kontor MM-enkäterna Kjell Andersson Inger Fagerlund Göran Stridh Wenche Aslaksen Reviderad och uppdaterad augusti 2014 / Kjell Andersson andersson.kh@telia.com www.inomhusklimatproblem.se
Bakgrund Klagomål på innemiljön i icke-industriella arbetsplatser är vanliga. Såväl besiktningar från Arbetsmiljöverket som specifika miljöundersökningar har påvisat brister i inomhusklimatet. Orsakerna är bland annat ett snabbt byggande på ibland olämplig fuktig mark olämpligt byggnadsutförande där onödig fukt byggts in i konstruktionen användning av obeprövade material, där framför allt kunskapen om deras fuktkänslighet inte varit tillräckligt känd en otillräcklig och ibland obefintlig ventilation eftersatt underhåll av byggnader och otillräckliga rutiner för drift och underhåll av ventilations- och värmesystem otillräckliga städrutiner en felaktig användning av lokalerna genom att personbelastningen är större än vad ventilationssystemen är dimensionerade för. De klagomål på inomhusmiljön som oftast rapporteras är av komforttyp (för varmt, för kallt, instängd dålig luft, torr luft samt obehaglig lukt) och de symtom som anges är oftast diffusa och vanligt förekommande i populationen (trötthet, tunghetskänsla i huvudet, huvudvärk, slemhinnesymtom från ögon, näsa och hals samt hudtorrhet). Tekniska mätningar ger sällan särskilt anmärkningsvärda värden, även om klagomålen är omfattande, och detta gör det hela svårhanterligt. Den så kallade Örebromodellen utgör ett hjälpmedel för att hantera sådana situationer. Örebromodellen Modellen baseras på en WHO-strategi från början av 1980-talet och bygger på att man genomför utredningen stegvis, vidtar basala åtgärder först och utvärderar insatta åtgärder. En basal princip i Örebromodellen utgörs av att brukarna bedöms vara de som bäst kan beskriva inomhusklimatet. Genom att jämföra svarsutfallet för brukarna med motsvarande från innemiljöer utan kända klimatproblem kan man få en uppfattning om vad som förorsakar problemen. Därefter går man vid behov vidare med tekniska utredningar. Metodiken beskrivs närmare i nedanstående litteratur [1,2,3,4]. En rapport om hur man som skadeutredare bör gå tillväga har utarbetats av Swesiaq och finns åtkomlig via deras hemsida www.swesiaq.se. Tyvärr är det fortfarande vanligt att man vid klagomål på innemiljön börjar med mer eller mindre avancerade tekniska mätningar av mikrobiologisk, kemisk eller partikelkaraktär. Detta medför ofta att det uppkommer situationer med oro, misstroende och störda relationer samtidigt som kostnaderna för utredningarna rusar i höjden. Örebromodellens sätt att hantera liknande situationer redovisas i några artiklar [1,5]. 2
Enkäterna Upplevelserna och erfarenheterna från brukarna samlas in via standardiserade enkäter. Enkäten MM 040 NA Kontor baseras på basenkäten MM 040 NA, där man efterfrågar besvärande innemiljöfaktorer, förekomst av symtom och dessas eventuella relation till den aktuella miljön förutom frågor om den psykosociala miljön och vissa bakgrundsfaktorer. I den aktuella enkäten tillkommer mer detaljerade frågor om den fysiska miljön och arbetsförhållandena. Referensmaterialet för arbetsmiljöer utan kända klimatproblem är hämtat från en studie av sunda arbetslokaler (7 kontor och 2 skolor) [6] and redovisas i graferna (ofta kallade rosorna ) som skuggat område. Ytterligare referensmaterial för den specifika enkäten redovisas närmare i slutet av denna. Enkätundersökningen Allmänt Vid kartläggning av innemiljöer med hjälp av enkäter är det viktigt att undersökningen är väl