FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB NR 2 # FEBRUARI 2012 03 Rätt till 99,72 procent 05 Nya giganter i gruvan 07 Ny rökgasrening på verket Bulten som tog skruv LKAB Mekaniska slipar på en ny succé Sid 14 Januari 2012 blev en kanonmånad! Vd Lars-Eric Aaro, sid 2
Koncernens vinst under 2011 är den bästa hittills, 14,8 miljarder kronor. Resultatförbättringen är 19 procent jämfört med i fjol och alla bidrar, såväl moderbolaget som dotterbolagen. Nu kan vi bygga LKAB starkare! E tt helt fantastiskt resultat, delvis tack vare mycket höga järnmalmspriser. Men också för att efterfrågan har varit stark på LKAB-produkter under hela andra halvåret, då flera konkurrenter har tappat volymer inom exempelvis EU. Volymer är A och O för LKAB och vi är inte något självspelande piano. För oss gäller det att fortsätta anstränga oss för att få ut maximala volymer varje år. Jag vill gärna också säga att LKAB nu skördar frukterna av många människors modiga beslut och arbete under årens lopp. Inte minst de som redan under 50-talet insåg vikten av att satsa på forskning, innovationer och förädling. Marknaden för järnmalm har vuxit 250 procent de senaste 10 åren och har också blivit allt mer global och snabbrörlig. Under samma tid har vi ökat vår leveranskapacitet med 30 procent. Det betyder att vi behöver växa ännu mer för att inte tappa marknadsandelar. För LKAB är det affärskritiskt att vara en betydande leverantör hos varje kund. Blir vi för små märks inte LKAB:s kvalitetsskillnad i kundens process. Det är därför det är så viktigt för oss att växa med våra kunder. LKAB är ett starkt varumärke och det ska vi vårda och utveckla i den föränderliga omvärld vi lever i för att positionera LKAB på bästa möjliga sätt. Den finansiella oron i USA och Europa begränsade inte LKAB:s försäljning under fjolåret, även om en del leveranser försenades. Tack vare LKAB:s flexibilitetsstrategi kunde vi snabbt omfördela leveranser mellan kunder och marknader och nådde nästan upp till fjolårets leveransrekord, utfallet blev 25,7 Mt mot fjolårets 26 Mt. Produktionen LKAB är ett starkt varumärke och det ska vi vårda och utveckla LARS-ERIC AARO, VD LKAB ökade med över tre procent jämfört med 2010. Under 2011 uppnådde vi pelletsrekord både i leveranser (20,9 Mt) och produktion (22,9 Mt). Vi fortsätter att investera för framtiden. För det är nu, år 2012, det står ett fönster öppet och det är nu vi har chansen att bygga ett större och starkare LKAB. På en marknad som växer är det strategiskt viktigt för LKAB att växa tillsammans med våra kunder för att behålla och helst öka våra marknadsandelar. Därför är det så viktigt att vi kan investera i ny gruvkapacitet, att vi får nödvändiga tillstånd i tid för Gruvberget, Mertainen och Leveäniemi. Och att vi i stark konkurrens lyckas att attrahera och locka nya medarbetare till LKAB och även entreprenörer som skall hjälpa till att bygga de nya samhällena i Kiruna, Malmberget och Svappavaara. Därför är det med stor glädje jag nu kan konstatera att LKAB Fastigheter är igång med att bygga 24 nya lägenheter på gamla Jägarskoleområdet i Kiruna. Slutligen, marknadsutsikterna för 2012 ser bra ut, trots fortsatt oro i Europa. Januari 2012 blev en kanonleveransmånad, 2,5 Mt. Grattis till alla! En bättre start på ett år har inte jag upplevt. Men som sagt, marknaden är snabbrörlig och man kan aldrig veta säkert vad som händer. Våra leveranser för första kvartalet har bekräftats i normal omfattning. Prisnivån för järnmalmsprodukterna är ännu så länge svårbedömda. Mycket tyder dock på att järnmalmspriserna kommer att ligga på historisk höga nivåer även under detta år. SVARAR Mikael Rantakyrö. Paul Olsson, ventilation, Malmberget: Det är inte så stor skillnad. Men den syns bättre. Stör inte larmkedjan LKAB. När olyckan är framme på LKAB:s område kastar sig vissa medarbetare på telefonen för att informera sig om vad som hänt. Nu vädjar arbetsmiljöutvecklaren Mikael Rantakyrö: Låt larmkedjan få jobba ifred så att de kan göra en effektiv insats. Men vid en olycka i Kirunagruvan kan exempelvis staben få 50-100 samtal. Många av dem är inte nödvändiga. Jag vill vädja till alla att vänta och låta larmkedjan ha sin gång. Ju mindre vi stör den, desto effektivare blir den och desto fortare kan vi komma ut med rätt information om det som hänt, säger Mikael Rantakyrö och hänvisar till Insidan och externa hemsidan. Alla som behöver information om olyckan, inklusive anhöriga, informeras via larmkedjan. Att vänta är jobbigt, men i vissa fall kan det till och med rädda liv. CITATET En bättre start på ett år har inte jag upplevt. LARS-ERIC AARO, koncernchef LKAB Vad tycker du om LKAB:s förnyade logo? Foto: ÅSA POROMAA ÅSA POROMAA Mats Viltok, sektionschef logistik, Malmberget: Den blev fin. Jag gillar den nya logon. KIRUNA. LKAB Malmtrafik är en av Sveriges vassaste på hjulunderhåll. Det har visat sig genom fin statistik och ett mål som personalen överträffat med råge. 99,72 rätt är en siffra att vara stolt över. LKAB Malmtrafik har ett mål: att hålla sig inom ramen 0,7 fel per miljoner fordonskilometer. Statistiken visar att vi ligger