Torneå stad Delgeneralplan för en havsvindkraftspark utanför Röyttä 82126637. Utlåtanden och åsikter från hörandet i planens beredningsfas

Torneå stad Delgeneralplan för en havsvindkraftspark utanför Röyttä 82126637 Utlåtanden och åsikter från hörandet i planens beredningsfas Materialet för hörandet i beredningsfasen av delgeneralplanen för en havsbaserad vindkraftspark utanför Röyttä (planutkastet) var offentligt framlagt 2.1 1.2.2012. På hörandet tillämpades internationellt samrådsförfarande enligt Esbo-konventionen. Svenska staten hade tid att ge svar fram till 16.3.2012. Det kom 26 utlåtanden och 7 åsikter om utkastet. En åsikt innehöll 28 underskrifter och en annan 8 underskrifter. Svenska statens svar på det internationella hörandet erhölls 23.3.2012. Nedan presenteras förkortningar av utlåtandena och åsikterna samt planläggarens bemötanden. Innehåll 1. Utlåtanden 3 1.1 Lapplands förbund 3 1.1.1 Planläggarens bemötande 3 1.2 Närings-, trafik- och miljöcentralen (ELY-centralen) i Lappland 3 1.2.1 Planläggarens bemötande 6 1.3 Närings-, trafik- och miljöcentralen (ELY-centralen) i Lappland: fiskemyndigheten 11 1.3.1 Planläggarens bemötande 12 1.4 Flygstaben 14 1.4.1 Planläggarens bemötande 14 1.5 Gränsbevakningsväsendet 14 1.5.1 Planläggarens bemötande 14 1.6 Museiverket 14 1.6.1 Planläggarens bemötande 15 1.7 Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet 15 1.7.1 Planläggarens bemötande 15 1.8 Fingrid Oyj 16 1.8.1 Planläggarens bemötande 16 1.9 Haparanda stad 17 1.9.1 Planläggarens bemötande 17 1.10 Norra tulldistriktet 17 1.10.1 Planläggarens bemötande 17 1.11 Tornion Energia Oy 17 1.11.1 Planläggarens bemötande 17 1.12 Finavia Oyj 17 1.12.1 Planläggarens bemötande 18 1.13 Trafikverket, Sjöavdelningen, Västra Finlands farledsenhet 18 1.13.1 Planläggarens bemötande 18 1.14 TUKES, Säkerhets- och kemikalieverket 18 1.14.1 Planläggarens bemötande 19 1.15 Torneå, Keminmaa och Tervola miljönämnd 19 1.15.1 Planläggarens bemötande 19 1.16 Fågelföreningen Kemi-Tornion lintuharrastajat Xenus Ry 20 1.16.1 Planläggarens bemötande 20 1.17 Båtklubben Tornion veneseura ry, föreningen Pursi 82 och byföreningen Puuluodon kyläyhdistys 20 1.17.1 Planläggarens bemötande 21 1.18 Byföreningen Laivaniemen-Kyläjoen kyläyhdistys ry 23 1.18.1 Planläggarens bemötande 23 1

1.19 Pirkkiö delägarlag 23 1.19.1 Planläggarens bemötande 24 1.20 Finsk-svenska Gränsälvskommissionen 24 1.20.1 Planläggarens bemötande 25 1.21 Torne älvs fiskeområde 26 1.21.1 Planläggarens bemötande 27 1.22 Alaraumo skifteslag och fiskelag 28 1.22.1 Planläggarens bemötande 28 1.23 Centralen för turistfrämjande 29 1.23.1 Planläggarens bemötande 29 1.24 Perämeren Kalatalousyhteisöjen Liitto ry (Bottenvikens fiskeriekonomiska förbund) och yrkesfiskarföreningen Pohjois- Perämeren ammattikalastajat 29 1.24.1 Planläggarens bemötande 30 1.25 Forststyrelsen, Naturtjänster Österbotten 30 2. Åsikter 34 2.1 Erkki, Heikki och Hannu Koskela 34 2.1.1 Planläggarens bemötande 35 2.2 Matti Piessa för dem som äger fiskerätt 35 2.2.1 Planläggarens bemötande 36 2.3 Jarmo Martin samt Asko och Eino Martin 36 2.3.1 Planläggarens bemötande 36 2.4 Stugägare på Koivuluodon Letto, 28 underskrifter 36 2.4.1 Planläggarens bemötande 37 2.5 Markus Keränen, en grupp båtägare i Torneå, 8 underskrifter 37 2.5.1 Planläggarens bemötande 38 2.6 Lassi Yliniva 38 2.6.1 Planläggarens bemötande 38 2.7 Skifteslaget Vuonon jakokunta 39 2.7.1 Planläggarens bemötande 40 3. Internationellt hörande 42 3.1 Naturvårdsverket 42 3.1.1 Planläggarens bemötande 44 3.2 Havs- och vattenmyndigheten 45 3.2.1 Planläggarens bemötande 45 3.3 Kustbevaktningen 45 3.3.1 Planläggarens bemötande 45 3.4 Länsstyrelsen i Norrbotten 46 3.4.1 Planläggarens bemötande 47 3.5 Haparanda stad 49 3.5.1 Planläggarens bemötande 49 3.6 Bosmina AB Staffan Svanberg 49 3.6.1 Planläggarens bemötande 50 3.7 Ida Svanberg och Örn Taube för fritidsboende på Kataja, Klaus, Sipi, Stora Hamnskär och Östra Launinkari 50 3.7.1 Planläggarens bemötande 59 3.8 Namnlista med 137 underskrifter 65 3.8.1 Planläggarens bemötande 65 2

1. Utlåtanden 1.1 Lapplands förbund Utlåtande 17.1.2012 På planeringsområdet gäller regionplanen för Västra Lappland samt landskapsplanen för vindkraft i Lapplands havs- och kustområde, som upphäver områdesreserveringarna för vindkraft i regionplanen. Områdesreserveringarna i landskapsplanen för vindkraft i Västra Lapplands havs- och kustområde är baserade på en utredning som kartlade områden lämpade för vindkraftsproduktion i Kvarkens Bottenvikens kust- och havsområden. Västra Lapplands landskapsplan är anhängig och när den träder i kraft kommer den att upphäva de anvisade områdesreserveringarna för vindkraftverk. För Västra Lapplands landskapsplan har en vindkraftsutredning gjorts för de södra delarna av Lappland. I beredningsmaterialet för Västra Lapplands landskapsplan föreslås Röyttäområdet som vindkraftsområde (tv2281). Dess avgränsning är baserad på kontaktmyndighetens utlåtande om MKB-beskrivningen. Under beredningen av landskapsplanen framfördes åsikter och ställningstaganden om att vindkraftsområdet borde tas bort respektive förstoras. I delgeneralplanen för Röyttä havsvindkraftspark nämns Lapplands landskapsöversikt 2030, Lapplands landskapsprogram 2011 2014 samt gällande landskapsplaner. Enligt landskapsöversikten betonas byggande av kraftverk baserade på förnybar energi i energilösningarna för Lappland. En vindkraftspark enligt delgeneralplanen preciserar den gällande landskapsplanen för vindkraft i Lapplands havs- och kustområde samt utkastet till landskapsplan för Västra Lappland som håller på att utarbetas. Lapplands förbunds byrå anser att beredningsmaterialet till delgeneralplanen för Röyttä vindkraftspark i Torneå är en tydligt utarbetad helhet och en god utgångspunkt för uppgörande av ett planförslag. 