Trysslinge Vindkraftanläggning TEKNISK BESKRIVNING NORDISK VINDKRAFT 2013-10-28

Trysslinge Vindkraftanläggning TEKNISK BESKRIVNING NORDISK VINDKRAFT 2013-10-28

Innehåll 1. FÖRORD... 3 2. INLEDNING... 3 2.1 Bakgrund och syfte... 3 2.2 Vindkraftverkets uppbyggnad och funktion... 3 2.3 Vind och produktion... 5 3. PROJEKTET... 9 3.1 Teknisk data och dimensioner... 9 3.2 Byggskedet... 9 3.3 Ytbehov... 9 3.4 Fundament... 10 3.5 Kranuppställningsplatser... 13 3.6. Övriga uppställningsytor... 14 3.7 Vägar... 15 3.8 Vägnät inom vindkraftanläggningen... 17 3.9 Transportväg till projektområdet... 18 3.10 Materialtransporter... 18 Transport av vindkraftverk... 18 Transport av krossmaterial... 19 3.11 Resning av vindkraftverken... 19 3.12 Elanslutning... 20 Det svenska elnätet... 20 Anslutning av vindkraftanläggningen... 21 Elnätet inom anläggningen... 22 Nedläggning av el- och optisk kabel... 22 3.13 Drift av vindkraftanläggningen... 23 3.14 Hinderbelysning... 24 3.15 Demontering och återställning... 24 BILAGOR 2

1. FÖRORD Nordisk vindkraft har i samband med framtagandet av Trysslingeprojektets Miljökonsekvensbeskrivning producerat en teknisk beskrivning för att belysa de tekniska aspekterna av vindkraftanläggningen. Den tekniska beskrivningen ligger som bilaga till Miljökonsekvensbeskrivningen samt har en bilaga, Trysslinge Infrastruktur ritning. 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund och syfte En ansökan om tillstånd enligt miljöbalken (MB) ska innehålla ritningar och tekniska beskrivningar med uppgifter om förhållandena på platsen, produktionsmängd samt användningen av råvaror m.m. Syftet med den tekniska beskrivningen är således att ge en beskrivning av hur vindkraftanläggningen är uppbyggd och dess tekniska komponenter, samt att redovisa de arbetsmetoder som kommer att användas vid byggnation. Exempel på verksamheter är byggnation av vägar och elnät, kranuppställningsplatser samt övriga uppställningsplatser och servicebyggnader. 2.2 Vindkraftverkets uppbyggnad och funktion Ett vindkraftverk består i regel av ett fundament i betong, torn, transformator, ett nav med tre rotorblad samt ett maskinhus med generator (nacell), se Figur 1. Generatorn omvandlar rörelseenergi till elektrisk energi som sedan via en transformator ansluts till överliggande elnät. Vindkraftverkets installerade effekt beror på en mängd olika tekniska faktorer såsom rotorns svepyta, rotorns förmåga att fånga upp vind samt generatorns verkningsgrad. Transformatorn kan antingen placeras inne i vindkraftverket eller utanför i en transformatorkiosk. Beroende på verksfabrikat kan maskinhuset även innehålla en växellåda. Både generatorer och en eventuell växellåda kommer att vara luft- och/eller vätskekylda. I tornet finns en ingång så att nacellen kan nås via en stege eller hiss. Ett vindkraftverk styrs automatiskt genom ett avancerat system av givare som samlar in data i form av vindhastighet, vindriktning, varvtal, effekt m.m. Systemet registrerar eventuella störningar som obalanser i rotorn, friktionskrafter och läckage. Data samlas in i ett automatiskt övervakningssystem som varnar för eventuella driftstörningar. Teknikutvecklingen går snabbt inom vindkraftbranschen och det sker ett ständigt förbättringsarbete. Beroende på turbinmodell är sammansättningen av ingående material något varierande. En del torn består av betong, men övervägande andelen av leverantörerna har material av stål. Rotorbladen består vanligen av en kombination av glasfiber, kolfiber, trä och epoxy. De exakta dimensionerna kan inte anges i dagsläget då val av turbin ännu inte gjorts och designen varierar såväl mellan de olika leverantörerna som mellan de enskilda leverantörernas olika modeller. Vindkraftverket förankras i marken antingen genom ett gravitationsfundament eller genom ett bergfundament. Vilken fundamenttyp som används bestäms av markens geotekniska förhållanden, se vidare avsnitt 3.4. 3

