Människan och naturen på distans, vt-2013



Relevanta dokument
Diskussionsfrågor och instruktioner till individuell skrivuppgift kursblock 4 Utveckling och framtidsscenarier (vecka 14 till och med 17)

Diskussionsfrågor och instruktioner till individuell skrivuppgift kursblock 3 Aktörer, maktperspektiv och strategier (vecka 11 till och med 13)

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Människan & Naturen på distans KURSINFORMATION VT 2013

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Kickoff. för den andra (bästa) halvan av VVV

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Sammanställning av kursvärdering

Transport. have a. We will not. society. Margaret Mead. Transport 33

Hållbar argumentation

Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/projektdagar

Vad betyder hållbar utveckling?

Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/projektdagar

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Kompletteringar för missade examinerande tillfällen, för Hållbar utveckling A, ht 2013

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Utveckling och hållbarhet på Åland

Välkommen till Cemus och kursen Hållbar utveckling A!

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Grupparbete: Diskursanalys för hållbar utveckling

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Min bok om hållbar utveckling

Lektion nr 3 Matens resa

Individuell inlämningsuppgift TEK210

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

ARBETSGÅNG OCH SCHEMA FÖR KURS 1PE502, PEDAGOGISKT OCH PROFESSIONELLT LEDARSKAP

Ämnesområde Hållbar konsumtion

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA A

Upptäck Jordens resurser

Sammanfattning av programmet UID FutureMap

Världen idag och i morgon

UR-val svenska som andraspråk

På upptäcksfärd i Frusna världar

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

hållbar affärsmodell för framtiden

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE


Svenska 3. Centralt innehåll och Kunskapskrav

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi

28/ Introduktion CL / Föreläsning: Utvärdering av studie- och yrkesvägledning och annan pedagogisk verksamhet

LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Välkommen till Hållbar utveckling A! Introduktion

Välkommen till kursen Pedagogik i mångfaldsperspektiv!

FORMULÄR FOR ELEKTRISKE APPARATER. En del av verktyget:

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

A. Inledande Frågor 1. Kön. B. Ditt Lärande på Värderingar, världsbilder och visioner

Individuell inlämningsuppgift del 1: Kognitiv design.

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019

Individuellt fördjupningsarbete

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Individuell inlämningsuppgift del 1: Kognitiv design.

Människan, resurserna och miljön

Kompletteringar för missade examinerande tillfällen, för Hållbar utveckling A, ht 2013

KURS PM INDIVIDUELLT PROJEKTARBETE (2IV206)

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Energikostnad för olika förpackningar

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Välkommen till framtiden

Stadens utveckling och Grön IT

Ekonomiskt stöd till organisationer

Här nedan försöker jag sammanfatta hur jag utifrån filmerna förstår vårt monetära system:

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT17 (4/4 5/5 2017)

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Frossa en brännhet klimatfars

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik

Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Stadens utveckling och Grön IT

Om klimat, miljö och energi

KLIMATET. Du gör skillnad! Projektbeskrivning och tidsplan

ReKo Värderingsövningar m.m.

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Utbildning för hållbar utveckling

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Hej och välkomna till Europakunskap!

Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/verkstäder för VVV1

Betygskriterier för självständigt arbete på masternivå

Kursrapport för Miljöpolitikens villkor (SK1224), VT 2018

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

Välkommen till kursen Hållbar Utveckling A. Introduktion

Uppgift Hållbar Utveckling. Naturbruksgymnasiet NV-inriktning.

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt?

Studiehandledning Klinisk Biomekanik, 7,5 Hp.

