Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar



Relevanta dokument
Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Nya Perspektiv i Falkenberg Seminarium dec 2007

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

Ledningsrapport mars 2017

Månadsrapport mars 2017 Region Norrbotten

Ledningsrapport april 2017

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader

Ledningsrapport december 2017

Ledningsrapport augusti 2017

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Månadsrapport oktober 2017

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården

Ledningsrapport september 2017

Patienter i specialiserad vård 2007

HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

STYRDOKUMENT FÖR VERKSAMHETSOMRÅDE BARN-KVINNA

Framtidens sjukvård. Aronsborg 27 november 2013 Göran Stiernstedt

Ledningsrapport december 2018

Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård. Privatvårdsdagen

Ledningsrapport april 2018

Lättläst program för landstingsvalet 2018

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Ledningsrapport september 2018

HSN S 22 nov befolkningens uppfattning om vården. Befolkning, vårdkonsumtion och. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december Medellivslängden i Sverige Åldersstruktur Epidemiologi

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

HSN N 18 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer

HSN G 4 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

Stockholmsvården i korthet

SVENSK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD UNDER 1990-TALET

Månadsfakta oktober 2016

Månadsfakta september 2016

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Ledningsrapport december 2016

Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden

SCB: Sveriges framtida befolkning

Trend Vårdbarometern

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.

En god vård? SoS 2018

Resultat per september inklusive uppföljning av åtgärdsplan för ekonomi i balans 2016

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Vårdkonsumtion. Rolf Forsman chefcontroller

Den sjuka vården. Ekerlids Förlag, juni Stefan Fölster Anders Morin Olof Hallström Monica Renstig Ekonomijournalist Monica Renstig.

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson.

Mångfald och valfrihet för alla

Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM

Behovskartläggning. Komplettering till behovskartläggning 2011 samt fördjupning av äldre hallänningars behov. underlag mars 2012

Antagen av Samverkansnämnden

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård

Så vill vi utveckla den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborsgområdet. Pensionärsråd 20 februari 2015

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Liv och hälsa i Västerbotten. Uppdateread april 2016

Läsanvisning till månadsfakta

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Sjukfallskartläggning. Västra Götaland inför 2008

Kort sammanfattning av föreläsning. Digitalisering möjliggör nödvändig effektivisering. Snabbt växande befolkning

Omstruktureringen av vården störst konsekvenser för de äldre

Kvalitetsbokslut Ögonkliniken

Patienter i sluten vård 2006

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

4. Behov av hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård

Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor

Einkarekstur sjúkrahúsa

Britt-Marie. Malin. Esther. Sigge. Arne

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Fördjupad analys och handlingsplan

Ledningsrapport januari 2019

Mätning av väntetider i vården

Hälso- och sjukvård - introduktion

Mätning av väntetider i vården

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Bra sjukvård kan bli bättre

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott

A.1 Ämnesområde Hälso- och sjukvård A.2 Statistikområde Hälso- och sjukvård A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik

Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Landstingsstyrelsen

Mobilt närvårdsteam (MNT) och Närvårdsavdelning (NÄVA).

Utvärdering av vården vid stroke

Innovation i vården Lyckade innovationssatsningar inom vården kopplade till samarbeten med näringslivet

Prevention och behandling vid

HND-centrum. DANDERYDS SJUKHUS Sveriges första integrerade centrum för personer med samtidig hjärt-, njur- och diabetessjukdom

Transkript:

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar 70% av PV-pat anser att varje individ har rätt att få sina behov tillfredsställda, även om de är bagatellartade 5 resp 6% av adm och läkare instämmer 78% av PV-pat anser att svensk sjukvård är skyldig att alltid erbjuda pat bästa tänkbara vård, oavsett vad det kostar 1

Finansieringsvägar Politiker höjda skatter i större utsträckning än andra grupper Läkare kompletterande privata sjukvårdsförsäkringar Allmänhet äldre personer höjda skatter vilket yngre är mer negativa till 2

Etiska prioriteringskriterier Konsekvens av ohälsosam livsstil Allmänhet drygt 50% anser att den som är beredd att ändra livsstil ska ha företräde Vårdpersonal och politiker mer tveksamma till denna typ av prioriteringskriterier Ålder som kriterium Allmänhet negativ (knappt 30 %) Beslutsfattare mer positiv ( drygt 40 %) Läkare mest positiva (55%) 3