Definitioner Med vindkraftverk avses här själva vindkraftverket bestående av fundament, torn, maskinhus, rotorblad och transformator. Med vindkraftanläggning, vindkraftetablering eller vindkraftpark avses själva vindkraftverken samt de kringverksamheter som vindkraftverken kräver; elnätet inom projektområdet, väganslutning från allmän väg och fram till respektive verk, servicebyggnader, kranuppställningsplatser och övriga uppställningsytor. Med ett vindkraftverks tornhöjd eller navhöjd avses avstånd mellan fundament och navet där rotorbladen fästs, se Figur 1. Med rotorradie avses längden på ett rotorblad, med rotordiameter avses diametern på rotorns svepyta, det vill säga längden av två rotorblad inklusive navet. Se Figur 1. Vindkraftverkets totalhöjd motsvarar tornhöjden inklusive längden av ett rotorblad, när rotorbladet står rakt upp från vindkraftverkets nav. Energitermer Producerad energi mäts i kilowattimmar (kwh) och dess multipelenheter: 1 000 kwh = 1 megawattimme (MWh) 1 000 MWh = 1 gigawattimme (GWh) 1 000 GWh = 1 terrawattimme (TWh) Produktionskapacitet mäts i kilowatt (kw) och dess multipelenheter: 1 000 kw = 1 megawatt (MW) 1 000 MW = 1 gigawatt (GW) Tabell 1. Definitioner och energitermer. 4

Figur 1. Vindkraftverkens utformning, generell beskrivning av ett vindkraftverk och dess ingående delar. Kemikalier De kemikalier som hanteras i vindkraftverken är hydrauloljor, växellådsoljor, ev. ballastvätska, lagerfett samt glykol och andra frostskyddsvätskor. Det vanligaste är att vindkraftverken är luftoch/eller vätskekylda. Kontroll av vindkraftverken sker löpande och service utförs årligen enligt anvisningar från leverantör. Under anläggningsfasen används även drivmedel i form av diesel/bensin, motorolja och hydraulolja till de maskiner och motorfordon som används vid etableringen och under driftsfasen nyttjas drivmedel till servicefordon. 2.3 Vind och produktion Vindmätning Hösten 2012 restes två temporära vindmätningsmaster i projektområdet, med syfte att verifiera vindhastigheter, vindriktningar, frekvenser och turbulensgrad. Ytterligare en mast är lokaliserad norr om området, den del som i ett tidigare skede var en del av projektområdet men som nu plockats bort. En permanent mätmast kommer att installeras under byggfasen och användas under hela vindkraftparkens livslängd och den kommer att användas för att ge vinddata för styrning av anläggningen. Ytterligare fyra temporära master kommer att installeras under byggfasen. Dessa har 5

syftet att verifiera vindkraftverkens elproduktion och masterna kommer att tas ned ett till två år efter det att anläggningen har tagits i bruk. Mätning av vind Sodar-utrustning (SOnic Detection And Ranging) som mäter vindhastigheter på höjdintervaller mellan 50-200 meter kommer att användas för att extrapolera vindhastigheter från mätmasternas topp upp till centrum på vindkraftverkets nav. Utrustningen placeras normalt sett ut på en trailer vid mätmasterna under projekteringsfasen, se Figur 2. Figur 2. Mobil sodarutrustning i fält. Långtidsmätningarna av områdets vindresurser kommer att utvärderas och ligga till grund för produktionsberäkningar, ekonomiska kalkyler och vilken verksmodell som upphandlas. Skisser över exempel på permanenta och temporära mätmaster visas i Figur 3. 6

Figur 3. Exempel på permanenta-, och temporäramätmaster samt telekommast. I Figur 4 visas en vindros över projektområdet. Den visar det långsiktiga årsgenomsnittet utifrån resultat från de tre första mätmasterna som sattes upp på projektområdet. Vindrosen påvisar att den förhärskande vindriktningen är från sydväst med sekundära dominerande vindriktningar från öst. Vindrosen visar den årliga medelvinden baserad på de tre uppsatta mätmasterna. 7

Figur 4. Vindros basrad på resultatet från de tre master som etablerats på projektområdet. Vindkraftverkens dimensioner Effekt Navhöjd Rotordiameter Totalhöjd 2-5 MW cirka 140 meter cirka 120 meter max 210 meter över högsta marknivå Tabell 2. Vindkraftverkens dimensioner Vindkraftverkens produktion och etableringsmiljö Antal verk max 47 st Årlig elproduktion Etableringsmiljö cirka 360 GWh (á 6-8 GWh/verk och år) skog Tabell 3. Vindkraftanläggningens produktion och etableringsmiljö 8