förankrad bland såväl brukarna som beslutsfattare på olika nivåer. Att genomföra en miljöundersökning utan att ha en beredskap för att också genomföra förändringar vid behov leder inte till något positivt. Syftet med undersökningen måste också klart anges i informationen till personalen. En enkätundersökning på en arbetsplats kan ofta genomföras på någon vecka, helst under tidig vårvinter för att täcka in uppvärmningssäsongen. Det är naturligtvis möjligt att utföra undersökningen vid andra årstider men referensdata är hämtade mestadels från undersökningar utförda mellan november och maj. Personalen informeras via ett brev om syfte och handläggningsrutiner. Det är viktigt att man informerar om hur enkäterna hanteras för att bevara integriteten. En lämplig lösning kan vara att personalen lämnar den ifyllda enkäten i ett förslutet kuvert till kontaktpersonen på arbetsplatsen. I god tid före undersökningen bör en allmän information ha lämnats till alla berörda om den förestående enkätundersökningen. Bortfall För att kunna bedöma materialet är det viktigt att bortfallet är känt. Ett bortfall förekommer alltid i enkätundersökningar p g a ledigheter, sjukdom eller p g a att alla inte vill delta. I samband med inskick för bearbetning är det viktigt att bortfallets storlek anges, då detta har betydelse vid tolkningen av materialets representativitet. Bearbetning och analys Enkätmaterialet bearbetas och analyseras därefter på ett lämpligt sätt. Hur detta går till och vilka som hanterar enkäten bör beskrivas i informationen till alla berörda. Ett exempel på följebrev redovisas nedan. 3
Följebrev - förslag Logotype Bäste Medarbetare! Hyresvärden önskar göra en kartläggning av innemiljön på fastigheten xx vid X-vägen som ett led i arbetet på att få en bra innemiljö. En del i kartläggningen är denna enkätundersökning som riktar sig till alla som vistas i fastigheten. Enkätundersökningen genomförs i samarbete med vid Miljömedicin MM Konsult AB i Örebro, (ansvarig Kjell Andersson, tidigare överläkare Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro). Sedan enkäten besvarats stoppas den i medföljande svarskuvert som klistras igen. Ansvarig kontaktperson hos hyresvärden (NN telefon XXX-XXXXXX) ser till att enkätkuverten samlas in och oöppnade skickas för analys. All bearbetning och analys kommer att ske på ett säkert sätt. Efter undersökningens genomförande kommer enkäterna att destrueras. Resultatet av enkätundersökningen och lämnade kommentarer kommer att redovisas på ett sådant sätt att ingen enskild individ kan identifieras. Namnet behöver inte anges, men det är viktigt att såväl företag som våningsplan anges på enkäten. Det är vår förhoppning att alla vill delta i denna undersökning så att resultatet blir så tillförlitligt som möjligt. Se därför till att den ifyllda enkäten stoppas i svarskuvertet och så snart som möjligt lämnas till kontaktpersonen. På förhand tack för Din medverkan! YYY-stad månad 201x NN Fastighetschef NN Kontaktperson 4
Tolkningen Resultatet presenteras lämpligen i grafisk form eller tabellform där såväl frekvensen av besvärande miljöfaktorer som symtom redovisas och jämförelser görs med andra material. Det är möjligt att göra jämförelser symtom för symtom respektive miljöfaktor för miljöfaktor, men oftast har man mest glädje av att värdera klagomåls- och symtommönstren. Basprinciperna för tolkningen visas nedan. Naturligtvis är resultaten ofta inte så entydiga. Stor hjälp kan man därvid ha av de specifika kommentarer som lämnas i enkäterna. Tolkningsprinciper