Energieffektivisering

Transkript

1 Energieffektivisering Per Lilliehorn Energieffektivisering Energisystemet Energipolitiska mål Energieffektivisering Åtgärdskatalog Intro LCC Totalprojektmetoden Energieffektiva nya byggnader Sektorns miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen miljoner ton vatten miljarder m 3 luft 15 % direkta/indirekta växthusgaserna 5 % av avfallet Utsläpp.. 3 1

2 En byggnads miljöpåverkan Användning av: Råvaror/ byggmateril Energi Mark Vatten Inomhusmiljö Luftkvalitet Termiskt klimat Ljus Ljud Elmiljö Tappvatten Mark-och luftföroreningar Utsläpp till mark, luft, vatten Restprodukter/ avfall Betydande miljöaspekter Energianvändning Materialanvändning Farliga ämnen Innemiljö Fukt Buller Miljöprogram 2010 Målområden Energihushållning Materialhushållning Utfasning av farliga ämnen Säkerställande av god innemiljö 2

3 85 % i förvaltningsskedet! Miljöbelastningen fördelar sig 15 % under byggskedet 85 % under förvaltningsskedet Energianvändningen dominerar! Energisystemet - grundläggande Verkningsgrad Anger hur mycket av ett systems energi som går att utvinna till arbete. Kvoten mellan utvunnet arbete (W) och tillförd energi (Q). 3

4 Primärenergi Primärenergi= energi som ännu inte, av människan, har omvandlats till annan form av energi. Energin över året 11 Energikällor Fossila energikällor Exempel på fossila energikällor är naturgas, råolja och stenkol. Uran som är råvaran för kärnbränsle. Förnybara energikällor Vatten-, vind- och vågenergi Biomassa Geotermi Mellanting T ex torv 4

5 Kondenskraft 1. Panna. Vatten värms till ånga. 2. Turbinen. 3. Generatorn. 4. Kondensor. I kondensorn kyls ångan ner. 5. Vattnet pumpas tillbaka till pannan. Enbart el! Verkningsgrad ~40 %! 5

6 Fjärrvärme 1. Panna 2. Värmeväxlare Fjärrvärmesystemet Värmeväxlare i fastighet 3. Retur till fjärrvärmepanna Enbart värme! Verkningsgrad ca 90 %! Kraftvärme 1. Vatten värms till ånga. 2. Turbin 3. Generator Fjärrvärme 4. Kondensor. I kondensorn kyls ångan ner 5. Vattnet pumpas återigen tillbaka till pannan El och värme! Verkningsgrad > 90 %! Dagens energikrav 6

7 Boverkets systemavgränsning Energikrav, BBR, nya bostäder Krav, kwh/kvm (A temp ), år Zon I 115 Zon II 100 Zon III 80 Zon IV 75 Krav på verifiering av energianvändning. Normalt brukande kan beräknas enligt Sveby. Nya energikrav från och med 1 mars Nya energikrav 1 mars

8 Sveby Sveby = Standardisera och verifiera energiprestanda för nya byggnader 22 Energiavtal 12 Riktlinjer och rutiner för Projektering Byggande Förvaltning/drift Underlag för Ansvarsfördelning Resursplanering 23 Körcykel för hus Standardiserade brukardata Verifiering Körcykel och mätmetoder ~ bilindustrin Enhetligt beräkningsmetod Underlag för beskrivning och uppföljning av beställarkrav Förtydligande av BBR Undvika tvister 24 8

9 Systemkrav Låg användning av primärenergiresurser Lågt effektuttag (höglasttid) Energieffektivt Robust/hög redundans Ekonomi Driftbart enkelt att sköta 25 Energipolitiska mål Energipolitiska mål Energieffektiviseringsdirektivet - primärenergi enligt EU./. 20 % till 2020./. 50 % till 2050 Jämfört med 1995 NäraNollEnergihusfro m 31 december

10 Energimålen i verkligheten? Antag att: År kwh/m2 år Under perioden /3 Normal ombyggnad 120 kwh/m2 år 1/3 ambitiös ombyggnad 90 kwh/m2 år 1/3 Nybyggnad 60 kwh/m2 år År 2050 genomsnittet 90 kwh/m2 år Definition NNE...very high energy performance.,... the very low amount of energy required... covered by energy from renewable sources, including renewable energy produced onsite or nearby Föreslagen svensk tolkning : NNE = BBR 19 nu gällande BBR (från och med 1 januari 2012) 29 EPBD 2 Fro m 31 dec 2020 Alla nya byggnader ska vara NNE Vid ombyggnad, om möjligt, NNE Idag NNE = BBR

11 Energieffektivisering Kyotopyramiden Det totala energiflödet Rökgaser Utstrålning mot rymden Ventilation Solinstrålning Luftläckage Transmission mot luft Tillskott från personer, lampor, elutrustning Uppvärmning (el, olja, fjärrvärme) Teckning: SGB Transmission mot mark Avloppsvatten 11