3. PROJEKTET 3.1 Teknisk data och dimensioner Principen om att tillämpa bästa möjliga teknik enligt MB tillåter inte att man i dagsläget kan fastställa vilket vindkraftverk och leverantör som kommer att väljas vid tidpunkt för upphandling. Miljöprövningen sker därför utifrån vissa ramvärden. Angivna ramvärden uppfylls oavsett val av fabrikat och typ, dessa värden anges i Tabell 2 och Tabell 3. Vindkraftanläggningen beräknas kunna producera el för upp till 60 000 hushåll som förbrukar 5 500 kwh el/år eller 16 300 villor med en förbrukning på 20 000 kwh el/år, vilket även kan jämföras med cirka 350 villor/1300 hushåll per vindkraftverk. 3.2 Byggskedet Byggnationen av vindkraftsparken förväntas ta totalt cirka två år. Frekvensen av transporter vid byggskedet kommer att bero på var i byggnationsprocessen man befinner sig. Etablering av vägar, fundament, uppställningsplatser samt nedläggning av elkabel kommer att utföras så att natur- och kulturkänsliga områden i så stor utsträckning som möjligt undviks, i enlighet med vad som anges i miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). 3.3 Ytbehov Det aktuella projektområdet omfattar cirka 42 kvadratkilometer (4200 ha) och den planerade vindkraftanläggningen rymmer 47 vindkraftverk. Det ytbehov som maximalt krävs för att anlägga vindkraftanläggningen kommer att utgöra cirka 5,5 procent av det totala projektområdet. Vissa av dessa ytor kommer dock endast temporärt behöva tas i anspråk under själva byggnationen. Det permanenta markanspråket uppgår till cirka 4,2 procent. Beräknat markanspråk visas i tabell 4 och 5. Begreppen som presenteras i tabellerna och varje respektive ytas funktion beskrivs vidare nedan. En ritning med preliminär utformning av de ytor som tas i anspråk visas i Bilaga A. Typ av yta Yta för verksplacering inklusive avverkning kring verksplats Kranuppställningsplatser inkl. ytor för kringavverkning Yta nyetablering av väg (bredd 6 m), längd 29,9 km, inkl. en avverkad korridor på 30 m varav 18 meter förblir permanent. Yta uppgradering av väg (bredd 6 m), längd 51 km (kurvrätning, trädfria zoner i kurvor etc.) inkl. en avverkad korridor på 18 m. Övriga ytor (ställverksstation inkl. service byggnader, platskontor med byggbaracker, lagringsytor, rotormonteringsytor, master etc.) Summa totalt ytbehov Hektar (ha) 3,3 ha (0,07 ha/verk) 47 ha (ca 1 ha/verk) 94,9 ha 62 ha 20.7 ha 228 ha Tabell 4. Översiktlig beräkning av ytbehov för 47 vindkraftverk (enligt planerad huvudlayout) á 3-4 MW. 9

Permanent markanspråk Temporärt makanspråk 174,1 ha 39,8 ha Möjligt temporärt markanspråk beroende på leverantörsval och slutliga tekniska lösningar Summa totalt markanspråk Projektområdets totala areal Tabell 5. Översiktlig beräkning av markanspråk över tiden, beräknat för 47 vindkraftverk (enligt planerad huvudlayout) á 3-4 MW. 14,1 228 ha 4167 ha Maximalt möjligt markanspråk 5,5 % Permanent markanspråk 4,2 % 3.4 Fundament Vindkraftverken kan förankras antingen genom ett gravitationsfundament eller genom ett bergfundament. Vilken fundamentstyp som används bestäms av markens geotekniska förhållanden. En geoteknisk skrivbordsstudie har genomförts, närmare byggfasen kommer studien att kompletteras med undersökningar i fält. Turbinleverantören anger vilken typ av fundament som ska användas i det aktuella fallet för att garantivillkoren ska uppfyllas. På mark med normal beskaffenhet sker förankring via gravitationsfundament, vilket innebär att tornet bultas fast i en bultkorg som är ingjuten i fundamentet, vilket grävs ner under markytan, se principskiss för gravitationsfundament i Figur 5. Figur 5. Översiktlig skiss på ett gravitationsfundament för vindkraftverk. 10

Vid etablering på berg kan ett fundament av typen bergadapter användas, då tornet förankras med bultar fastgjutna med betong i djupa hål i berggrunden, se principskiss för bergförankrat fundament i Figur 6. Figur 6. Översiktlig skiss på ett bergförankrat fundament för vindkraftverk Även fundamentets dimensioner varierar beroende på val av turbintyp och några exakta dimensioner kan därför inte anges. Ett gravitationsfundament för ett vindkraftverk av denna storleksordning upptar uppskattningsvis en yta på drygt 500 m 2. Cirka 500-700 m 3 betong krävs vid gjutning av ett gravitationsfundament och cirka 90-150 ton armeringsstål, se Figur 7 och Figur 8. 11

