Utställningshandling KULTURMILJÖSTUDIE. Detaljplan för fastigheten THOR 3 m.fl. inom centrala Umeå, Umeå kommun, Västerbottens län

Transkript

1 1 (17) Detaljplan för fastigheten THOR 3 m.fl. inom centrala Umeå, Umeå kommun, Västerbottens län Planområdet, som omfattar huvuddelen av Kv Thor, är markerat med svart gräns. SLUTSATSER Detaljplanearbete pågår för fastigheten Thor 3 m fl i syfte att ge planmässiga förutsättningar för förtätning av befintligt kvarter med hotell och bostäder, säkerställa byggnadernas volym och gestaltning mot Storgatan och Vasagatan samt i övrigt bekräfta befintliga förhållanden. Umeå stad såsom kulturmiljö av riksintresse berörs starkt av planförslaget. Kv Thor ligger intill Rådhuset, Rådhusesplanaden och Rådhustorget, som utgör centrala delar av riksintresset och planförslaget medger en ny byggnad i Kv Thor som blir väsentligt högre än den nuvarande bebyggelsen. Därmed bryts det tidigare mönstret för denna del av staden, där ny bebyggelse hållits i måttlig skala i förhållande till den befintliga bebyggelsen. Riksintressets värden minskar både genom att den jämna stadssilhuetten bryts och genom att Rådhusaxelns monumentalitet försvagas. Planförslaget bryter mot den fördjupade översiktsplanens riktlinjer genom att avvika i höjd och skala från omgivande bebyggelse. Enligt planbeskrivningen kan den nybyggnad i Kv Thor som planförslaget medger motiveras med att dess ändamål är av centrumskapande karaktär, vilket stämmer överens med den fördjupade översiktsplanens intentioner. Detta skulle även kunna vara positivt från stadsbildssynpunkt, genom att föreslagen användning av kvartersmarken hotell med handel i entréplanet och bostäder i de två översta

2 2 (17) våningarna ger förutsättningar för en mer estetiskt tilltalande fasad mot Storgatan och Vasagatan än hos det parkeringshus som finns där idag (se foto på sidan 9). I planförslaget har byggnadsvolymen delats upp i syfte att få en varierad fasad mot gatan. Problemet från stadsbilds- och kulturmiljösynpunkt är den föreslagna byggnadshöjden. Den nya, höga byggnaden kommer att påverka upplevelsen av närliggande byggnader och få dem att visuellt framstå som mindre än i nollalternativet. Byggnadsminnen berörs, särskilt Rådhuset som är utformat och placerat för att framstå som en av stadens viktigaste byggnader. Den högsta delen av den nya byggnaden blir, om den utformas enligt vad planförslaget maximalt tillåter, cirka 13 meter högre än Rådhusets torn. Inga andra höga byggnader som tillåtits tillkomma i Centrala Stan ligger så centralt placerade i riksintresseområdet som Kv Thor gör. Om det aktuella planförslaget går igenom finns stor risk att det skapas ett prejudikat. Sannolikheten ökar för att flera höga byggnader tillkommer inom Centrala Stan och inom riksintressets mest centrala del. MÅL OCH RIKTLINJER Nedanstående mål och riktlinjer kommer huvudsakligen från Umeå kommuns fördjupade översiktsplan för Centrala Stan, antagen Utveckling med vitalitet och kontinuitet Den grundläggande målsättning som anges i den fördjupade översiktsplanen för Centrala Stan är att kunna utveckla och förnya bebyggelse och funktioner samtidigt som de positiva kvaliteterna i den gamla rutnätsstaden beaktas. Utveckling ska ske, men med en helhetssyn där gammalt och nytt tillsammans bidrar till en spännande och upplevelserik stadsmiljö. Vid all nybebyggelse eller förnyelse i Centrala stan ska, enligt den fördjupade översiktsplanen, anpassning ske till stadsbild, bebyggelsens skala och karaktär. Hänsyn till riksintresset I den fördjupade översiktsplanen anges riktlinjer för hur hänsyn ska tas till riksintresset Delar av Umeå centrum. Riktlinjerna baseras på länsstyrelsens värdebeskrivning för riksintresset. Se vidare Planförslagets måluppfyllelse, sidan 13. Utformning av ny bebyggelse I den fördjupade översiktsplanen sägs att det är viktigt och nödvändigt att delar av byggnadsbeståndet i Centrala Stan ersätts eller kompletteras med nya byggnader. Denna utveckling ska ske på stadens villkor och hänsyn ska tas till den befintliga byggnadstraditionen, så att önskvärd kontinuitet skapas. Den stadsbildsanalys som ingår i den fördjupade översiktsplanen ska i tillämpliga delar gälla för ny bebyggelse inom Centrala Stan, men undantag kan behöva göras Bebyggelsens skala/höjd I den fördjupade översiktsplanen sägs att utgångspunkten vid all nybebyggelse/ förnyelse ska vara att nya byggnaders höjd anpassas till förhärskande höjder för omgivande befintliga byggnader och kvarter. Byggnadsdelar i kvarters inre, som inte syns från gatan, kan undantagsvis, om det är motiverat av andra allmänna intressen, göras något högre om de inte bryter kontinuiteten i stadssilhuetten.