Transkript:

Människan och naturen på distans, vt-2013 Slutarbete instruktioner och inspiration Den text och presentationsmässigt största delen av examinationen på kursen kommer att vara ert avslutande arbete. Du väljer själv i samråd med kursledningen vad du vill skriva om. Slutarbetets inriktning ska tydligt anknyta till kursens många ämnesområden, teman och frågor, och vi ser gärna att fokus ligger på möjliga kreativa lösningar till någon av dagens stora utmaningar. Under kursblock 5 fokuserar kursen enbart på slutarbetet. Du uppmuntras dock att trots detta sätta igång med arbetet tidigare under kursen. Slutarbetet omfattar totalt 60 studietimmar inklusive läsning och efterforskning, skrivande och presentation. Kursblock 5 består totalt utav 6 veckor så detta innebär att slutarbetet kräver ungefär 10 timmars arbete per vecka under block 5. Formalia Slutarbetet ska sammanställas som en text innehållande minst 2500 och max 3500 ord (5-7 sidor) per person exklusive referenslistor samt eventuella försättsblad och innehållsförteckningar. Använd teckenstorlek 12 och radavstånd 1.5. Mycket viktigt: Ange ditt namn, ditt personnummer samt vilken kurs du läser (Människan och naturen på distans) i sidhuvudet (högst upp till vänster). Lämna in slutarbetet i Word-format, detta efterfrågas av examinatorn. Inledning Texten ska börja med en inledning där du i löpande text berör följande delar: Ämnesområde och avgränsning. Vilket ämnesområde har du valt att fördjupa dig i? Hur har du avgränsat dig? Avgränsningen kan exempelvis vara geografisk, tidsmässig, fokusera på vissa aktörer etc. Koppling till hållbar utveckling. Varför ville du fördjupa dig i detta ämnesområde och hur kopplar ämnesområdet till hållbarhetsproblematiken som kursen presenterat? Vad är det för perspektiv på hållbar utveckling som genomsyrar projektet? Efter inledningen kommer det textstycke i vilken du både presenterar påståenden underbyggda av fakta samt dina egna analyser, idéer och tankar om ämnesfördjupningen. Avsluta gärna arbetet med en sammanfattande diskussion. Självklart är det viktigt att du skiljer mellan vad som är dina egna erfarenheter, tankar och åsikter, och vad som är författarens/bokens/artikelns tankegångar och slutsatser. Referenser och citat ska tydligt finnas med enligt den akademiska tradition du använt dig av tidigare. En referens kan till exempel se ut så här: (Harding 2009, s.195) för att hänvisa till ett

stycke ur boken Animate Earth: Science, Intuition, and Gaia Second Edition av Stephan Harding från 2009 på sidan 195. Använd citattecken vid citat! Din text måste innehålla en källförteckning där du samlar information om alla källor du använt dig av! Utöver övrig formalia krävs totalt ett MINIMUM av en referens till var och en av följande källor (totalt 4 st.): 2052: A Global Forecast for the Next Forty Years, Jorgen Randers, 392 sid. Animate Earth: Science, Intuition, and Gaia, Second Edition, Stephan Harding, 288 sid. En valfri artikel ur den digitala artikelsamlingen på kursens hemsida. En föreläsning, intervju, dokumentär etc. ur kursinnehållet som är specifikt kopplat till det du skriver om. Du ska också relatera hållbarhetsproblematiken i ditt slutarbete till ditt nuvarande eller tilltänkta akademiska specialområde och/eller yrkesval! Arbetstidslinje april juni Följande datum är viktiga att komma ihåg: 1. Skicka in ett mail till mndistans@csduppsala.uu.se innehållande en beskrivning av vad du vill skriva om senast måndag 29 april kl. 23.00. Bli inte för överambitiös (tänkt på de utsatta tidsramarna!) och försök att hitta ett tydligt fokus för ditt slutarbete. Du behöver inte invänta ett godkännande av ditt ämnesval från kursledningen, utan läs, fundera och skriv vidare så långt du hinner. 2. Fortsätt med din läsning, din efterforskning och ditt skrivande. Lämna in ett utkast senast söndag 12 maj kl. 23.00 så får du feedback från kursledningen. Lämna in ditt utkast via studentportalen.uu.se. 3. Lämna in ditt färdiga slutarbete senast fredag den 31 maj kl. 23:00. Du lämnar in slutarbetet via studentportalen.uu.se. Ditt arbete kommer att plagiatkontrolleras av Urkund. 4. Presentation av slutarbeten sker under den avslutande helgträffen lördag 1 juni ca kl. 10.15 16.00 samt söndag 2 juni vid behov (beroende på antal kursdeltagare). Ca: 10 minuters presentation per person samt extra tid för diskussion. Använd Power Point eller något annat presentationsprogram om du vill men det är inget krav. Information om exakta tider samt lokaler kommer under kursens gång.