12 Genomsnittshuset, villa Förluster, uppvärmning: Fönster och dörrar 35% Golv och källare 15% Tak 15% Ventilation 15% Väggar 20% Boarea: 144 m² Totalt: kwh Uppvärmning: kwh Varmvatten: kwh Hushållsel: kwh Typiskt flerbostadshus 12

13 Renoveringsbehov Källa: C. Warfwinge 37 Ventilationssystem Källa: C. Warfwinge 38 Tänkbart scenario Källa: C. Warfwinge 39 13

14 Åtgärdskatalog, energi Uppvärmning Ventilation Vatten El och belysning Byggnadstekniska åtgärder Uppvärmning Injustera värmesystem Installera termostatventiler Justera eller byt undercentral fjärrvärme Justera eller byt radiatorventiler Byt radiatorer Byte otidsenligt uppvärmningssystem, t ex olja eller direktverkande el Installera bergvärmepump Installera luftvärmepump(ar) för att avlasta befintligt uppvärmningssystem Ventilation Injustera ventilationssystemet Justera eller byt ut fläkt(ar) Installera värmåtervinning på frånluften Genomför OVK (= obligatorisk ventilationskontroll) 14

15 Vatten Individuella varmvattenmätare Snålspolande munstycken i såväl kök som badrum Återvinn värme ur gråvatten (disk, tvätt bad och dusch vatten) Snålspolande toaletter El Individuella mätare (om sådana saknas) Byt till lågenergilampor Rörelsedetektorer i gemensamma utrymmen Vind Källare Tvättstuga Tidsstyrning av belysning Energisnåla fläktar och pumpar Byggnadstekniska åtgärder Täta fönster och dörrar. Komplettera bra 2-glas fönster med extra inre eller yttre glas Byt till 3-glasfönster Tilläggsisolera vinden Tilläggsisolera fasaden 15

16 Steg för steg Steg 1 Drift- och skötselåtgärder Steg 2 Injustering och enklare förbättringsåtgärder Steg 3 Mer omfattande förbättringar och övergång till annan uppvärmningsform Steg 4 Totalombyggnad Steg 1 Sänkning av rumstemperatur Sänkning av temperaturen i allmänna utrymmen Stängning av värmecirkulationspumpar under sommarperioden Tätning av droppande kranar Flödesbegränsare på befintliga armaturer Kontroll av effektbehov Steg 2 Injustering av värme Eventuellt termostatventiler Injustering ventilation Tids-eller temperaturstyrning av fläktar Installation av vattensnåla armaturer Tätning av fönster, dörrar och fogar Tilläggsisolering av lättåtkomliga vindsbjälklag 16

17 Steg 3 Anslutning till fjärrvärme Installation av värmepump Installation av ventilationsvärmeväxlare Tilläggsisolering av vindsbjälklag Tilläggsisolering av ytterväggar Byte eller komplettering till treglasfönster Steg 4 Omfattande ombyggnad Totalprojektmetoden Ljuskällor Ljuskällor, historisk ordning Glödljus, 10 % ljus/90 % värme, kort livslängd, ca 1000 tim Lysrör och lysrörslampor, medellång livslängd, ca 6000 tim Halogenbelysning, LED-lampor, 90 % ljus/10 % värme 17

18 Spara belysningsel Styrning av belysning Närvarostyrning Tidsstyrning Ljudstyrning Byte av ljuskällor Från glödljus till lysrör Från glödljus till halogenlampor Övergång till LED-lampor Jämförelse ljuskällor Jämförelse Glödlampa Halogen Lågenergila mpa LED (allmän) LED (Philips) LED (Philips L-Prize) 60 W 42 W 13 W 9 W 12,5 W 10 W Lumen Lumen/watt 14,3 13,6 50, Färgtemp, grad K Energianvändning Färgåtergivning Livslängd (timmar) > Kall lysörslampa går sönder 1. Samla upp lampresterna till exempel med en bit styvt papper eller kartong och lägg dem i en glasburk med lock. 2. Torka golvet med en liten, fuktig trasa. 3. Lägg sedan även trasan i glasburken, Förslut burken och märk den, till exempel med texten kan innehålla kvicksilver från en lågenergilampa. 4. Lämna burken till returhantering som är avsedd för miljöfarligt avfall. Använd inte dammsugare! 18

19 Varm lysrörslampa går sönder 1. Stäng dörrar till rummet där lampan gått sönder. 2. Ventilera rummet genom att till exempel öppna ett fönster och lämna rummet. Lämna rummet i minuter. 3. När lampresterna har svalnat ska du samla upp dem på samma sätt som i beskrivningen ovan av hur en trasig kall lampa hanteras. Använd inte dammsugare! Fördel ledbelysning Låg energianvändning Lång hållbarhet, sparar pengar Innehåller inte kvicksilver Lysdioderna kan vara spänningskänsliga Ljusstyrkan avtar med tiden, kan minska med upp till procent. Färgåtergivning har varit ett problem Energieffektiv belysning 19

20 Från watt till lumen Sammanfattning Energisystemet Energipolitiska mål Energieffektivisering Åtgärdskatalog Intro LCC Totalprojektmetoden Energieffektiva nya byggnader 20