För ett fundament av typen bergadapter åtgår mindre betong. Betongtillverkning för grundläggning och fundament sker ofta med en mobil betongstation som anläggs temporärt i utredningsområdet. Grus, cement och vatten blandas då på plats och transporteras till fundamentet där det pumpas ut med pumpbil. Uppskattning av yta för betongstation samt uppläggningsplats för materialförråd är cirka 1800 m 2. För transport inom vindkraftsanläggningen används dieseldrivna betongmoppar. Tvättning av fordon sker i slutet av dagen efter sista gjutning och rengöringsgropen pumpas ur med pumpbil, varvid restavfall tas om hand. Efter att ett fundament är byggt lämnas det i cirka en månad för att härda. Därefter följer besiktning innan montage av vindkraftverket kan påbörjas. Figur 7. (Foto) Armering av gravitationsfundament. Foto: NORDISK VINDKRAFT Figur 8. (Foto) Gjutning av gravitationsfundament, Kyrkberget. Betongen pumpas från en pumpbil genom en kranarm och sprids i fundamentet. Foto: NORDISK VINDKRAFT 12

3.5 Kranuppställningsplatser Vidare krävs etableringsytor invid varje vindkraftverk, nedan kallad kranuppställningsplats. Kranuppställningsplatsen består av en hårdgjord yta av grus som fungerar som uppställningsplats för mobilkran, se Figur 10, och hjälpkran vid byggnation. Kranuppställningsplatsernas storlek varierar med storleken på vindkraftverken och även utformningen av ytorna kan komma att ha olika utseende beroende på verksleverantör samt möjlig anpassning till terräng och naturförhållanden. Förutom vid resning av vindkraftverken kommer kranuppställningsytorna att nyttjas i samband med underhålls- och reparationsarbeten under drifttiden. För ett vindkraftverk med en totalhöjd på cirka 200 meter krävs en kranuppställningsplats i storleksordningen cirka 1 ha. Slänterna ner från grusplanen avverkas under byggfasen men tillåts växa upp igen under driftsfasen. I Figur 9 visas en principskiss över en kranuppställningsplats. En beräkning av kranuppställningsplatsernas totala ytbehov redovisas i avsnitt 3.3. Figur 9. Principskiss över en kranuppställningsplats. 13

Figur 10. (Foto) Kran för byggnation av verk, Håcksta. Foto: NORDISK VINDKRAFT 3.6. Övriga uppställningsytor Med övriga uppställningsytor avses de ytor som måste anläggas för de kringverksamheter som vindkraftanläggningen ger upphov till; servicebyggnader och ställverksstation, platskontor, uppställningsytor, temporära lagringsytor, rotormonteringsytor, master etc. Vindkraftanläggningen kommer att innefatta en servicebyggnad med tillhörande ställverksstation som utgör kopplingspunkt. Byggnaden kan komma att användas till service och underhåll, kopplingsstation för nätanslutningen, personalutrymmen och liknande. Byggnader kommer att uppföras enligt gällande föreskrifter och regelverk. Det kommer även att behövas uppställningsplatser för byggbaracker, fordon och liknande. Uppställningsytan kommer att anläggas enligt samma princip som byggnation av väg och kranuppställningsplatser men ytan kommer att vara permanent. Ytan kommer att användas som serviceyta under parkens livslängd och användas för till exempel evakuering med helikopter. Figur 10 visar en principskiss över en etablerings yta för kontor och serviceutrymmen. Skissen är preliminär och detaljutformningen kan variera, det permanenta markanspråket redovisas i tabell 4 uppställningsplats. 14

Figur 10. Principskiss över uppställningsplats för byggbaracker, fordonsparkering. En beräkning av det totala ytbehovet för de övriga uppställningsytorna redovisas i avsnitt 3.3. 3.7 Vägar Vindkraftverken kommer att transporteras till området i ett antal sektioner varefter de monteras på plats. Det ställs stora krav på vägens bärighet och geometri för att klara av de långa och tunga transporterna. I aktuellt fall sker vindkraftetableringen i ett område med produktionsskog där det redan finns befintliga skogsbilvägar anpassade för tunga timmertransporter. Dessa vägar kommer att nyttjas i största möjliga utsträckning samt breddas och förstärkas där det är nödvändigt. Nyetablering av väg kommer dock att ske fram till respektive verksplats. Med nyetablering av väg avses de vägsträckningar som måste nyanläggas och med uppgradering av väg avses förstärkning och breddning av redan befintliga vägar. En geoteknisk undersökning görs normalt för att bestämma utformningen och grundläggningen av vägarna. Generellt kommer vägarna att byggas cirka 5 meter breda. Beroende på valet av mobilkran för resning av vindkraftverken kan vägarnas bredd behöva uppgraderas till cirka 6 meter, för att möjliggöra en säker förflyttning av kranen inom vindkraftparken. Det kommer även att finnas ett behov av att bredda vägarna inom vindkraftparken för att möjliggöra en god framkomlighet för bladfordon (transporterna med rotorbladen kan vara upp till 65 meter 15

