Detaljplan för fastigheten Thor 3 m fl inom centrala Umeå i Umeå kommun, Västerbottens län

PLA 07.04 Detaljplan för fastigheten Thor 3 m fl inom centrala Umeå i Umeå kommun, Västerbottens län GESTALTNINGSPROGRAM FÖR KV THOR Utställningshandling maj 2010 Upprättad av Tomas Strömberg, Planchef, Samhällsbyggnadskontoret detaljplanering Andreas Hermansson, Arkitekt, Arkitekthuset Monarken i Stockholm AB Referensgrupp Olle Forsgren, Stadsarkitekt, Samhällsbyggnadskontoret Maria Blomqvist, Bygglovchef, Samhällsbyggnadskontoret bygglov Patrik Jansson, Planeringsarkitekt, Samhällsbyggnadskontoret detaljplanering

Sida 2 av 15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 1. INLEDNING 3 1.1. Gestaltningsprogrammet 3 1.2. Bakgrund 3 1.3. Övergripande mål enligt översiktsplan 4 2. GESTALTNINGSPRINCIPER 5 2.1. Byggnaden i stadsbilden 5 2.2. Byggnaden i gaturummet 6 2.3. Byggnadsvolym 7 2.4. Storgatans utformning 9 2.5. Vasagatans utformning 9 2.6. Förhållande till riksintresset 10 2.7. Förhållande till byggnadsminnen 10 3. BYGGNADSUTFORMNING 11 3.1. Byggnadselement 11 3.2. Material och färgsättning 12 3.3. Entréer 12 3.4. Fasadöppningar 12 3.5. Tak och påbyggnader 12 3.6. Terrasser 12 3.7. Reklam och skyltning 12 4. UTEMILJÖ 13 4.1. Entréer 13 4.2. Uppfarter, parkering och lastintag 13 4.3. Markbehandling och plantering 13 4.4. Skyltfönster 13 4.5. Skärmtak och markiser 13 4.6. Reklam och skyltning 14 4.7. Sittplatser 14 4.8. Cykelparkering 14 4.9. Belysning 14 5. BESTÄMMELSER 15 5.1. Bestämmelser 15

Sida 3 av 15 1. INLEDNING Här beskrivs avsikten med gestaltningsprogrammet, den aktuella detaljplanen samt övergripande mål enligt gällande översiktsplan. 1.1. Gestaltningsprogrammet Programmets syfte är främst att säkra en bestämd kvalitetsnivå och att förtydliga planhandlingarna med konkreta beskrivningar samt ge exempel på planbestämmelsernas inriktning. Gestaltningsprogrammet är en del av detaljplanen och har tagits fram för att föra ett resonemang kring utformningsfrågorna av detaljplanen. Programmet gäller i huvudsak ny bebyggelse men även förhållandet till stadsbild, gata, riksintresse och närliggande byggnadsminnen. Planens och gestaltningsprogrammets huvuduppgift är nya byggnaders utseende, volym och placering, men också att värna om de kulturmiljövärden som finns i omgivningen. Genom att byggherrens och kommunens gemensamma ambitioner för detaljutförandet klargörs tidigt kan de också säkerställas vid genomförandet. Detta program ska utgöra ett för kommunen och byggherren gemensamt underlag för projektering och bygglovhantering av bebyggelsen inom planområdet. Gestaltningsprogrammet beskriver bärande gestaltningsidéer och medel för att uppnå dessa så att genomförandeprocessen, d.v.s. bygglovgivning, projektering och genomförande ska kunna underlättas. Avsnitten om bebyggelse på kvartersmark har en beskrivande del och en del med de bestämmelser som detaljplanen hänvisar till. Bygglovshandlingar ska utformas i linje med intentionerna i gestaltningsprogrammet. Handlingar som säkerställer dessa krav ska lämnas i samband med bygglovsansökan. 1.2. Bakgrund Kv. Thor är placerat inom den så kallade Centrumfyrkanten i centrala Umeå. Planområdet avgränsas av Storgatan i söder, Rådhustorget i väster, Kungsgatan i norr samt Vasagatan i öster. Befintliga byggnader finns längs Kungsgatan och Rådhustorget. Detta dokument behandlar gestaltningen av den nya byggnaden längs Storgatan och Vasagatan, på den plats som idag används för butikslokaler överbyggda med ett parkeringsdäck. Den nya byggnaden planeras för att rymma ett hotell, och ger med sin storlek och sitt läge en möjlighet till ett arkitektoniskt nyskapande märkesbyggnad i Umeå. Gestaltningsprogrammet har utarbetats i samråd med markägaren och Samhällsbyggnadskontoret på Umeå kommun. Dokumentet har sammanställts av Tomas Strömberg, Umeås Samhällsbyggnadskontor, samt Andreas Hermansson, arkitekt på Arkitekthuset Monarken i Stockholm AB.