på 0,28 fel. Det är knappt att vi förstår själva hur bra det går, säger Lars Strand, trafiksäkerhetschef. Hjulskadedetektorer larmar när vagnen måste in för underhåll till någon av LKAB Malmtrafiks verkstäder. Personalen gör förebyggande underhåll innan skador sker på vagnar och infrastruktur. Det är viktigt att vi gör rätt bedömning i tid, säger Lars Strand. Larm längs banan kan leda till förseningar och i värsta fall stopp på trafiken. Genom att ta hand om larmen direkt har hjulskadorna minskat avsevärt. Det gäller att förstå varför Anita Henriksson, raslastare, Malmberget: Den blev snygg. Jag gillar de nya färgerna. Det ser fint ut. tummen upp Bäst när det gäller Fordonsreparatörer. Övre raden från vänster i bild: Tommy Hammar, Elisabeth Enojärvi, Kenneth Nilsson och Åke Noppa. Nedre raden från vänster: Krister Thyni, Väinö Määttänen och Hans Wälikangas. Foto: JOHANNA FOGMAN skadorna kommer till. Personalen ska ha en stor eloge för arbetet de gör, säger Lars Strand. Hur kommer det sig att ni har 99,72 rätt? Vi är ett rutinerat manskap som har arbetat länge ihop. Vi har bra rutiner och kan vårt jobb, säger Tommy Hammar, fordonsreparatör. Vad ska ni göra för att nå 100 rätt? Vi ska fortsätta med ständiga förbättringar och sträva mot noll fel, säger Krister Thyni, fordonsreparatör. JOHANNA FOGMAN 02 VECKOBLADET # NR 2 2012 VECKOBLADET # NR 2 2012 03
LKAB:s RÖRELSERESULTAT, mdr 6,1 1,0 1,9 6,3 6,1 10,3 0,7 12,3 14,7 2003 2004 2005 2006 Sätter vi in 14,8 miljarder på LKAB:s konto nu? EKONOMIDIREKTÖR LEIF BOSTRÖM: SÅ FÖRVALTAR LKAB REKORDVINSTEN 2009 2010 2011 Vinsten för år 2011 blev rekordhöga 14,7 miljarder kronor. Insidan frågade ekonomidirektör Leif Boström vad det innebär och vad som händer med pengarna. 2007 2008 Nästan 15 miljarder i vinst med en 1 omsättning på 31 miljarder. Är det normalt? Nej, det är det inte. På varje tjänad krona är nästan hälften vinst, det är få företag förunnat. Vi är ett volymföretag med stora fasta kostnader, men när de kostnaderna väl är täckta uppstår en hävstångseffekt så att stora delar av intäkten därutöver blir vinst. Samtidigt är det tvärtom, klarar vi inte att nå upp till volymer som täcker de fasta kostnaderna i en nedgång blir det snabbt förluster. Vad betyder det här resultatet 2 för LKAB? Vinsten betyder att vi med egna medel kan bygga vår framtid på lång sikt. Vi behöver inte stå och skrapa med foten hos någon bank och ta lån med hårda motkrav. Så LKAB sätter inte in 14,7 miljarder på kontot nu? 3 Nej, vinsten går framförallt till våra stora investeringar som säkrar framtiden. Under flera år har vi haft noll i kassaflöde trots stora vinster. Det betyder att pengarna har gått direkt in i våra investeringar i Malmfälten, vi har inte samlat dem på hög. Vad betyder egentligen avsättning, som det talas om exempelvis 4 för samhällsomvandlingarna? Att vi tar med kostnaden i det här resultatet för utbetalningar som vi vet ska komma längre fram. Det är ungefär som en pensionsskuld, vi sätter av pengar som ska betalas senare. När LKAB betalar skatt, vart går 5 den skatten? LKAB betalar precis som alla företag statlig skatt på 26,3 procent på vinsten. Det blir stora summor när vinsten är hög, för år 2011 cirka fyra miljarder kronor. Och staten i sin tur investerar tillbaka i Malmfälten till exempel genom Trafikverkets uppgraderingar av Malmbanan. Vad är det som styr hur stor utdelningen till ägaren staten ska bli? 6 I ägardirektivet står att utdelningen ska vara mellan 30 och 50 procent av resultatet efter skatt sett över en hel konjunkturcykel, alltså sett över både en låg- och en högkonjunktur. I år föreslås utdelningen till staten bli fem miljarder kronor. Varför är det fortfarande viktigt 7 att vi håller koll på kostnader när vi tjänar så mycket pengar? Vi måste klara att gå med vinst även om priserna sjunker, och har vi då för stora kostnader så sitter vi med för stor kostym. Vi såg 2008 hur fort det kan svänga, och vi såg vilken styrka det var för LKAB att ha egna medel. ANDERS LINDBERG När LKAB:s kostnader väl är täckta uppstår en hävstångseffekt så att stora delar av intäkten blir vinst Leif Boström är nöjd med att LKAB kan avsätta pengar för framtida investeringar. Foto: FREDRIC ALM Enormt vrid och 500 hästar nya Vincent 90 är en bjässe på alla mått. Foto: MAURITZ MAGNUSSON Nya giganter under jord MALMBERGET. En ny Vincent 90 anlände till LKAB:s gruva i Malmberget i februari. Trucken är en bjässe som lastar 90 ton malm per lass och skall gå i trafik mellan bergtappar och krossfickor på både 1000-metersnivån och den nya 1 250-metersnivån under jord. Den nya trucken ersätter en gammal som tjänat ut. Vincent 90 är ett begrepp som använts sedan 90-talet i gruvan för de tyngsta truckarna, säger Michael Martinsson, projektledare. Den nya Vincent 90 är först i en serie truckekipage som byts ut i Malmbergsgruvan under våren. Senare kommer ytterligare två hela ekipage och ett trucksläp Vincent 90 som ersätter ett 70-tons släp. Därmed får gruvan nio stora truckar i trafik på gruvans båda transportnivåer på M1250- och M1000- meters avvägning. Den nya trucken har avgasrening med