långa, se Figur 11) och andra skrymmande transporter. Där det föreligger behov för breddning, till exempel i kurvor, kan vägens bredd uppgå till cirka 10 meter. Figur 11. Transport av rotorblad. Havsnäs Vindkraftanläggning. FOTO: NORDISK VINDKRAFT Röjning av träd krävs på båda sidor av vägen. Bredden på den röjda korridoren varierar beroende på terräng och vägsträckning med mera. Vid nyetablering av väg trädfälls en korridor om maximalt 30 meter (inklusive körbana), för att möjliggöra en framkomlighet för transporter. Vid uppgradering av väg trädfälls ett område om maximalt 18 meter (inklusive körbana). Korridoren krävs för att möjliggöra snöröjning, breda transporter samt för att tillfälligt lägga upp det ytskikt som schaktas av och som sedan används till bl.a. släntning. Under drifttiden tillåts vegetation växa upp i hela eller delar av skogsgatan. Se även Figur 12. Figur 12. Principskiss över nya och befintliga(uppgraderade) vägkorridorer/vägsektion. 16

Utformningen av de nyetablerade vägsträckningarna kommer att variera beroende av markförhållandena och topografin. För vägbyggnationen används i så stor utsträckning som möjligt återvunnet fyllnadsmaterial samt konventionellt krossmaterial. Vägarna kommer att byggas enligt Skogsstyrelsens anvisningar för projektering och byggnation. Någon asfaltering bedöms normalt inte behövas såvida inte redan asfalterad väg förstärks. Vid förstärkning och breddning av befintlig väg kommer den befintliga vägkroppen att bibehållas och överdelen förstärkas med nya bärlager medan breddningen konstrueras av nytillfört material. Vägbyggnation och hydrologiska förhållanden Vägbyggnationen kommer att ske enligt Skogsstyrelsens anvisningar. Utöver detta vidtas även ett flertal skyddsåtgärder för att minimera anläggningens påverkan på hydrologin. För vägens funktion och stabilitet är det viktigt att vägkroppen dräneras och att vatten avleds från vägområdet. Yt- och grundvatten kan orsaka erosion och andra skador på vägarna. Vägtrummor ska således placeras genom vägkroppen med jämna mellanrum. Vid breddning av befintlig väg byts vid behov även eventuella trummor ut och ersätts av, i första hand, plasttrummor med minst samma diameter som har funnits tidigare. Om det föreligger behov av att öka trummans diameter för att inte förorsaka dämning uppströms väljs en större trumma. Vid nyanläggning av väg över dike, vattendrag eller naturlig lågpunkt i terrängen förläggs trumma i erforderlig storlek för att möjliggöra naturlig avrinning och undvika dämning. Mindre trumma än 300 mm används inte eftersom sådana kan ge dålig självrensningseffekt. Vägtrummor kontrolleras efter byggnationen och eventuella skador repareras. 3.8 Vägnät inom vindkraftanläggningen Inom projektområdet finns ett väl utbyggt vägnät med skogsbilvägar av olika standard. Nordisk Vindkraft har utrett framkomlighet och möjliga transportvägar samt tagit fram ett preliminärt vägoch kabelnät utifrån anläggningens huvudlayout. Vid utformningen har man utgått ifrån att det befintliga vägnätet ska användas i så stor utsträckning som möjligt samt att våtmarker, sjöar och vattendrag ska undvikas i möjligaste mån för att påverkan på områdets hydrologi, natur- och kulturmiljövärden ska minimeras. Vägsträckning som presenteras i föreliggande handlingar ska ses som det i dagsläget föredragna alternativet. Ändringar kan komma att göras i förhållande till de tekniska krav som ställs för transport av det vindkraftverk som slutligen upphandlas. Den slutgiltiga vägsträckningen kommer att beslutas i samråd med tillsynsmyndigheten. Preliminärt vägnät inom projektområdet visas i Bilaga A. 17