3 3 (17) Bevarande av stadsmiljön För skyddsvärda kulturhistoriska miljöer anger den fördjupade översiktsplanen att kraven på anpassning av ny bebyggelse till stadsbild, bebyggelsemönster samt omgivande bebyggelses skala och karaktär bör iakttas särskilt noga. (Här avses de områden som är markerade som skyddsvärda miljöer i den fördjupade översiktsplanen. Kv Thor angränsar till ett sådant. Se karta på sidan 8.) BAKGRUND Planområdet ligger i centrala Umeå och omfattar fastigheterna Thor 3 och 4 samt en kortare sträcka av Storgatan, fastigheten Umeå 2:1. Se flygbild ovan samt karta i planbeskrivningen. Syftet med planen är att ge planmässiga förutsättningar för förtätning av befintligt kvarter med hotell och bostäder, säkerställa byggnadernas volym och gestaltning mot Storgatan och Vasagatan samt i övrigt bekräfta befintliga förhållanden.. Denna kulturmiljöstudie har upprättats som en följd av synpunkter på planförslaget från länsstyrelsens samhällsplaneringsenhet. Avgränsning, utredningsområde Kulturmiljöstudien omfattar endast planförslagets konsekvenser avseende kulturmiljö och stadsbild. Det s.k. utredningsområde som behandlas utgörs av planområdet med dess närmaste omgivningar. (Se karta på sidan 5.) Utredningsområdet avgränsas österut av Döbelns park och Döbelnsgatan, västerut av Västra Esplanaden, söderut av Umeälven samt norrut av Nygatan. Orsaken till att utredningsområdet är större än planområdet är att höga kulturmiljö- och stadsbildsmässiga värden finns i nära anslutning till planområdet och att de åtgärder som planförslaget medger kan påverka dessa värden. Metodik I beskrivningen av planförslagets konsekvenser (avseende kulturmiljö och stadsbild) jämförs den utbyggnad som planförslaget maximalt medger med ett s.k. nollalternativ, som innebär en situation utan att planförslaget genomförs. UTREDNINGSOMRÅDETS STADSBILD OCH KULTURMILJÖ Kv Thor är beläget mitt i det Umeå som växte fram efter stadsbranden Kvarteret angränsar till den centrala axel som bildas av Rådhusesplanaden tillsammans med Rådhustorget och Rådhusparken, och som leder från järnvägsstationen ner till älven. Bebyggelsen i kvarteret Thor är modern, men i de omgivande kvarteren finns flera äldre paradbyggnader och stadsplanemönstret följer 1898 års stadsplan. Stadsbild Bebyggelsen inom utredningsområdet är huvudsakligen tillkommen under andra hälften av 1900-talet och i tre till fyra våningar. Inslaget av äldre en- och tvåvåningsbebyggelse är förhållandevis stort för en stad av Umeås storlek och den nyare bebyggelsen har anpassats till den äldre bl.a. vad gäller höjden de moderna trevåningsbyggnaderna motsvarar i höjd ungefär de äldre tvåvåningshusen. Undantagen är Thulehuset i Kv Magne och Plazahuset i Kv Brage, som är i 12 respektive 15 våningar. Gällande detaljplan ger dock stöd för högre byggnader än de nuvarande i inre delen av Kv Höder, direkt öster om Kv Thor. Den gällande planen tillåter 6 respektive 8 våningar, medan nuvarande bebyggelse i kvarteret är 2-3 våningar. Flera detaljplaner är dessutom under

4 4 (17) upprättande som kan medföra att nya, högre hus tillkommer i centrala Umeå inom det aktuella utredningsområdet. I den gällande fördjupade översiktsplanen för Centrala Stan anges riktlinjer för hur ny bebyggelse ska anpassas till särdragen i Umeås stadsbild, se avsnitt Mål och riktlinjer. I kommunens arkitekturguide tas ett stort antal byggnader inom utredningsområdet upp, dock inga inom Kv Thor. Befintlig bebyggelse inom planområdet samt den nybyggnad som planförslaget medger beskrivs i planbeskrivningen. Riksintresse kulturmiljö Planområdet ligger inom en kulturmiljö av riksintresse enligt miljöbalken 3 kap 6. Riksintresset benämns Delar av Umeå centrum. (Se karta på sidan 6.) Länsstyrelsen Västerbotten har tagit fram en ny riksintressebeskrivning, där riksintresseområdets värdekärnor redovisas och beskrivs. I den nya riksintressebeskrivningen anges följande sammanfattande karaktäristik av riksintresset: Riksintressets innebörd är den gamla staden Umeå och de karaktärsdrag som finns kvar från perioden från 1780-talet och fram till omkring 1940-talet. Karaktärsdragen är: Residensstadsprägel med förvaltnings-, utbildnings-, regementsbyggnader och miljöer med framträdande placeringar och som är väl synliga i stadsmiljön. Trästadskaraktär med trähus i en eller två våningar, enkla men medvetet utformade hus blandade med förnämlig panelarkitektur. Offentliga byggnader i sten upp till tre våningar. Kvartersstruktur med huvudbyggnader placerade mot gatorna och enklare, lägre byggnader placerade mot kvartersmitten. Avstånd och luft mellan husen. Rutnätsplan med öppna platser, genomsiktlighet i alla riktningar och kontakt med älven. Storgatan, historisk kommunikationsled och paradgata. Breda, avskiljande esplanader. Parker, björkalléer utmed gatorna samt trädgårdstomter Öst och Väst på stan. Hamnstråk med sjöfartspräglade och representativa kvartersfasader mot älven samt gles och låg bebyggelse utmed kajen. (Källa: Länsstyrelsen Västerbotten, riksintressebeskrivning, april 2010.) I riksintressebeskrivningen redovisas s.k. värdekärnor inom riksintresseområdet. Två sådana värdekärnor angränsar till Kv Thor: Rådhusesplanaden väster om kvarteret respektive Storgatsmiljön genom centrum söder om kvarteret. Nära Kv Thor ligger ytterligare en värdekärna, Trähusen i Kv Höder. På följande sidor återges ett sammandrag av länsstyrelsens värdebeskrivning (april 2010), med fokus på de delar av värdekärnorna som ligger nära Kv Thor.

