Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Gårdby förskola 12 maj 2014
Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-05-12 15:05: N har en jättefn och nsprerande rapport. Det ser ut som om barnens fantas och kreatvtet har flödat ert Grön Flagg-arbete. Det är fantastskt att n jobbar så aktvt med barnens delaktghet nom Grön Flagg och att n försöker hålla en så stor flexbltet arbetet som möjlgt för att följa barnens ntressen och déer.när barnens ntresse är fångat, så kommer lärandeprocessen av sg självt. Bra jobbat! Det är så nsprerande att läsa om ert sagotema, det stmulerar verklgen barnens (och pedagogernas!) fantas och kreatvtet. Toppen! I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. Annat Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: V har en stående punkt på våra möten där v tar upp Grön Flagg-frågor. b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? V pratar ofta med barnen om vår Gröna Flagga och varför v har fått den. V har nte ett formellt "råd", utan v pratar och dskuterar med barnen olka stuatoner t.ex.när v går tll återvnnngen eller tömmer komposthnken; varför v gör det osv. V går med några barn taget och prckar av på en lsta så v vet att alla barn har vart med. V deltog skräpplockarveckan och då pratade v om varför man nte ska kasta skräp naturen osv. Barnen vll plocka skräp varje gång v är ute och går; "Ttta nu har "Skräp-Maja vart framme gen!" Varje vår när v hssar flaggan gen efter vntern samlas v runt flaggan. Alla barnen får hålla flaggan och så hjälps v åt att hssa den. Utvecklngsområde 1 med tema Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Närmljö Förskolans utemljö Förskolan har redan från början en fn utemljö en trädgård med gamla träd, buskar och blommor. V vll nu utveckla utemljön ytterlgare, så den uppmuntrar tll lek och skapande samt ökar den fysska aktvteten. V vll skapa många olka små rum på gården där barnen kan leka små grupper och v vll att det ska fnnas möjlghet tll både lvlg fyssk aktvtet och lugn och ro. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V började med att studera barnens lek för att få syn på vad som nsprerade barnen mest. Personalen gck runt gården och funderade över hur v skulle kunna utveckla gården vdare. V gjorde en lsta på vad v vlle åstadkomma och har sedan prckat av punkterna efter hand. Barnen ska ha fr tllgång tll vatten:v har satt upp en vattentunna som samlar upp regnvatten. Tunnan har en kran så barnen kan ta vatten själva. (Se bld 2) Lekstugan behövde förbättras: Vaktmästaren lagade lekstugan och målade om den och sedan tryckte barnen vta handavtryck på den. Utekök: V flyttade ut en gammal dskbänk, sågade av benen på den; så det blev lagom barnhöjd och kompletterade med en gammal mcro, som v fått tll skänks. Här placerade v även
en kabeltrumma och några stubbar så det blev en köksmöbel. V bad föräldrarna bdra med gamla kastruller och andra köksredskap.( Se bld 1) Snckarhörna: V flyttade ut en snckarbänk som fanns källaren. Bad föräldrarna bdra med spllvrke, köpte en verktygslåda med såg, hammare och spk. Kompletterade med lte snäckor, vackra stenar, vnkorkar, trähjul, knappformar, flrtkulor och lte annat smått och gott tll att komplettera de snckrade alstren med. V skaffade även några "Leca-block", som de mndre barnen kan spka. Utemålnng: V hade redan några hopfällbara staffler som v kan flytta ut vd behov; t.ex. när v vll måla av våra solrosor.nu skaffade v även ett stort utomhusstaffl där många barn kan måla tllsammans. (Se bld 3) V har köpt ett par gamla telefoner på lopps och satt upp dem på olka ställen på gården. V har fått några avloppsrör som v använder tll att snurra och tll en gunga. V såg att barnen lekte mycket med