Flyttat fokus Från fabriken Miljö i fastighetsförvaltning Sammanfattning Per Lilliehorn Till konsumtionen 2 De 16 miljökvalitetsmålen Utgångspunkter Hållbarhet i 3 perspektiv Det naturliga steget Ekonomisk Social Ekologisk I det hållbara samhället utsätts inte naturen f systematisk 1. Koncentrationsökning av ämnen från berggrunden -t ex fossilt kol och giftiga metaller 2. Koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion - - t ex NOX, hormonstörande ämnen 3. Undanträngning med fysiska metoder - t ex från infrastruktur, skogsskövling, överfiske m m) Och i det samhället hindras inte människor systematiskt 4. Från att tillgodose sina behov -t ex via missbruk av politisk och ekonomisk makt 5 6 1
Växthuseffekten Sektorns miljöpåverkan Växthuseffekten är nödvändig, men 35 % av energin 50 % av elen 1 000 miljoner ton vatten 8 000 miljarder m 3 luft 15 % direkta/indirekta växthusgaserna 15 % av avfallet Utsläpp.. Källa: www.klimatbalans.se 7 8 8 En byggnads miljöpåverkan Betydande miljöaspekter Användning av: Råvaror/ byggmaterial Energi Mark Vatten Inomhusmiljö Luftkvalitet Termiskt klimat Ljus Ljud Elmiljö Tappvatten Mark- och luftföroreningar Utsläpp till mark, luft, vatten Restprodukter/ avfall Energianvändning Materialanvändning Farliga ämnen Innemiljö Fukt Buller Miljöprogram 2010 9 10 Målområden 85 % under driften! Energihushållning Materialhushållning Utfasning av farliga ämnen Säkerställande av god innemiljö Miljöbelastningen fördelar sig 15 % under byggskedet 85 % under förvaltningsskedet Energianvändningen dominerar! www.kretsloppsradet.com 11 12 2
Minska miljöbelastning Radon PCB Asbest Tungmetaller PVC..sänker fastighetsvärdet..dyrare att försäkra..sämre kreditgivning BRA MATERIAL Miljöbalken FARLIGA OCH MILJÖ- SKADLIGA MATERIAL 13 Lagar och förordningar Lag/förordning Källa: God inomhusmiljö- en handbok för fastighetsägare : Plan-och Bygglag -PBL PBF BBR Miljöbalken (1998:808) Avfallsförordningen Egenkontrollförordning NVFS (NV: s föreskrifter) Arbetsmiljölagen AML AFS = AV: s föreskrifter 15 16 Byggherrens ansvar Byggherren ansvarig Verksamhetsutövaren (miljöbalken) den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder. PBL och AFS anger byggherre som den som utför eller låter utföra arbeten ska tillse att Byggherre = verksamhetsutövare vid bygg och rivning Byggherren ska Säkerställa kunskapskravet Utföra kontroll och undersökningar Kontrollera Avfallstransportör Avfallsmottagare för farligt avfall 17 18 3
Delat ansvar Hänsynsreglerna, 2 kap MB Kan uppstå då byggherren låter någon annan utföra arbetsuppgifterna, till exempel När entreprenörer anlitas för att leda byggnadsoch rivningsprojekt När konsulter utför kontroller och undersökningar När yrkesmän, rivare och sanerare utför arbeten och hanterar farligt avfall 1 Bevisbörderegeln 2 Kunskapskravet 3 Försiktighetsprincipen Förorenaren betalar Bästa möjliga teknik (BAT) 4 Lokaliseringsprincipen 6 Produktvalsprincipen 7 Skälighetsregeln 8 Ansvar för att hjälpa skador 9 Olägenhet för människors hälsa 19 20 Skälighetsregeln Människors hälsa Tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat Hänsyn till allergier, astma med mera Störningen behöver inte vara hälsovådlig kyla, drag, lukt, buller Bedömning på objektiva grunder 21 21 22 Miljöbalkens förordningar Egenkontrollförordningen Miljöbalken (1998:808) Avfallsförordningen Förordningen om egenkontroll Bortskaffande av PCB Miljökvalitetsnormer för utomhusluft Artskyddsförordningen Luftkvalitetsförordningen Miljötillsynsförordningen Och så vidare.. Omfattar verksamhet som kan medföra olägenhet för människors hälsa och miljön Tillstånds-eller anmälningspliktig verksamhet enligt egenkontrollförordningen. 23 24 4
Innehåll i egenkontrollen Egenkontroll innebär.. Hälsa och säkerhet Förebyggande åtgärder Organisatoriskt ansvar Rutiner för kontroll Anmälan om driftsstörningar Förteckning över kemiska produkter Rutiner Ansvarsfördelning Resultat av mätningar och andra kontroller och åtgärder ska finnas nedtecknade. Dokumentationen ska vara aktuell och kunna visas upp för miljöförvaltningen. 25 26 Avfallsförordningen Avfallsförordningen 1 Brännbart och organiskt avfall Farligt avfall (* i bilaga 4) Kvicksilveravfall Elektriskt/elektroniskt avfall Tillståndsplikt för transport av avfall Anmälningsplikt för transport av avfall Krav på avfallslämnare Krav på transportdokument Anteckningsskyldighet Bygger på EU: s avfallsdirektiv och reglerar vad som är avfall och hur avfallet ska hanteras Krav på hantering av Brännbart Farligt avfall (* i bilaga 4) Kvicksilveravfall Elektriskt/elektroniskt avfall Förbud att deponera brännbart och organiskt avfall Karakterisering av avfall EU-direktiv som gäller i alla medlemsländer 27 28 Avfallsförordningen 2 Avfallsförordningen 3 Anmälan till länsstyrelsen Transporttillstånd för farligt avfall Transportör för avfall Egentransporter Yrkesmässig avfallshantering Avfallslämnare är skyldig att kontrollera transportörers och mottagares tillstånd Anteckningsskyldighet i alla led Anteckning om farligt avfall sparas i fem år Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Farliga egenskaper Hantering som innebär återvinning Hantering som innebär bortskaffande Avfallstyper (avfallskoder) 29 30 5