högsta miljöklass och ersätter ett gammalt ekipage som hunnit gå inte mindre än 50 000 mil under 20 506 timmar i gruvan. Den gamle har lastat över 11 miljoner ton råmalm under sina år i gruvan i Malmberget. En egenhet för Vincent 90 är att släpets däck är vätskefyllda för att öka stabiliteten. Dragbilen lever på ett enormt vridmoment på 2 500 newtonmeter från sina 500 hk och klarar sin börda genom låg utväxling, fyrhjulsdrift och styrning på 4 hjul. Investeringsvolymen för hela projektet är i storleksordningen 40 miljoner kronor och betyder minskade underhållskostnader och ökad driftsäkerhet sedan den äldre halvan av truckflottan i Malmberget bytts ut. MAURITZ MAGNUSSON Lastmängd: 90 ton. Lastkapacitet: 600 ton/timme. Ekipagets totalvikt: 150 ton. Tillverkare: RKP, Iisalmi, Finland, SLP Övertoneå. Dragbil: Volvo FH 8x4 drive, Scania. Motorstyrka: 500 hk. Kraft - vridmoment: 2 500 Nm. Drivning/styrning: 4x4 hjul. Beräknad drifttid: 3 000 timmar/år. Beräknad livslängd: 8 år. 04 VECKOBLADET # NR 2 2012 VECKOBLADET # NR 2 2012 05
Det skall vara lätt att hitta utbildningar, säger Johanna Nordin och Jim Kostet. Foto: ULRIKA WESTERBERG Lätt att hitta rätt utbildning KIRUNA. Företagshälsovården och utbildningen har gemensamt tagit fram en kompetensplan för arbetsmiljöutbildningarna inom LKAB. Det ska vara lätt att veta vilka utbildningar man som medarbetare behöver och när i tiden de bör genomföras, säger Johanna Nordin, utbildningschef. I kompetensplanen står beskrivet hur nya medarbetare ska kallas till halvdagsutbildningen i LKAB:s arbetsmiljövärderingar redan första arbetsdagen. Men också hur medarbetaren ska introduceras av den närmaste chefen. Introduktionen ska ge kännedom om hur man praktiskt arbetar med arbetsmiljö och säkerhet på arbetsplatsen, säger Jim Kostet, sektionschef inom verksamhetsutvecklingen på Företagshälsovården. För samtliga anställda finns även ett antal obligatoriska utbildningar inom arbetsmiljö, så som Arbetsmiljö och Säkerhet för alla, Första hjälpen och 31,1miljarder kronor blev nettoomsättningen 2011, en ökning med nio procent. Brand för alla. Därefter tillkommer olika befattningsspecifika utbildningar för respektive befattning som till exempel Bryt & Lås, Heta arbeten, Fallskydd och Travers. Utbildningarna bokas vanligtvis via Notes. För utbildningar som inte återfinns i Notes skickas en beställning via Utbildningskatalogen på Insidan. Och det är viktigt att lämna återbud om platsen inte kan nyttjas. Planera in utbildningen i verksamheten. När du väl fått kallelsen är det viktigt att du deltar om du nu inte fått en felaktig kallelse eller har fått förhinder, för då måste du meddela det till kursadministratören, säger Johanna Nordin. Det är framförallt viktigt för att undvika onödiga kostnader för lärare och lokaler men också för att någon annan som står i kö till utbildningen ska ges möjlighet att ta din plats. ULRIKA WESTERBERG 700 personer Kompetensplanen för arbetsmiljöutbildningarna återfinns på intranätet Insidan under rubriken Arbetsmiljö. Insidan Mer information finns på Insidan. ringde LKAB den 21 feb för att söka jobb efter TV-inslag i riksmedia. Foto: Maritha Mossberg Vi tar ansvar för att rena utsläppen, säger Per-Erik Hjerpe, sektionschef vid MK3 och Bandugnsverket i Malmberget. Foto: Maritha Mossberg 90 procents rening MALMBERGET. Nu ska rökgaserna från Bandugnsverket i Malmberget renas till 90 procent. Bygget av anläggningen för att rena utsläppen av svavel, stoft, klorider och fluorider har påbörjats. Det är en investering på cirka 700 miljoner kronor. Kraven från mark- och miljödomstolen kommer att uppfyllas. Tidigare har vi inte haft någon rökgasrening alls i Bandugnsverket, säger Per-Erik Hjerpe, sektionschef vid MK3 och Bandugnsverket i Malmberget. Pelletsverken i Malmberget planerar att producera 7,6 miljoner ton pellets under 2012. Vi ska ta samhällsansvar för att rena utsläppen. Det här innebär en stor förändring, betonar Per-Erik Hjerpe. Bandugnsverket stod klart 1973 och beräknas att tuffa på ytterligare flera år. Den nya reningsanläggning som byggs på baksidan beräknas stå klar senast i januari 2014. Det är också då den nya miljödomen träder i kraft. Maritha Mossberg Siekasadjestugan uppfördes på 1930-talet av disponent Jansson, Gällivare bryggeri. Siekasadjestugan har öppnat MALMBERGET. Äntligen fick jag komma till det röda tornhuset mitt i Vassaraträsket i Gällivare. Siekasadjestugan är till för alla anställda med familjer samt pensionärer. Varje lördag och söndag fram till påsk hålls stugan öppen. Maritha Mossberg Maritha Mossberg: Ett gott skratt förlänger livet E tt gott skratt förlänger livet! Men jag kan hålla mig för skratt när vågen visar på plus istället för minus. Trots alla ansträngningar med beprövad fettdiet - och jag har verkligen varit nitisk och noggrann, så går det ett steg fram och ett halv bakåt. En god hälsa är inte bara vikten och kroppen. Sinnet, själen är minst lika viktig och här kommer skrattet in. Vid ett besök nere på 1 000-metersnivån under jord skrattade vi gott. Jag träffade en man som jag mötte första gången 1986. Eller - han tog mig