5. Under helgträffen i juni får du muntliga kommentarer på ditt slutarbete från dina kurskamrater. Efter helgträffen skickar kursledningen ut skriftliga kommentarer, så att du har en chans att förbättra och lägga till det som eventuellt saknats. Söndag 9 juni kl. 23.00 är sista dag för inlämning av kompletteringar till ditt slutarbete (detta datum gäller även de kompletteringsuppgifter du måste göra om du missat några av gruppdiskussionerna eller om du missat någon av de obligatoriska träffarna i Uppsala). BEDÖMNING Slutarbetet ska vara genomfört enligt ovanstående instruktioner och vara skrivet på ett vetenskapligt sätt. När din text läses och bedöms av kursledningen tas följande i beaktande: Argumentation Är argumenten i texten väl underbyggda och relevanta? Förhållningssätt till källor Används ett kritiskt och självständigt förhållningssätt till den förmedlade informationen (eller köps argument rakt av)? Litteraturhänvisningar Görs relevanta hänvisningar till litteraturen? Språklig och innehållsmässig klarhet Är texten begriplig? Är innehållet rätt tolkat, eller finns rena missuppfattningar eller felaktiga påståenden? Hör av dig till oss via e-post om du har några frågor! Lycka till! /Kursledningen Förslag på teman att skriva om: Följande lista syftar till att hjälpa dig att hitta en fråga eller ett tema som du vill skriva om. Du får förstås välja ett helt annat tema att skriva om, detta är bara en lista med förslag. Tänk på att försöka avgränsa ämnesområdet du skriver om så arbetet inte blir alltför omfattande. Ett sätt att göra detta på är genom att konkretisera intresseområden genom att fokusera på en viss nivå och ett visst antal aktörer på den nivån. Bra att tänka på Nivåer: varje slutarbete kan belysas från olika nivåer Lokal livsvärld (individ, familj, jobbet/skolan, kvarteret, byn) Staden som helhet Lokalregionalt (kommunen, länet) Nationellt (t.ex. Sverige) Regionalt (t.ex. Skandinavien, EU) Globalt & globala processer

Aktörer i relation till nivåer Lokal livsvärld: dig själv, studentföreningen, arbetstagarna Staden: miljökontoret, små till globala företag, universitet Lokalregionalt: Regionförbundet, kommunstyrelsen, länsstyrelsen Nationellt: regering/riksdag, Regionalt: Nordiska ministerrådet, EU kommissionen Globalt: FN, WTO, General Motors 1) Charter som rättighet förändringar i svenskens semestervanor Billigt bränsle är en förutsättning för storskalig flygturism, vad händer när peak-oil, peak-coal och peak-everything påverkar möjligheterna att resa och semestra billigt? Är alla utsläpp likbördiga oavsett källa (bil, buss, villaskorsten, industriutsläpp, flyg)? Vad säger flygstatistiken om framtiden och historien? Kan man klimatkompensera allt flyg (alla transporter) för all framtid? Vilket behov uppfyller semestern, varför väljer vi att åka längt bort? Vilka maktaspekter kan vi se i resandet - reser vi på någon annans bekostnad? 2) Den framtida staden Stora städer kan ses som resursdammsugare och över hälften av mänskligheten lever i städer. Kan vi kan fortsätta bo i städer i framtiden? Orkanen Katarina visade att städer är väldigt sårbara för kraftigt väder, hur påverkar klimatförändringarna och peak-oil förutsättningarna (rent vatten, elektricitet, mat, transporter) för mänskligt liv i staden? 3) Du är vad du äter! Maten är en otroligt viktig del av våra liv, och mat kan ses som ett uttryck av våra värderingar och världsbilder. Mat snabbmat, vegetariskt, skräpmat, slowfood, klimatkompenserad mat, Fairtrade, exotiskmat, vilt, lyxmat, lokalodlad mat, dumpster diving, veganskt, husmanskost, egen odlat, fredagsmys och söndagsstek kommunicerar med omgivningen! Vilka krav ställer klimatförändringar, peak-oil och fossilt vatten på vår mat? Är allt tillåtet? Hur ska en medveten matkonsument agera på matmarknaden? Vi i Sverige ingår i en större matkultur där fetma är ett ökande problem i en värld där enormt många människor svälter. 4) Var kommer allt ifrån och var hamnar det? Butikerna är fulla av färdiga produkter och många konsumenter har aldrig sett en gruva eller insidan av sopförbrännare och än mindre varit på en bomullsplantage. Vad händer utanför konsumentens händer? Rättviseaspekter och relationen mellan konsumentländer och producentländer. Vem tillverkar våra varor och under vilka villkor? Finns det något som kan kallas

