebil Grähs (c), ersättare

11 Mål 2 Öarna: Strukturfondsdelegationen: Yvonne Lindberg (-) Camilla Eriksson (c), ersättare Övervakningskommittén: Johnny Peterson (v) Ann Petersson (c), ersättare Euroregion Baltics råd: Evy Jonsson (c) Roger Kaliff (s) Styrgruppen för Polenprojektet RERES (avslutades under verksamhetsåret): Camilla Eriksson (c) Gert Wollinger (s) Energikontor Sydost: Kerstin Jönsson (m) Lena Nilsson (s) Personal Följande var anställda vid kansliet vid årets utgång: Anette Westerlund Annica Ohlsson Bertil Eifrém Camilla Håkansson (tjänstledig) Carola Karlsson Emma Roos (projektanställd) Emma Sturesson (projektanställd) Eva Emrin Gun-Britt Åkesson Gunilla Bäckman Hanne Lindqvist (trainee) Helena Ervenius Helena Nilsson Håkan Brynielsson Ing-Britt Rosander Ingemo Ullman Jan Tordkvist Karl Hägerdal (projektanställd) Kerstin Johansson Lena Westman Lennart Werner Loreta Burnyte (projektanställd) Magnus Dahl Magnus Gustafson (projektanställd) Margareta Nilsson Maria Lindbom Olof Falk

12 Per Ålind Per-Ola Hallberg Pär Kågefors Rolf A Karlsson (projektanställd) Sten Franzén Suzanne Bergfeldt Thomas Bjerkman Ulrika Joelsson Åsa Pettersson Ekonomi Resultaträkningens omslutning var 33,6 miljoner kronor (förra året 32,8 miljoner kronor). Resultatet visade ett överskott på 2,2 miljoner kronor, främst beroende på att vi fick 1,9 miljoner kronor från EU som ersättning för administrationen av Mål 5b åren 1998 till 2001. Vi betalade under året ut bidrag på 88,2 miljoner kronor (År 2000 80,7 miljoner). Ökningen beror främst på en höjning av det statliga regionalpolitiska anslaget. Övriga bidrag fördelades bland annat till institutioner och organisationer inom kulturområdet, samt till Almi. Det egna kapitalet uppgick vid årets slut till 2,8 miljoner kronor (förra året 0,6 miljoner). Intern administration Förutom de uppgifter som regleras i förbundsordningen administrerar Regionförbundet också: V delsekretariatet till strukturfondsdelegationen för Mål 2 Södra och till strukturfondsdelegationen för Mål 2 Öarna (se även sid 28), V Kalmar läns bibliotek (se även sid 42), V SydSams kansli (se även sid 17). Inom ramen för SydSam administrerar Regionförbundet även Sydsveriges Europakontor i Bryssel och SWEBALTCOP, som är ett europeiskt program för gränsregionalt samarbete i Östersjöområdet. V Kalmar läns kustvattenkommitté (se även sid 45). Det administrativa samarbetet med Kalmar läns kommunförbund fortsätter. Redovisningen för båda organisationerna hanteras i Regionförbundets redovisningssystem, medan löneredovisningen sker hos kommunförbundet. Kansliet är anslutet till landstingets telefonväxel. Vidare har vi tecknat hängavtal, via befintliga landstings- eller kommunavtal, med ett antal leverantörer, vilket innebär avsevärda besparingar för Regionförbundet. Kansliets lokaler hyrs av Kommunernas Hus i Kalmar AB. Bolaget ägs av Kalmar läns kommunförbund.