5 5 (17) Referat av riksintressebeskrivning Rådhusesplanaden paradstråk med egen utformning. Rådhusesplanaden anlades efter stadsbranden och fick, i motsats till de två äldre esplanaderna, Östra och Västra esplanaden, den utformning som rekommenderades i byggnadsstadgan för Sveriges städer från 1874 två körbanor som kantas av trottoarer och är skilda från varandra genom en plantering med två rader björkar. Utformningen hade inte enbart ett dekorativt syfte. Esplanaden skulle också fungera som ett brandskydd. Den skulle dessutom binda samman Rådhuset med järnvägsstationen. När besökare anlände till järnvägsstationen var det meningen att de skulle ha fri sikt fram till det imponerande Rådhuset. Förutom Rådhuset och järnvägsstationen finns idag endast några enstaka exempel på äldre bebyggelse bevarade längs Rådhusesplanaden. Kvarvarande hus utmed esplanaden är byggda i sten med tre till fyra våningar och härrör från och 30-talen. Efter branden förstorades det torg som sedan 1600-talet legat i anslutning till Rådhuset. Även placeringen av Rådhuset ändrades vid återuppbyggnaden och det kom nu att placeras på torgets sydsida. På det nya Rådhustorget förlades från denna tid Umeås torghandel. Vid Rådhustorget, på den västra hörntomten (Kv Balder), står idag det så kallade Edgrenska huset från 1920-talet. Detta tvåvåningshus, med sina 12 lägenheter, var ett av de större hyreshus som byggdes i Umeå under 1920-talets nybyggnadsverksamhet. Väster om det Edgrenska huset, längs Kungsgatan, finns idag två äldre tvåvåningshus i trä med bostäder och butiker. Bebyggelsen i detta stråk utgör en liten sammanhållen miljö med äldre bebyggelse som är ett resultat av att handelscentrum försköts från Storgatan, mot norra delen av Rådhustorget och Kungsgatan och att de stora handelsgårdarna ersattes av branschbutiker för en lokal marknad. Riksintresset Delar av Umeå centrum (blå gräns på kartan), planområdet i Kv Thor (svart rastrerat) samt utredningsområdet för denna kulturmiljöstudie (gråtonat).

6 6 (17) Referat av riksintressebeskrivning, forts. Storgatsmiljön genom centrum. Storgatan är alltsedan Umeå grundades ett av de viktigaste stråken genom staden. Efter stadsbranden 1888 breddades Storgatan från 6 till 18 meter och det bestämdes att trähus fick byggas i högst två våningar och stenhus i tre våningar, vilket blev avgörande för stadens utseende. Från att tidigare ha dominerats av handelsgårdar blev Storgatan en del av den offentliga miljön kring Rådhuset, med offentliga monumentalbyggnader och några förnäma bostadshus. Handelscentrum flyttades till Kungsgatan och det nya Rådhustorget. I den miljö med offentliga byggnader som Storgatan fick efter stadsbranden är Rådhuset, Stora hotellet, Sparbanken (Swedbank) och nuvarande Handelsbanken de fyra mest monumentala. Alla är placerade i anslutning till den omsorgsfullt anlagda Rådhusparken. Fasaderna bildar representativa fonder som förstärker Rådhusparkens självklara roll som Umeås viktigaste grönyta. Alltsedan den anlades 1897 har umeborna spatserat och kopplat av i denna oas i hjärtat av staden. Rådhuset tronar på andra sidan Storgatan i parkens översta del. På sidorna omfamnas parken av Stora hotellet och Handelsbanken, exponerade i sina hela längder. I hörnet mellan Rådhuset och Stora hotellet, dåtidens verkliga A-läge, står bankpalatset som uppfördes för Västerbottens läns sparbank. I kvarteret Ägir ligger gamla apoteket, ett av få privata stenhus som byggdes efter branden och det enda kvarvarande exemplet i Umeå på den rika putsarkitektur som var på modet för hyreshus och större bostadshus under 1800-talets senare del. Längre österut i kvarteret Ran ligger ytterligare två förnämare bostadshus. Sammanfattningsvis utgörs den värdefulla bebyggelsen längs Storgatan genom centrum av handelsgårdar, offentliga byggnader och förnämare bostadshus, med tydlig koppling till Storgatans status som den viktigaste gatan i Umeå. Flertalet av byggnaderna är skyddade som byggnadsminnen eller genom q-märkning i detaljplan. Byggnaderna har ett ståndsmässigt yttre och är två till tre våningar höga. Till höjd och volym är de jämbördiga och underordnar sig endast stadskyrkans torn i öster. Detta är ett viktigt karaktärsdrag i hjärtat av riksintressemiljön centrala Umeå. Trähusen i kvarteret Höder, stadens enda intakta kvartersfasad från 1800-talet. Trähusen vid Kungsgatan utgör fina exempel på den trähusarkitektur som blev vanlig efter stadsbranden 1888: timrade tvåvåningshus med träpanel målade med oljefärg i ljusa kulörer och låga, flacka valmtak. Panelarkitekturen och de dekorativa fasadutsmyckningarna är ett exempel på det mode som rådde i Umeå på 1890-talet med storstädernas putsarkitektur översatt i trä. Just dessa hus är ritade av stadens mest bekanta arkitekter, C. F. Sandgren och Erik Olof Mångberg. Huvudbyggnadernas placeringar vid gatan och avståndet mellan husen med staketavgränsade öppningar in mot innergårdarna är viktiga karaktärsdrag som berättar hur det såg ut på 1800-talet. Detta är det enda ställe i centrala Umeå där en hel kvartersfasad finns bevarad från denna tid. Husen uppfördes som köpmans- och hantverksgårdar, vilka både inrymde verksamheter och bostäder. (Källa: Länsstyrelsen Västerbotten, riksintressebeskrivning, april 2010.) Kulturmiljövärden i Kv Thor Hela centrala Umeå är skyddat som fornlämningsområde (Umeå 128:1), eftersom här finns kulturlager från och 1700-talsstaden. Kv Thor ligger inom fornlämningsområdet.