bakifrån - med sin bil. I en korsning smällde det rejält i min dåvarande lilla gula Renault 12 TS. Hela bakvagnen knycklades ihop. Och där stod han, 18 år gammal, med färskt körkort och ny bil. Se vad som hände med min bil, sa han. Men titta på min då, sa jag. Vi har inte pratat om det efteråt. Jag har inte tänkt på olyckan men påmindes om den när jag var i Malmbergsgruvan häromdagen. Och vi skrattade rejält åt hela händelsen. Ett gott skratt förlänger livet ger inte mindre än 417 000 träffar på nätet. En av de mer seriösa träffarna är en universitetsuppsats som försöker ge svar på frågan om humor ger mer välmående patienter i vården. Där konstateras också att humor och skratterapi bör kunna användas för att förebygga sjukdom. Det är många faktorer som ska stämma för att hela kroppen ska må bra. God sömn, motion, hälsosam mat, vänner och bekanta som ger positiv energi, ett trivsamt hem, ett gott skratt ja listan kan göras lång. Hur var det nu med alla dieter kanske jag kan skratta mig smalare i stället? Gruvisen körde på mig bakifrån 06 VECKOBLADET # NR 2 2012 VECKOBLADET # NR 2 2012 07
Bättre för nabor med nya sjakta NARVIK. LKAB:s nya inbyggda anläggning för pelletshantering, Lundbergsjakta, är nu färdig och håller på att trimmas in för ordinarie drift. Det är en stor investering som förbättrar både miljö och logistik, säger Bjørnar Bendiksen projektledare vid LKAB i Narvik. Den nya lageranläggningen är en ombyggnad av en äldre anläggning och ansluts till lossningssystemet Sila i Narvik när det är klart. Lundbergsjakta blir en modern och helt sluten anläggning för lagring och utlastning av pellets som på sikt ökar kapaciteten i Narvik. Lundbergsjakta får en lagerkapacitet på 340.000 ton pellets och är uppdelat i tre stora lagerhallar. Anläggningen är anpassad för ytterligare en kajanäggning i framtiden. Totalt kan den gigantiska lagerbyggnaden rymma malm nog till två av de största malmbåtarna. Anläggningen är nu förberedd för volymökningen i LKAB 37. Då skall Fakta om Lundbergsjakta: Togs i drift första gången 1966. Storlek: längd 250 meter, bredd 47 meter. Kapacitet: 340 000 ton pellets. Investering: 250 miljoner norska kronor. Bjørnar Bendiksen, Terje Ingebrigtsen och Åsmunn Amundsen framför nya Lundberg sjakta. 26 27 miljoner ton pellets kunna skeppas över Narvik, säger Bjørnar Bendiksen. Vi har tidigare arbetat med att begränsa utsläppen av stoft från det gamla Lundbergsjakta. Nu är det historia. Taket är «potte tett». Vi har monterat utsug och gjort allt som är möjligt för att förhindra stoftutsläpp, säger Bjørnar Bendiksen. Ett helt nytt transportsystem ansluter till Sila-anläggningen som gör att malmen från silona kan mellanlagras i Lundbergsjakta. När Tila-anläggningen, lastning av tillsatsämnen till tåg, är färdigt har LKAB byggt för omkring 500 miljoner norska kronor efter att miljardprojektet Sila färdigställts. Nu står nya malmlager, uppgradering av lastninganläggningen och en ny malmkaj på tur. Produktionen går alltid först, men när detta är sagt så har det nu intrimmade projektet gått helt smärtfritt, säger Bjørnar Bendiksen. MAURITZ MAGNUSSON Foto: www.runedahl.no Den koniska bulten som ska förlänga livslängden på slitplåt slipas av efter montering av Emma Lindgren. Foto: FREDRIC ALM Slip och slät i gruvan KIRUNA. En konisk bult ska få LKAB Mekaniska att stärka positionen som slitplåtsleverantör. Med bulten förlänger vi livslängden på slitplåten. Det ger både en ekonomisk och miljömässig vinst, för oss och för kunden, säger Robert Nyberg, arbetsledare på LKAB Mekaniska. Idén till den koniska bulten tog skruv för sisådär tre år sedan när LKAB Mekaniska investerade i en vattenskärmaskin för plåt. Robert Nyberg, arbetsledare på beredningsavdelningen och kollegan Harry Mäkelä, arbetsledare på maskinavdelningen, såg möjligheten att med vattenskärmaskinen forma koniska hål i plåten utan att på något sätt försämra plåtens kvalitet. För att sedan kunna fästa plåten tillverkades en koniskt formad bult som vid åtdragning försänks och bildar en slät, nästan homogen, yta med slitplåten. Systemet med den koniska bulten och den vattenskurna slitplåten kallas WRC, Wear Resistant Cone System, och är en infästningsteknik för skyddande slitplåtar till ytor som utsätts för kraftigt slitage i olika varianter av bergtransporter. WRC-systemet gör det möjligt att använda en billigare typ av plåt. Eftersom slitaget blir jämnare håller plåten längre, och serviceintervallen kan planeras mer exakt. Det här är den första egendesignade produkten som vi tillverkar. Ett patent blir en stämpel i marknadsföringen och det tror vi kan leda till att vi får ut produkten snabbare på marknaden, säger Robert Nyberg. Ulrika Westerberg Ett patent blir en stämpel i marknadsföringen Konisk bult - spar miljön. 08 VECKOBLADET # NR 2 2012