käpphästarna och för att utveckla den leken gjorde v en hnderbana med hopphnder, som v tllverkade av mjölkkartonger, som v fyllde med sand och elrör som v fck av en förälder. Barnen har lekt prater och därför har v skaffat en gammal båt som v ska måla och rusta upp tllsammans med barnen och vaktmästaren. Av lastpallarna har v byggt en koja längst bort på gården där barnen kan leka. V har lyckats få tag ett stort vagnsdäck, som v har placerat på gården. Här leker barnen mycket fantaslekar. Det är också en utmanng att klättra och ur däcket. Några av gårdens träd hade blvt gamla och behövde tas ner och då tog v tllfället akt och gjorde balansstockar av dem, samt ett klätterträd där barnen brukar leka häst, buss eller vad fantasn kan få det att bl. V har planterat hallon och vnbärsbuskar, samt ett äppleträd på gården. Hösten 2013 utökades förskolan med 2 avdelnngar tll en pavljong bredvd. V fck även lte mer mark nhägnad runt den nya förskolan tll en lten gård. Här har det vuxt fram en lten utemljö under våren. Barn, personal och föräldrar har fått komma med förslag och önskemål och sedan har man hjälpts åt att räfsa löv, plocka bort grenar och fxa tll på "den llla gården" som barnen kallar den. (Bld 4) Det har blvt en sandlåda, en uteplats med "möbler" av kabeltrummor och stubbar, ett utekök med en gammal dskbänk, som anpassats tll barnhöjd, en samlngsplats av bräder fyrkant, en stg bland blommor och grönska, två gamla traktordäck att balansera på m.m. Några föräldrar bdrog med en gunga som de annars hade tänkt kasta. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? V har studerat barnens lek och funderat över vlket materal som behövde tllföras för att utveckla leken. De äldsta barnen har rtat vad de vll ha på gården. Personalen har gått runt på gården och funderat över vad v vlle utveckla. Föräldrarna har bdragt med materal, som lastpallar, spllvrke, husgeråd m.m. På vårfesten fck förskolan 2 hallonbuskar och två vnbärsbuskar, som v har planterat tllsammans med barnen. V har också planterat ett äppleträd tllsammans med vaktmästaren och barnen. Äppleträdet var en present från skollednngen vd nvgnngen av vår nya förskola höstas. Barn, föräldrar och personal har fått komma med förslag och önskemål hur den "llla gården" skulle utformas. Barn, pedagoger och vaktmästare har hjälpts åt att röja, fxa tll och snckra på gården. Föräldrar och personal har skaffat materal. Vår utemljö är nte färdg utan förändras hela tden efter barnens ntresse, årstdernas växlngar osv. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.
d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. OBS... Utvecklngsområde 2 med tema Tema Ttel Lvsstl & hälsa Språkutvecklng genom sagans magska värld. a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Så här skrev v vår temabeskrvnng: V ska arbeta med att utveckla barnens språk. V ska öva på att ge uttryck för våra uppfattnngar och att lyssna tll andra. V ska sträva efter att barn och personal känner sg bekväma att prata samlngen. V ska tllsammans öva på att berätta och återberätta sagor och händelser. Så här gjorde v: Några grupper började med Sagan om Bockarna Bruse. V har arbetat med den på olka sätt: V satt under landsvägsbron och en av pedagogerna läste sagan för oss. (Se bld 1) Det var väldgt spännande att stta under bron och höra sagan berättas medan blarna körde över bron. V "lekte" sagan med rekvsta form av fårsknnsfällar m.m. både ute vd vår uteplats Björket och nomhus. (Se bld 2) Alla som vlle fck vara med och spela upp sagan, både barn och vuxna. De som nte vlle "spela teater" fck vara publk. V berättade sagan med flanoblder eller med hjälp av träbockar, bro av en gren och ett troll sedan fck barnen återberätta