3.9 Transportväg till projektområdet Nordisk Vindkraft har utrett möjliga transportvägar från hamn till projektområdet, se figur 13. Huvudalternativet innebär att transporterna anländer till Göteborg eller Varbergs hamn med fartyg. Från Göteborgs/Varbergs hamn transporteras vindkraftverken sedan via E6 och E20 mot Alingsås. Från Alingsås går transporterna mot nordöst på väg E20 via Mariestad, därefter nordväst mot Laxå. En del av transporterna går sedan via väg 507 väster in i området, men majoriteten av dem kommer att gå via Laxå och väg 205 från öster in på området. Figur 13. Preliminär transportväg från Göteborg eller Varberg hamn till projektområdet. Källa: NORDISK VINDKRAFT 3.10 Materialtransporter I detta avsnitt görs en uppskattning av de mängder material som förväntas användas och den mängd transporter till och från området detta kommer att kräva. Uppskattningen bygger på schablonvärden och omfattar planerad vindkraftanläggning med 47 vindkraftverk. Transport av vindkraftverk Varje vindkraftverk transporteras i sektioner med cirka 10 fordon. Sammanlagt innebär detta att cirka 470 lastbilstransporter med vindkraftverkens sektioner kommer att krävas. De kranar som 18

används för resning av vindkraftverken transporteras med cirka 30 fordon för att sedan monteras på plats. Transport av krossmaterial Material för byggnation av väg, kranuppställningsplatser samt övriga uppställningsplatser innefattar huvudsakligen krossat berg i olika fraktioner, men även bra moränmaterial för grundläggning av ovan nämnda ytor. Vid vägbyggnationen kan det av tekniska och ekonomiska skäl bli oundvikligt att företa vissa sprängningsarbeten för att kunna bereda plats för väg. Sprängmassorna kommer att användas inom projektområdet för vägbyggnation samt vid anläggning av kran- och övriga uppställningsplatser. I aktuellt fall kommer fyllnadsmaterial från sprängning i området till viss del att täcka behovet av massor, vilket innebär att behovet av massor från sidotag och täkter minskar. De massor som uppstår till följd av anläggningsarbetena bedöms dock inte som tillräcklig. För att tillgodose behovet av material kan befintliga grus- och/eller bergtäkter nyttjas alternativt kan det bli aktuellt att etablera en ny täkt. Detta har ännu inte fastslagits. I det fall det blir aktuellt med nyetablering av täkt kommer den att omfattas av en separat tillståndsansökan och prövning. Antalet transportrörelser med krossmaterial kommer således att bero på vilka möjligheter som finns att använda befintliga täkter och/eller möjligheten att anlägga en ny täkt i området. Transport av betong För byggnation av gravitationsfundament krävs armering och betong. Totalt beräknas cirka 600 m 3 betong att krävas per fundament, vilket innebär sammanlagt cirka 28200 m 3 betong. En betongbil lastar cirka 7,5 m 3 om den ska trafikera vägar med bärighetsklass 1 (BK1), vilket innebär cirka 3760 transportrörelser. Som tidigare nämnts planerar Nordisk Vindkraft att ha betongtillverkning med en mobil betongstation som anläggs temporärt i utredningsområdet. På så vis minskas miljöbelastningen då transporterna effektiviseras. Detta ger således mindre miljöpåverkan från transporter än användandet av befintliga betongstationer samtidigt som transportkostnaderna minskas. 3.11 Resning av vindkraftverken Som ovan nämndes transporteras vindkraftverken i sektioner till området och reses därefter med hjälp av en specialkran, en s.k. mobilkran. Även mobilkranen transporteras till området i sektioner och monteras på plats. Vid montering av mobilkranens bom krävs ett antal mindre hjälpkranar som lyfter bommens sektioner på plats. För att bommen till mobilkranen ska få plats krävs att en yta avverkas intill vägen. För att kunna montera bommen projekteras vägen rak de sista 150-200 metrarna fram till montageplatsen, med syfte att undvika att ytterligare skog eller mark måste tas i anspråk för kranmontage. Bottendelen av tornet monteras till fundamentet varefter resterande tornsektioner och nacellen sätts på plats, se Figur 14. Rotorbladen monteras ihop antingen på marken eller också var och en för sig direkt uppe vid navet. 19

Resningen av ett vindkraftverk brukar genomföras på ett par dagar, under förutsättning att vindförhållandena är gynnsamma och tillåter lyftarbeten. Med anledning av vindkraftanläggningens storlek kommer vindkraftverken att driftsättas sektionsvis, vilket innebär att driftsättningen av hela vindkraftanläggningen kan ta flera månader. Figur 14. (Foto) Montering av ett vindkraftverk i Håcksta Vindkraftanläggning, med hjälp av en stor mobilkran (röd) och en mindre hjälpkran (gul). Foto: NORDISK VINDKRAFT 3.12 Elanslutning Det svenska elnätet Sveriges elnät är indelat i tre nivåer; nationellt stamnät, regionala nät och lokala nät. Det nationella stamnätet löper genom hela Sverige och ägs av staten. Det är Svenska Kraftnät som har till uppgift att förvalta och driva det svenska stamnätet och de statligt ägda utlandsförbindelserna. Vidare är Svenska Kraftnät systemansvarig myndighet enligt Ellagen och har det övergripande ansvaret för att balans mellan produktion och förbrukning av el upprätthålls inom hela landet. Regionnäten ägs av ett fåtal företag och länkar samman stamnätets högre spänningsnivåer med de lägre spänningsnivåerna som tillämpas på lokalnäten. Även de lokala näten ägs av dessa företag till- sammans med kommunala energibolag. Enligt Ellagen 2 kap 1 får en elektrisk starkströmsledning inte byggas eller användas utan tillstånd (nätkoncession). Koncessionsprövningen finns för att elnätet ska få en lämplig utformning ur samhällsekonomisk synpunkt och att prövning ska ske gentemot miljövärden och motstående intressen. Energimarknadsinspektionen prövar tillståndsansökningar gällande nätkoncessioner. Vindkraftanläggningens anslutning till elnätet ingår således inte i den aktuella tillståndsansökan om 20