LKAB:s gamla profil är blott ett minne. Nu har företaget klätt sig i en ny kostym. Och den nya kostymen har redan gjort succé. Vi har fått stor uppmärksamhet både externt och internt. I stort sett har samtliga varit mycket positiva, säger Ingela Olsson, varumärkeschef. Text: JOHANNA FOGMAN Fotografer vid LKAB-lanseringen: Fredric Alm, Kiruna och Tomas Bergman, Luleå NYA LKAB FRÅN KIRUNA TILL KINA Tack vare tidsskillnaden var LKAB:s kontor i Shanghai först ut med lanseringen av det uppdaterade varumärket. Kommentaren från kontret i Kina lyder: Profilen känns fräsch och mer internationell. På bild Hui Huang och James Wu. Lars-Eric Aaro, vd LKAB, Roland Waara, Marcus Hellner och Anders Furbeck, LKAB:s direktör för samhällsomvandlingen, LKAB. Gunn Sjögren Grape, receptionist i Kiruna, höll ställningarna i koncernväxeln. Aud Ljunggren, LKAB i Narvik, höll bland annat i utdelning av isskrapor. Agneta Engberg, ekonomichef, LKAB Berg & Betong. Varumärkesambassadörerna Lennart Stålnacke och Stina Johansson bjöd på godis på nivå 775 i Kiruna under jord. Varumärkesambassadörerna Pernilla Kettunen, och Anders Björnström informerade lunchgästerna i Magnetiten om det uppdaterade varumärket och bjöd på godis. Fikastund hos LKAB Berg & Betong under lanseringsdagen. Grete Solvang Stoltz, personaldirektör, träffade personalen vid FoU i Luleå. Sagt om LKAB:s nya profil: Ingela Olsson. Lyckad information Ett viktigt mål vid lanseringen av LKAB:s nya modernare utseende och namnbyten av dotterbolag har varit att få medarbetare att känna till vad det är som händer och varför och samtidigt lyfta in värderingarna i medarbetarnas vardag. Det tycker jag vi har lyckats med, säger Ingela Olsson. JOHANNA FOGMAN LKAB:s nya webb. Webb med nya möjligheter LKAB har fått ett nytt ansikte utåt i flera avseenden. Externt vill jag lyfta nya webbsidan, vårt skyltfönster mot omvärlden. Den blev ett riktigt lyft. Personligen är jag särskilt förtjust i skyltarna, som blir en riktig ansiktslyftning för LKAB, säger Ingela Olsson. JOHANNA FOGMAN 10 VECKOBLADET # NR 2 2012 VECKOBLADET # NR 2 2012 11
HUR GÖR MAN ETT BRA JOBB SOM PROCESSOPERATÖR? ERICA MIDFJÄLL OM VIKTEN AV SAMARBETE, SOVRYTM OCH SÄKERHET Erica Midfjäll: Att vara processoperatör är att ha ett levande jobb. Foto: FREDRIC ALM Processoperatören i Anrikningsverk 3 (KA3) i Kiruna, Erica Midfjäll, gillar att ha människor omkring sig både på jobbet och på fritiden. Hon beskriver sitt arbete som levande och vill lära sig mer om hela processen. Vad är det bästa med ditt jobb? 1 Det är levande! Det finns flera olika sätt att styra processen på och jag lär mig mer hela tiden om hur jag kan påverka produktionen. Ett mycket stort plus är att vi har en stor arbetsplats eftersom vi delar ytor med personalen i KK4 (Kulsinterverk 4). Det är bra att man får den sociala biten och kommunikationen mellan olika arbetsplatser. Hur ser ett skift ut för dig? 2 Vi är tre processoperatörer i vårt skiftlag som byter av varandra. Beroende på om det är ens tur att sitta i kontrollrummet och styra processen eller vara ute i verket ser rutinerna olika ut. Även driften, som är två personer, roterar på olika ansvarsområden. Vi har till uppgift att se till att produktionen är igång, åtgärda produktionsbortfall och jobba med arbetsmiljön i anläggningarna. Finns det några nackdelar med ditt 3 jobb? Vissa gånger är det svårt att få tillbaka sin sovrytm efter en nattvecka. Jag brukar förstöra de första dagarna på en ledigvecka genom att jag är uppe och ugglar hela nätterna. Under sommaren går det mycket lättare! Har du några mål jobbmässigt 4 framöver? Att bredda kunskapen kring processen och få mer förståelse för helheten. Att vara ute i processen i verkligheten och lära mig mer om vardagsproblemen även på andra ställen i produktionen. Det ger mer förståelse för varför det är som det är ända fram till den slutgiltiga kulan som ska in i masugnen. Förutom det har jag förhoppningar om att företaget ska bli smidigare på att knyta samman arbetsplatserna och ha samma grundläggande arbetsmiljöoch säkerhetsarbete att utgå från. Jag tror att större kunskap och förståelse för andra arbetsplatsers arbetssituationer skapar förutsättningar för att man i större utsträckning kan effektivisera och satsa resurser på det väsentliga i produktionen. Jag har själv haft tur att under kortare perioder få arbeta i andra delar av verksamheten. Vad måste man vara bra på för 5 att göra ett bra jobb som processoperatör och vilken egenskap ska man helst lämna hemma? Den viktigaste egenskapen liksom på de flesta arbeten, att man har ett intresse för det man ska göra. Då faller det sig naturligt att man trivs och utvecklas och har vilja att göra ett bra jobb. Vår arbetsplats är inte vår egen utan även många andras. Att kunna ha den sociala biten är viktigt för arbetet och trivseln, så man ska nog stanna hemma helt om man är en människa som har svårt för att samarbeta. Vad betyder ENA för dig i ditt 6 jobb? Engagerad att ha ett verkligt intresse, det stimulerar och skapar engagemang som utvecklar en! Nytänkande att tro på sina förmågor och skapa förändringar man strävar efter. Ansvar att värna om mina arbetskollegor och att produktionen får stå om arbete inte kan utföras säkert. KAJSA LINDMARK Namn: Erica Midfjäll Ålder: 21 Yrke: Processoperatör KA3 Anställd inom LKAB sedan: Tillsvidareanställning sedan våren 2010, tidigare vikariat Bor: Kiruna Familj: Sambo Fritid: Umgås med vänner, träna, åka slalom och resa mycket! Bäst med Kiruna: Alla nära och kära, trygga förutsättningar för att pröva sina vingar och att bo i framtiden. Närheten till naturen är en lycka med att bo här. Övriga meriter: Huvudrollsinnehavare i filmen Jag saknar dig (2011). Man ska nog stanna hemma om man har svårt att samarbeta 12 VECKOBLADET # NR 2 2012 VECKOBLADET # NR 2 2012 13
