UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA] Naturvetenskapsprogrammet med inriktningarna Naturvetenskap (4 klasser åk 1 och 4 klasser åk 2) och Naturvetenskap och samhälle (1 klass åk 1 och 2 klasser åk 2). I en av klasserna med inriktning Naturvetenskap i vardera åk 1 och 2 är det 16 elever som valt profilen Matematik-Programmering och 16 elever som valt Biologisk forskning. Totalt ca 350 elever. [NV] Naturvetenskapsprogrammet åk 3 med inriktning Naturvetenskap (3 klasser samt profil; Biologisk forskning (1 klass). Totalt ca 120 elever. Specialutformat program Naturvetenskap Matematik-Programmering (1 klass med ca 25 elever) Sammanlagt ca 495 elever inom skolenhet 2. Åtgärder för utveckling Utifrån brukarundersökningen, inkäten, kursutvärderingar, samtal med elever, lektionsbesök samt elevernas och lärarnas synpunkter går det att identifiera ett antal områden som vi måste arbeta vidare med för att öka kvaliteten. I stort blir det samma områden som det senaste året. Även om en rad åtgärder och förbättringar gjorts så handlar det om ändringsriktningar som tar tid att få genomslag. Det krävs ett visst mått av uthållighet och lugn och ro för att vi ska ha en rimlig möjlighet att både greppa den nya gymnasieskola och utveckla oss enligt våra högt satta mål och visioner. [HT12] Arbeta med att hjälpa eleverna förstå vad det innebär att gå på gymnasiet (arbetsformer, vad som händer om man missar en deadline, att man inte kan komplettera till ett högre betyg i slutet av kursen, bedömning och examinationsformer, etc. ). Utarbeta ett dokument el dyl. med information till föräldrar vad som gäller på gymnasiet. Vad ska vi göra, vad ska de göra och vad ska eleverna göra. Utarbetning av rutiner kring prov, omprov och prövningar.
SID 2 (7) [VT13] Arbeta fram fler samarbeten (ex biologi 2, idrott o hälsa 1, kemi 2) lärarna emellan. Samarbete med SM-, SI- och SA-programmen kring entreprenörskap i skolan startar. Att utarbeta ett speciellt tänk kring NASA-klasserna motsvarande Bif-klasserna. De måste också få känna sig speciella! Självklart ingår det här att bibehålla det goda arbetet med Bif- och MaPr-klassen. Att arbeta kring kursen naturvetenskaplig specialisering i samarbete med KTH. Videoanalys av undervisningen startas med början i ämnet matematik. [HT12VT13] Alla lärare arbetar med att få arbetsron i klasserna samt känsla av positivt sammanhang i klassen. Variationerna i arbetssätt under lektionerna och lärarnas samarbete kring elevernas lärande ökar under läsåret. Arbetslagens roll stärks ytterligare. Lärares samarbete för att klara det gemensamma uppdraget med ett program måste öka. Detta för högre måluppfyllelse när det gäller både examensmål och läroplansmål. Fler exempel på olika betygssteg och betygsnivåer utifrån kunskapskrav används i undervisningen. Utvecklingsgrupper skapas och arbetar inom följande områden: o Mentorsrollen o Internationella kontakter o Hållbar utveckling o Kärrtorpsandan/trivsel och ordningsregler/arbetsro o Kompetensutvecklingsgruppen E-Math o Två klasser deltar i ett EU-projekt där inlärning av matematik sker med hjälp av datorer och en metod utvecklad av Åbo-universitet. Vi har stora förväntningar på detta nya sätt att lära ut matematik Examensmål och läroplansmål GY2011 har medfört att arbetet har allt för mycket fokuserats på ämnen och kurser. Därför har vi som målsättning att på egen hand och/eller med hjälp av andra (andra enheter på skolan, andra skolor, högskolor, universitet, arbetslivet) arbeta mer med examensmål och läroplansmål. Särskilt kommer arbetet utifrån examensmål att fokusera på följande mål: Genom utbildningen ska eleverna utveckla ett naturvetenskapligt förhållningssätt. Det innefattar förmåga till kritiskt tänkande, logiska resonemang, problemlösning och systematiska iakttagelser. Eleverna ska därför
SID 3 (7) ges möjlighet att utveckla en förmåga att värdera olika typer av källor och kunna skilja på påståenden som bygger på vetenskaplig respektive icke-vetenskaplig grund. Förståelse av naturvetenskap bygger på ett samspel mellan teori och praktisk erfarenhet. Experiment, laborationer, fältstudier och andra jämförbara praktiska moment ska därför vara centrala inslag i utbildningen Därför måste arbetslagens roll ytterligare stärkas. Lärarnas samarbete för att klara det gemensamma uppdraget måste öka. Mål/Åtaganden Normer och värden 2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Årsmål Period Ogiltig frånvaro i gymnasieskolan Andel gymnasieelever som har arbetsro på lektionen Andel nöjda elever i gymnasieundersökningen år 2 avseende möjlighet att känna sig trygg i skolan Det ska vara god ordning, lugn och arbetsro i klassrummet. Att en arbetsgrupp inom enheten arbetar med att ta fram riktlinjer, för hur vi på NA arbetar med lugn och ro i klassrummet. Denna grupp ingår i en utvecklingsgrupp inom skolan (tvärgrupp) som arbetar med att skapa riktlinjer för hela skolan för hur vi arbetar med Kärrtorpsandan/trivsel och ordningsregler/arbetsro. Att arbetslagen har ett nära samarbete gällande gemensamma regler i klassrummet. Arbetslagen träffas varje vecka. En gång i månaden deltar även elevhälsoteamet i detta arbete. Inkät en gång under HT12 (genomförd V41/V42) och en gång under VT (skall genomföras under V8 och V9). Åk-1 skriver om sin Skolsituation Åk-3 skriver Tips och råd till elever i Åk-1 och Åk-2 samt lärare och rektor