Kyotopyramiden Energieffektivisering 32 Systemkrav Energin över året Bättre driftekonomi Låg användning av primärenergiresurser Lågt effektuttag (höglasttid) Energieffektivt Robust/hög redundans Driftbart enkelt att sköta 33 34 Driftstatistik, energi Driftstatistik, energi 6
Åtgärdskatalog, energi Uppvärmning Uppvärmning Ventilation Vatten El och belysning Byggnadstekniska åtgärder Injustera värmesystem Installera termostatventiler Justera eller byt undercentral fjärrvärme Justera eller byt radiatorventiler Byt radiatorer Byte av otidsenligt uppvärmningssystem Installera bergvärmepump Installera luftvärmepump(ar) för att avlasta befintligt uppvärmningssystem Involvera medlemmarna i kostnadsjakten Gör en energideklaration (= lagkrav) 37 38 Ventilation Vatten Injustera ventilationssystemet Justera eller byt ut fläkt(ar) Installera värmåtervinning på frånluften Genomför OVK = obligatorisk (!) ventilationskontroll Individuella varmvattenmätare Snålspolande munstycken i såväl kök som badrum Återvinn värme ur gråvatten (disk, tvätt bad och dusch vatten) Snålspolande toaletter 39 40 El Byggnadstekniska åtgärder Individuella mätare (om sådana saknas) Byt till lågenergilampor Rörelsedetektorer i gemensamma utrymmen Vind Källare Tvättstuga Energisnåla fläktar och pumpar Täta fönster och dörrar. Komplettera bra 2-glas fönster med extra inre eller yttre glas Byt till 3-glasfönster Tilläggsisolera vinden (Tilläggsisolera fasaden) 41 42 7
Steg för steg Steg 1 Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Drift- och skötselåtgärder Injustering och enklare förbättringsåtgärder Mer omfattande förbättringar och övergång till annan uppvärmningsform Totalombyggnad Sänkning av rumstemperatur Sänkning av temperaturen i allmänna utrymmen Stängning av värmecirkulationspumpar under sommarperioden Tätning av droppande kranar Flödesbegränsare på befintliga armaturer Kontroll av effektbehov 43 44 Steg 2 Steg 3 Injustering av värme Eventuellt termostatventiler Injustering ventilation Tids-eller temperaturstyrning av fläktar Installation av vattensnåla armaturer Tätning av fönster, dörrar och fogar Tilläggsisolering av lättåtkomliga vindsbjälklag Anslutning till fjärrvärme Installation av värmepump Installation av ventilationsvärmeväxlare Tilläggsisolering av vindsbjälklag Tilläggsisolering av ytterväggar Byte eller komplettering till treglasfönster 45 46 Steg 4 Omfattande ombyggnad Totalprojektmetoden Tänkbart scenario Källa: C. Warfwinge 47 48 8
Fuktsäkerhet Fukt Syftet är att byggnader ska uppföras och förvaltas så att fukt inte blir ett problem 50 50 ByggaF Fuktsäkerhet En metod för fuktsäker byggprocess Inarbetas i verksamhetssystem samt kvalitets-och miljöplan. Anpassas till projektet Byggherrens ansvar! Krav på Fuktsakkunnig Fuktsäkerhetsbeskrivning Fuktsäkerhetsprojektering Fuktplan Fuktronder Fuktmätning ByggaF-materialet finns att ladda ner från www.fuktcentrum.lth.se Dokumentation! 51 52 52 Fuktsakkunnig Fuktsäkerhetsbeskrivning Fuktsakkunnig ska ha Bred kompetens Kunskaper i byggnadsteknik och byggnadsfysik Kännedom om fuktskador Kännedom om byggprocessens alla skeden! Projekteringsförutsättning, tidplan Byggherrens krav Kritiska byggnadsdelar Fuktskydd under produktionen Den fuktsakkunnige är byggherrens rådgivare 53 54 54 9
Fuktsäkerhet, byggproduktion Fuktplan Fuktmätning i betong (RBK-auktoriserad) Fuktsäkerhetsansvarig Fuktrond Fuktsäkerhetsdokumentationefter projekt! Fuktsäkerhetsdokumentation Inför slutbesiktning ska entreprenören överlämna fuktsäkerhetsdokumentation till byggherren! 55 55 56 56 Byggavfall Byggavfall Syftet är att Minimera byggavfallet Avfallet ska källsorteras 58 Riktlinjer för avfallshantering Byggavfall Avfallshantering vid byggande och rivning Kretsloppsrådets riktlinjer Del av Miljöprogram 2010 Projektering för att minimera mängden avfall Avfallssamordnare Mängd avfall/kvm Andel avfall till deponi Källsortering av avfall basnivå enligt Kretsloppsrådets riktlinjer Branschstandard www.kretsloppsradet.com 59 60 60 10
Avfallsmängder Mängd avfall per kvm, normalt ca 20 25 kg/kvm BTA. Andel av avfallet som får gå till deponi. Bör ej vara högre än 20 %. Sikta på < 10 %. Branschstandard Enhetliga avfallsbegrepp Färgkoder Målen styrs av ekonomin - projektets karaktär och hur avfallshanteringen är organiserad 61 61 62 62 Källsortering Basnivå Farligt avfall El-avfall Trä Brännbart Plast för återvinning Skrot och metall Fyllnadsmassor Deponi (utsorterat) eller Blandat avfall 63 Källa: Verna 11