13 Medlemskap Regionförbundet var vid årets slut medlem i: V V V V V V V SydSam Euroregion Baltic Connect Sydost Carrefour Sydsverige Trätårtan IUC Träcentrum AB IUC Sydpoolen AB Utvärdering av försöksverksamheten från Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds Universitet Regionförbundet har tillsammans med Region Skåne och de båda kommunförbunden sedan 1998 avtal med Statsvetenskapliga institutionen vid Lunds Universitet om utvärdering av försöksverksamheten genom forskningsprojektet Skåne och Kalmar Regionalisering och flernivådemokrati. Utvärderingen bedrivs i två etapper om vardera två och ett halvt år. Den första etappen omfattar tiden till och med den 30 juni 2000 och den andra tiden därefter till och med den 31 december 2002. Resultaten av utvärderingen skall redovisas i en samlad slutrapport efter försöksverksamhetens utgång. Därutöver skall olika delresultat redovisas fortlöpande. I uppdraget ingår också att presentera forskningsrön i anslutning till idéseminarier och utbildningsdagar. Under 2001 har följande delrapporter utkommit inom projektets ram: Gissur O Erlingsson: Demokrati utan gränser. Öresundskommittén en okonventionell politisk konstruktion i det framväxande flernivåsystemet (Lund 2001) Matilda Broman: Regional utveckling Tillväxt och demokrati i förändring (Lund 2001) Övrigt Försöksverksamheten i Kalmar län har rönt stort intresse såväl inom Sverige som utanför rikets gränser. Vi har därför informerat om vår verksamhet vid ett antal studiebesök samt på ett antal konferenser runt om i landet. Under året har till exempel norska kommuner och regioner visat mycket stort intresse av våra erfarenheter och resultat. Vidare har många universitets- och högskolestuderande efterfrågat material om försöket. Flera studenter har också ringt eller besökt oss som ett led i deras arbete.

14 3. Nya arbetsformer Huvudsyftet med försöksverksamheten är bland annat att utveckla former för en bättre demokratisk förankring av det regionala utvecklingsansvaret. Försöksverksamheten ska också resultera i att vi prövar nya metoder för att utveckla den regionala verksamheten. Förbundsfullmäktige och förbundsstyrelsen har därför beslutat om ett antal nya arbetsformer. Nedan redovisas de arbetsformer som prövas för närvarande. Programberedningar En programberedning innebär att arbetet kring en aktuell politisk fråga leds av en politisk ledningsgrupp. Programmet ska vara avgränsat både i innehåll och tid. Under året har följande beredningar arbetat: V V V V Tillväxtberedningen Kulturberedningen Konkurrensberedningen HUKA-beredningen för insatsområdet Bruka och bevara länets natur- och kulturmiljöer Erfarenheterna av programberedningar är mycket goda. Arbetsformen innebär att man sätter fokus på en given fråga och möjligheten att låta andra än representanter för Regionförbundets medlemmar ingå i beredningar har berikat arbetet med spännande synpunkter och diskussioner. Rapportörer Rapportör innebär att en, alternativt två, ledamöter utses av styrelsen att arbeta med en aktuell politisk fråga. Arbetet ska vara avgränsat såväl i innehåll som i tid. Under 2001 har V V V Gert Wollinger (s) och Christer Johnsson (c) haft ett delat rapportörskap för gymnasieskolans framtida förutsättningar, Leif Larsson (c) och Anna Hedh (s) haft ett delat rapportörskap för landsbygdsoch glesbygdsfrågor, Bengt-Olof Roos (kd) och Berit Carlsson (s) haft ett delat rapportörskap för djupförvarsfrågan. Rapportörskapen har inneburit att berörda politiker fått möjlighet och i viss mån också haft skyldighet att fördjupa sig i en speciell fråga för att sedan också föredra ärendet inför förbundsstyrelsen eller förbundsfullmäktige. Politikerna har haft möjlighet att lägga politiska aspekter på ärendena på ett annat sätt än vid traditionell beredning, och fått möjlighet att äga frågan.