Sida 4 av 15 1.3. Övergripande mål enligt Översiktsplan I den fördjupade översiktsplanen för Centrala stan, antagen av kommunfullmäktige 1998 05 25, anges att bebyggelse och funktioner i centrala stan bör kunna utvecklas och förnyas i takt med samhällets övriga förändringar samt att utrymme för nyskapande bör ges. Detta bör vara i balans med de positiva och långsiktiga kvaliteter som vi vill behålla i den befintliga miljön. Vid all nybebyggelse eller förnyelse ställs därför krav på hänsynstagande och anpassning till stadsbild, bebyggelsens skala och karaktär. Översiktsplanens viktigaste målsättning är att centrala stan ska kunna både utvecklas som levande mötesplats och stärka vitala centrumskapande funktioner som kultur, handel, fritid och nöjen och förnyas med bebyggelse och funktioner, samtidigt som stadsbildens positiva särdrag behålls. Avseende bebyggelsens skala säger den fördjupade översiktsplanen att: Utgångspunkter vid all nybebyggelse/förnyelse ska vara att byggnaders höjd anpassas till förhärskande höjder för omgivande befintliga byggnader och kvarter. Byggnadsdelar i kvarters inre, som inte syns från gatan, kan undantagsvis, om det är motiverat av allmänna intressen, göras något högre om de inte bryter kontinuiteten i stadssilhuetten. Centrumsamverkan Centrums konkurrenskraft är i hög grad beroende av att alla aktörer i centrum samverkar kring centrums funktioner och aktiviteter. Enligt översiktsplanen måste därför fastighetsägarna i betydligt högre grad än hittills ta sitt ansvar och aktivt medverka i genomförandet av olika förbättringar av yttre miljöer.

Sida 5 av 15 2. GESTALTNINGSPRINCIPER Här beskrivs de överordnade gestaltningsprinciperna för Kv. Thor. Gestaltningen syftar till att förankra den planerade byggnaden i sitt sammanhang och på samma gång ge den ett samtida uttryck. 2.1. Byggnaden i stadsbilden Den planerade byggnaden verkar visuellt på tre nivåer: genom silhuettverkan, närverkan och direktverkan. Byggnadens gestaltning bör präglas av ett tydligt förhållningssätt på alla tre nivåer Bild2:1:1. Silhuettverkan, byggnaden i landskapet Silhuettverkan är det sätt på vilket byggnaden framträder på avstånd, med de högre delarna tydligt läsbara från till exempel Tegsbron eller Kyrkbron. På denna nivå samspelar byggnaden med uppskjutande element i Umeås stadsbild, såsom Rådhusets höga spiror eller andra höga hus. Bild2:1:2. Närverkan, byggnaden i stadsrummet Närverkan är den nivå där byggnaden framträder som en del av stadsmassan. Husets mellanhöga delar är nu läsbara, och samspelar med omgivande kvarter gatuperspektiv. På denna nivå samspelar byggnaden främst med omgivande kvarters, gatu och torgrum. Bild2:1:3. Direktverkan, byggnaden i gaturummet Direktverkan är den nivå där byggnaden framträder som en helhet, läsbar från gatunivå till sin högsta del. Samspelet med de byggnader som ligger i direkt anslutning till kvarteret är tydligast på denna nivå. Det är också nu som byggnaden har störst inverkan på det närliggande gaturummet.