7 7 (17) Byggnader inom utredningsområdet med skydd enligt kulturminneslagen I Kv Thor finns inga byggnader som skyddas genom kulturminneslagen. De byggnader inom utredningsområdet som omfattas av skydd redovisas i tabell nedan. Se även karta på sidan 8. Beteckn Byggnad Värdebeskrivning A B Brage 6, Tullkammaren, Västra Strandgatan 9 Odin 3, Sparbankshuset Storgatan 51 b / Västra Rådhusgatan 5 Byggnadsminne. Magasinshus med lokaler för tullkammaren, ritat av E O Mångberg. Byggnadslov 1901, ombyggt efter brand Två till tre våningar, stensockel, tegelstomme, tegelfasad. Byggnadsminne. Bankhus ritat av arkitekt Torben Grut, uppfört Tre våningar, stensockel, tegelstomme, tegelfasad. C D E F G Umeå 6:2, Rådhuset, Rådhustorget Ägir 7, Handelsbanken, Storgatan 48/Östra Rådhusgatan 4 Ägir 12, Aschanska villan, Vasagatan 1/ Västra strandgatan 15 Höder 7, Gamla riksbanken, Storgatan 57-59/Vasagatan 6 Härmod 10, Moritzska gården, Storgatan 61 Byggnadsminne. Uppfört , ritat av stadsarkitekt Fredrik Olaus Lindström. Två våningar, tegelstomme, tegelfasad med detaljer i sandsten och puts. Byggnadsminne. Bankhus med tjänstebostäder, ritat av arkitekt Ernst Stenhammar. Uppfört Två våningar, stensockel, tegelstomme, tegelfasad med detaljer i natursten. Byggnadsminne. Bostadshus (numera restaurang). Ritat av arkitekt Ragnar Östberg, uppfört En våning samt inredd vind. Stensockel, trästomme, träpanel. Byggnadsminne. Byggnad för riksbank, post och telegraf, ritad av arkitekt Fredrik Olaus Lindström. Uppförd , tillbyggt på 1930-talet samt Två våningar, stensockel, tegelstomme, tegelfasad med detaljer i natursten. Byggnadsminne. Bostads- och kontorshus, ritat av C Fr Sandgren. Byggt 1891 i Kv Idun vid Rådhusesplanaden. Flyttat till Kv Härmod år 1983, renoverat efter brand i samband med flytten. Två våningar, stensockel, timmerstomme, träpanel. H Härmod 9, byggnad nr 1, Scharinska villan, Storgatan Byggnadsminne. Bostads- och kontorshus (numera krog och festvåning). Ritat av arkitekt Ragnar Östberg, uppförd Två till tre våningar, stensockel, tegelstomme, putsad fasad. Exempel på byggnadsminnenas karaktär och betydelse för stadsbilden. Överst Sparbankshuset (byggnad B på kartan på nästa sida), därunder Rådhuset (C) och Handelsbanken (D), Gamla riksbanken (F) samt Umeå stads kyrka (J). I Härmod 9, byggnad nr 2, trädgårdsmästarbostad till Scharinska villan, Storgatan Byggnadsminne. Bygglov Ritad av arkitekt Ragnar Östberg. En våning, putsad fasad. J Umeå stads kyrka Kyrkligt kulturminne. Uppförd , ritad av stadsarkitekt Fredrik Olaus Lindström. Treskeppig hallkyrka med tvärskepp, nygotisk stil. Tegelstomme, tegelfasad, granitsockel.

8 8 (17) Övriga utpekade kulturmiljövärden Byggnader och miljöer. Inom Kv Thor finns inga utpekat värdefulla byggnader eller miljöer. Inom utredningsområdet är fem byggnader utpekade som hus av byggnadsminnesklass i den fördjupade översiktsplanen, ett tiotal som skyddsvärda samt ett tjugotal som kulturhistoriskt värdefulla. Kv Thor angränsar till ett av de större områden som i den fördjupade översiktsplanen anges som skyddsvärd miljö. Se karta nedan. Parker. Parkernas kulturhistoriska värde har lyfts fram i Kvarkenrådets projekt Urbana kulturmiljöer (2004). Följande parker inom utredningsområdet berörs av planförslaget Rådhusparken ingår i Rådhusaxeln i 1889 års stadsplan. Avsikten med parken var att ge omväxling åt älvfasaden och lämna en öppning mot Rådhuset. Parken anlades åren och huvuddragen i gångsystemet är bevarade sedan denna tid. Även många av träden är gamla och välväxta. Vänortsparken, tidigare benämnd Skolparken, fick sin nuvarande utformning år Även innan dess var området också öppet, med olika funktioner såsom torg, skolpark och fotbollsplan. Den utgörs idag av en central gräsyta med busk- och trädplanteringar, en liten bäck samt konstverk från Umeås sex vänorter. Kyrkparken omger Stadskyrkan och utgörs av gräsytor med grusgångar och lummiga träd. De nuvarande planteringarna antas stamma från sekelskiftet 1900, men träd har funnits kring kyrkan sedan 1700-talet. Döbelns park är Umeås första park och tillkom år Stilen är en s.k. engelsk park med slingrande gångar, bersåer och utsiktsplatser. I branden 1888 skadades vegetationen svårt, men parken återplanterades. Den restaurerades Kulturmiljöer och byggnader av utpekat värde i planområdets närhet.

