CBRNE händelses påverkan på samhällets behov av transporter (2)

Relevanta dokument
Aktörsgemensam CBRNE-strategi

Ett första steg mot en nationell riskbedömning nationell riskidentifiering

Scenario- och övningsverksamhet Att öva på hemmaplan

Flyktingsituationen. erfarenheter från nationell nivå på FOHM. Anders Tegnell, Avd. för epidemiologi och utvärdering

Harpest (tularemi) Rävens dvärgbandmask. Gete Hestvik Enhet för patologi och viltsjukdomar

Hantering av utbrott av smittsamma sjukdomar på fartyg i internationell trafik

Smittspårningsutbildning 2016

När hästen har drabbats av kvarka. Kvarka är, liksom hästinfluensa, virusabort och virus-arterit, anmälningspliktiga sjukdomar hos hästar.

Version 2 för övande. Öva enkelt. Övergripande roll och ansvar för kommunen vid epizootiutbrott SIDAN 1/25.

Aktörsgemensam CBRNE-strategi. Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar

Beredskapsplan för smittskydd, Landstinget Västernorrland

Händelser med farliga ämnen

Startmöte den 14 april E-post: #samo2016

Regional samverkansövning Yrkurs

Utbildnings- och övningsplan

Svedala kommuns rutin för åtgärder vid eventuell smitta på karantänsflygplatsen Malmö Airport

Smittspårningsutbildning 2011

Smittspridning och klimat

Version 2 för övande. Öva enkelt. Misstanke och åtgärder för länsstyrelsen vid epizootimisstankar SIDAN 1/30.

Räddningstjänst i Sverige

FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA

Samverkansområden med särskild vikt på Samverkansområdet Farliga Ämnen, SOFÄ

Utbildningen som genomförs augusti är en förberedande utbildning inför seminarieövningen i november.

Kvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka?

Utredning av utlandsresenär

Promemorians lagförslag

Mötesplats Transporter 2014

Aktörsgemensam CBRNE-strategi

Strategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap


Smittspårning och regelverk. Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?

Svensk författningssamling

Risk- och sårbarhetsanalys

Bakterier i maten. #AntibiotikaSkolan

KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna

Bilaga 1. Handledning till övningsledningen

Smittspårning Mag- och tarminfektioner. Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

Nationell laboratorieförmåga inom området Mikrobiologiska analyser

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Miljöbalken och smittskydd

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

SOSFS 2005:23 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Smittspårning. Socialstyrelsens författningssamling

Inbjudan att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap för 2018

Kapacitet vid karantänshamnar och karantänsflygplatser vägledning utifrån det internationella hälsoreglementet

Hur ser sjukdomarna ut?

Perspektiv på totalförsvaret Underlag till workshop den 7 december 2016

Utvalda regler som gäller vid vattenburen smitta

Vad kan finnas under ytan?

Smittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala

Zikavirusepidemin. Ett flavivirus släkt med gula febern, dengue, japansk encefalit och TBE Isolerades hos apor i Zikaskogen i Uganda 1947

Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Förekomst 2. Vad är Sårbotulism? 2. Symptom 3. Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4

Effektiva transporter och samhällsbyggande - En ny struktur för sjö, luft, väg och järnväg (SOU 2009:31

Samverkansmöte MHN, Länsveterinär, Länsstyrelsen och Smittskydd Signar Mäkitalo

Inriktning för projektmedel till myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Filip Kjellgren

SMITTOR, UTBROTT OCH SMITTSKYDDSTÄNK. Maria Nöremark, SVA

BKD i Finland. Kajsa Hakulin Jord- och skogsbruksministeriet Finland

Har du barn under fem år?

Klimatförändringen ökad risk för sjukdom hos djur och människor?

Tarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Smittrisker Människa -Djur

Djurhållning inom lantbruket

Dagordningspunkt Punkt 6

Handlingsplan för Samhällsstörning

Statusrapport för det fortsatta arbetet med samverkan avseende FoU inom området CBRNE. Susanna Ekströmer, MSB Åsa Scott, FOI

Internationella hälsoreglementet (IHR) Karantänshamn Operativa skyldighet

Presentation av regelverk

IT-säkerhet och sårbarhet Hur ser kommunernas krisplanering ut? ANNA THOMASSON

Tyngre fordon på det allmänna vägnätet - SKL Kenneth Natanaelsson & Lars Bergman

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Att motverka Salmonella i foderindustrin

Lars Berg. Avdelningen för utveckling av beredskap Enheten för samverkan och ledning 23 september 2015 Reservkraftsprojektet 1

FIGURE 1. Portrait of Edward Francis. Dr. Francis ( ) was an early and important disease researcher who gave tularemia its name, after Tulare

Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

VACCINERA NU? Aktuellt om vaccination och sjukdomar hos hund

BEKÄMPNING AV DJURSJUKDOMAR SOM MED LÄTTHET SPRIDER SIG

CBRN dagarna 2010 WS Handlingsplan CBRN

ETT SÄKERT ÄVENTYR! Vaccin finns mot några av de sjukdomar som sprids via mat och vatten så som kolera, hepatit A och tyfoidfeber.

Försäkringar för nötkreatur

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Legionella - smittspårning

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Aktörsgemensam CBRNE-strategi

It s a long road to Sth Oslo.or? *Inriktningsplanering *Gemensam bild *Åtgärdsvalsstudie övergripande på nationell nivå

Epizootihandboken_Del_II_05_Vattenbruksdjur110315

Regional utbildnings- och övningsplan inom krisberedskapsområdet


Strategi för förstärkningsresurser

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2013

Redogörelse för och bedömning av arbetet i samverkansområdena 2018

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Ebolafeber information till resenärer. 21 oktober Version: 3. Hälsosäkerhetskommittén har godkänt dokumentet.