Tolkningen av såväl miljöfaktorgraf som symtomgraf är i vissa fall lätt, i andra fall betydligt svårare. I de fall graferna har utseende enligt Figur A och Figur B på nästa sida kan man med stor säkerhet peka på sannolika klimatproblem, som därefter kan kontrolleras/verifieras genom besök på platsen eller via mätningar. Vid tolkningen är det viktigt att hänsyn tas till bortfallet. Ett bortfall på 25 % brukar inte äventyra tolkningsmöjligheterna, men vid högre bortfallsfrekvenser måste man vara medveten om den ökade osäkerheten i tolkningen, speciellt vid små materialstorlekar. Resultatpåverkande faktorer Rapporterade symtomfrekvenser skiljer sig åt beroende på vissa individkarakteristika, främst kön och allergistatus [3]. Materialstorlek Vid små material blir tolkningen mer osäker då olika individfaktorer får relativt större inverkan. Vid riktigt små material får man vara extra försiktig och betrakta utfallet mest som signaler som bör kontrolleras närmare. Vid små material kan även ganska stora skillnader i frekvens mellan det aktuella studiematerialet och jämförelsematerialet betingas av slumpen. En viss hjälp vid bedömningen kan man ha av den grova tabell som visas nedan. Tabellen läses på följande sätt: Jag har en fråga med referensvärdet 10 %. För att kunna uttala mig om en förhöjd frekvens föreligger för en grupp på 100 personer krävs att den studerade gruppen minst har besvärsfrekvensen 19 % (10 % + 9 %). För en grupp på 50 personer krävs en skillnad på 12 %, d v s en besvärsfrekvens på 22 % (10 % + 12 %) o s v. Erforderliga skillnader vid gruppstorlekar Referensfrekvens (%) 20 50 100 200 500 3 18 10 6 4 3 6 20 11 7 5 4 10 21 12 9 6 5 20 22 14 10 8 6 40 22 15 12 9 7 5
MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % Belysning Damm och smuts Drag MILJÖFAKTORER (ofta besvärad) % Belysning Damm och smuts Drag Buller För hög Buller För hög Andras tobaksrök 40% 80% Varierande Andras tobaksrök 40% 80% Varierande Statisk elektricitet För låg Statisk elektricitet För låg Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft Obehaglig lukt Torr luft Instängd "dålig" luft BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Torr, kliande, rodnad hud på händerna Annat Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk BESVÄR/SYMTOM (ja,ofta) % Torr, kliande, rodnad hud på händerna Annat Trötthet Tung i huvudet Huvudvärk Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Fjällning/klåda i hårbotten/öron 20% 40% Illamående/yrsel Torr eller rodnad hud i ansiktet Hosta Koncentrationssvårigheter Klåda, sveda, irritation Heshet, halstorrhet i ögonen Irriterad, täppt eller rinnande näsa Torr eller rodnad hud i ansiktet Hosta Koncentrationssvårigheter Klåda, sveda, irritation Heshet, halstorrhet i ögonen Irriterad, täppt eller rinnande näsa Figur A. Utfallet med höga klagomålsfrekvenser på dålig luft och allmänsymtom talar för ventilationsproblem. Figur B. Utfallet med klagomål på obehaglig lukt och förhöjd frekvens av slemhinnesymtom talar för föroreningar i luften. Det är inte möjligt att från enkätutfallet avgöra om gaser eller partiklar är mest avgörande. Sannolikt finns här en bakomliggande fuktskada. 6