9 9 (17) NOLLALTERNATIVET Nollalternativet, d.v.s. en situation utan att planförslaget genomförs, innebär en markanvändning enligt gällande planer. Bebyggelsen i den aktuella delen av Centrala stan huvudsakligen består av 3- eller 4-våningshus, med stor andel handel och kontor men även inslag av bostäder. Gällande planer medger idag 3- och 4-våningsbebyggelse för bostäder och handel i Kv Thor, samt en överbyggd gård i en våning i kvarterets centrala del. Nollalternativet skiljer sig därmed något från nuläget; idag är den del av kvarteret som vetter mot korsningen Storgatan / Vasagatan bebyggd med parkeringsgarage, som motsvarar 1-2 våningar i höjd. I de omgivande kvarteren kan högre byggnader än de nuvarande tillkomma i inre delen av Kv Höder, direkt öster om Kv Thor, där gällande detaljplan tillåter 6 respektive 8 våningar, medan nuvarande bebyggelse i kvarteret är 2-3 våningar. Kv Thor från korsningen Storgatan / Vasagatan. Gällande detaljplan medger en 3-våningsbyggnad här. PLANFÖRSLAGET Planförslaget möjliggör kompletteringsbebyggelse med ett nytt hotell och bostäder i kvarterets östra och södra delar, mot Storgatan och Vasagatan. Tillåten byggnadshöjd för nybyggnaden varierar mellan 5 och 13 våningar, i syfte att åstadkomma en varierad, uppbruten byggnadsvolym som huvudsakligen är högre in mot gården än ut mot gatan. Högsta byggnadshöjd som medges, 13 våningar, (vilket motsvarar cirka 40 meter över omgivande mark), gäller för en del av nybyggnaden mot Storgatan. Den nya byggnadens entrévåning avses hysa restaurang och butiker samt huvudentré till hotellet. De översta två planen i höghusdelen planeras för bostäder. resten av byggnadne blir hotell. För den befintliga bebyggelsen mot Rådhustorget och Kungsgatan behålls nuvarande bestämmelse med bostäder och handel i maximalt 4 våningar. Planområdet omfattar även en del av Storgatan för att bekräfta befintliga förhållanden. En mer utförlig beskrivning av planförslaget finns i planbeskrivningen.

10 10 (17) KONSEKVENSER AV PLANENS GENOMFÖRANDE AVSEENDE STADSBILDEN OCH KULTURMILJÖN Konsekvenser för stadsbilden Vid fältbesök har en översiktlig genomgång gjorts av var i den omgivande stadsmiljön som den nya byggnad i Kv Thor som planförslaget medger blir synlig från omgivningen. En sammanställning redovisas i tabeller på följande sidor. Illustrationen nedan visar hur en byggnad enligt vad planförslaget medger ter sig sedd från Kyrkbron, en av de platser i staden där stadssilhuetten avtecknar sig som tydligast. I stadsdelen Centrala Stan finns sedan tidigare två byggnader förutom kyrkan som bryter silhuetten sett från Kyrkbron: Thulehuset och Plazahuset. Även dessa syns på illustrationen nedan. En ny byggnad enligt vad planförslaget medger blir väsentligt högre än omgivande bebyggelse. Rådhusets torn når cirka 27,6 meter över omgivande mark (oräknat vimpeln på tornets topp). Taknocken på det fyravåningshus i Kv Thor som har fasaden mot Rådhustorget ligger cirka 17,9 meter över omgivande mark. Idag framstår alltså Rådhuset som en jämförelsevis hög byggnad i Centrala Stan. Planförslaget medger ny bebyggelse i Kv Thor på mellan 5 och 13 våningar, med högsta byggnadshöjd cirka 40 meter över omgivande mark. Även bortsett från höjden har den nya byggnaden mycket stora mått. Den upptar nästan hela kvarterets fasad mot såväl Storgatan som Vasagatan samt tar en del av gården i anspråk, och kommer därmed att bilda en större volym än de befintliga byggnaderna i Centrala Stan. En byggnad som är stor, hög och synlig på långt håll behöver i sig inte vara negativ för stadsbilden, men i Umeås stadskärna, där bebyggelsens enhetliga skala och höjd är ett karaktärsdrag, blir den ett problem. Både upplevelsen av stadskärnan som helhet och upplevelsen av enskilda delar av staden, belägna i Kv Thors närhet, påverkas. Vy från Kyrkbron, med en ny byggnad, som mest 13 våningar hög, i Kv Thor. Fotomontage: Sweco. Modell (ny byggnad): Arkitekthuset Monarken.

11 11 (17) Analys av synligheten hos en ny byggnad i Kv Thor enligt detaljplaneförslaget, sett från längre håll Tegsbron, Kyrkbron Älvstranden (Strandpromenaden nedanför Kv Ägir, kajen nedanför Kv Heimdal) Vänortsparken Umeå stads kyrka Döbelns park Storgatan Kungsgatan Stadssilhuetten förändras, genom att den nya byggnaden kommer att sticka upp över en del av Centrala Stan där silhuetten idag är jämn. Även nollalternativet, som medger en ny hög byggnad i det närbelägna Kv Höder, kan få denna effekt, men tillåten byggnadshöjd i Kv Thor blir högre (4-13 våningar jämfört med 6-8 i Kv Höder). Sett från vissa platser vid älvstranden kommer byggnaden att sticka upp, t.ex. vid Vasagatan (se beskrivning rörande Aschanska villan under rubrik Konsekvenser för byggnadsminnena på sidan 14). Älvstranden ligger på en lägre nivå än Kv Thor. En hög byggnad i Kv Thor döljs därmed till stor del av höjdskillnaden samt träd och buskage i Rådhusparken respektive längs Strandpromenaden. En ny hög byggnad i Kv Thor kommer att sticka upp över hustaken sett från parken, förutsatt att bebyggelsen i Kv Höder ser ut som idag. Om en ny hög byggnad uppförs i inre delen av Kv Höder, vilket är möjligt i nollalternativet, så kommer den att skymma en ny byggnad i Kv Thor sett från parken. Sett från kyrkbacken norr om kyrkan kommer en ny hög byggnad i Kv Thor att bli synlig över bebyggelsen längs Storgatan. En eventuell ny hög byggnad i Kv Höder, som är möjlig med nollalternativet, kommer inte att skymma Kv Thor sett från kyrkbacken. Den nya byggnaden i Kv Thor kommer att blir synlig från norra delen av parken, särskilt i glappet mellan kyrkan och Vänortsparkens höga träd. En eventuell ny hög byggnad i Kv Höder kommer inte att skymma Kv Thor sett från parken. Den nya byggnaden exponeras som mest sett från Storgatan. Gaturummet vid Rådhuset öppnar sig så att Kv Thor bildar fond sett på något kvarters håll västerifrån. Den nya byggnaden har en fasad mot Storgatan och kommer även att sticka upp över fasaden mot Rådhustorget. Sett österifrån är Kv Thor inte lika exponerat. En ny, hög byggnad kan komma att sticka upp över stadssilhuetten, men kan även komma att döljas av träd (bl.a. i Kv Härmod, Döbelns park och Vänortsparken) samt av en eventuell ny hög byggnad i Kv Höder. När man nalkas Kv Thor på Kungsgatan västerifrån skyms de delar av kvarteret där den nya byggnaden kan tillkomma av 4- våningshusen i Kv Odin och Kv Njord. Den nya byggnaden har inte fasad mot Kungsgatan och blir därmed inte synlig i gaturummet förrän på nära håll. (Se nästa tabell.) Sett österifrån kommer den nya byggnaden till stor del att skymmas av de björkrader som finns på ömse sidor om Kungsgatan vid Mimerskolan och Vänortsparken. Om en ny hög byggnad tillkommer i Kv Höder, vilket gällande detaljplan medger, så kommer även denna att skymma byggnaden i Kv Thor från Kungsgatan, sett österifrån.