Historiska kulor från Svappavaara SVAPPAVAARA. Den 23 januari var en historisk dag för LKAB. För första gången sedan 80-talet kördes verken i Svappavaara utan malm från Kiruna. Rena rama Svappavaarakulor, alltså. Det var en härlig dag och förhoppningsvis dröjer det inte alltför länge innan vi får uppleva det igen. Vårt mål är ju att med hjälp av malmen från Gruvberget, Mertainen och Leveäniemi göra Svappavaaraverken självförsörjande på råvara, säger en glad Per-Erik Lindvall, LKAB:s direktör för Teknik och affärsutveckling. Fullskaleförsöket i Svappavaara pågick under en vecka i januari och råvaran bestod enbart av malm från Gruvberget och Mertainen. Receptet är enkelt att komma ihåg de bägge gruvorna står nämligen för hälftenhälften. Och det verkar vara en vinnande formel. Det går riktigt bra. Kvaliteten är enligt förväntan Det går riktigt bra. Kvaliteten är enligt förväntan ja, till och med högre än förväntat, säger Johan Bucht vid LKAB:s forsknings- och utvecklingsavdelning som har arbetat hårt med att testa Mertainenmalmen. Det viktigaste testet sker dock hos LKAB:s kunder och enligt produktchef Mats Hallin har tre laster med Svappavaarapellets skickats till kunder i Tyskland och England. Produkten är inte i process så därför kan han inte säga något om kundernas reaktion - än. Men jag ser fram emot att få höra vad de har att säga och förväntar mig goda nyheter, säger han. I dag har verksamheten i Mertainengruvan en paus i väntan på brytningstillstånd. Per-Erik Lindvall berättar att LKAB lämnar in en tillståndsansökan i februari. För Leveäniemi har vi lämnat in en tillståndsansökan för markavvattning. Genom att pumpa vattnet till Tansaarijokki i stället för till Liukattijokk undviker vi att påverka miljön. Kopparhalten i bäcken kommer heller aldrig att bli högre än 4 mikrogram per liter, säger han. ÅSA POROMAA Anders Dahlin, Johan Bucht ocherik Hjortsberg blickar upp mot ren Svappavaaramalm. Foto: Fredric Alm LKAB-masugn glödhet jorden runt LULEÅ. LKAB:s experimentmasugn i Luleå glöder av stålvärldens intresse. Den europeiska ståljätten Arcelor- Mittal inför ny teknik som testats hos LKAB för att minska utsläppen av koldioxid från masugnar. Japaner genomför motsvarande försök hos LKAB i vår. LKAB:s experimentmasugn har blivit modell för hur ArcelorMittal planerar att bygga om en av sina egna masugnar. LKAB är sedan 2004 engagerat i den europeiska stålindustrins projekt Ulcos, som står för ståltillverkning med ultralåga utsläpp av koldioxid. Under den första delen av projektet genomfördes tre kampanjer i LKAB:s experimentmasugn. Samtliga försök har varit lyckade. Europas stålindustri har förstått värdet av vad anläggningen kan prestera och vilken kunskap LKAB besitter för kunskap inom masugnsprocessen och vår förmåga att genomföra komplicerade ombyggnader av masugnar, säger Peter Sikström, chef vid teknisk marknadssupport. Kampanjerna i experimentmasugnen syftat till att utveckla en ny typ av masugnsprocess som skall ligga till grund för kommersiella produktionsugnar. En av ArcelorMittals masugnar byggs nu om till den nya tekniken, där man använder erfarenheterna från I Ulcosmetoden används masugnsgasen effektivare och koldioxiden avskiljs. Testerna har genomförts vid LKAB:s experimentmasugn i Luleå. Peter Sikström, chef vid teknisk marknadssupport. Foto: MAURITZ MAGNUSSON Experimentugnen röner stort intresse ända till Japan. Foto: LENNART JÖNSSON experimentmasugnen till att designa den fullstora ugnen. Fullskaletesterna ska förutom att bevisa att masugnsprocessen fungerar, försöka bevisa att hela konceptet fungerar med full avskiljning, transport och lagring av koldioxid. LKAB är med i projektet för att bidra med erfarenheter och för att följa teknikutvecklingen tillsammans med europeiska stålindustrin. Sedan det blivit känt runt om i världen att LKAB:s experimentmasugn så väl lämpar sig för denna typ av process- och anläggningsutveckling har Japans motsvarighet till ULCOS hört av sig med önskemål om att få köra en testkampanj med deras idé om hur man ska göra om masugnsprocessen, likt det vi gjort inom ULCOS. Japanerna har dock ett lite annat sätt att göra det på som passar deras förutsättningar. Den kampanjen genomförs i LKAB:s experimentmasugn under våren 2012, säger Peter Sikström. I vår jobbar LKAB intensivt med att bygga om anläggningen runt experimentmasugnen inför de japanska testerna. Det är ett prestigeprojekt som visar att vi är ensamma i världen om att kunna göra såna här tester. Dessutom kommer japanerna att vara på plats i Luleå med en delegation under de fyra veckor som kampanjen pågår, säger Peter Sikström. MAURITZ MAGNUSSON 14 VECKOBLADET # NR 2 2012 VECKOBLADET # NR 2 2012 15