den för varandra. Barnen rtade egna blder tll sagan. V flmade när barnen "lekte" Bockarna Bruse på olka sätt och sedan vsade v det för kompsarna på Nobel-festen. V sjunger och dramatserar sången om bockarna Bruse. Barnen är väldgt engagerade den. Barnen har arbetat med att bygga en bro tll bockarna. Det har vart en lång process där barnen provat olka materal och teknker. Sedan enades barnen om att de skulle hamra och spka så bron nte rasar. V har nu byggt en modell som barnen kan ha och leka med. Rödluvan och vargen var nästa saga. V började med att en pedagog berättade sagan för oss när v satt rng vd vår uteplats Björket. Sedan "lekte" v sagan med rekvsta när v var ute skogen. Alla som vlle fck vara med och "spela teater" och de andra var publk. V berättade sagan med flanoblder och fngerdockor och sedan fck barnen återberätta sagan för varandra och leka sagan om och om gen. Barnen målade Rödluvans skog på stora papper och sedan rtade de fgurer tll, som de klppte ut och klstrade n skogen. V har också tllverkat egna handdockor av träslevar. Barnen har valt någon av fgurerna som de vlle göra som docka. Pepparkakshuset. På vägen tll skogen passerar v ett hus som barnen kallar för pepparkakshuset. Barnen började fantsera hop en saga om den snälla häxan som bodde där. Tll slut blev det en bok som v vsade kungen på Nobelfesten. Sedan har v börjat studera själva huset för att bygga en modell av det. Barnen vlle bygga ett rktgt pepparkakshus av pepparkaksdeg. Varje dag läser v sagor för barnen efter lunchen. V stter små grupper så v kan prata om och dskutera sagan tllsammans. V hjälps åt att återberätta händelseförloppet och bland rtar v något från sagan. Vd lunchen stter v också små grupper med en vuxen vd varje bord och då blr det tllfälle att berätta vad man gjort helgen eller något annat som är aktuellt. De yngsta barnen har arbetat med böckerna om Bu och Bä. Pedagogerna har läst sagorna för barnen och sen har v tllsammans lekt det som har hänt boken; t.ex. när Bu och Bä sprang nerför en backe, så gck v tll en backe närheten och gjorde lkadant. Bu och Bä gck på utflykt och träffade på myror, därför gck v också på utflykt med barnen och studerade myrorna deras stack. V har köpt Bu och Bä som leksaker och skaffat en lten korg och 2 små saftflaskor som Bu och Bä kan ha med sg när de går på utflykt. (Se bld 4) V har Bu och Bä som Memory-spel och v har satt upp blder med Bu och Bä på väggarna. Barnen har vart mycket ntresserade av Bu och Bä och genom arbetet med böckerna har v bl.a. tränat på färger och andra begrepp. I december hade v en gemensam Nobel-fest på förskolan. "Kungen" var nbjuden och de olka avdelnngarna redovsade för honom och för varandra vad de arbetat med under hösten. (Se bld 3 ) Alla barn fck hämta ltteraturprs Nobels anda ur "kungens" hand. Prset bestod av ett dplom att hänga på väggen hemma. Gvetvs åt v även en 3-rätters lunch den dagen och alla som vlle klädde om nnan. Bamse har funnts med barnen på en av avdelnngarna. Han är världens starkaste och snällaste björn. Han har vart med arbetet med lkabehandlngsplanen, vad man kan göra för snälla saker mot varandra t.ex. Han har bjudt på dunderhonung, pannkakor skogen och skattjakt vd påsk. Nu har Bamse fått följa med alla barnen hem och se var de bor. De har sedan berättat för varandra vad de vsat Bamse hemma. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? V har arbetat smågrupper, så alla har fått möjlghet att komma tll tals. Barnens egna tankar och déer har styrt genomförandet. Det har funnts rekvsta så barnen kan leka de olka sagorna på olka ställen på förskolan. Det märks leken att de vart nsprerade av sagorna. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.