1.1.1 Planläggarens bemötande Utlåtandet antecknas för kännedom. 1.2 Närings-, trafik- och miljöcentralen (ELY-centralen) i Lappland Utlåtande 15.3.2012 Plandokument Lapplands närings-, trafik- och miljöcentral framhåller att plandokumenten ska fungera självständigt som sådana dokument som avses i bestämmelserna om planläggningsförfarande enligt markanvändnings- och bygglagen. Rapportens kvalitet kan inte anses vara god och motsvara MarkByggL. Planbeskrivningen ska ge förutsättningar till växelverkan i planberedningen och ge möjlighet till bedömning av planens laglighet. De riksomfattande målen för områdesanvändningen Enligt MarkByggL 24.2 ska man vid planering av områdesanvändning dvs. planläggning se till att de riksomfattande målen för områdesanvändningen beaktas så att ett fullföljande av dem främjas. Kravet i MarkByggL 9 om att planen ska baseras på tillräckliga utredningar kan bli granskat också i fråga om främjande av de riksomfattande målen för områdesanvändningen. Planens förhållande till de riksomfattande målen för områdesanvändningen har bedömts, men texten visar inte på det sätt som MarkByggL kräver om målen har beaktats så att ett fullföljande av målen främjas. Texten ska mo- 3

tivera, inte konstatera. I behandlingen av de riksomfattande målen för områdesanvändningen borde man koncentrera sig på att granska stora helheter som påverkar områdesanvändningen. Beaktande av de riksomfattande målen för områdesanvändningen är en av grunderna för planens laglighet. Förhållande till landskapsplanen Lapplands förbund har i sitt utlåtande om MKB-beskrivningen ansett att alternativen 2 och 2+ i MKB-förfarandet fullföljer gällande landskapsplan. Planutkastets avgränsning avviker i någon mån från dessa. Lapplands förbund torde ta ställning till den nya planavgränsningens förhållande till landskapsplanen, som utgör direktiv vid ändring av generalplanen. Generalplanen styr också planeringsbestämmelserna för landskapsplanen för vindkraft i Lapplands havs- och kustområde. Centrala frågor är om grupperingsalternativ för placeringen av vindkraftverken har granskats, om vindkraftverken har placerats i en tydlig geometrisk form och om landskapets orientering har beaktats. Särskilda innehållskrav på en delgeneralplan för vindkraft Vindkraftverkens tekniska service och elöverföring enligt de särskilda innehållskraven för en generalplan för vindkraft (MarkByggL 77 b 1 momentet, 3 punkten) ska framgå av planbeskrivningen. Elöverföringen mellan vindkraftverken och från vindkraftverken till elstationen är olöst på plankartan. Om placeringen baseras på den ungefärliga utmärkningen, måste de så kallade ej-områdena vara tydligt tryggade med andra planbestämmelser. Sättet att dra kabeln (skydd för att minska el-/magnetfältet) kan också kräva en planbestämmelse. Med beaktande av elstationens karaktär skulle det vara tillrådligt att använda en beteckning för specialområde, energiförsörjningsområde (EN) för stationen. Elstationens plats ska planeras så att områdesreserveringen kan anvisas med en bindande beteckning. En beskrivning av elstationen och en bedömning av dess betydelse i landskapet saknas. Innehållskrav på en generalplan Utöver de särskilda innehållskraven på en generalplan för vindkraft ska generalplanen uppfylla innehållskraven på en generalplan i MarkByggL 39. Tillräckliga utredningar och konsekvensbedömningar möjliggör en bedömning av att innehållskraven på en generalplan uppfylls. Det är bra om planbeskrivningen innehåller en granskning av planförslagets förhållande till innehållskraven, speciellt beträffande krav som är problematiska med tanke på planen. Då en generalplan utarbetas måste man också se till att generalplanen inte orsakar markägarna eller andra rättsinnehavare oskäliga olägenheter. Planbeteckningar och planbestämmelsernas betydelse i en generalplan för vindkraft I delgeneralplanen anges att den kan användas som grund för beviljande av bygglov (MarkByggL 77 a ). Vid behandling av bygglov för vindkraftverk undersöks enligt MarkByggL 136 om förutsättningar för bygglov utanför detaljplaneområde finns. Utan generalplanebestämmelser kan det vara svårt att konstatera avvikelse från generalplanen, och vid prövning av bygglov finns det ingen metod att bedöma att planen stämmer överens med den här punkten i lagen (MarkByggL 135.1 1 punkten). Möjligheterna att till exempel ställa villkor för bygglovet är också begränsade. Vid behandling av bygglov för vindkraftverk är det särskilt väsentligt att fästa vikt vid generalplanebestämmelserna och deras formuleringar och omfattning samt generalplanebeteckningarna och hur bindande de är. Vägledande beteckningar ger möjlighet att avgöra en fråga också på ett annat sätt, vilket innebär att frågan inte är avgjord i planen. Förhållande till den fortsatta planeringen En generalplan för vindkraft enligt MarkByggL 77 a är avsedd att utgöra en plan som ska ligga till grund för att vindkraftverk kan byggas på basis av 4