SID 4 (7) Brukarundersökning. Utvecklingssamtal Kunskap/Bedömning och betyg 2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Årsmål Period Andel elever i gymnasieskolan med godkänt i engelska A i slutbetyget Andel elever i gymnasieskolan med godkänt i matematik A i slutbetyget Andel elever i gymnasieskolan med godkänt i svenska B i slutbetyget Andel elever i gymnasieskolan med godkänt i svenska som andraspråk B i slutbetyget Andel elever i gymnasieskolan med minst E på nationella provet i engelska 5 Andel elever i gymnasieskolan med minst E på nationella provet i matematik 1 Andel elever i gymnasieskolan med minst E på nationella provet i svenska 1 Andel gymnasieelever med godkänt i alla kurser i slutbetyget Andel lärare i gymnasieskolan som uppnått nivå 1 i PIM Andel lärare i gymnasieskolan som uppnått nivå 2 i PIM Andel lärare i gymnasieskolan som uppnått nivå 3 i PIM Genomsnittlig betygspoäng för elever med slutbetyg (ej IV) Alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Lärare använder formativ bedömning i sin undervisning dvs. fortlöpande, framåtsyftande bedömning av elevernas prestationer i relation till intentionerna för lärandet (målen).
SID 5 (7) Lärare visar fler exempel på olika nivåer utifrån betygskriterier/kunskapkrav, på såväl låga (G/E) som höga (MVG/A) nivåer. Självskattning av betyg (innebär att eleven har god kännedom om sin prestationsförmåga i förhållande till målen) skall öka i undervisningen. Lärares tydlighet i undervisningen ökar (avser lärares förmåga att klargöra mål och kriterier för måluppfyllelse samt tydligheten i undervisningen kring organisation, förklaringar, exempel, handledd övning och bedömning av elevernas lärande). Återkopplingen från eleven till lärare på elevernas prestationer finns i varje kurs (Återkopplingen från eleven till läraren bidrar till att synkronisera undervisningen och lärande. Tre frågor bör vara vägledande när det gäller återkoppling: Vart är jag på väg? Hur går det för mig? Vad är nästa steg?). Lärare i ämnesgrupper arbetar mot att ha gemensamma prov i flertalet ämnen för att säkerställa likvärdig betygssättning och bedömning. Lärare arbetar med ämnesövergripande projekt såväl inom enheten som med andra enheter på skolan. Inkät en gång under HT12 (genomförd V41/V42) och en gång under VT (skall genomföras under V8 och V9). Åk-2 skriver ett brev om Studiesituation Mittkursutvärdering i UTV5 för HT i matematik och biologi. Brukarundersökning. Elevens ansvar och inflytande 2.2.4 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Andel elever som är nöjda med hur deras lärare informerar om vad som krävs för att uppnå de olika betygen, enligt gymnasieundersökningen Andel elever som är nöjda med hur deras lärare under kursens gång informerar om hur man ligger till, enligt gymnasieundersökningen Årsmål Period Eleverna ska vara med i planering och utformning av innehållet och arbetssättet under lektionerna.
SID 6 (7) Träna eleverna i olika arbetssätt som innebär ökat ansvarstagande. Alla elever ges möjlighet att ta del av arbetslagens arbete via mentorer, närvaron på arbetslagsmöten eller genom inkäten och utvärderingar. Utvecklingssamtal. Inkät Brukarundersökning. Samverkan 2.2.5 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt Skolan arbetar för att eleverna ska få kontakt med universitet och högskola under sin gymnasietid. Fler elever ska ges möjlighet till praktik och/eller att läsa kurser eller delar av kurser på KTH och SU under sin gymnasietid. Fler laborationer och föreläsningar ska genomföras på SU, Vetenskapens hus, KTH och andra högskolor och universitet. Fler gästföreläsare skall bjudas in till Kärrtorp. Arbete med kursen Naturvetenskaplig specialisering görs i samarbete med KTH och andra högskolor och universitet. Kontakter och samarbete med SU, KTH, andra universitet och högskolor ökar. Terminsvisa utvärderingar. 2.2.5 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt 01. Utveckla internationella kontakter genom samarbete med lärare och elever i andra länder.
SID 7 (7) Att fler NA-eleverna deltar i internationella samarbetsprojekt detta läsår med fokus på Spanien, Kroatien och Frankrike. Internationella gruppen samordnar arbetet. I undervisningen för berörda klasser/elevgrupper pågår samarbetsprojekt med elever från andra länder. Samarbete med SI-arbetslaget på skolan ökar. Terminsvisa sammanställningar Alla elever som går på NA-programmet ska uppleva kultur under sin gymnasietid antingen på eller utanför skolan. Detta sker genom museibesök, utställningar, teaterbesök, biobesök, etc. på bl.a. resursdagar. Alla elever har tillgång till tredjeraden biljetter på Dramaten. Kulturaktiviteter rapporteras till och samordnas av arbetslagsledare. Resursanvändning Övrigt Ambitionen är att Kärrtorps gymnasium blir ett av samarbetsgymnasier med KTH under detta läsår. Bilagor