för en hållbar konsumtion? Kan en industri någonsin vara hållbar? Vad finns det för globala maktstrukturer som kan påverka handeln idag? 5) Vems är ansvaret? de orättvisa utsläppen och termodynamikens andra lag Växthusgaser (koldioxid, metan, vattenånga, dikväveoxid etc.) sprider sig i atmosfären och påverkar lokala omgivningar långt från utsläppskällorna. Gifter från mänsklig aktivitet transporteras via djur och andra organismer och följer med de stora naturliga flödena (vind, vatten, jord) till avlägsna och nära områden från utsläppskällan. Sverige har minskat en del av sina utsläpp inom landets gränser men svensken bidrar till ökade utsläpp utomlands via konsumtionsmönster, är det rättvist att kineserna får skulden för vår konsumtion? Vem bär ansvaret och vad är det riktiga priset på en vara? 6) Internet i framtiden? Har alla tillgång till internet? Har internet en framtid när energin som driver servern blir väldigt dyr? I Finland är internet en mänsklig rättighet samtidigt som människor i andra länder saknar elektricitet, inte har tillgång till rent vatten och än mindre en internetuppkoppling. Hur mycket resurser kräver internet? Vilken plats har internet i vår vardag? Bör internet styras av politik och etik? 7) Kampen om den sista droppen och vägen bortom oljan. Hur blev det så här? Har människan alltid strävat efter att utvecklas? Har dagens rika länder i sin utveckling behandlat sin natur med respekt och omsorg? Vissa använder fossila bränslen som om de var beroende av dem, kan de tränas till en hållbar konsumtion av fossila bränslen? Vilket energibehov har den moderna människan? 8) Villaförorten eller Miljonprojektet var är bäst att bo? Mat in och mat ut, energi in och energi ut, konsumtion in och konsumtion ut bostaden kan ses som en tillfällig lagringsplats av energi och resurser utöver att vara en plats för mänsklig samvaro. Hur ska vi bo i framtiden? Hur ska vi bo idag? Ska vi skrota IKEA och beställa möbler av en hantverkare eller ringa Simon och Tomas? Bostaden är vårt hem men är också en del av världen, världen har kommit in innanför dörren maskerat som sopsortering, vad kommer härnäst? 9) Exponentiell utveckling den stora accelerationen Indikator efter indikator visar en kraftig exponentiell tillväxt efter 1950. När tar resurserna slut? Kan de ta slut? Vad kan återanvändas? Är det Business-as-usual för marknadsekonomin i framtiden eller finns det gränser för den fria ekonomin? Är det möjligt med oändlig ekonomisk tillväxt på en planet där resurser återbildas i en begränsad takt? Gandhi lär ha sagt det finns