d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Utvecklngsområde 3 med tema Tema Ttel Närmljö HÄR är jag Gårdby-årets Ölandsby" a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? FÖRSKOLANS MILJÖ V undersöker vår förskolemljö tllsammans med barnen. Vad fnns det på vår förskola (ute och nne)? Inne - Det fnns en måne (tttar ut genom fönstret), - Löven (som v klstrat upp på fönstret) - Sköldpaddan (tygblommor som hänger taket) Ute - Fåglar där uppe. - Månen. Jag vnkar tll den. - Gunga. Vad ska v ta med oss tll den nya förskolan? - Babystten, dockorna och dockvagnarna. - Hundbenet. - Sängkorten. - Gruppfotot. Vad tycker n är rolgt att göra på förskolan? - Måla. - Köra grävskopan. - Äta frukt. Hur ser förskolan ut (utfrån)? -V har gått runt med barnen och tttat på hur vår "gamla" förskola ser ut ute och nne. V har gått från källaren tll övervånngen och runt hela huset. V har tttat på olka detaljer och mönster. (Se bld 1 och 2)) En dag kom en tankbl och kopplade på en slang tll ett rör på utsdan av huset. Sedan började v undersöka rören som fnns på förskolan. - V hade gjort en adventskalender på förskolans hus. Barnen fck öppna olka fönster och dörrar och se vad det fanns nnanför och hämta en julgranskula där.(se bld 3) FÖRSKOLANS NÄRMILJÖ V har följt och jobbat med närmljön under olka årstder. V har bl.a. sett nypon, tranor, höstlövens olka färger, snö, s, vatten, vårblommor, blad och löv på vära utflykter närmljön. V har samlat olka naturmateral tex samlade v löv med olka former, färger och nyanser. V har gjort olka skapande aktvter tex nyponkransar, höstträd, ljusdekoraton av pnnar och pressat blad med olka former. De äldsta barnen på förskolan går tll vår uteplats "Björket" varje vecka. Precs ntll fnns en sparrsodlng. Där har v gjort studebesök, barnen fck plocka sparrs som v sedan grllade över elden. DEN NYA FÖRSKOLAN V följer förberedelserna nför bygget av den nya förskolan. V har gjort och tttat på rtnngar, funderat på nrednng. Barnen har byggt hus med kaplastavar, mjölkpaket och plankor. (Se bld 4) Barnen har funderat på vad det ska fnnas på den nya förskolan. När v flyttat n den nya förskolan går v tllbaka och tttar på vad barnen sagt att det skulle fnnas. De httar allt, tex fna färger taket (barnen har målat var sn ruta med fna färger), rutschkana, tåg mm, allt utom studsmatta. Senare fck v låna en studsmatta av en annan förskola, så nu fnns det också. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? V har snappat upp saker som barnen vsat ntresse för och arbetat utfrån det. Barnen blr då delaktga och får nflytande verksamheten. V har satt upp dokumentatoner på barnens tankar och upptäckter. Då blr det fortsatta dskussoner krng det de upplevt. Barnen går tllbaka tll sna pärmar och pratar om hur de vlle att det skulle vara på den nya förskolan, de är nöjda med att det fnns det som de hade sagt. Arbetet med rören hänger också kvar hos barnen. De upptäcker bland rör på ställen de nte sett förut. Ute på gården fnns rör av olka längd och storlek som barnen expermenterar med på olka sätt. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.
d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? förmåga att ta hänsyn tll och leva sg n andra männskors stuaton samt vlja att hjälpa andra, b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn denttet och känner trygghet den, utvecklar sn nyfkenhet och sn lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständghet och tllt tll sn egen förmåga, känner delaktghet sn egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sn motork, koordnatonsförmåga och kroppsuppfattnng samt förståelse för vkten av att värna om sn hälsa och stt välbefnnande, utvecklar sn förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattnngar och försöker förstå andras perspektv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sn förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommuncera med andra, utvecklar ntresse för blder, texter och olka meder samt sn förmåga att använda sg av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sn skapande förmåga och sn förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter många uttrycksformer som lek, bld, rörelse, sång och musk, dans och drama, utvecklar sn förståelse för rum, form, läge och rktnng och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordnng och talbegrepp samt för mätnng, td och förändrng, utvecklar ntresse och förståelse för naturens olka kretslopp och för hur männskor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sn förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olka teknker, materal och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sn kulturella denttet och sn förmåga att kommuncera såväl på svenska som på stt modersmål. c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och utvecklar sn förmåga att förstå och att handla efter demokratska prncper genom att få delta olka former av samarbete och beslutsfattande.