12 12 (17) Analys av synligheten hos en ny byggnad i Kv Thor enligt detaljplaneförslaget, sett på nära håll. Storgatan När man kommer västerifrån öppnar sig Storgatans gaturum vid Rådhuset, så att Kv Thor bildar fond. Den nya byggnaden blir mycket synlig från detta håll, eftersom den har fasad mot gatan och även kommer att sticka upp över kvarteret Thors fasad mot torget. Även sedd österifrån är fasaden mot Storgatan exponerad och de högre delarna av byggnaden kommer att synas över omgivande bebyggelse. Planförslaget medger en varierande byggnadshöjd mot Storgatan, med 5-13 våningar. På riktigt nära håll är även fasaden mot Vasagatan, där planförslaget medger bebyggelse i 4-10 våningar, synlig från Storgatan. Kungsgatan Rådhustorget Vasagatan Rådhusparken Den nya byggnaden blir synlig från Kungsgatan sett västerifrån vid Rådhustorget, där gaturummet öppnar sig. Kv Thor har fasad mot torget och den nya byggnaden kommer att sticka upp över denna fasad. Även österifrån blir den nya byggnaden synlig från Kungsgatan, över den nuvarande bebyggelsen. Nollalternativet, d.v.s. gällande detaljplan, medger en ny byggnad i 6-8 våningar i det inre av Kv Höder. Om byggs så skyms delar av den nya byggnaden i Kv Thor sett österifrån. Den nya byggnaden med sina 5-13 våningar kommer att sticka upp över Kv Thors nuvarande fasad, som är i 4 våningar mot torget. Den nya byggnaden har fasad mot Vasagatan och kommer därmed att starkt prägla gaturummet. Planförslaget medger en varierande byggnadshöjd mot Vasagatan, med 4-6 våningar närmast gatan och 7-10 våningar litet längre in i kvarteret. Övrig bebyggelse längs den aktuella delen av Vasagatan är 2-4 våningar. Rådhusparkens höga träd döljer delvis den nya byggnaden, särskilt under de lövade årstiderna, men de högsta byggnadsdelarna blir synliga från delar av parken. Panorama från Tegsbron mot Centrala Stan. Thulehuset, Plazahuset och Umeå stads kyrka avtecknar sig över den i övrigt jämna silhuetten. Kv Thor skymtar bakom Rådhusparken, ungefär mitt emellan de två båtarna. En ny byggnad i Kv Thor, utformad enligt planförslaget, skulle sticka upp bakom Rådhusparken ungefär där den högra båten ligger, med sin högsta del mer än dubbelt så hög som nuvarande bebyggelse i Kv Thor.

13 13 (17) Konsekvenser för riksintresset Riksintresset Delar av centrala Umeå omfattar en stor del av Umeå stad och kulturmiljövärdena består i stadens stadsbyggnadshistoriska helhetsvärden. Planförslaget påverkar riksintresset genom att en hög byggnad medges i Centrala Stan. Vid bedömning av kulturmiljövärden brukar begreppen kunskapsvärde, upplevelsevärde samt bruksvärde användas. Kunskapsvärdet är kulturmiljöns informationsinnehåll. Upplevelsevärdet innefattar visuella, upplevelsemässiga och identitetsskapande värden. Bruksvärdet beror på hur kulturmiljön används idag och hur det kan användas framöver. De förändringar i Kv Thor som planförslaget möjliggör påverkar riksintressets upplevelsevärden. Stadsbilden förändras kraftigt, och därmed även möjligheterna att genom stadsbilden uppleva och tolka riksintressets värden. Höga byggnader har vid enstaka tidigare tillfällen tillkommit inom riksintresseområdet, men inte i så centralt läge som det nu aktuella. Planförslaget påverkar upplevelsen av de tre värdekärnor inom riksintresset som beskrivs i avsnitt Utredningsområdets stadsbild och kulturmiljö. En ny byggnad som blir väsentligt högre än den nuvarande bebyggelsen tillkommer i Kv Thor. Därmed bryts det tidigare mönstret för bebyggelsen i denna del av staden, där Rådhuset hittills fått framstå som en monumentalbyggnad genom att andra byggnader anpassats i höjd och volym. Kv Thor ligger alldeles intill Rådhustorget och den nya byggnad som planförslaget medger avviker kraftigt i skala från resterande bebyggelse. 13-våningsdelen blir cirka 40 meter hög, cirka 13 meter högre än Rådhusets torn. Ställd mot den nya byggnaden kommer Rådhuset att framstå som mindre än idag. Riksintressets värden minskar både genom att den jämna stadssilhuetten bryts och genom att Rådhusaxelns och Rådhusets monumentalitet försvagas. Nybyggnaden i Kv Thor innebär en stor förändring av kvartersfasaden mot Storgatan och blir även synlig över fasaden mot torget. Därmed påverkas upplevelsen av några av de monumentalbyggnader vid Storgatan som nämns i den nya riksintressebeskrivningen; förutom Rådhuset även Sparbanken och Handelsbanken. (Se även avsnittet Konsekvenser för byggnadsminnena nedan.) I riksintressebeskrivningen påpekas som ett viktigt karaktärsdrag att monumentalbyggnaderna till höjd och volym är jämbördiga och endast underordnar sig stadskyrkans torn. Den nya byggnad som planförslaget medger är väsentligt högre än monumentalbyggnaderna, men inte högre än kyrktornet. Konsekvenserna för Storgatemiljön kan bli att monumentalbyggnaderna framstår som underordnade i förhållande till den stora och höga nya byggnaden. Kv Thor är synligt i närmiljön till de trähus vid Kungsgatan i Kv Höder som utgör en av riksintressets värdekärnor enligt den nya riksintressebeskrivningen. Hur upplevelsen av trähusbebyggelsen påverkas beror på om gällande detaljplan för Kv Höder förverkligas. Om gällande detaljplan förverkligas (nollalternativet i denna MKB) så kommer nybyggnaden i Kv Thor sett från trähusbebyggelsen till stor del att skymmas av ny 6-8 våningar hög bebyggelse i det inre av Kv Höder. Med nuvarande situation i Kv Höder blir den nya byggnaden i Kv Thor synlig över trähusens tak och kan genom sin storlek förminska intrycket av Kv Höders gamla kvartersfasad och göra den historiska dimensionen mindre tydlig än idag. Förutom de direkta effekterna innebär planförslaget risk för följdeffekter, genom att bilda prejudikat inför kommande önskemål om höga byggnader inom riks-