bygglov. Det är alltså inte meningen att någon detaljplan ska utarbetas för området. Med tanke på det här målet kräver planeringsbestämmelsen för vindkraftsområdet precisering. Planbestämmelsernas villkor för tilläggsutredningar och åtgärder enligt utredningarnas resultat ska också övervägas i förhållande till förutsättningen i MarkByggL 77 b om tillräcklig styrning av byggande och annan områdesanvändning i generalplanen. Om utredningarna inte är tillräckligt noggranna så att generalplanelösningen styr byggandet tillräckligt på ovannämnda sätt, kan generalplanen inte innehålla en sådan bestämmelse som avses i Mark- ByggL 77a. Det är bra att i planbeskrivningen konstatera vilka tillstånd som krävs för att planen ska kunna genomföras och deras ordningsföljd i förhållande till varandra. Mellan bygglov och tillstånd enligt vattenlagen eller bygglov och miljötillstånd torde det inte råda något kravförhållande. Lapplands ELYcentral anser dock att det ändå är ändamålsenligt med prövning av tillstånd enligt vattenlagen och eventuellt miljötillstånd före behandlingen av bygglov. Eftersom man knappast kan lägga in en bestämmelse i planbestämmelserna om i vilken ordning beslut ska fattas om bygglov och tillstånd enligt vattenlagen, måste förhållandet mellan de här tillstånden och deras inbördes ordning tydligt anges i planbeskrivningen. Krav på rivning av vindkraftverken Staden bör överväga om det behövs en planbestämmelse som ska garantera att vindkraftverken rivs efter att driften upphört. Anvisning av våningsyta Det skulle vara bra om det framgick av planbestämmelserna att generalplanen tillåter att den våningsyta som vindkraftverken kräver placeras på platsen. Vindkraftverk som byggs som cylindertorn har en våningsyta (Mark- ByggL 115 ). ELY-centralen anser att det inte är nödvändigt att ange ett numeriskt värde för den tillåtna våningsytan, utan det räcker med ett verbalt konstaterande i planbestämmelsen. Störningar i omgivningen För att undvika bullerolägenheter till följd av vindkraftverkens drift kan det vara nödvändigt att styra eller begränsa områdets användning. Det är också nödvändigt av informativa skäl att ange var bullerområdet finns. Genom bestämmelser ska man också beakta begränsningar eller ramvillkor som beror på buller och andra störningar i omgivningen. Övrigt Seveso II-konsulteringszon: Nu utarbetas en plan som ska styra byggnation, alltså en detaljerad plan. I den här planen avgörs om det går att bygga i konsulteringszonen. Därför är beteckningens beskrivning av aspekter som ska beaktas i den detaljerade planeringen onödig, liksom även hänvisningarna till kompletteringsbyggande. Det är också dags att begära de nämnda utlåtandena. Ansökan ska vara baserad på en tillräcklig utredning av var funktioner som kan vara utsatta för risker för storolyckor placeras. På områden som är särskilt viktiga med tanke på naturens mångfald saknas en planbestämmelse om vad som inte får göras på området. Planen ska utarbetas så att fartygs- och båtfarlederna har beaktats i tillräcklig omfattning. Det ska alltså inte gå att placera vindkraftverk på platser som är omöjliga redan med tanke på att fartygs- och båtfarleder samt deras säkerhetsanordningar ska kunna användas och fungera störningsfritt. Genom en planbestämmelse förutsätts att en arkeologisk inventering ska göras. Det är nödvändigt att också bestämma att resultaten av den arkeologiska inventeringen ska beaktas. Resultatet av inventeringen kan påverka antalet kraftverk som kan placeras på området. Beaktande av kontaktmyndighetens utlåtande om MKB-beskrivningen 5

I planens beredningsmaterial ges inte tillräckliga och tillförlitliga utredningar och konsekvensbedömningar om: behandlingen av havsbottnen områden som är viktiga för fiskbeståndet, vandringsfiskarnas vandringsbeteende och vandringsleder, betydelsen av att projektet förverkligas med tanke på fiskbeståndet samt hurdant fiske som förekommer på området och hurdana åtgärder som krävs för att fisket ska kunna fortsätta. landskapspåverkan konsekvenser för fågelbeståndet konsekvenser för havsdäggdjuren konsekvenser som överskrider statsgränsen. En delgeneralplan utarbetas så att den kan användas som grund för beviljande av bygglov. Då måste den också styra byggnationen tillräckligt. Tillräcklig styrning innebär noggrannare utredningar än för en vanlig generalplan och sådana planbeteckningar och -bestämmelser som garanterar tillräcklig styrning. Lapplands ELY-central påminner om att åskådliggörande material borde användas i planbeskrivningen, speciellt borde tydliga kartor användas betydligt mera än vad som nu finns i beskrivningen. 