d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? V har tllsammans formulerat en handlngsplan för vårt konkreta mljöarbete. Handlngsplan för Gårdby förskola 2012-2013. Flera av personalen cyklar eller promenerar tll arbetet. V samåker när v ska på studedagar, föreläsnngar osv. V passar på att uträtta många ärenden samtdgt när v har tagt blen för att göra nköp tll förskolan. V sorterar våra sopor och går med barnen tll återvnnngen. V deltar skräpplockarveckan och plockar skräp även tll vardags när v är ute med barnen. På våra utedagar lär v barnen att vara rädda om djur och natur. V komposterar matrester och använder kompostjorden tll jordförbättrng våra odlngslådor. V undvker engångsmateral och prorterar mljömärkta varor vd nköp. V släcker lampor när v går ut, drar ur batterladdaren, stänger av skrvare och datorer på kvällen osv. för att spara el. V ser över dsk-, tvätt- o rengörngsmedel så de är mljömärkta. V sköljer dsken kallt vatten. V tar en halv dskmasknstablett när v dskar lätt smutsad dsk. V lär barnen att nte slösa med papper. V vuxna tänker på att nte skrva ut en massa papper onödan. V kontaktar kostchefen för en dskusson om mer mljövänlg och närproducerad mat tll förskolan. V malar Sven Stensson och fastghetsngenjör Sofa Petersson om mljövänlg och energsnål uppvärmnng för om- och tllbyggnaden av förskolan. V försöker påverka barnomsorgens och lönekontorets admnstraton så det blr mndre pappershanterng och därgenom mndre resursslöser. V nformerar förskolechef, kontaktpoltker, kökspersonal, lokalvårdare och vaktmästare om vår handlngsplan. Inför läsåret 2013-2014 revderade v vår handlngsplan. Nya punkter var bl.a. Personalen ska delta en Far Trade-studecrkel under året. Östanvnd har en lten maskkompost och Fåken ska starta en. V tänker på att nte skrva ut onödan, t.ex. kan v spara barnens schema en mapp på datorn stället för att skrva ut dem och skrva ut svartvtt stället för färg osv. V kollar upp vad olka typer av utskrfter kostar. V kollar upp vlket alternatv som är mest energsnålt när det gäller skrvaren. Synlggörande och omvälden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Anslagstavla eller motsvarande på förskolan Informaton på förskolans webbplats Nyhetsbrev tll föräldrar Informaton på föräldramöten Kommunkaton med kontaktpoltker Meda och/eller Internet (tdnng, rado, tv etc.) Utställnng Studebesök Samarbete med andra för-, grund- och/eller gymnaseskolor som också har Grön Flagg Andra aktvteter/övrgt att tllägga: Vd höstens föräldramöte vsade v ett bldspel om Grön Flagg och har v har arbetat/arbetar med det. I november var det nvgnng av den nya förskolan och skolan Gårdby. Då bjöd v n allmänheten tll öppet hus alla våra lokaler. Förskolan vsade bldspelet om vårt Grön Flagg-arbete. Det kom väldgt många ntresserade. V kommer att bjuda n föräldrar och syskon tll en temaavslutnng tll våren där v vsar hur v har arbetat med vårt tema. Då bjuder v även n lokalpressen och vår kontaktpoltker. Uppföljnng, utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp, analyserar och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Dskutera personalgruppen hur n kan använda er av tdgare erfarenheter och gärna ltteratur och forsknng för att analysera det n upplevt. Era reflektoner och analyser kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Uppföljnng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Förskolans utemljö: V har frågat barnen vad de tycker är rolgt på gården och de flesta säger gungorna, men även