tillräckligt på jorden för allas behov men inte allas begär, konsumerar vi för att vi begär det eller för att vi behöver det? 10) Gulliversresor en varas resa genom olika världar Välj en vara; bikini, X-box, mobil, värmeljus, vilken som helst.. Vilka steg från resurs till vara påverkar klimatet, den lokala miljön och den lokala miljön väldigt långt bort samt vilka steg kräver energi? Varifrån kommer resursen(erna) ifrån? Hur kom varan till butiken? Vem har designat produkten och gjort reklam för den? Vad tjänar varan för syfte kommunikation, snygg, praktisk, leksak, bra att ha, skön att sitta i, man ska ha en sådan, kul, god, present? Hur väljer vi produkter? Förbrukar varan el, vatten, tvättmedel etc. när vi använder den? Vad händer efter att varan lämnar våra händer? 11) Energin en solskenshistoria Ungefär 80 % av den globala förbrukningen av energi kommer från fossila bränslen. Kan förnyelsebara energikällor utmana detta? Vilken energipotential finns i fossila energislag och alternativa energislag. Energislagen kommer i olika form, har formen betydelse för tekniken och utvecklingen? Spara och Slösa - en berättelse om energiförbrukningens nutid och framtid. Helium på månen eller olja ur alger realistiska alternativ? Mat eller biobränslen på åkrarna? Finns det en hållbar förnybar energikälla för framtiden? Hur utvecklades energiindustrin? Är det moraliskt försvarbart att köra bil idag med avseende på kunskapen om klimatförändringarna? 12) Teknologiska lösningar eller tillbaka till medeltiden? Vilken potential har tekniken och är potentialen realistisk med avseende på materialkrav, energianspråk, infrastruktur och socialomformning? Vi kan vara tekniskt kreativa men utan samhället ingen teknisk implementering och den bästa tekniken vinner inte alltid. Ställer de globala överlevnadsfrågorna oss inför en framtid som bäst kan beskrivas som teknisk medeltid? Innan oljan kunde användas för långväga resor var vi bundna till vårt närområde, inte bara geografisk utan också socialt. Är den eventuella tekniska medeltiden en begränsning i antalet människor vi kommer att träffa och platser vi kommer att se under vår livstid? Eller vägrar vi acceptera naturliga begränsningar och strävar efter planetkontroll med planetär ingenjörskonst som verktyg? 13) Global och global, jag har sett Indien via streetview på Googlemaps. Systemtänkande lär oss att vi är en del av ett system, en liten kugge i ett stort hjul, och FN statistik visar på stora skillnader i världen. Vad innebär det att vara global, en världsmedborgare, måste vi resa för att bli världsmedborgare, vad betyder det egentligen att vara en världsmedborgare? Och vad hände med tänk globalt, agera lokalt -slagordet? Är det verkligen

så viktigt med ansvar, etik, moral i vardagen, kan man inte bara få vara och göra som man vill? Varför ska man bry sig hela tiden, jag vill ha kul, livet är för kort för att bry sig! 14) Mindre snack, mer handling och mycket företagsamhet! Stämmer påståenderna Företag samlar drivna och målmedvetna människor i en klump som skapar en framtid tillsammans och Framtiden behöver företagen, utan företagen kan vi inte påverka vår omgivning. Måste någon vara rationell och kostnadseffektiv för att driva skutan framåt? Vilka värden styr företagen och vad händer när värden hamnar i konflikt? Hur prioriteras CSR och medarbetarnas hälsa när vinsten för aktieägarna och pensionsspararna sjunker med 30 %? Vilka värden ska, bör, kan ett företag skapa i sin verksamhet? Andra teman kan också skrivas om: Ekologiskt lantbruk: för- och nackdelar. Utbildning för hållbar utveckling Är biobränsle grönt eller lika svart som olja? Klimatets påverkan på människan Resursbaserad ekonomi ekologiskt hållbart? Med tanke på den så kallade Arabiska våren 2011, hur skulle den Svenska våren kunna se ut? Miljögifter och konsekvenser på människa, djur och vår omgivning Klimat och makt vilka maktstrukturer är kopplade till klimatproblematiken? Eller något helt nytt som du väljer i samråd med kursledningen!