Sida 6 av 15 2.2. Byggnaden i gaturummet Byggnaden anpassas till det gaturum som skapas i relation till befintliga byggnader på platsen. Anpassningen sker genom en successiv avtrappning av byggnadsvolymen. De indragna delarna påverkar inte gaturummet, och byggnadsvolymen som står i gatuliv kan läsas som en avslutad fasad. Bild2:2:1. Volym som dominerar gaturummet Bild2:2:2. Volym som anpassas till gaturummet

Sida 7 av 15 2.3. Byggnadsvolym Bild 2:3:1. Illustration av byggnadsvolym. För att anpassa den nya byggnaden till omgivande byggnaders skala delas byggnadsvolymen upp i tio huskroppar, där varje huskropp kan läsas som en individuell byggnadsdel. De olika huskropparna varieras i höjd och djupled för att skapa en harmoniserad volymetrisk komposition, och samtidigt bryta ner skalan på den relativt stora byggnadsmassan. Storgatans betydelse av huvudgata och historisk infartsväg till Umeå betonas genom att byggnadens publika huvudentré och högdel reser sig mot gatan. Högdelen är, som de andra fasaderna i gatulivet, förankrad i gatans marknivå. Övriga huskroppar i gatulivet anpassas till höjden på omgivande byggnader. Huskroppar ovanför gaturummet är indragna från gatulivet. Längs Vasagatan får byggnaden ett mer småskaligt uttryck, som anpassar sig till gatans mer informella karaktär.

Sida 8 av 15 Bild2:3:2. Illustration av Kv. Thor sett från Storgatan. Bild2:3:3. Illustration av Kv. Thor sett från Vasagatan.

Sida 9 av 15 2.4. Storgatans utformning Stadens mötesplatser, det vill säga våra gator, torg och parker bör i allt högre grad formas dels för att samspela med stadens offentliga och kommersiella byggnader, dels för att skapa energi åt ett levande centrum som större delen av dygnet sjuder av gatuliv. Fungerande helhetsmiljöer utvecklar stark dragningskraft på människor. De västra delarna av Storgatan, inom centrumfyrkanten, har under de senaste åren förnyats med ny trädplantering, kantstensparkering och plattsatta trottoarer. Omvandlingen har skett med fastighetsägarnas medverkan och är ett lyckat exempel som visar att det är möjligt att kombinera den historiska Umeågatans gestaltning med moderna krav. Ambitionen är att denna förnyelse skall kunna ske efter hela Storgatan inom centrumfyrkanten i takt med att avtal med fastighetsägarna kan tecknas. Efter varje kvarter planeras fickor med två parkeringar i varje riktning, åtskilda av trädplantering. Parkeringsplatserna kan konverteras till angöring, cykelparkering etc. för att passa in i det behov som respektive fastighetsägare har. Längs fasaden till kvarteret Thor planeras fyra stycken parkeringsfickor med trädplantering emellan. För detaljplanen för kv. Thor är gestaltningsförslaget för Storgatan en förutsättning för att lokalisera angöring, entréer, cykelparkeringar, etc. Bild2:4.1. Illustration över förslag till gestaltning av Storgatan mellan kv. Ägir och kv. Thor och mellan kv Ran och kv. Höder. 2.5. Vasagatans utformning Vasagatan har inte varit föremål för någon övergripande förnyelse i planeringen från Samhällsbyggnadskontoret. Vasagatan sträcker sig mellan Operaplan och Strandgatan och gatan har olika utformningar i princip för varje kvarter. Förändringarna med pågående planläggning av flera kvarter gör att även Vasagatan bör betraktas i ett förnyelseperspektiv. Planläggningen av kvarteret Thor innebär förändringar avseende upp/nedfart till parkeringsgaraget samt lastintagets utformning liksom möjlighet till nya entréer och butiker i bottenplan. En upprustning med liknande gestaltning som efter Storgatan bör vara rimlig att ta upp som förutsättning i planärendet.