Jämförelsedata En viktig del vid tolkningen utgörs av jämförelser mellan olika grupper med liknande eller helt olika miljöer. Nedan redovisas därför referensdata för dels miljöer utan kända klimatproblem (n=319 [6]), dels referensdata från ett stort antal objekt som undersökts med samma teknik. Inom detta senare material finns såväl miljöer med problem, kontrollmiljöer som miljöer ingående i större kartläggningsundersökningar (s.k. surveys). Rapporteringen av symtom varierar mellan olika grupper beroende på olika personrelaterade faktorer, där allergisk läggning, kön och ålder har viss betydelse. Normalt är dock fördelningen av dessa faktorer inte så sned att det påverkar utfallet i större grad. Betydelsen av ovan nämnda faktorer finns redovisade i olika artiklar, åtkomliga via www.inomhusklimatproblem.se under Publikationer. Beskrivning av jämförelsematerialen Material MM 040 NA Kontor (n=9 247) Referensdata från 127 kontorsmiljöer spridda över hela landet, i flera fall med misstänkta klimatproblem eller för kontroll efter vidtagna åtgärder. Materialet insamlades mellan 2003 och 2009. Denna enkät innehåller fler frågor än grundenkäten. Databasen finns närmare beskriven i rapporten Metodanalys 2 tillgänglig via hemsidan www.inomhusklimatproblem.se under fliken Analyser. Materialet har indelats i tre delar där tredjedelen med minst klagomål på innemiljön bedöms utgöra bästa referensmaterial för kontorsmiljöer utan större inneklimatproblem. Detta baseras bland annat på att utfallet överensstämmer med resultatet från den enda större stickprovsundersökningen som genomförts i Sverige för kontorsmiljöer [7]. Med tanke på olika förekommande typer av kontorsmiljöer har indelning också gjorts i vanliga cellkontor respektive kontor med öppna landskap. Material MM 040 NA (n=319) Referensdata för byggnader utan kända klimatproblem. Materialet innehåller data från 7 kontor och 2 skolor insamlade 1989 [6]. Vi har inte funnit anledning ta fram nya referensdata eftersom dessa fungerar också på 2000-talet. 7
Tabell 1. Andelen individer (uttryckt i procent) som ofta rapporterar besvärande miljöfaktorer. Kontor (n=9 247) Kontorstyp Referens Bra Normal Problem cellkontor landskap Bas antal 3 097 3 899 2 251 5321 3530 319 Drag 7 12 18 8 16 4 För hög 7 13 19 12 13 5 Varierande 9 17 24 12 21 5 För låg 10 18 25 14 23 5 Instängd ( dålig ) luft 22 36 46 34 33 10 Torr luft 26 36 48 35 35 20 Obehaglig lukt 5 6 15 9 7 5 Statisk elektricitet med stötar 3 4 5 4 3 4 Andras tobaksrök 2 3 4 3 2 7 Buller 9 11 20 9 17 9 Belysning 5 10 17 7 13 8 Damm och smuts 7 17 26 14 19 10 Tabell 2. Andelen individer (uttryckt i procent) med ofta förekommande symtom. Kontor (n=9 247) Kontorstyp Referens Bra Normal Problem cellkontor landskap Bas antal 3 097 3 899 2 251 5321 3530 319 Trötthet 25 28 38 29 30 10 Tung i huvudet 11 14 22 15 16 5 Huvudvärk 8 10 15 10 11 5 Illamående/yrsel 1 2 3 2 2 1 Koncentrationssvårigheter 5 6 8 4 9 2 Ögonbesvär 12 14 20 16 13 6 Näsbesvär 12 13 18 14 13 9 Halstorrhet 8 8 12 9 8 5 Hosta 5 5 7 5 6 3 Torr hud i ansiktet 8 8 12 10 9 5 Fjällning/klåda i ansiktet 7 6 9 8 6 6 Torra händer 6 8 9 8 7 4 Tabell 3. Andelen individer (utryckt i procent) som rapporteras ha eller ha haft allergisk sjukdom. Kontor (n=9 247) Kontorstyp Referens Bra Normal Problem cellkontor landskap Bas antal 3 097 3 899 2 251 5321 3530 319 Astma 13 13 14 13 13 9 Hösnuva 21 22 22 22 21 17 Eksem 24 23 25 25 22 21 8