1.2.1 Planläggarens bemötande Plandokumenten och de riksomfattande målen för områdesanvändningen Utkastet till planbeskrivning preciseras för planförslaget beträffande bilder, kartor och konsekvensbedömningar. Förhållandet mellan de riksomfattande målen för områdesanvändningen och planlösningen motiveras noggrannare. Förhållande till landskapsplanen I beredningsmaterialet för Västra Lapplands landskapsplan föreslås Röyttäområdet som vindkraftsområde (tv2281). Dess avgränsning är baserad på kontaktmyndighetens utlåtande om MKB-beskrivningen. Planeringen av delgeneralplanen har utgått ifrån miljökonsekvensbedömningens projektalternativ 2+, som har utvecklats vidare. Vindkraftverken är placerade främst inom det vindkraftsområde som är anvisat i vindkraftslandskapsplanen för Lapplands havs- och kustområde och i Torneå generalplan 2021. En vindkraftspark enligt delgeneralplanen preciserar den gällande landskapsplanen för vindkraft i Lapplands havs- och kustområde samt utkastet till landskapsplan för Västra Lappland som håller på att utarbetas. I förslaget till Västra Lapplands landskapsplan har området för vindkraftverk förstorats. För planförslaget finslipas placeringen av vindkraftsparken ytterligare utgående från informationen från utredningarna och projektstorleken har minskats betydligt. Särskilda innehållskrav på en delgeneralplan för vindkraft För byggande av fundament för de nya vindkraftverken och för dragning av sjökablar i vattenområdet måste man i fortsättningen ansöka om tillstånd enligt vattenlagen (264/1961) vid Norra Finlands regionförvaltningsverk. Den interna elöverföringen inom havsvindparken avgörs i ett tillståndsförfarande enligt vattenlagen. Elöverföringsnätet för vindkraftsparken preciseras i planförslaget på basis av lodningsmaterialet. På de områden där sjökablarna går i samma riktning som farlederna lämnas ett tillräckligt säkerhetsavstånd till farlederna. Dragningen under farlederna görs på så sätt att kablarna dras djupare än farledens kölmarginal. För placeringen av kablar i havsområdet skaffas utlåtande av Trafikverket. Vid behov kan kablarna grävas ned i havsbottnen vid farlederna samt på de grunda strandområdena. Vid grävningen beaktas sedimentens art på strandområdena. 6

Elstationens placering på Kuusiluoto kan anvisas med bindande beteckning för områdesreservering (EN). Platsen för elstationen är i första hand på Talja och, beroende på hur många vindkraftverk som byggs, i andra hand på Kuusiluoto. Beskrivningen av elöverföringen och dess konsekvenser klarläggs och preciseras i planbeskrivningen. Innehållskrav på en generalplan I planbeskrivningen granskas planförslagets förhållande till innehållskraven på en generalplan i MarkByggL 39. Planbeteckningar och -bestämmelser För utkastet till delgeneralplan för en havsbaserad vindkraftspark har byggnationens begränsningar presenterats som s.k. ej-området. Inom områdena för vindkraftverk har antalet vindkraftverk och deras dimensioner samt byggnadsytor anvisats med vägledande beteckningar enligt bästa tillgängliga information baserad på undersökningar och utredningar. För att bygga vindkraftverk i havsområdet krävs förutom bygglov också tillstånd enligt vattenlagen (kraftverkens placering, sätt att bygga fundament, jordmassor som ska muddras, deponering av muddermassor, tidpunkt då fundamenten ska byggas). Vindkraftverkens placering preciseras under de noggrannare undersökningar som ska göras för tillståndet enligt vattenlagen. I planförslagsfasen fästs särskild vikt vid beteckningarnas och bestämmelsernas omfattning och formuleringar samt speciellt tillräcklig styrning av byggandet och annan områdesanvändning. Förhållande till den fortsatta planeringen I delgeneralplanen anges att planen kan användas som grund för beviljande av bygglov, vilket innebär att det inte är nödvändigt att utarbeta en detaljplan för området. Målet är att göra tillräckligt noggranna utredningar så att generalplanelösningen styr byggandet i tillräcklig omfattning och uppfyller kraven i MarkByggL 77 b. Arbetet med utredningarna fortsätter inte bara i samband med områdets delgeneralplanering utan också i samband med beviljande av tillstånd på området och i byggnadsplaneringen. Beskrivningen av hur tillstånd för vindkraftsprojektet beviljas kommer att kompletteras i fråga om tillståndens ordningsföljd och deras förhållande till varandra i planbeskrivningen. Den allmänna bestämmelsen om områdets planering kompletteras på följande sätt: Vid den fortsatta planeringen och förverkligandet av området ska speciellt byggandets konsekvenser för den submarina naturen, fisket, fiskarnas reproduktion samt landskapet och fåglarna beaktas. Vid planeringen av kraftverkens och elöverföringskablarnas placering ska man eftersträva att minska de skadliga konsekvenserna. Jämsides med planläggningen planeras också bl.a. byggandet i havet och elnätet. Därtill bereds behövliga tillstånd såsom tillstånd enligt vattenlagen och luftfartslagen. Krav på rivning av vindkraftverken Vindkraftverkens konstruktioner ska efter avslutad drift rivas så att de inte orsakar fara för dem som rör sig i området. Anvisning av våningsyta I planbestämmelserna anges området för vindkraftverken (tv) och det anges att vindkraftverk och sjökablar får placeras på området. Det är inte nödvändigt att ange våningsyta eller att ange att våningsyta för vindkraftverk får placeras på området. I Miljöministeriets planeringsguide för utbyggnad av vindkraft anges inte heller att våningsyta ska anvisas. Störningar i omgivningen Konsekvensbedömningarna för hörandet i delgeneralplanens hörandeskede beträffande störningar i omgivningen såsom buller och blinkande effekter var baserade på resultaten av utredningarna för projektalternativ 2+ i MKB- 7