15 Kontaktpersoner Förbundsstyrelsen har utsett ett antal kontaktpersoner att särskilt följa vissa frågor å styrelsens vägnar under mandatperioden. Följande kontaktpersoner är utsedda: V V V V V Bernt Svensson (s) och Tomas Peterson (m) för infrastruktur Berit Carlsson (s) och Pierre Edström (fp) för IT Niklas Holmgren (mp) och Rose-Marie Jonasson (c) för miljöfrågor Birgitta Elfström (s) och Karin Helmersson (c) för ungdomsfrågor Gert Wollinger (s) och Lena Nordenskiöld (m) för kulturfrågor Öppna styrelsesammanträden Förbundsfullmäktige öppnade tidigt möjligheten för allmänheten att få delta i förbundsstyrelsens sammanträden, och var också först i landet med detta, ett exempel som senare följts av andra. Även om möjligheten funnits kan konstateras att endast en blygsam del av länsinnevånarna utnyttjat denna möjlighet. Jämställdhet Under året har Regionförbundets jämställdhetsarbete utvecklats. Dels har styrelsen beslutat att arbetet med RUPEN 3 ska jämställdhetssäkras, dels deltar Regionförbundet tillsammans med fyra kommuner och ett antal statliga myndigheter aktivt i ett omfattande utvecklingsprogram inom området. Nätverket för regional utveckling Nätverket för regional utveckling är vårt breda regionala partnerskap. Det är öppet till sin karaktär, vilket innebär att i princip alla som så önskar får vara med. Samtidigt krävs att man ska vara beredd att aktivt bidra till arbetet. Detta nätverk är ett återkommande forum för samtal om det regionala utvecklingsprogrammet, RUPEN hur man tillsammans ska genomföra den, hur man följer upp åtgärderna och hur man reviderar den med jämna mellanrum. Regionalt tillväxtavtal Under 2001 har genomförandet av tillväxtavtalets fem insatsområden fortsatt. Liksom för år 2000 har dock finansieringen inte kommit upp i den nivå som parterna var överens om när avtalet lämnades över till regeringen i februari 2000. Det är i första hand den statliga finansieringen som blivit lägre än förväntat. Inte desto mindre har man inom de fem insatsområdena kommit långt i genomförandet: Utvecklingen av Lokala Utvecklingscentrum (LUC) har fortsatt. Under året har såväl Hultsfreds Näringslivscentrum (HNC) som Möre Resurscentrum (MRC) startats och kommit igång bra. Befintliga LUC har stabiliserats och tagit nya steg i sin utveckling mot att bli den viktiga lokala mötesplatsen och kompetensförmedlaren.

Musik- och upplevelseindustrin i Hultsfred har också fortsatt att utvecklas positivt. Byggnationen av den nya högskoleanläggningen vägg i vägg med Metropol är ett synligt tecken. Baltic Business School invigdes formellt i oktober i sina nyrenoverade lokaler på Brofästet (f.d. Teleskolan). Handelshögskolan har fått en mycket positiv start med god elevtillströmning. Högskolans Näringslivsservice har fortsatt att bidra till kunskapsförsörjning och affärsutveckling mellan näringsliv, högskolor, universitet och institut. Det försämrade ekonomiska läget för Teknopol, en av Näringslivsservice viktigaste finansiärer, är dock ett orosmoln inför framtiden. Designutbildningen i Nybro håller på att förverkligas och det gamla Pukebergsområdet har under året gradvis förvandlats till en intressant högskolemiljö med glasformgivningsförtecken. Advisory Board Regionförbundet har knutit till sig ett antal forskare och fria yrkesutövare i ett så kallat Advisory Board. Gruppen har till syfte att fungera som bollplank och rådgivare i strategiska frågor för Regionförbundets verksamhet och länets utveckling. Följande personer ingår i gruppen: 16 V V V V V Ulrika Knutsson, journalist på Månadsjournalen Magnus Jerneck, docent på statsvetenskapliga institutionen i Lund PO Berg, professor på Stockholm School of Entrepreneurship Åke Fagelberg, vd Företagarnas Riksorganisation Ulf Jacobsson, chef för Industrins Utredningsinstitut Näringslivsråd Regionförbundet bildade under 1998 ett näringslivsråd som består av: - Anders Norman, ordförande i Almi Kalmar län - Sören Henricsson, ordförande i Företagarna i Kalmar län - Bo Carlsson, ordförande i Sydsvenska Industri- och Handelskammaren - Lars-Gunnar Hellström, LRF - Ejlon Fransson, Svenskt Näringsliv Ungdomsparlamentet 2002 Ungdomsparlament 2002, som är det fjärde i ordningen, är ett demokratiprojekt för länets gymnasieelever. Syftet med Ungdomsparlamentet är att öka samhällsengagemanget och det faktiska inflytandet i politiken. Regionförbundet anställde under sensommaren 2001 tre ungdomar för att påbörja arbetet med Ungdomsparlamentet 2002. Parlamentet ska genomföras i mars på Metropol i Hultsfred.