Den nya vattenreningsanläggningen är effektivare än tidigare. Med renare vatten väntas mindre slitage och störningar både i pumpar och borrhammare. Nya pumpsystemet klart för drift Patrik Tuoremaa, byggnadsarbetare på ER-bygg, arbetar med att färdigställa grunden för pumpstation KP57. Foto: Runar Gudmundsson KIRUNA. I år tas en ny pumpstation i drift, den sista etappen i ett nytt vattenuppfordringssystem i Kirunagruvan. Ombyggnaden påbörjades 2004. En miljardinvestering som både förlänger gruvans livslängd och avsevärt minskar störningar av orent gruvvatten, säger Björn Henriksson, projektledare för pumpstationen KP57. Närmare 40 pumpar i fyra olika nivåer ingår i det vattenuppfordringssystem som pumpar upp gruvvattnet från Kirunagruvan till dagen. I takt med att malmbrytningen ökat så har det gamla pumpsystemet hamnat inom rasriskområdet. Därför togs beslut 2004 att flytta pumpsystemet. KP57 är den pumpstation som skall pumpa gruvvattnet de sista 480 metrarna upp till sovringsverket. Investeringen är på drygt 320 miljoner kronor. Med ett pumptryck på 50 bar väntas närmare 10 miljoner kubikmeter vatten passera pumpstationen varje år, vilket kan jämföras med 150 000 personers årsförbrukning. Inom KUJ 1365-projektet har LKAB byggt de tre nya pumpstationer längre ned under 2011-2012. Eftersom en stor del av gruvvattnet återvinns som borrvatten och spolvatten i gruvan samt som processvatten i verken har en ny vattenreningsanläggning med en effektivare rening av gruvvattnet byggts. Därmed minskar störningar från orent vatten. Mekanisk rening med lamellförtjockare har införts. Med renare vatten får vi mindre slitage i pumparna, mindre störningar och slitage i riggarnas vattendrivna borrhammare. Vi har redan konstaterat en tydligt ökad livslängd på borrhamrarna, säger Björn Henriksson. ULRIKA WESTERBERG Vattenuppfordringen är livsviktig för gruvan. Fyra pumpstationer med 40 pumpar för upp 10 miljoner kubikmeter vatten per år. Jämför med Suorvamagasinets vattenvolym på 6 miljoner kubikmeter. Pumpstation KP 57 har en tryckhöjd på 480 meter. Investering: 320 miljoner kronor, jämför med Kulturens hus i Luleå, 370 miljoner kr. Med renare vatten får vi mindre slitage i borrhamrarna Björn Henriksson. 16 VECKOBLADET # NR 2 2012 VECKOBLADET # NR 2 2012 17
BIDRA TILL SOVRAT! Maila: veckobladet@lkab.com Ring: 0771-76 00 00 Skriv: LKAB Insidan, CI, 983 81 Malmberget. Anders Johansson, produktionschef för malmtransporter på 1000-metersnivån i Malmberget och Roger Larsson, skutborrare, hoppas att de aldrig behöver använda hjärtstartaren. Foto: MARITHA MOSSBERG Talande maskin räddar liv MALMBERGET. Den talande hjärtstartaren räddar liv med enkla instruktioner. Ett 30-tal hjärtstartare har placerats ut på olika platser i företaget. Och den är så lätt att använda att det alltid blir rätt. Hoppas att vi aldrig behöver använda den. Men om olyckan är framme är det underbart att hjärtstartaren finns, säger Anders Johansson, produktionschef på Transporten 1 000 i Malmberget. Utbildningen för att använda hjärtstartaren pågår och Roger SVARAR Josefin Höglund, skrotare, Kiruna: Jag spelar innebandy med Kiruna AIF och gymmar och springer lite på sidan om. Larsson är en av dem som genomgått den. Jag känner mig mycket tryggare när jag gått utbildningen. Maskinen känner av och en röst talar om vad som ska göras, säger han. Innan en ambulans kommer till platsen kan det ta upp till 30 minuter och då hänger livet på en skör tråd. LKAB:s företagssköterska i Malmberget, Margaretha Mathiasson betonar tryggheten med den talande hjärtstartaren. Det finns inga risker med Hur motionerar du? Ingemar Holmgren, rasborrare, Kiruna: Jag går på gym tre dagar i veckan. Bra sätt att hålla sig i form. Man måste röra på sig. att använda den, och det kan aldrig bli fel. I dag är det känt att det handlar om att vinna tid vid ett hjärtstopp, förklarar hon. Det är med stolthet Roger Larsson och Anders Johansson visar upp hjärtstartaren som finns utanför Transportens samlingsrum på 1 000-metersnivån i Malmbergsgruvan. Vi lät göra en speciell skylt med ett hjärta så att det blir snyggt också, säger Anders Johansson. Maritha Mossberg Lars Anderson, hamnchef, Luleå: Jag tränar på gym i Luleå. Man får igång pulsen. Jag mår bättre av att röra mig. Tack! Ett hjärtligt tack till alla för den fina presenten jag fick på min födelsedag. Svante Patomella Ett stort tack till LKAB, arbetskollegor och alla andra som jag haft att göra med under min tid på LKAB. Nu lämnar jag över till yngre krafter! Elon Kurkkio Ett stort tack till arbetskamrater och arbetsledning för blommor och present som jag fick i samband med min pensionering! Betty Sigefjäll Stort tack till alla medarbetare för all vänlig uppvaktning på min 50-årsdag! Hans Engberg Tack för presenter och uppvaktning på min födelsedag. Karl-Ivar Nilsson Ett stort tack till alla arbetskamrater som uppvaktade mig på min 50-årsdag! Leif Keskitalo En stor ros vill vi ge till Lisa i matsalen 500 Muj från driften MK3 och Buv för din suveräna service och bemötande du gav oss den 16/2 på eftermiddagen. Tack för att det finns människor som du. 32989 Edman Tack till arbetskamrater för 25 år i Malmberget. Ett särskilt tack till Transportens personal och skutborrarna. Anders Johansson Ett varmt tack till mina vänner på LKAB för uppvaktningen på min 70-årsdag. Claes-Erik Simonsbacka Ett stort tack för all uppvaktning på min födelsedag. Timo Valjus Mauritz Magnusson 0970 765 22 076 844 57 92 Maritha Mossberg 0970 766 44 073 074 36 45 LO i Norge representanter fra LO sentral i Oslo og fra LO i Ofoten takker for en flott guiding 18 januar 2012. En spesiell takk til en kunnskapsrik guide. Med vennlig hilsen Wiggo Aanes LO Ofoten Hjärtligt Tack för all uppvaktning i samband med min 50-årsdag. Stig Lautakoski Månaden som gick 1/2: Premiär för LKAB:s nya profil. 