balansstocken, rutschbanan och att klättra träd tycker de om. V frågade även om de saknar något på gården och då nämnde de vattenlek och det är ju en säsongsbetonad aktvtet, som kommer gång när vädret tllåter. V har ntervjuat barnen och flera av dem har sagt att det vart väldgt rolgt att arbeta med sagotemat, särsklt rolgt var det när v spelade teater/"lekte" de olka sagorna. Skräpplockardagarna nsprerar barnen alla åldrar att plocka upp skräp när v är på utflykt. Våra olka sagor "lever" med barngruppen. De pratar om och leker de olka sagorna på olka sätt, t.ex cyklade de "Bockarna Bruse" ute på gården. V upplever att barnen lever sg n sagorna och fantserar hop hstorer som bland är lte läskga. Det ska vara lta kttlande. En gång frågade ett barn "Är det här på rktgt" när v satt och åt pannkakor vd mellanmålet. Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet?
I sagotemat har v arbetat smågrupper med barnen för att alla ska ha möjlghet att bl sedda och hörda. Pedagogerna har upplevt det väldgt postvt och sett att barn som nte säger så mycket den stora gruppen "växer" och vågar uttrycka sn åskt när det är färre barn gruppen. V har även känt att v vuxna vågar släppa loss och bjuda på oss själva; det har vart kul och frgörande att "spela teater"/leka sagorna med barnen. När det gäller förskolans utemljö har v sett att barnen leker på många olka platser över hela gården och att den fysska aktvteten har ökat. Barnen kommer själva med förslag på sysselsättnng och då plockar pedagogerna fram materal tll det; t.ex. höjdhoppsställnngen, fyller på vattentunnan osv. Postva reaktoner från föräldrar efter föräldramötesnformatonen; "Det märks verklgen att n är engagerade ert arbete" En förälder berättade om hur deras barn vlle plocka skräp när de var på besök en annan stad. Barnen berättar hemma om olka sagor som v jobbat med på förskolan. En förälder tpsade oss om en bok som var en varant på Bockarna Bruse, när de var smhallen. Den lekte barnen mycket sen under vår rutschkana. Bamse som har följt med barnen hem, har vart uppskattat av barn och föräldrar. Barnen tar uppgften på stort allvar. V personalen tycker det är rolgt att arbeta utfrån barnens tankar och deer. Man vet aldrg var man hamnar tll slut. b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? Parallellt med vårt temaarbete deltar förskolan ett forsknngsprojekt tllsammans med Lnnéunverstetet. "Värdepedagogskt arbete förskolan". Syftet är att stödja och utmana arbetet med värden förskolan. Vår förskola har valt att arbeta med värdeordet "delaktghet". V har läst boken "Möten för lärande" från Skolverket och haft den som utgångspunkt för våra dskussoner personalgruppen. V har blvt mer medvetna om barnens delaktghet verksamheten och utmanas på olka sätt av barnen. På olka sätt har v försökt att göra barnen mer delaktga verksamheten och v har märkt att det blr rolgare både för barnen och pedagogerna när v låter barnens ntresse och engagemang styra aktvteterna. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån uppföljnngen och utvärderngen? V har sett att arbete små grupper har så många fördelar, så det kommer v att fortsätta med. När v har fått upp ögonen för barnens delaktghet och nflytande verksamheten känner v att det vll v verklgen fortsätta att arbeta med eftersom det blr rolgare och mer spännande att arbeta så. Att använda sg av olka sagofgurer temaarbetet hoppas v kunna fortsätta med även om v byter tema. Barnen blr engagerade och det blr en rolg ngång olka projekt.