processen. Utredningarna uppdateras för planförslaget enligt den ändrade placeringen av vindkraftverken och på basis av konsekvensbedömningarna övervägs om det finns behov av bestämmelser till exempel för att undvika bullerolägenheter. Uppdaterade bullervärden för vindkraftverken presenteras på bullerutredningens bilagekartor. Övrigt Bestämmelsen om Seveso II-konsulteringszonen motsvarar Torneås gällande strategiska delgeneralplan. På det område som planläggs omfattar zonen endast vattenområde, bortsett från udden av Talja, vilket innebär att följande bestämmelse kan lämnas bort: I konsulteringszonen tillåts obetydlig kompletterande byggnation efter prövning av den aktuella situationen. Däremot avlägsnas inte beteckningens beskrivning av aspekter som ska beaktas i den detaljerade planeringen. Bestämmelsen för området som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald kompletteras på följande sätt: Med beteckningen anvisas ett område som är särskilt viktigt med tanke på fiskbeståndet och andra vattenorganismer. Laxens vandring enligt gränsälvsöverenskommelsen för Torne älv tryggas av fredningsområdena i havsområdet utanför Torneå. Vid användning av området bör det beaktas att den med tanke på fiskbeståndet och andra vattenorganismer särskilt viktiga livsmiljöns värden inte får försämras. Båt- och fartygsfarlederna har beaktats med beteckningar och bestämmelser på plankartan. Dessutom har planens konsekvenser för dem och deras trafiksäkerhet bedömts. Vindkraftverken är placerade tillräckligt långt från farlederna. Trafikverkets Sjöavdelning Västra Finlands farledsenhet har i sitt utlåtande om hörandet i delgeneralplanens beredningsfas tagit ställning till farlederna, trafiken i och utanför farlederna, konsekvenserna av sjökablarna för elöverföringen med tanke på farlederna och trafiken på vattenområdet samt vattentrafikens trafiksäkerhet. Museiverket har i sitt utlåtande i samband med hörandet i delgeneralplanens beredningsfas tagit ställning till undervattensinventeringen samt planbestämmelsen om detta och konstaterat att behovet av en undervattensinventering har beaktats på lämpligt sätt i planutkastets allmänna bestämmelser. Planbestämmelserna kompletteras på följande sätt: På området för vindkraftverk, kablar, muddringar, deponeringar och andra byggarbeten i vattnet ska en arkeologisk undervattensinventering göras innan byggarbetet startar och inventeringens resultat ska beaktas i byggandet. Överenskommelse har träffats med Museiverket om att akustiska ekolodningar görs i samband med undervattensinventeringen sommaren 2012. Beaktande av kontaktmyndighetens utlåtande om MKB För planutkastet har kompletterande utredningar gjorts på området på grund av kontaktmyndighetens utlåtande om MKB. Den tekniska planeringen av vindkraftsprojektet har fortsatt. Havsbotten, tungmetaller, sediment, vattenorganismer, vattendrag och vattenkvalitet samt konsekvenser Enligt de sonderingar och provtagningar som gjorts finns det på havsbottnen ett 0 15 m tjockt skikt av lera eller silt och under detta en grovkornigare morän- eller sandavlagring. Berggrundens yta har en variation på -16-40 m. Vid kraftverken kommer man i samband med byggandet att genom muddring avlägsna skiktet med finkornigt material samt vid behov också i någon mån morän- och sandskiktet. Mängden sediment som ska muddras påverkas i hög grad av det slutliga antalet kraftverk. Muddermassorna deponeras antingen i en eventuell nuvarande deponeringsbassäng, på Kuusiluoto eller i havet på en plats som man kommer överens med myndigheterna om och som det har gjorts preliminära utredningar om sommaren 2012. En särskild utredning om muddermassorna och deponeringsområdena utarbetas. För ett nytt deponeringsområde behövs troligen utlåtande av vattenområdets ägare beträffande områdets lämplighet för deponering. Vid val av deponeringsområde beaktas bottnens sedimentation, olägenheterna för miljön 8