Tillstånd enligt miljöbalken. Bedömning av elanslutningens miljökonsekvenser görs i aktuellt fall därför endast vad gäller det interna, icke koncessionspliktiga, elnätet inom projektområdet. Anslutningsledningar från projektområdet till anslutningspunkt med överliggande gande elnät redovisas endast översiktligt. Anslutning av vindkraftanläggningen Den planerade vindkraftanläggningen ligger inom Fortum Distribution AB:s (Fortums) koncessionsområde. Då vindkraftparkens planerade effekt är för stor att ansluta till lokalnätet planeras vindkraftanläggningen anslutas till regionnätet som också ägs av Fortum. Regionnätet i området har en spänning på 130 kv. Norr om vindkraftanläggningen finns en 130 kv luftledning som går i öst-västlig riktning. På den är en 130 kv luftledning ansluten som går söderut, öster om parken ner till Mon. I figur 15 visas ett översiktligt förslag till nätanslutning av planerad vindkraftanläggning. Den östra delen av vindkraftanläggningen planeras att anslutas till Mon med en cirka fyra kilometer lång 130 kv luftledning. Den norra och södra delen av vindkraftanläggningen planeras att anslutas till 130 kv luftledningen som går norr om vindkraftparken. Det planeras att göras med en cirka 8 km lång luftledning, varav största delen troligtvis kommer gå parallellt med den befintliga iga luftledningen. I samband med det planeras det att byggas ett nytt ställverk för att koppla ihop luftledningarna. Den norra och södra delen planeras att förbindas med en markförlagd kabel. Exakt sträckning för anslutningsledningarna och anslutningskabeln n har ännu inte utretts. En separat ansökan om nätkoncession för vindkraftanläggningens elanslutning kommer att göras. Figur 15. Förslag till elanslutning, endast indikativ. 21

Elnätet inom anläggningen Vindkraftverkets generator genererar elenergi från 690 V (matningsspänning). I vindkraftverkens torn finns en transformator som omvandlar generatorspänningen till cirka 33 kv (matningsspänning). Beroende på verksmodell är denna transformering placerad inne i vindkraftverket eller i en mindre transformatorkiosk invid vindkraftverket. Härifrån leds producerad elenergi via ett kabelnät till det anslutande elnätet. I figur 16 visas en schematisk principskiss för en elanslutning. Härutöver kommer en servicebyggnad med tillhörande transformatorstation att anläggas inom etableringsområdet, se beskrivning i avsnitt 3.6. Figur 16. Schematisk principskiss över elanslutning av en vindkraftetablering. Nedläggning av el- och optisk kabel Vidare kommer även ett optiskt kommunikationsnät förläggas mellan vindkraftverken och vidare ut till transformatorstationerna. Detta kommer att användas för styrning, optimering och driftuppföljning av anläggningen. Kabelnätet, d.v.s. elnätet och det optiska kommunikationsnätet inom anläggningen, förläggs i regel under markytan och i största utsträckning längs det interna vägnätet, se exempel i figur 18. På så vis begränsas ianspråktagen mark. Vilken sida av vägen som väljs beror på markförhållanden och att branta slänter ska undvikas. Förläggning av kabel kan med fördel göras vid byggnationen av ny väg eller vid breddning och förstärkning av befintlig väg. Sprängning kan komma att bli aktuell för kabelläggning, vilket kommer att undersökas vidare vid detaljprojektering. Kablarna förläggs i enlighet med gällande föreskrifter om markförläggning av kabel, d.v.s. avseende djup och isolering etc. En principskiss för kabelgrav visas i figur 17. Om förhållandena är speciella kan även luftledning vara ett alternativ för sträckor inom parken. Högspänningskablaget förläggs från respektive vindkraftverk till lämpligt placerad transformatorstation. Tillsammans utgör detta det s.k. uppsamlingsnätet. 22

