Bakgrund JKB. Forskning på VTI: social rättvisa och delaktighet

Relevanta dokument
Att integrera jämställdhet i kommunal och regional transportplanering - En vägledning för alla som arbetar inom transportsektorn

Jämställdhetsintegrering i transportsektorn. Charlotta Faith-Ell 31 januari 2019, Forum för Jämställdhet

0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult

TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE

Processtöd jämställdhetsintegrering

Program för ett jämställt Stockholm

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

Ett jämställt KTH Jämställdhetsintegrering KTH

Jämställdhetsintegrering. 30 januari 2019 Forum Jämställdhet Marie Trollvik och Katarina Olsson

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten!

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Plan för jämställdhet. för Eskilstuna kommun

Program för ett jämställt Stockholm

Program för ett jämställt Stockholm

Jämställdhet i akademin. -tar-hogskolesektorn-sats--akademin-ska-blijamstalld.

Samordnare för lika villkor. Kajsa Svaleryd

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

TRANSPORTPLANERING I FÖRÄNDRING

Hur kan vi utveckla vår verksamhet genom att jobba med jämställdhet?

Program för ett jämställt Stockholm

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Program för jämställdhetsintegrering. i Borås Stad

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete

JAG JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! BKV 26 september 2016

SOCIAL HÄNSYN I INFRASTRUKTURPLANERINGEN

Checklista för jämställdhetsanalys. Utbildning för förtroendevalda och handläggare i kommuner och landsting

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Introduktionsföreläsning Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS

Leda och styra för hållbar jämställdhet

Jämställdhet Mål och verklighet. Lena Bernhardtz

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium

Strategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering

Integrering av jämställdhet i ledningssystem

Sveriges jämställdhetspolitik

JämKART jämställdhetskartläggning

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Ett jämt Västernorrland

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet

över förslaget till nationell transportplan

Grundläggande jämställdhetskunskap

Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg

Riktlinje. för Uppsala kommuns normkritiska arbete för ökad jämställdhet enligt CEMR

Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter

Lika rättigheter och möjligheter

Program för ett jämställt Stockholm

Workshop 1: Vad är problemet? Huskurage - Hemlängtan fri från rädsla och våld

Vem leder hemarbetet?

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Totalförsvarets rekryteringsmyndighet

Hållbar Jämställdhet. Jämställd vård. Uppdrag. Vad har vi gjort? Jämlikhet. Jämställdhet

Strategi för ett jämställt Botkyrka

Genusperspektiv på ANDT

Bilaga 5. Basutbildning i jämställdhetskunskap PPT och manustext

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

Jämställda styrdokument

Jämställdhetsintegrering

Söderhamns kommuns jämställdhetsstrategi

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen

Från ojämställdhet till jämställdhet. Göteborg 15 oktober Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun

Jämställdhet. Teknik- och servicenämnden. Teknik- och servicenämnden

Workshop om mål och mätning. Mikael Almén

JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN 2009

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.

För ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhetsintegrering på SLU Varför, vad och hur då?

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Policy och handlingsplan för jämställdhet- och jämlikhet vid Röda Korsets Högskola

Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering

Hur kan du arbeta med jämställdhet? Anna Swift Johannison och Kerstin Lillje

Handlingsplan för jämlikhet och jämställdhet vid Örebro universitet

Extremism och lägesbilder

Workshop 3. De horisontella principerna. Jämställdhet Tillgänglighet Likabehandling. DigIT

Mini-seminarium 8 mars 2018

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/ Gäller från: Fastställd av: Kommunstyrelsen,

SEXUELLA TRAKASSERIER. En vecka fri från våld, Kronoberg 19 november

SOCIALA NYTTOR I TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERINGEN

Värdegrundsutveckling i Skåne


KS Policy kring jämställdhet för Skövde kommun

Program för ett jämställt Stockholm

Göteborgs Stads program för en jämlik stad

Program för ett jämställt Stockholm

Könsuppdelad statistik Helena Löf SCB

10 februari Jämställdhetsarbetet Kalmar kommun

LEADER SYDÖSTRA SKÅNE CHECKLISTA HORISONTELLA MÅL

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se

Ett jämställt Värmland

KL 10:00-10:30. Ärendet innehåller en länsgemensam strategi för jämställdhetsintegrering i Stockholms län för åren