14 14 (17) intresseområdet. För varje ny hög byggnad som tillkommer försvagas intrycket av den jämna stadssilhuetten. Under rubrik Konsekvenser för stadsbilden ovan redovisas närmare var den nya byggnaden kommer att bli synlig från omgivningen. Se även avsnitt Planförslagets måluppfyllelse, där planprogrammets påverkan på de drag i riksintresset som lyfts fram i den fördjupade översiktsplanen beskrivs. Konsekvenser för byggnadsminnena Inget av byggnadsminnena inom utredningsområdet berörs direkt av planförslaget, men den nya byggnad som planförslaget medger förändrar stadsbilden, vilket påverkar upplevelsen av byggnadsminnena i sitt sammanhang. Den nya byggnaden kontrasterar genom sin höjd (5-13 våningar) och den stora totala byggnadsvolymen mot övrig bebyggelse i den aktuella delen av Centrala Stan. Byggnaden kan därmed göra det svårare att tolka de kulturhistoriska värdena i omgivande kvarters byggnadsminnen. I nollalternativet har den nyare bebyggelsen i den aktuella delen av Centrala Stan hållits ner i höjd och volym, en anpassning till byggnadsminnenas karaktär. Följande byggnadsminnen berörs, genom att den nya byggnaden kommer att synas från närmiljön till respektive byggnadsminne. Konsekvenserna blir att upplevelsen av byggnadsminnena förändras. Ett modernt, mycket storskaligt element tillkommer i stadsbilden, vilket gör att den kulturhistoriska prägeln försvagas. Den mycket höga byggnaden kommer även att få byggnadsminnena, som är avsedda som paradbyggnader och var stora för sin tid, att framstå som mindre. Sparbankshuset (Byggnad B på karta sidan 8) och Rådhuset (Byggnad C). Den nya byggnadens högre delar kommer att bli synliga över Kv Thors fasad mot Rådhustorget, sett från Sparbankshuset och från Rådhuset. Stadssilhuetten bryts och upplevelsen av byggnadsminnena förändras genom den stora förändringen i närmiljön. Handelsbanken (Byggnad D) och Gamla riksbanken (Byggnad F). Den nya byggnaden ligger snett över gatan sett från Handelsbanken, respektive rakt över gatan från Riksbanken. Den blir därmed mycket synlig sedd från dessa byggnadsminnen och påverkar närmiljön till byggnadsminnena starkt. Byggnadshöjden, med maximala 13 våningar helt nära Handelsbanken och Gamla riksbanken, kan göra att dessa upplevs som mer underordnade i stadsbilden än vad de gör idag och därmed att en del av deras historiska dimension blir svårare att förstå. Aschanska villan (Byggnad E). Den nya byggnaden i Kv Thor har, liksom Aschanska villan, en av sina fasader mot Vasagatan och kommer därmed att förändra och prägla detta gaturum och bli synlig från byggnadsminnets närmiljö. Sett från Västra Strandgatan kommer den nya byggnadens högre delar att bli synliga över Aschanska villans tak. Såväl upplevelsen av villan i sig som av dess närmiljö älvfronten förändras. Byggnaden kan även komma att bli synlig på längre håll från Storgatan vid byggnadsminnena Moritzska gården (Byggnad G) och Scharinska villan (Byggnad H), men det beror bl.a. på om Kv Höder bebyggs enligt gällande detaljplan.