och att områdena inte ligger på områden som är viktiga för fiskbeståndet eller fisket och att användningen av deponeringsområdena inte medför problem för vattentrafiken. Dessutom bedöms lämpligheten med tanke på bottnens form och strömförhållanden. Deponeringsområden i havet behandlades tillsammans med myndigheterna 29.5.2012. Vindkraftsbolaget utreder halterna av skadliga ämnen i bottensedimenten och rapporterar om eventuellt förekommande halter av skadliga ämnen. Konsekvenserna bedöms exakt i en konsekvensbedömning beträffande vattendrag och fiskbestånd enligt vattenlagen samt i ansökningsplanen. Fiskbestånd/fiske En utredning av lekområden görs och enkäten bland fiskarna utökas. För att trygga laxens vandringsleder har en ny avgränsning av projektet gjorts så att det ligger helt utanför de fredningsområden som inrättats som skydd för laxens vandring. De kraftverksenheter som har avlägsnats ur planen låg längre söderut, varvid fredningsområdena gick delvis genom vindkraftsparken. Undersökningarna av laxens vandringsleder behandlades på ett möte med Lapplands ELY-central 29.5.2012. På mötet beslöts om en utredning av möjligheten att inleda forskningssamarbete för att utreda laxens vandringsleder och inverkan av elektromagnetiska fält från sjökablarna. Det skulle vara fråga om grundforskning, och då skulle det vara naturligast att forskningsprojektet leds av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet (VFFI). För finansiering av forskningen skulle det vara mest ändamålsenligt att ansöka om EUfinansiering så att projektets egenfinansiering ordnas med finansieringsandelar som de olika vindkraftsbolagen sinsemellan kan komma överens om. Det skulle också vara bra att få med aktörer från den svenska sidan i forskningsprojektet. Rajakiiri Oy kan delta i projektet, om fler vindkraftsbolag också går med på att delta. Landskap Planutkastet var baserat på alternativ 2+ i miljökonsekvensbedömningen. Kraftverkens placering har preciserats och en landskapsutredning har gjorts beträffande de värden som påverkas i alternativ 2+ i miljökonsekvensbedömningen och de har kompletterats med fotomontage av landskapet sett från den svenska sidan. Då var det känt att vindkraftverkens placering ytterligare kommer att preciseras i samband med planförslaget, som därför får uppdaterade fotomontage av landskapet samt landskapsgranskningar och konsekvensbedömningar. I Emilia Weckmans guide Vindkraftverk och landskap nämns att 5 7 km är det avstånd där stora vindkraftverks dominerande ställning i landskapet småningom börjar minska. Detta är baserat på definitioner som har gjorts i de nordiska länderna och som i någon mån skiljer sig från varandra. Beträffande vindkraftverkens influenszoner dominerar ett kraftverk visuellt närzonen kring det mastliknande tornet fullständigt enligt utredningar i de nordiska länderna. Den här zonens storlek utgör cirka tre gånger kraftverkets höjd, dvs. för ett 100 m högt kraftverk inom 300 m avstånd och för ett 200 m kraftverk inom 600 m avstånd. Enligt undersökningar utgör dominanszonen, där ett vindkraftverk dominerar landskapsbilden, cirka 9 12 gånger dess höjd. Det betyder för ett 100 m högt kraftverk en dominanszon som sträcker sig maximalt 900 1200 m från kraftverket och för ett 200 m högt kraftverk sträcker sig dominanszonen kalkylmässigt maximalt 2400 m från kraftverket. Från dominanszonens yttre kant börjar den s.k. synlighetszonen, där kraftverket i allmänhet blir en del av landskapsbilden. Enligt detta syns ett vindkraftverk längre än bara inom dominanszonen, men kraftverket dominerar inte landskapsbilden. Vindkraftverkets synlighet varierar enligt växlande förhållanden i fråga om bl.a. väderförhållandena och tidpunkten på dygnet. Det har uppskattats att ett vindkraftverk under optimala förhållanden kan ses på upp till cirka 30 km avstånd. Enligt nordiska undersökningar är storleken av vindkraftverkens dominanszon inte entydig utan varierar 9

något i olika undersökningar. De dominanszoner som bestämts i nordiska undersökningar stannar under de 5 km som använts i bedömningen. Konsekvenser på den svenska sidan Beträffande konsekvenser på den svenska sidan fortsätter konsekvensbedömningen för de konsekvenser som berör det planerade naturreservatet och nationalparken på svenska sidan, rekreationen och landskapet i Sverige, och dessutom uppdateras utredningarna av buller och skuggeffekter. Användning av området för rekreation Planens konsekvensbedömning av användningen av området för rekreation fortsätter. Buller och skuggeffekter Planutkastet var baserat på alternativ 2+ i miljökonsekvensbedömningen. Kraftverkens placering hade preciserats och utredningar av buller och skuggeffekter hade gjorts utgående från värdena för alternativ 2+ i miljökonsekvensbedömningen. Då var det känt att vindkraftverkens placering ytterligare kommer att preciseras, när de miljömässiga och tekniska undersökningarna samt undersökningarna av havsbottnen framskrider till planförslagsfasen, och då ska också utredningarna av buller och skuggeffekter uppdateras. Fågelbestånd och Naturabedömning Informationen om fågelbeståndet kompletteras med bl.a. observationer om vår- och höstflyttningen 2012, taxering av rastande fåglar, observationer av flygningar i jakt på föda samt inventeringar av häckande fåglar på svenska sidan. Utgående från denna information preciseras konsekvensbedömningen beträffande fågelbeståndet och Natura 2000-områdena med beaktande av samverkan med andra vindkraftsprojekt i närregionen. Havsdäggdjur Taxeringarna av vikare år 2010 (rapport om viltstammarna 2010, resultat av viltuppföljning, www.rktl.fi, endast på finska) har rapporterats i planbeskrivningen. Nyare resultat finns ännu inte tillgängliga, vilket