Jämställdhets- och jämlikhetsplan 2012

POLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet

Miljöaspekt Befolkning

HUR INTEGRERAR VI SOCIAL HÅLLBARHET I MKB? SARAH ISAKSSON

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun

Transkript:

Jämställdhetsintegrering och sociala konsekvensanalyser i transportplaneringen Lena Levin, forskare vid VTI och K2 Presentation för Region Dalarna 2017-12-08 Forskning på VTI: social rättvisa och delaktighet Inom forskningsområdet bedrivs forskning och utredningsverksamhet med syfte att fördjupa kunskapen om social hållbarhet, sociala konsekvenser och välfärdskonsekvenser med avseende på olika gruppers praktiker, villkor och förutsättningar kopplade till mobilitet och transporter. Nyckelord: Jämlikhet, jämställdhet, jämställdhetskonsekvensbeskrivning, social hållbarhet, vardagsliv, vardagliga praktiker, mobilitet, mobilitetspraktiker, resenärsperspektiv, sociala kategoriseringar av resenärer/trafikanter (exempelvis: ungdomar, äldre, kvinnor, män), intersektionalitet, inkludering, exkludering, rättvisa, policyanalys, bedömningar, metodutveckling. 2013 2015 JKB Projekt: Implementering av metod för jämställdhetskonsekvensbedömning (JKB) i svensk transportinfrastrukturplanering Lena Levin, Åsa Aretun och Karin Thoresson, VTI och K2 Christina Scholten Lindqvist, Malmö Högskola och K2 Charlotta Faith-Ell och Jon Halling, WSP Västra Götalandsregionen Region Dalarna Vinnova Bakgrund Tio års forskning om genus och jämställdhet i transportplaneringen (uppdrag: Vägverket, Banverket, Trafikverket, SKL, VINNOVA). Lena Levin, VTI & Charlotta Faith-Ell, WSP. Syftet med projekten har varit att identifiera och utveckla samt testa användbara metoder för hur genus och jämställdhet bättre ska kunna integreras i infrastrukturplaneringen Konsekvensbedömning av sociala aspekter som kunskapsfält Baserad på jämställdhetspolitiska mål. 1

Handbok i JKB 2016/2017 2019 SKB /SIA Projekt: Utveckling av metod för sociala konsekvensbedömningar (SKB) för svensk transportplanering: ett transdiciplinärt angreppssätt http://www.k2centrum.se/transportplaneringi-forandring-en-handbok-omjamstalldhetskonsekvensbedomning-i Lena Levin, Åsa Aretun och Hans Antonson, VTI och K2 Ana Gil Sola, Göteborgs universitet Formas K2 Varför behövs en metodutveckling? Behov Identifierat i vår forskning Uttalat av planerare Politiska mål som ska uppfyllas Transportpolitiska mål Nationella jämställdhetsmål Diskrimineringslagstiftning (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, ålder, bristande tillgänglighet). EU / FN (mål för hållbar utveckling, mänskliga rättigheter). Våra utgångspunkter Transportpolitiska mål Jämställdhetspolitiska mål 1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. 5. Jämställd utbildning. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling. 6. Jämställd hälsa. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar för en god hälsa samt erbjudas vård och omsorg på lika villkor. 2