Samhällsviktig verksamhet - Konsekvensbedömning av vulkanutbrott

Riv ner och bygg upp på fem månader hur Banverket och Vägverket blev Trafikverket. Daniel Bergström Jennie Carlstedt Åsa Eklund

Transkript:

CBRNE händelses påverkan på samhällets behov av transporter (2) Projektet är en fortsättning av projektet "CBRNE händelses påverkan på samhällets behov av transporter" som genomfördes år 2013-2014 där det övades en B-händelse i form av mul- och klövsjuka (smitta bland klövdjur). Övningen Sabina visade nyttan av att bygga broar mellan aktörer som inte har några gemensamma arbetsområden under normala förhållanden men som kan få avgörande betydelse för samhällets beredskap att gemensamt kunna hantera en CBRNE händelse. Nu kommer projektet att öva hur transporter påverkas av harpest som är en zoonos d.v.s. smitta som kan drabba både djur och människor. Projektet siktar på att gemensamt från lokal till central nivå över olika sektorer, stärka samhällets samlade beredskapsförmåga att vid denna typ av B-smitta kunna upprätthålla transporter. Ansvarig aktör är Sjöfartsverket. Delaktiga aktörer tillsammans med Sjöfartsverket är Trafikverket, Luftfartsverket, Transportstyrelsen. Projektet får även stöd från Försvarsutbildarna och CBRN förbundet. Projektet pågår 2016-2018 med leverans av delrapport 2017 samt slutrapport 2018. Kontaktperson för projektet är Diana Fröhler, 010-478 48 99. Aktörsgemensam CBRNE-strategi

CBRNE händelses påverkan på samhällets behov av transporter (2) Med Transporter avser vi förflyttning av personer, djur eller gods

TILLBAKA TILL 2013-2014

CBRNE händelses påverkan på samhällets behov av transporter Hur smittar mul- och klövsjukan (2013 2014)

Samhälle A Misstanke - spärrförklaring STOPP 17 12 13 INDUSTRI 8 TERMINAL LAGER 14 4 3 11 STOPP B Bekräftad 6 3 km 10 km 5 DAGIS AFFÄR 1 SKOLA ÄLDRE POST BRÄNSLE STOPP 7 STOPP 2 STOPP 15 HAMN LIVSM POLIS RÄDDN. 90 DJUR SKOLA 10 km B 16 Bekräftad 3 km 9 10 B Bekräftad på sjötransport

År 2013-2014 Resultatet från projekt CBRNE-händelsers påverkan på samhällets behov av transporter, Epizooti - Mul- och klövsjukeutbrott (smitta bland klövdjur) och övning Sabina visade att: Ett utbrott av mul- och klövsjuka ger stor påverkan på Sveriges transporter. Perspektivet transporter behöver finnas med i planeringen för att hantera storskaliga händelser. Samverkan och kunskap om varandras ansvarsområden behövs. Vikten av att bygga broar mellan aktörer som inte har några gemensamma arbetsområden under normala förhållanden men som kan få avgörande betydelse för samhällets beredskap att gemensamt kunna hantera en CBRNE händelse. År 2016-2018 - kopplat till resultatet från tidigare projekt med smitta bland klövdjur arbetar vi nu vidare med CBRNE händelses påverkan på samhällets behov av transporter (2), Zoonos - Harpest (smitta som kan överföras mellan djur och människa).

CBRNE händelses påverkan på samhällets behov av transporter (2) Transportsektorn Väg Järnväg Sjö Luft Smittan påverkar transporterna, transporterna påverkar smittspridningen.

Harpest Zoonos (smitta mellan djur och människa) Harpest (Tularemi) är en naturligt förekommande bakterie som drabbar företrädesvis harar och andra gnagare. Harpest kan även drabba människor. Det krävs endast en liten dos av harpestbakterier för att man ska utveckla sjukdomen. Inkubationstiden är kort, oftast runt tre dygn. Obehandlad kan harpesten vara dödlig. Ur ett militärt perspektiv brukar man lyfta fram två sjukdomar som särskilt väl lämpar sig för B-krigföring och dessa är harpest och antrax. Det tyder på att harpesten har många lämpliga kvaliteter för att kvala in, där den kanske viktigaste är just överlevnadsförmågan. Gruppen bedömer att skrämseleffekten bör vara ganska stor gällande harpest dels för att kunskaperna om sjukdomen är relativt små och sjukdomsförloppet plågsamt.

Målbild ha ökat kunskapen om aktörernas roller och ansvar tvärsektoriellt ha ökat beredskapen och den gemensamma förmågan att hantera CBRNE händelser med fokus på upprätthållande av transporter. Slutrapport framtagen, med resultat och åtgärdsförslag som ska implementeras hos berörda aktörer.

Genomförande

Aktörsanalys 2017 Q 3-4 Syftar till att rätt aktörer är delaktiga i projektets aktiviteter Genomförande, 1 DS (distribuerad seminarieövning) samt 1 WS (workshop)? Utifrån scenariot; vilka är berörda, vilka rapporteringsvägar, till viss del roller/ansvar

Kunskapsuppbyggnad 2018 Q 1 2 Syftar till att utreda; hur transportsystemet påverkas och påverkar (beroenden), ansvar och roller, hur ökar vi gemensamt beredskapen Genomförande, 1 DS (distribuerad seminarieövning) samt 2 WS (workshop)?

Analys 2018 Q 3-4 Sammanvägda konsekvenser, påvisa beroenden ansvar och roller Rapport

Slut frågor? Är det någon som vill vara med?