Sida 10 av 15 2.6. Förhållande till riksintresset Planområdet är beläget inom riksintresseområde för kulturmiljövården och skyddas mot åtgärder som avses i Miljöbalken 3 kap 6. I fördjupad översiktsplanen för Centrala Stan har kommunen tolkat riksintresset till bl.a. följande karaktärsdrag: 1864 års rutnätsplan med differentierat gatusystem, öppna platser och trädplanteringar Bebyggelsens måttliga skala med anpassning till de äldre planmönstren, den jämna stadssiluetten i höjd. Husens placering i tomtgräns mot gata Den välbevarade äldre bebyggelsen i representativt urval, som uttryck för tidsideal, levnadsvillkor, ekonomiska förhållanden, lagbestämmelser och andra faktorer under olika skeden i stadens historia. De nya byggnaderna ska förhålla sig till dessa riktlinjer och uppfyller i huvudsak innebörden i denna tolkning med undantag för anpassning till den jämna stadssiluetten i höjd. Övriga utpekade kulturmiljövärden Rådhusesplanaden, Rådhusparken, Vänortsparken, Kyrkparken, Döbelns park 2.7. Förhållande till byggnadsminnen Inom kvarteret Thor finns inga byggnader med kulturhistoriskt värde upptagna. Däremot finns det omkringliggande byggnader i angränsande kvarter som är byggnadsminnen och byggnader som är klassade som kulturhistoriska värdefulla. En analys som visar hur element och/eller material i befintliga byggnader kan tas upp i den nya byggnaden presenteras nedan. Analysen illustrerar hur ett samspel mellan befintliga byggnader och den nya byggnaden kan uppnås även om husen är utförda olika i tid, stil och har olika verksamhetsinriktning. Bild2:7.1. Illustration av omgivande byggnaders färg och material. Jmfr. Punkt 3.2.

Sida 11 av 15 3. BYGGNADSUTFORMNING Den nya byggnaden utformas med högt ställda kvalitetskrav på gestaltning och utförande. Ambitionen är att åstadkomma en byggnad med en tydlig identitet som är fast förankrad i den lokala kontexten och med ett framåtblickande uttryck. För att åstadkomma detta gäller att byggnadsdetaljer ges en samordnad utformning med stor känslighet i utförande och materialval. Bild 3:1:1. Illustration av Kv. Thor sett från korsningen Storgatan/Vasagatan 3.1. Byggnadselement Byggnaden utformas med tydligt läsbara element: Sockeln med gatuvåningens publika innehåll, gatuhusens kroppsliga samspel med omgivande byggnader, och högdelens uppskjutande lätthet. Gatuhusen fasader ges ett något massivare uttryck än högdelen, och förankrar på så vis byggnaden i sockeln. Högdelen ges ett lätt och skirt uttryck, och utformas med särskild tanke på dess inverkan på det omgivande landskapet. Indragna volymer behandlas som en del av taklandskapet.

Sida 12 av 15 3.2. Material och färgsättning Byggnadens fasadmaterial ska återspegla de omgivande byggnadernas materialitet och kulörer. ( Se avsnitt och illustration i 2.6.) Snarare än att vara identiska med omgivande byggnader, ska nybyggnadens material utgöra en samtida omtolkning av de historiska byggnadernas material. 3.3. Entréer Entréer markeras tydligt i fasad och ges ett välkomnande och gediget utförande. Entréerna utförs med uppglasade partier i trä eller stål. Entréer av olika dignitet ges motsvarande uttryck i fasaden. 3.4. Fasadöppningar Val av fönsterutformning har en avgörande betydelse för den arkitektoniska karaktären. I Kv. Thor är ambitionen att skapa en interiör med god dagsljusbelysning och en exteriör med ett samtida och lätt uttryck. Fasaderna utformas med större del glas än mur, där glaset placeras i samma liv som muren. Detta för att uppnå ett lätt och ljust uttryck och undvika en tung murverkan i fasaden. 3.5. Tak och påbyggnader I byggnaden görs en tydlig skillnad mellan gatufasad och takvolymer. Volymer som är indragna från gatuliv utformas som en del av taket, t.ex. genom att använda samma material som på taket. Byggnadsvolymernas integritet och komposition förstärks genom att byggnaden utformas med låglutande tak utan takfot. Takinstallationer ryms under tak, så att inga uppskjutande delar påverkar utrymmet ovanför byggnadens fasad. Exempel på takmaterial är falsad slätplåt eller sedum. 3.6. Terrasser De indragna våningarna ger möjlighet till generösa terrasser på olika nivåer i byggnaden. Även taken kan användas för större terrasser som kan vara öppna för allmänheten genom till exempel en servering. Terrassernas detaljer utförs med hög estetisk och materialmässig kvalité. Räcken utförs så att dessa får en transparent karaktär. Dörrar till terrasser ska utformas så att de blir användbara även för personer som använder rullstol eller rullator. 3.7. Reklam och skyltning All reklam och skyltning bör samordnas i ett särskilt skyltprogram, som upprättas i samband med projekteringen. Skyltprogrammet ska säkerställa samordning, läsbarhet och orientering.