Bristande tillgänglighet en form av diskriminering Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering, från och med 1 januari 2015 (Lag 2014:958 om ändring av Diskrimineringslagen (2008:567). Diskrimineringsformen bristande tillgänglighet togs med i diskrimineringslagen den 1 januari 2015. Det är endast personer med funktionsnedsättning som omfattas av skyddet mot bristande tillgänglighet. Bristande tillgänglighet kan se ut på många olika sätt. Det gemensamma hos alla former av bristande tillgänglighet är att en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att skäliga åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Tillgänglighet, makt över sin egen mobilitet Avhjälpa/minimera olika hinder som framstår som exkluderande: 1. Fysisk exkludering 2. Geografisk exkludering 3. Exkludering från verksamhet på grund av avstånd 4. Ekonomisk exkludering 5. Tidsrelaterad exkludering 6. Exkludering på grund av rädsla och oro känsla av otrygghet 7. Rumslig exkludering 8. Exkludering relaterad till information/kunskap (Jfr. Church, Frost & Sullivan, 2000; Lucas 2004). Brister i tillgänglighet skapar handikapp, något om inte bara drabbar personer med funktionsnedsättning utan även barn, som alla har dålig trafikmognad, personer utan tillgång till bil, personer som upplever rädsla när de går eller cyklar efter mörkrets inbrott, m.fl. brukargrupper. Tillgänglighet är därmed också en jämlikhetsfråga och en jämställdhetsfråga. Sustainable Development Goals Reneland, Mats. (2003). Tillgänglighetsvillkor i svenska städer TVISS. Chalmers tekniska högskola, Göteborg. 3

SDG 5 5.1 End all forms of discrimination against all women and girls everywhere 5.2 Eliminate all forms of violence against all women and girls in the public and private spheres, including trafficking and sexual and other types of exploitation 5.4 Recognize and value unpaid care and domestic work through the provision of public services, infrastructure and social protection policies and the promotion of shared responsibility within the household and the family as nationally appropriate 5.5 Ensure women s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. SDG 5 5.a Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws 5.b Enhance the use of enabling technology, in particular information and communications technology, to promote the empowerment of women 5.c Adopt and strengthen sound policies and enforceable legislation for the promotion of gender equality and the empowerment of all women and girls at all levels. Operationalisering Operationalisering JKB En procedur Baserad på internationell teori och praxis (SIA and SEA) Utvecklat en typologi för transportplanering, baserat på jämställdhetsmålen De politiska målen som nyckelkomponenter i utvecklingen av verktyg för att bygga ett transportsystem tillgängligt och användbart för alla medborgare. Indikatorer Målorienterad planering. 4

Hur gör man? Hur gör man? Proceduren har fyra funktioner Att vara integrerande Att vara bedömande Att hantera konsekvenser Att vara rådgivande Tydliga steg 1. Uppstart 2. Avgränsning 3. Nulägesbeskrivning 4. Identifiera och involvera berörda grupper 5. JKB:ns påverkan på planens eller projektets innehåll 6. Konsekvensbedömning av föreslagna åtgärder 7. Hantering av konsekvenser av föreslagna åtgärder 8. Konsekvens-bedömning av slutlig utformning 9. Att skriva JKB-rapporten 10. Att ge förslag på jämställdhetsintegrerande åtgärder i den kommande planeringen 11. Uppföljning av åtgärders påverkan Ansvar och organisation Vem ska utföra arbetet? Vem: en eller flera personer? Rätt kompetens Tid och resurser Integrera JKB i projektorganisationen Mål 1 Hur gör man? Makt & inflytande Har kvinnor/män haft samma inflytande i projektgruppen? Andel av taltiden och utrymmet för frågor och diskussion vid (viktiga) möten, som tas i anspråk av kvinnor respektive män? Mål 2 Hur gör man? Ekonomisk jämställdhet Bidrar planen eller projektet till att både kvinnor och män når olika arbetsplatser inom rimligt tidsintervall från en given punkt? Kan bade kvinnor och män göra karriär och arbetspendla inom området? Antalet manligt respektive kvinnligt dominerade arbetsplatser som nås inom 15-30-45-60 minuter från en given punkt. Andel av befolkningen som kan ta del av en vidgad arbetsmarknad. 5