Sydöstra Sverige Regionförbundet har under året fortsatt det sedan tidigare påbörjade samarbetet med Blekinge och Kronobergs län. Samarbetet innebär bland annat att presidierna i kommunförbundet och landstinget i Kronobergs län samt Region Blekinge träffar Regionförbundets presidium cirka fyra gånger om året för att behandla gemensamma frågor (se även bland annat Euroregion Baltic, sid 19). SydSam SydSam är en samarbetsorganisation för kommunförbund, landsting och regionförbund i Sydsverige. Indirekt är 77 kommuner i de sex länen Skåne, Halland, Jönköping, Kronoberg, Blekinge och Kalmar anslutna till SydSam. Syftet är att profilera Sydsverige som en intressant region i Europa och att samverka i frågor av övergripande regionalt intresse. SydSam är därmed ett komplement till det arbete som bedrivs på läns- och kommunnivå. SydSam är en nätverksorganisation med en liten kanslifunktion hos Regionförbundet och ett lobbykontor i Bryssel. Delar av kanslifunktionen för ett av SydSam initierat och av EU finansierat Östersjöprogram, SWEBALTCOP, finns också hos Regionförbundet. Genom SydSam får Regionförbundet tillgång till kontaktytor, nätverk och kunskap som i många avseenden bidrar till att stimulera det regionala utvecklingsarbetet för Kalmar län. Internationellt samarbete Länets geografiska läge och de nya förutsättningarna som skapas i Östersjöregionen samt internationaliseringen i ett vidare perspektiv innebär ett behov av att finna fungerande politiska samarbetsstrukturer även utanför vårt land. Några exempel på detta är Euroregion Baltic och SydSams verksamhet med ett representationskontor i Bryssel. Regionförbundet har också inlett ett samarbete med Katalonien i Spanien. Motioner Under 2001 har följande fyra motioner inkommit till Regionförbundet: Motion (2001:1) från Miljöpartiet de Gröna angående GMO-fri zon i Kalmar län (styrelsen har 79/01 behandlat motionen inför beslut i fullmäktige 55/01) Motion (2001:2) från Miljöpartiet de Gröna om att minska vägsaltet i Kalmar län (styrelsen har 102/01 behandlat motionen inför beslut i fullmäktige 56/01) Motion (2001:3) från Centerpartiet Det behövs ett Högsbypaket (styrelsen har 58/01 behandlat motionen inför beslut i fullmäktige 57/01) Motion (2001:4) från Kristdemokraterna angående gymnasieskolans lärande i arbete (arbetsutskottet har 144/01 behandlat motionen inför beslut i styrelse och fullmäktige under 2002) 17

18 Politisk organisation Fast struktur (enligt lag om försöksverksamhet) Förbundsfullmäktige Fullmäktigegrupp Förbundsstyrelse Arbetsutskott Behovsrelaterad struktur 1. Programberedningar 2. Rapportörer 3. Kontaktpersoner 4. Referensgrupper Regional mobilisering 1. Idéseminarier 2. Kommunfullmäktige o.dyl. 3. Styrelsekonferenser o.dyl. 4. Näringslivsråd 5. "Nya" offentliga rum 6. Runda-bordssamtal 7. Nätverket för regional utveckling 8. Ungdomsparlament