15 15 (17) Konsekvenser för skyddsvärd kulturmiljö Rådhusparken, Rådhustorget och Rådhusesplanaden, direkt väster om Kv Thor, ingår i ett större område som i den fördjupade översiktsplanen redovisas som skyddsvärd miljö. Se karta på sidan 8. En ny upp till 40 meter hög byggnad i Kv Thor blir synlig från stora delar av detta område (se sammanställning i avsnitt Stadsbild på nästa uppslag). Den nya byggnaden bildar genom sin storlek och höjd en stark kontrast mot omgivande bebyggelse. Huruvida detta uppfattas som positivt eller negativt, vackert eller fult är en individuell upplevelse, men sett till möjligheterna att uppleva kulturmiljövärdena är det starkt negativt. Umeås jämna stadssilhuett bryts, både sett på nära håll och sett från långt håll. Den nya byggnadens storlek i förhållande till omgivande bebyggelse gör det svårare att uppleva de historiska värdena i miljön som helhet. Panorama från Västra Strandgatan vid Rådhusparken, mot Storgatan. Rådhuset syns till vänster i bild, där intill ligger Kv Thor och mitt i bild syns Gamla Handelsbanken i Kv Ägir. En ny byggnad i Kv Thor enligt vad planförslaget medger skulle sticka upp över Handelsbankens tak och den högsta byggnadsdelen som planförslaget tillåter, i 13 våningar, skulle nå nästan upp till fotots övre kant. PLANFÖRSLAGETS MÅLUPPFYLLELSE Stadsbild Den fördjupade översiktsplanen för Centrala Stan anger mål och riktlinjer för ny bebyggelse, i syfte att värna om stadsbilden. Här sägs bl.a. att utgångspunkten vid all nybebyggelse/förnyelse ska vara att nya byggnaders höjd anpassas till förhärskande höjder för omgivande befintliga byggnader och kvarter. Byggnadsdelar i kvarters inre, som inte syns från gatan, kan undantagsvis göras något högre om de inte bryter kontinuiteten i stadssilhuetten. I planförslaget ligger den högsta byggnadsdelen mot gatan och är mer än 20 meter högre än den omgivande bebyggelsen. Planförslaget bryter därmed mot riktlinjerna i den fördjupade översiktsplanen vad gäller stadsbilden. I planbeskrivningen anges att ny bebyggelse inom kvarteret ska utföras med hög arkitektonisk ambition och kvalitet så att den infogas med omsorg för stadslandskapets helhetsverkan och samspelar med de omkringliggande äldre byggnaderna.

16 16 (17) Kulturmiljö I tabellen nedan anges hur planförslaget uppfyller de riktlinjer som anges i den fördjupade översiktsplanen beträffande riksintresset Delar av centrala Umeå. Riksintressets karaktärsdrag enligt fördjupad översiktsplan Bevarade delar av den enkla rutnätsplanen och andra spår från tidsskedet års rutnätsplan med differentierat gatusystem, öppna platser och trädplanteringar. Idén om representativ fasad mot älven års plan med samma planmönster, men med försköningar : grönstråket vid kyrkan, fler esplanader, rådhusparken, monumentala placeringar av offentliga byggnader, förverkligande av älvfasaden års utvidgning mot järnvägen med axel mellan stationshus och rådhus, stjärnplatser, järnvägsallé och ytterligare parker års utvidgning mot väster (Döbelns plan) och norr (gamla Haga) med gatunät anpassat till naturen och gamla vägar, trädgårdstomter samt platsbildningar med diagonalgator. Bebyggelsens måttliga skala med anpassning till de äldre planmönstren, den jämna stadssiluetten i höjd. Husens placering i tomtgräns mot gata. Den välbevarade äldre bebyggelsen i representativt urval, som uttryck för tidsideal, levnadsvillkor, ekonomiska förhållanden, lagbestämmelser och andra faktorer under olika skeden i stadens historia. Planförslagets innebörd Planområdet ligger inom den del av staden som växte fram under detta tidsskede. Vissa drag från rutnätsplanen finns kvar i nuvarande gatumönster, vilket inte påverkas av planförslaget. Planområdet ligger inom den del av staden som omfattades av 1864 års stadsplan, men inga bevarade drag från planen finns kvar i Kv Thor eller påverkas på annat sätt av planförslaget. Det enda kvarvarande spåret från 1889 års plan i Kv Thor är kvarterets form, som bevaras i planförslaget Planområdet omfattas av 1898 års stadsplan, som dock inte skiljer sig från 1889 års vad gäller Kv Thor. Planområdet berörs inte av denna utvidgning av stadsplanen. Planförslaget möjliggör en byggnad i 5-13 våningar, vilket avviker från principen om jämn stadssilhuett och måttlig skala. Den nya byggnaden ligger i tomtgräns. Planförslaget får inga konsekvenser vad gäller bevarandet av äldre bebyggelse. Slutsats Berörs inte Berörs inte Samverkar Berörs inte Berörs inte Motverkar Samverkar Berörs inte

17 17 (17) UNDERLAG Centrala Umeå och f.d. regementet I 20 en kulturmiljö av riksintresse. Riksintressebeskrivning Länsstyrelsen Västerbotten. Januari Beslutad Detaljplan för Kv Thor, utställningshandling, maj Gestaltningsprogram Kv Thor. Detaljplan PLA Arbetshandling Yttrande över behovsbedömning om betydande miljöpåverkan för detaljplan för Kv Thor, Umeå kommun, Västerbottens län. Länsstyrelsen Västerbotten (ärendenummer ). Kv Thor. Behovsbedömning. Bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen och MKB-förordningen. Dnr PLA Umeå kommun. Odaterad. Hotell, Umeå. Idéskiss. Arkitekthuset Monarken Detaljplan för fastigheten Höder 7 inom Centrala stan i Umeå kommun. Antagen Parker i Umeå och Vasa. Kvarkenrådet Arkitekturguide Umeå. Umeå kommun Översiktsplan Umeå kommun Översiktsplan Umeå kommun, fördjupning för Centrala Stan, antagen Kulturhistorisk bebyggelseinventering. Del 1 Umeå tätort. Västerbottens museum/umeå kommun Delar av Umeå centrum kulturmiljö av riksintresse. Länsstyrelsen i Västerbottens län Kulturhistorisk beskrivning av bebyggelsen i Umeå centrala del. Inventering och bevarandeförslag Stadsplan för Kv Thor i Umeå (nr 164b), fastställd Umeå stads historia (utdrag) Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetets webbplats (betr. riksintresset samt byggnadsminnena), MEDVERKANDE TJÄNSTEMAN Kulturmiljöstudien har upprättats av landskapsarkitekt LAR/MSA Åsa Hermansson, Sweco, Falun, på uppdrag av Umeå kommun. SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET i Umeå maj 2010 Detaljplanering Olle Forsgren stadsarkitekt Åsa Hermansson landskapsarkitekt LAR/MSA