2/2: Den sammanlagda belöningen för 2011 presenterades. Potten blev maximala 60 000 kronor per medarbetare som kvalificerat sig till systemet. 3/2: Assemblée nationale, en delegation med olika politisk bakgrund i det franska parlamentet, samt den franska ambassadören med följe besökte LKAB och Kirunagruvan. 20/2: Fem konstnärer visade upp sin vision för Gruvstadsparken på en öppen visning i Kiruna stadshus. Det händer 24/2: Tornedalsrådets nordliga näringslivsgrupp besöker Kiruna. 24-25/2: första festhelgen i Arena Arctica i Kiruna för LKAB:s medarbetare med partners. 27/2: arbetsmarknadsminister Hillevi Engström och Migrationsminister Tobias Billström besöker Kiruna. 29/2-1/3: Christina Lugnet Tillväxtverket besöker LKAB. 2-3/3: andra festhelgen i Arena Arctica. 9/3: LKAB Framtid nr 2 kommer ut. 9-10/3:, tredje och sista festhelgen i Arena Arctica. 15-18/3: Vinterfestuke. 18-20/3: vd i Seoul på SEB Conference. För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB Communications, Box 952, 971 28 Luleå. Citera oss gärna, men ange källan. Johanna Fogman 0980 714 75 070 342 14 75 Kajsa Lindmark 0970 767 78 070 363 55 70 Åsa Poromaa 0980 712 68 070 342 12 68 28/3: Styrelsemöte om årsredovisningen. 30/3: LKAB:s personaltidning nr 3 2012 kommer ut. 31/3: LKAB:s års- och hållbarhetsredovisning publiceras på webben. Lediga jobb Gruppchef Reduktionsmetallurgi Systemtekniker PNB Automation, Kiruna Prospekteringstekniker Produktionschef till Lastning och Bergtransport, PSB Malmberget Produktionschef till Styrcentralen i Malmberget. PIK Mediaunderhåll söker en Planerare/Beredare till Kiruna Norrbotten Transportledare Avropare & Koordinator till Materialförsörjningen (PIF) på CF i Kiruna Produktionschef sökes till Media i Svappavaara (PEK) Resursstyrkan, PSB Malmberget Bergmekaniker dagbrott FoU Gruvteknik, Malmfälten Utvecklingsingenjör inom Elkraft, Malmfälten Marknadsanalytiker Underhållsingenjör till KK3 Kiruna Processingenjör till Malmberget Semestervikarier Kiruna, Luleå, Malmberget och Svappavaara Geokartör till Kiruna Sommarjobb Feriearbete kan sökas av den som fyllt 15 år vid periodens start, men ännu inte uppnått 18 års ålder och som har minst en förälder som arbetar i LKAB-koncernen. Mer information och ansökningsblanketten hittar du på LKAB:s intranät Insidan under Administrativa verktyg/blanketter/ personal. Utkommer 30 mars. Manusstopp 22 mars Ulrika Westerberg 0980 713 59 070 342 13 59 E-post: fornamn.efternamn@lkab.com Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Lotta Fogde Produktion: Vinter Tryck: Tryckpoolen AB och Nortrykk Anders Lindberg 0980 783 55 072 717 83 55 18 VECKOBLADET # NR 2 2012 VECKOBLADET # NR 2 2012 19
GRUVOR FÖRÄDLING HAMNAR Råmalm, tusen ton Period: 1 jan - 31 jan Förädlingsverk, tusen ton Period: 1 jan - 31 jan 2012 2011 Leveranser, miljoner ton Period: 1 jan - 17 feb 2012 2011 KIRUNA 2012 2011 Pelletsverk KK2 362 313 2 408 2 412 Pelletsverk KK3 473 388 Pelletsverk KK4 479 460 Anrikningsverk special 72 73 SVAPPAVAARA Pelletsverk SK 225 339 2 621 705 2 057 709 3 575 294 3 134 707 1 431 1 526 MALMBERGET Pelletsverk BUV bandugnsverk 327 256 Pelletsverk MK3 316 285 Anrikningsverk till fines ANR 154 245 Totalt förädlade produkter 2 408 2 359 953 589 1 076 998 Norra: Kiruna Södra: Malmberget ARBETSMILJÖ, KONCERN Antal olycksfall med frånvaro i hela LKAB-koncernen. Period: 1 jan - 31 jan Dagbrott: Svappavaara FÄRDIGA PRODUKTER Pellets 2 182 2 041 Fines (inkl. KMR) 230 318 20 25 30 35 40 Norra: Narvik Södra: Luleå Totalt levererat PRODUKTKVALITET Produktkvalitet i leveranser, månadsvärde. Kvalitetsmål: 96 % 15 Totalt 2011: 49 st tkr 45 10 50 7 7 2012 2011 KOMMENTARER Period: 30jan - 12 feb NORRA, TUSEN TON Råmalm - 61,2 Pelletsverk KK2 + 0,4 Pelletsverk KK3 + 12,1 Pelletsverk KK4-49,3 Svappavaara - 14,7 Specialprodukter ± 0 5 ¹ ² ³ 0 UPPNÅDD BELÖNING ackumulerat januari 2012: 3 584 kr 2011: 3 584 kr ARBETSMILJÖ KVALITET PRODUKTION Värdena för arbetsmiljö, kvalitet och produktion avser moderbolag och anslutna dotterbolag. ¹) Urspårning, strömlöst, skut & häng, tryckluftsbortfall. ²) Bandhaveri, byte grateplattor, problem med kyla vid uppstart. ³) Spänningsomvandlare trasig, rep grizzlyn, kiln stopp pga fel på spider. 60 55 K-värde jan 2012: 98,8 % SÖDRA, TUSEN TON Råmalm - 2,7 Fines (MAF + MAC) 7,4 MPBO BUV 12,4 MPBO MK3 16,5 4 ) Fullt framåt 4 20 VECKOBLADET # NR 2 2012 Grafik: Mediagrafik & illustration