Visste ni att Antalet utlandsfödda ökat från 200 000 970 00 mellan 1950 och 1999 Ytterligare 800 000 födda av en förälder med rötter i annat land 2030 beräknas var tredje invånare vara 60 år och äldre 2030 väntas 8% tillhöra åldersgruppen 80 år och äldre 4

..mellan 1987-2005 Registrerades 25,5 miljoner vårdtillfällen vid landets sjukhus 6,5 miljoner personer svarade för dessa (3,9 tillfälle/pat) 1987 vårdades 875 000 patienter 2005 vårdades 779 000 patienter Minskningen störst för ögonsjukdomar, härnäst hud och endokrina sjukdomar (diabetes 50% trots ökning av sjukdomen) Ökat märkbart har symtom och ofullständigt preciserade fall 5

Utvecklingen inom Hälso- och sjukvården Förbättrade behandlingsmetoder gör att fler liv kan räddas och allt fler få hjälp att återgå till ett normalt liv, t ex Titthålskirurgi Allt fler ingrepp sker över dagen - Galla - Ljumsk- och åderbråck - Inkontinens och framfall - Knä- och meniskskador samt starroperationer Okomplicerad hjärtinfarkt vårdas idag 5 dygn på sjukhus, 1997 handlade det om 10 dygn 1992-2000 minskade antalet vårdplatser i Sverige med 45% medan antalet vårddagar minskade med 30% 6

. Flera stora patientgrupper som tidigare behandlades vid specialistmottagningar sköts idag inom Primärvården t ex astma, diabetes, demens, psykisk ohälsa, hjärtsvikt och eftervård av patienter med annan hjärt/kärlsjukdom Antalet gråstarroperationer var 1980 cirka 8000 År 2001 genomfördes drygt 71 000 operationer. Trots detta har antalet som väntar på operation ökat med det dubbla. 7

. Antalet höftledsoperationer bland äldre än 85 år har fördubblats de senaste 10 åren samtidigt har medelvårdtiden minskat från 12,7 till 9,7 dagar Andra operationer som ökat bland äldre är t ex kranskärlsoch starroperationer 8

Nya metoder på ingång 1995 identifierades 1099 nya metoder inom HSV Flertalet bedömdes få betydelse före år 2001 1966 upptäcktes stötvågornas effekt på människa 1978 första djurförsöken med vattenbad 1980 behandlades första patienten 1982 220 patienter behandlade 1984 startar organiserade försök (90 % stenfrihet) 1985 första utrustningen i Sverige 1987 anestesifri behandling av uretärsten 1990 15 utrustningar i Sverige 2000 25 sjukhus i Sverige använder utrustningen. 97 % av uretärstenarna behandlas numera med denna teknik. 9

Läkemedelsutvecklingen Läkemedels kostnader av de totala kostnaderna för HoS var 1980-1990 8-9% 2000 var andelen cirka 17% I Halland drygt 12% 1988 uppgick läkemedelsförsäljningen i Sverige till ca 8,6 MdSEK, 2006 uppgick denna till 30,7 MdSEK Operation av magsår sällsynt idag Indikationsglidning dvs motiven för en viss medicinering vidgas till att omfatta allt fler tillstånd 10

Styrningen av sjukvården Mer fokus mot att öka patienternas inflytande och tillgänglighet till vården 11

Utvecklingen i Halland 1987 hade Halland 836 vårdplatser, 2006 hade de minskat till 580 1987 tog Halland hand om ca. 35 000 vårdtillfällen, 2006 uppgick dessa till ca. 42 000 1987 producerade Halland ca. 252 000 vårddagar, 2006 hade de minskat till ca. 198 000 1987 uppgick medelvårdtiden i Halland till 7,1 dagar, 2006 hade denna minskat till 4,7 dagar 12

.. 1987 utförde Halland 271 höftledsoperationer till en kostnad av ca. 30 000 SEK/st., 2006 uttfördes 609 höftledsoperationer till en kostnad av ca. 88 000 SEK/st. 1987 utförde Halland 634 operationer av grå starr till en kostnad av ca. 12 000 SEK/st., 2006 uttfördes 2 277 operationer av grå starr till en kostnad av 9 975 SEK/st. 1987 var det 2 861 förlossningar i Halland, 2006 hade de ökat till 4 228. 13

1987 uppgick antalet läkarbesök på våra sjukhus i Halland till ca. 221 000 st., 2006 hade de ökat till ca. 265 000. 14