Mål 3 Hur gör man? Hem- och omsorgsarbete Bidrar planen eller projektet till att arbetsresor till manligt respektive kvinnligt dominerade arbetsplatser i lika utsträckning kan utföras som kedjeresor (det vill säga stopp på vägen för ärenden)? Antal viktiga målpunkter i vardagen som går att kombinera med arbetsresan med en total restid om 60 minuter. Mål 4 Hur gör man? Våld / Trygghet Bidrar planen/projektet till att miljöer kopplade till väg- och järnvägsinfrastruktur upplevs som trygga? Andel tillfrågade som upplever miljön som trygg. Antalet personer och vilka grupper som befinner sig på den aktuella platsen vid olika tidpunkter. Tillgänglighet. Mål 5 Hur gör man? Utbildning Bidrar planen eller projektet till att kvinnor och män, flickor och pojkar får samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling? Möjlighet /närhet till kollektivtrafik i anslutning tillgrundskolor, gymnasier, högskolor och universitet. Andel cykelbanor som kopplar till grundskolor, gymnasier, högskolor och universitet. Mål 6 Hur gör man? Hälsa Bidrar planen/projektet till att reducera påverkan från luftföroreningar och buller på mer störningskänsliga grupper (barn, sjuka och äldre)? Bidrar planen/projektet till att alla grupper har samman möjlighet till fysisk aktivitet och rörelse? Luftkvalitet i områden med förskolor, skolor, äldreboenden, vårdboenden och sjukhus? Bullernivåer i områden med förskolor, skolor, äldreboenden, vårdboenden och sjukhus? Tillgänglighet till sport och rekreationsanläggningar, parker och friluftsområden. 6

Grundläggande principer i jämställdhets-konsekvensbedömningar Involvera allmänheten identifiera och involvera alla grupper som kan tänkas bli påverkade av planen eller projektet. Dessa grupper utgör den främsta informationskällan i konsekvensbedömningen. Både kvinnor och män ingår i gruppen allmänheten. Analysera påverkade grupper identifiera vilka grupper som kan komma att gynnas respektive förlora på förslaget, det vill säga identifiera resursstarka respektive resurssvaga grupper. Både kvinnor och män kan ingå i dessa grupper. Avgränsa bedömningen identifiera vilka jämställdhetsaspekter som den föreslagna åtgärden främst kommer att påverka, fokusera inte bara på de aspekter som är lätta att arbeta med. (forts.) Identifiera metoder och antaganden samt definiera bedömningsgrunder beskriv hur jämställdhetskonsekvensbeskrivningen genomförts, vilka antaganden som har använts samt hur bedömningsgrunderna har definierats Återkoppla konsekvenserna för jämställdhet i förslagen till transportplanerarna identifiera problem som kan lösas genom förändringar av planförslaget eller alternativen. Använd personal som har erfarenhet av jämställdhetsarbete personer som har tidigare erfarenhet av systematiskt jämställdhetsarbete gör bättre konsekvensbedömningar. Både kvinnor och män kan ha den erfarenheten. Att vara kvinna räknas inte automatiskt som tidigare erfarenhet. Utveckla uppföljningsprogram hantera osäkerheter i bedömningarna genom att föreslå program för uppföljning. Sammanfattning Konsekvensbedömningen är en process som resulterar i ett dokument som beskriver hur man genom processen kommit till en slutsats Processen ska vara integrerad med det övriga planarbetet och inte genomföras utan koppling till övriga teknik- / verksamhetsområden Konsekvensbedömningen utgår från en systematisk process och genomförs med etablerade metoder Processen genomförs innan planen eller projektet har avslutats så att resultatet av konsekvensbedömningen kan inarbetas i planen eller projektet där så är möjligt. Leder detta (JKB) till ökad jämställdhet/ jämlikhet? Inte omedelbart På sikt kommer ett mer jämställt/jämlikt transportsystem kunna uppnås. 7

Lästips SKB/SIA Social Impact Appraisal / Social Impact Assessment Handböcker, riktlinjer: IAIA Social Impact Assessment. Hämtad 2016-04-01 från: http://www.iaia.org/wikidetails.php?id=23 Vanclay, Frank. (2003). International Principles for Social Impact Assessment. Impact Assessment and Project Appraisal, 21(1), 5 11. UK: Department for Transport (2011), Detailed Guidance on Social and Distributional, Impacts of Transport Interventions. TAG Unit 3.17, Transport Analysis Guidance (TAG). Department for Transport,TAG unit A4-1 social impact appraisal, November 2014 TAG unit A4-2 distributional impact appraisal, December 2015 Här finns mer konkret information, worksheets mm, Transport Analysis Guidance, WEBTAG: https://www.gov.uk/guidance/transport-analysis-guidance-webtag 8