Sida 13 av 15 4. UTEMILJÖ Utemiljön är det som sammanbinder byggnaden med den staden, och det som ger möjlighet för en samverkan mellan byggnadens verksamheter och stadens publika liv. Utemiljön är en lika avgörande del av gestaltningsarbetet som byggnaden, och stor omsorg krävs för att lösa funktionella behov och skapa en attraktiv miljö. 4.1. Entréer De nya byggnaderna kan komma att få ett antal nya entréer. Entré för hotell ska förläggas efter Storgatan och anpassas till möjligheten att få till en god angöring i enlighet med utformningsförslag för Storgatan. Eventuell uppvärmning vintertid planeras och samordnas med Umeå kommun Gator och parker. Övriga entréer lokaliseras så god funktion kan uppnås. 4.2. Uppfarter, parkering och lastintag Utformningar av eventuella dörrar för soprum, förråd, uppfart samt varuinlastning ska ges speciell omsorg. Uppfart och lastintag ska utformas för god funktion efter Vasagatan. 4.3. Markbehandling och plantering Markbehandling av trottoar och längsgående parkeringar samt planteringar närmast fastigheten ska ske enligt utformningsförslag för Storgatan eller annan överenskommen handling. 4.4. Skyltfönster Fasaderna, framför allt bottenvåningarna och entréerna är viktiga för att få ett livfullt och intressant gaturum. Verksamheterna ska ges möjlighet att visa upp sig och bjuda in förbipasserande. Markerade entréer, stora skyltfönster och medveten utformning av skyltar ska medverka till att berika gaturummet. 4.5. Skärmtak och markiser Skärmtak eller markiser ska placeras med en minsta fri höjd om 3,2 meter. Skärmtak ska utformas transparanta. Markiser får endast delvis finnas på partier som är indragna från fasadliv.

Sida 14 av 15 4.6. Reklam och skyltning Skyltning ska följa Umeå kommuns skyltprogram och anpassas till fasadens utformning. Fasadskyltar får inte utföras som utanpåliggande skyltlådor. 4.7. Sittplatser och uteservering Anpassas till Storgatans och Vasagatans utformning i längsgående parkeringsfickor. 4.8. Cykelparkering Anpassas till Storgatans och Vasagatans utformning i längsgående parkeringsfickor. Cykelställ för såväl anställda som besökande placeras så att god funktion uppnås. Typ av cykelställ samordnas med Umeå kommun Gator och Parker. 4.9. Belysning Belysning anordnas på sådant vis att en trygg och säker miljö kan skapas. Gatubelysning utformas i enlighet med Umeå kommuns belysningsprogram.

Sida 15 av 15 5. BESTÄMMELSER Förslag till detaljplanebestämmelser som skall följas i bygglovsskedet. 5.1. Bestämmelser Volymer och fasader ska utformas och samspela med närbelägna byggnader enligt analys i gestaltningsprogrammet, punkt 2.7 med illustration 2.7.1. Gatubyggnadernas fasadmaterial ska återspegla omgivande byggnaders materialitet och kulör. Bottenvåning ska utföras med markerad sockel. Fasader ska utformas med större del glas än övriga material. Glas ska placeras i fasadliv. Indragna byggnadsvolymers fasader och kulör ska avvika från gatufasadernas. Tak ska utföras låglutande. Installationer på tak ska utföras samlat, vara estetiskt utformade och inte påverka fasadernas uttryck. Takterrassers detaljer ska utföras med hög estetisk kvalitet. Synliga räcken ska utföras med transparent karaktär. Entréer, angöring, lastintag och garagetillfarter ska lokaliseras så att god funktion uppnås. Hotellets huvudentré ska förläggas till Storgatan. Fasader i gatuplanet ska utformas med markerade entréer och med skyltfönster mot gatan. Skärmtak ska placeras med en minsta fri höjd på 3.2 från marken. Skärmtak ska utformas på ett sådant sätt att god visuell kontakt mellan gata och fasad ovanför skärmtaket upprätthålls. Markiser får endast delvis finnas på byggnader som är indragna från gatuliv. Skyltar ska anpassas till fasadens utformning. Fasadskyltar får inte utföras som utanpåliggande lådor. Balkonger och terrasser får inte utföras som utanpåliggande element på byggnadsvolymen.