Figur 17. Principskiss av en kabelgrav för enkelt kabelförband. Figur 18. Kabelgrävning längs befintlig väg 3.13 Drift av vindkraftanläggningen Genom vindkraftverkens övervakning av driftkriterier och styrsystem kommer driften huvudsakligen att skötas på distans. Enklare driftstopp kan oftast åtgärdas på distans, men större driftstopp måste åtgärdas på plats. Regelbunden service av vindkraftverken sker årligen för att säkerställa säkerhet och vindkraftverkens drift. Vid vindhastigheter på cirka 25 m/s stängs vindkraftverken av säkerhetsskäl automatiskt av för att inte utsättas för alltför stora påfrestningar. Vindkraftverken är också utrustade med ett övervakningssystem som stänger av vindkraftverken om temperaturen i turbinen blir för hög. 23

Vid vindar som är så hårda att vindkraftverket riskeras att skadas vinklas vindkraftverkets rotorblad med hjälp av automatiserad mekanik så att en större andel vindenergi släpps förbi. Därmed blir krafterna på rotorn mindre. Vid vindhastigheter på över 23-24 m/s vinklas rotorbladen så att all vind släpps förbi. På så sätt undviks att skadliga laster från vinden uppkommer på vindkraftverkets rotor och därav minskas risken för haveri. Vidare görs alltid beräkningar på vilka extrema vindstyrkor som kan uppkomma vid respektive projektområde så att man kan säkerställa att rätt typ av vindkraftverk väljs. Inom områden där större risk för extremvindar föreligger väljs ett vindkraftverk som kan klara av större laster utifrån ett klassificeringssystem. Denna klassning sker utifrån ett standardiserat system utvecklat av IEC (International Electrotechnical Commission). Med anledning av den planerade vindkraftanläggningens storlek kommer sannolikt en servicebyggnad att anläggas i anslutning till anläggningen där servicetekniker är stationerade under drifttiden. Det förekommer även transporter kopplade till drift och underhåll av vindkraftverken. 3.14 Hinderbelysning Nuvarande lagstiftning gällande hinderbelysning (TSFS 2013:9) Vindkraftverken kommer att förses med hindermarkering i enlighet med Transportstyrelsens vid var tid gällande föreskrifter. Nedan anges de regler för hindermarkering som gäller i dagsläget, vilka är beroende av vindkraftverkens totalhöjd. Vindkraftverk som överstiger 150 meter totalhöjd ska förses med högintensivt vitt blinkande ljus dagtid, med lägre styrka under gryning, mörker och skymning. I mörker ska hinderbelysningen enligt aktuella föreskrifter ha en ljusstyrka på 2000 candela (cd) +/- 25 procent och avge 40-60 blinkningar per minut. Candela är ett mått på hur mycket ljus en ljuskälla avger i en angiven vinkel. Högintensiva ljus som installeras på nivån 150 meter eller lägre över mark- eller vattenytan ska riktas uppåt för att minska störningar för omgivande bebyggelse. Ljusets riktning ska vara: 1. 0º om ljusen installeras på en nivå över 151 meter, 2. 1º om ljusen installeras på en nivå av 122 151 meter, 3. 2º om ljusen installeras på en nivå av 92 122 meter, och 4. 3º om ljusen installeras på en nivå lägre än 92 meter. I en vindkraftpark kan de vindkraftverk som ej utgör parkens yttre gräns istället förses med fast rött lågintensivt ljus, såvida inte Transportstyrelsen beslutar om ytterligare markering. 3.15 Demontering och återställning Den tekniska livslängden för ett vindkraftverk är 20-25 år. Verksamhetsutövaren ansvarar för demontering och avveckling. Vid nedmontering och återställande av platsen kommer, liksom vid byggnation, transporter och nedmonteringsarbete att ske. 24

Det vägnät som har anlagts lämnas vanligtvis kvar och kan användas som transportvägar för skogsbruket där detta är applicerbart. På anläggningsytorna planteras skog. Återvinning av vindkraftverkets delar är att föredra i största möjliga mån, både ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Vindkraftverken monteras ned och stål, järn och koppar i vindkraftverken kan återvinnas. Kompositmaterialet i rotorbladen kan i dagsläget inte återvinnas, men försök på detta pågår. Vid skrotning tas kemikalierna tillvara genom tillbörligt förfarande. Fundamenten tas vanligtvis bort till 30 cm under markytan eller täcks med ett jordlager med 30 cm djup. Elkablar som framledes inte kommer att brukas klipps av och lämnas kvar i marken. Resurser för återställande fonderas och redovisas i tillståndsansökan för vindkraftanläggningen. Bilagor Bilaga A Trysslinge infrastruktur 25