innebär att uppgifterna i planbeskrivningen är aktuella. Enligt VFFI:s undersökningar har vikarbeståndet i Bottenviken ökat betydligt från drygt 2000 stycken år 1988 till cirka 6100 år 2009. Den goda isvintern gjorde det möjligt att göra heltäckande taxeringar av östersjövikaren efter en lång paus. Taxeringsområdet kunde fördubblas år 2010 jämfört med tidigare undersökningar. Det totala resultatet blev 6525 vikare. Resultatet är jämförbart med tidigare års resultat, vilket tyder på att det nuvarande taxeringsområdets omfattning ger tillförlitligt resultat. Största delen, ca 75 % av vikarna, lever i Bottenviken och på cirka 10 km avstånd från planeringsområdet har Möyly sälskyddsområde inrättats. Bottenviken är ett viktigt reproduktionsområde för vikaren. Vid taxeringen av gråsäl 2010 räknades sammanlagt 642 individer i Bottenviken och Kvarken. Gråsälbeståndet i Östersjön består av sammanlagt 23 000 individer och de största bestånden finns i Finlands sydvästra skärgård, i mellersta Sverige och västra Estland. Bottenviken kan alltså anses vara ett marginellt förekomstområde för gråsäl. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och Östra Finlands universitet utreder i samarbete med lokala yrkesfiskare var östersjövikaren rör sig och hur den utnyttjar livsmiljön i Bottenviken. Avsikten är att speciellt undersöka hur vikaren påverkar yrkesfisket. De första åtta vikarna fick utrustning för satellituppföljning hösten 2011 (http://www.rktl.fi/tiedotteet/norppia_satelliittiseurannassa_peramerella.ht ml). Genom undersökningen får man aktuell information om var vikarna rör sig samt hur de använder sin tid i området. Resultaten av undersökningen är ännu inte tillgängliga, men de uppgifter som fås kan utnyttjas, om de hinner bli färdiga före tillståndsfasen. 10

De konsekvensbedömningar som gjorts är baserade på tillgängligt material om hur förekomsten av vikare påverkas av vindkraftsbyggande under byggtiden. I Danmark i projekten med de havsbaserade vindkraftsparkerna vid Horns Rev och i Nysted undersöktes hur byggskedet påverkade sälarna. I dessa undersökningar märktes inte att vindkraftsparken tydligt skulle ha påverkat sälarnas beteende. Enligt undersökningen fick pålningsarbetet vikarna att tillfälligt söka sig bort från området. På 4 km avstånd från vindkraftsparken i Nysted finns Røstrands sälskyddsområde. Enligt undersökningen vistades färre knubb- och gråsälar än normalt i skyddsområdet medan pålningsarbetet pågick, så man kan uppskatta att påverkan sträcker sig i en sektor på minst 4 km. Det finns inga närmare uppgifter om hur vikarna rör sig i realtid i Bottenviksområdet, så konsekvensbedömningen är till denna del endast generell. Uppgifter om sälarnas levnadssätt kan utnyttjas vid bedömning av konsekvenserna. Bottenviksområdet är ett viktigt reproduktionsområde för vikaren. Vikarna lever främst på fisk, bl.a. små stimfiskar samt i någon mån kräftdjur såsom spånakäring. Näringsbehovet beror på årstiden. På våren under parningen, när kutarna föds och under pälsömsningen äter sälarna ganska litet och utnyttjar energin i fettlagret som de har samlat på sig under året. Under försommaren ökar näringsförbrukningen kortvarigt, då de börjar samla ett nytt fettlager för följande fortplantningsperiod (t.ex. Mänttäri 2011). Enligt undersökningar består vikarnas föda i Bottenviken till ca 20 40 % av kräftdjur. Andelen kräftdjur i födan är som störst på hösten (t.ex. Mänttäri 2011). Stimfiskar i Bottenviken utgjorde ca 50 % av födan och havsfiskarnas andel var ganska liten i Bottenviken. Spånakäring är en viktig näringskälla speciellt under fortplantningstiden, då den är ett lätt och snabbt byte för vikaren. På vårarna i april samlas vikarna i stora flockar på isen för att ömsa päls, fastän de lever större delen av året i mindre kolonier. Vikarna är platstrogna djur. Unga vikare kan stryka omkring, men vuxna individer håller sig på sina kända områden. Enligt tidigare observationer kan speciellt bullret under byggtiden få vikarna att söka sig bort från området. Samtidigt kan bullret och grumlingen till följd av byggarbetet också få dem som utgör vikarens föda att söka sig bort från området. Åtgärder på havsbottnen är till skada för bottendjuren, bl.a. spånakäringen. På så sätt kan byggarbetet påverka vikarens näringskällor, om det finns viktiga födoområden för vikare på området. Platstroheten gör vikarna känsliga för alla slags förändringar. Speciellt fortplantningsperioden måste därför tryggas genom att byggarbetena förläggs till en annan tid. Det jämna bullret under driften bedöms däremot inte ha någon stor inverkan på vikarna. Möyly sälskyddsområde ligger så långt från planeringsområdet att bullret under byggtiden eller grumlingen av vattnet till följd av muddring/ deponering inte når till skyddsområdet. Bottenfaunan normaliseras småningom efter byggtiden och fiskarna återvänder till området. Därför blir inverkan på vikarnas eventuella födokällor kortvarig. 1.3 Närings-, trafik- och miljöcentralen (ELY-centralen) i Lappland: fiskemyndigheten Utlåtande Dnr 344/5721-2012 I planen har kontaktmyndighetens krav på tilläggsutredningar tillmötesgåtts genom komplettering av de fiskeriekonomiska utredningarna i form av en utredning av uppväxtområden baserad på nätprovfiske på de uppväxtområden som yrkesfiskarna uppgett samt genom en utredning av hur bullret från en sonderingsmaskin påverkar fiskarna. Utredningarna är inte tillräckliga. I planen stöder man sig fortfarande, liksom i MKB-beskrivningen, till stor del på resultat från undersökningar baserade på faktorer som avsevärt skiljer sig från förhållandena i Bottenviken. Vandringsfiskarnas leder har inte utretts. Utredningen kräver insamling av information från flera år och den måste baseras på uppgifter som samlas i terrängen med vetenskapliga metoder, till exempel genom telemetrisk upp- 11