Tabell 4. Upplevd psykosocial miljö (uttryckt i procent). Kontor (n=9 247) Kontorstyp Referens Bra Normal Problem cellkontor landskap Bas antal 3 097 3 899 2 251 5321 3530 319 Ofta engagerande och stimulerande arbete 81 78 73 83 71 80 Ofta för mycket att göra 25 25 27 27 23 30 Ofta påverkansmöjligheter 35 32 27 35 29 33 Ofta stöd från kamrater 57 66 61 57 68 51 Tabell 5. Personalens upplevelse av den fysiska arbetsmiljön. Bra anger andelen som besvarat alternativen bra och mycket bra. Dålig anger andelen som besvarat alternativen dålig och mycket dålig. Andelen anges i procent. Kontor (n=9 247) Kontorstyp Bra Normal Problem cellkontor landskap antal 3 097 3 899 2 251 5321 3530 Temperaturförhållandena Bra 26 22 15 27 22 Acceptabla 43 43 33 41 40 Dåliga 21 36 53 32 38 - alltför kallt på vinterhalvåret 26 30 44 31 33 - alltför kallt på andra tider 11 22 23 13 28 - alltför varmt på sommarhalvåret 27 29 39 37 21 - alltför varmt på andra tider 8 16 20 13 16 Städningen Bra 56 40 39 49 39 Acceptabel 34 39 35 35 39 Dålig 10 22 26 17 22 - allmänstädningen otillräcklig 13 22 27 19 21 - allmänstädningen dåligt utförd 5 10 14 8 10 - damm på skåp o dyl 19 28 32 24 28 -otillräcklig toalettstädning 6 14 15 9 15 Bullersituationen Bra 51 39 31 50 29 Acceptabel 36 42 42 38 42 Dålig 14 19 27 13 28 - ventilationen stör 11 9 13 13 7 - buller utifrån 10 11 16 14 9 -dålig akustik 5 6 12 5 10 - störningar från andra 28 39 43 22 59 Luftkvaliteten Bra 32 19 14 22 23 Acceptabel 43 42 30 39 41 Dålig 25 39 55 36 36 - sämre tidiga morgnar 13 14 16 17 10 - sämre på eftermiddagar 13 25 26 19 25 - olika i olika lokaler 26 29 39 34 26 -vädringsmöjligheter saknas 10 20 26 12 27 -lukter förekommer 17 23 31 25 19 9
Tabell 6. Förekomst av ofta förekommande stress och stressrelaterade symtom. Kontor (n=9 247) Kontorstyp Bra Normal Problem cellkontor landskap antal 3 097 3 899 2 251 5321 3530 Känt dig stressad 18 18 24 20 19 Varit lättirriterad för småsaker 5 5 8 5 7 Haft sömnsvårigheter 11 11 14 11 11 Att tänka på Förankra undersökningen bland alla berörda. Informera alla berörda om syftet med enkätundersökningen. Försök minimera bortfallet och se till att detta registreras. I de fall man önskar dela in materialet i grupper efter exempelvis våningsplan eller avdelningar är det viktigt att grupperna inte blir alltför små. Erfarenhetsmässigt räcker det inte att be de svarande att ange var de arbetar/vistas utan man bör se till att materialet samlas in och skickas in för bearbetning gruppvis i buntar. Redovisa resultatet av enkätundersökningen för alla berörda. Sedan eventuella åtgärder vidtagits är det viktigt att man kontrollerar att miljön också förbättrats i önskad grad. Ytterligare information fås på www.inomhusklimatproblem.se. 10
Referenser 1. Andersson K, Stridh G. Byggnader med störningar i inomhusklimatet en utredningsmodell. AMA-nytt, Mark-Hus 1990;2:27-30. Referens 1*. 2. Andersson K, Stridh G, Fagerlund I, Engström I. Strategi för förbättrad skolmiljö - enkät, inspektion och teknisk mätning. Läkartidningen 1992;32-33:2587-90. 3. Andersson K. Epidemiological approach to indoor air problems. Indoor Air, 1998; Suppl 4:32-39. 4. Andersson K, Vihlborg P. Tolkning av enkätdata och behov av hälsoundersökningar. Stridh G, Andersson K, Fagerlund I, Westberg H. (Red). Inomhusklimat Örebro 2012 konferens i Örebro 14-15 mars 2012. Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro. Referens 61*. 5. Andersson K, Stridh G, Ekberg L, Samuelson I. Kemiska, mikrobiologiska och partikelmätningar hjälpmedel eller big business? Bygg & Teknik 5/2004. Referens 16*. 6. Andersson K, Fagerlund I, Larsson B, Referensdata till frågeformulär MM 040 NA Inomhusklimat (Arbetsmiljö). Rapport M5/90. Yrkes- och miljömedicin i Örebro. Referens 2*. 7. Stenberg B, Hansson Mild K, Sandström M, Sundell J, Wall S. A prevalence study of the sick building syndrome (SBS) and facial skin symptoms in office workers. Indoor Air 1993;3:71-81. * tillgängliga via hemsidan www.inomhusklimatproblem.se 11