19 4. Genomförda åtgärder under 2000 A. Aktivt utnyttja och bidra till utvecklingen i Östersjöregionen Euroregion Baltic Euroregion Baltic (ERB) bildades 1998. Medlemmar är Pommerns län i Polen, den ryska enklaven Kaliningrad, Klaipeda län i Litauen, Liepaja län i Lettland, den danska ön Bornholm samt Blekinge, Kalmar och Kronobergs län i sydöstra Sverige. Högsta beslutande församling är Rådet. Kalmar län har under år 2001 innehaft såväl ordförandeskapet (Roger Kaliff) som huvudsekretariatet i ERB. Samarbetet inom Euroregion Baltic (ERB) är ett mycket långsiktigt samarbete som syftar till att utveckla regionen till en ekonomisk bärkraftig region i norra Europa. Därmed bidrar ERB-samarbetet till att målen för EU:s politik i Östersjöregionen kan uppnås mål om säkerhet, ekonomisk utveckling och utjämning mellan olika delregioner, god miljö etc. Under året har ERB beslutat om att genomföra det så kallade Seagull-DevERBprojektet. Projektet är ett led i att fördjupa och konkretisera samarbetet inom Euroregion Baltic. Projektet syftar till att utarbeta dels en långsiktig strategi för regionens utveckling, dels ett gemensamt transnationellt utvecklingsprogram för ERB (Joint Transnational Development Programme JTDP) som ska ligga till grund för investeringsanalyser och investeringar. Kalmar läns representationskontor i Gdansk Kalmar län har under året omorganiserat sin representation i Polen och Gdansk. Den 1 juli 2001 inleddes ett samarbete med Affärsutveckling Polen, ENA. Företaget, som har lång erfarenhet av att verka i Polen, har idag två kontor i Polen (Gdansk och Warszawa) och ett i Växjö. ENA har bland annat svensk- och engelsktalande personal samt goda kunskaper om marknaden i Polen och om strukturen i svenskt näringsliv. En invigning av samarbetet hölls i slutet av november på kontoret i Gdansk. Avtalet är till en början på ett år, men om allt fungerar väl är avsikten ett långsiktigt samarbete. I avtalet ingår bland annat att företag och organisationer från länet som besöker Gdansk ska få tillgång till arbetsplats och möteslokal på ENA:s kontor. ENA ska också sprida information och på olika sätt marknadsföra Kalmar län och dess näringsliv. RERES-projektet avslutades RERES-projektet avslutades under verksamhetsåret. Projektet, som startade i början av år 1999, har varit ett samarbetsprojekt mellan Regionförbundet i Kalmar län, Region Skåne och de två nordpolska storregionerna Pommern och Västpommern alla med nybildade regionala organ och därmed nya arbetsuppgifter. Syftet har varit att lära av varandra genom kompetens- och erfarenhetsutbyte och att lägga en grund för ett fortsatt, fördjupat och allt mer konkret samarbete. Ett delsyfte har varit att stödja de polska parterna i förberedelsearbetet inför det polska EU-inträdet.

20 Några huvudresultat: Fem större arbetskonferenser har genomförts med drygt 30 seminarier och workshops. Konferenserna har sammantagit samlat 425 deltagare, varav 92 politiker och 17 tjänstemän från Kalmar län. Konferenserna har resulterat i ett stort antal konkreta förslag till fortsatta samarbetsprojekt, främst inom områdena regional utveckling, miljö och förebyggande hälsovård. Dessa projektförslag diskuteras nu vidare inom bland annat ramen för de samarbetsavtal som har ingåtts mellan Pommernregionen och de tre svenska sydostlänen. Nätverk mellan politiker främst från Kalmar och Pommern har byggts upp och flera partiinriktade möten har anordnats som en sidoeffekt av projektet. Det läkarprojekt som innebär att polska läkare efter viss språkutbildning nu arbetar på svenska sjukhus i Sydsverige är också en sidoeffekt av RERES-projektet. En annan sidoeffekt av projektet är att SydSam och det svenska generalkonsulatet i Gdansk under det svenska ordförandeskapet våren 2001 tillsammans genomförde tre regionala seminarier i norra Polen om EUförberedelser på regional och lokal nivå. Samarbetsavtal med Pommernregionen Ett nytt samarbetsavtal mellan Pommernregionen i Polen och de tre sydostlänen i Sverige ingicks i början av året. Svenska parter är Regionförbundet i Kalmar län, Landstinget och Kommunförbundet i Kronobergs län samt Region Blekinge. Avtalet ersätter de tidigare samarbetsavtal som fanns mellan de svenska parterna och de nordpolska län som numera är sammanslagna till den större Pommernregionen.