följning. Användningen av projektets områden kan ha betydande naturekonomiska konsekvenser för fiskarnas och nejonögonens vandringsbeteende vid Torne älvs mynning. I planen har de riksomfattande målen för områdesanvändningen inte beaktats tillräckligt, speciellt beträffande natur- och kulturmiljöområdeshelheter att kustområdet ska bevaras som en betydelsefull områdeshelhet och älvarnas mynningsområden med deras naturekonomiska särdrag. Förslaget till delgeneralplan bör inte godkännas förrän utredningar om fiskarnas verkliga vandringsleder och hur sjökabelns elektromagnetiska fält påverkar fiskarnas beteende på planeringsområdet har gjorts och konsekvenserna bedömts. Den riktgivande placeringen av vindkraftverk nr 15 sydväst om Kuusiluoto ligger på en ryssjfiskeplats. Dessutom påpekar fiskemyndigheten att en riktgivande utmärkning av sjökablarna inte räcker till för att bedöma hurdana fiskeriekonomiska konsekvenser kablarna kommer att medföra. Delgeneralplanen ska kompletteras så att man kan se hur sjökablarna i verkligheten placeras på hela planområdet. Enbart en beskrivning av fiskarnas uppväxtområde är inte en tillräcklig utredning av hurdant fiske som förhindras på området. I planen har det inte alls utretts hur vindkraftsparken påverkar exempelvis vinterfisket samt säkerheten för fiskare som vintertid rör sig på isen. I planen har det inte heller utretts vilka åtgärder som krävs för att fisket ska kunna fortsätta. Mätningar av undervattensbullret från hejarsondering borde man göra själv eller i samarbete med andra vindkraftsprojekt längst inne i Bottenviken. Dessutom skulle det ha varit nödvändigt att också presentera de bullernivåer som uppkommer under vattnet vid pålning, som rent tekniskt motsvarar hejarsondering, eftersom man i samband med byggarbetet sannolikt också måste utföra brytnings-, pålnings- och sprängningsarbete som orsakar mycket buller. Bullerpåverkan under projektets byggtid berör med tanke på fiskbeståndet ett betydligt större område än vad planen låter förstå. Utgående från detta kräver fiskemyndigheterna att inga byggarbeten utförs på planområdet under den tid vandringsfiskarna vandrar till sina lekplatser i Torne älv, eftersom bullret, som kan få dem att söka sig bort, kan störa eller hindra fiskarnas vandring på projektområdet och även på ett större område i dess omgivning. Fiskemyndigheten upprepar sin åsikt att de olika projektens aktörer i Bottenviken borde samarbeta i större skala för att undersöka dessa frågor och samla information. De totala konsekvenserna av flera projekt med tanke på fiskenäringen i Bottenviken är nu baserade endast på antaganden. Själva vindkraftsparkens betydelse för fiskbeståndet och fisket är fortfarande oklar i delgeneralplanebeskrivningen. För konsekvensbedömningen har man inte i tillräcklig omfattning skaffat uppgifter om själva influensområdet, utan utredningarna stöds fortfarande alltför mycket på insamlad information från annat håll, även om det i och för sig är viktigt att presentera den information som finns tillgänglig. Fiskemyndigheten anser att de åsikter som presenterats i det här utlåtandet samt det som står i MarkByggL 39 2 momentet 8 punkten om att man ska värna om naturvärdena måste beaktas då avgöranden om planen sker och att bristfälliga uppgifter ska kompletteras för att planens laglighet ska kunna bedömas. 1.3.1 Planläggarens bemötande En utredning av lekområden görs och enkäten bland fiskarna utökas. För att trygga laxens vandringsleder har en ny avgränsning av projektet gjorts så att det ligger helt utanför de fredningsområden som inrättats som skydd för 12

laxens vandring. De kraftverksenheter som har avlägsnats ur planen låg längre söderut, varvid fredningsområdena gick delvis genom vindkraftsparken. Undersökningarna av laxens vandringsleder behandlades på ett möte med Lapplands ELY-central 29.5.2012. På mötet beslöts om en utredning av möjligheten att inleda forskningssamarbete för att undersöka laxens vandringsleder och inverkan av elektromagnetiska fält från sjökablarna. Det skulle vara fråga om grundforskning, och då skulle det vara naturligast att forskningsprojektet leds av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet (VFFI). För finansiering av forskningen skulle det vara mest ändamålsenligt att ansöka om EU-finansiering så att projektets egenfinansiering ordnas med finansieringsandelar som de olika vindkraftsbolagen kan komma överens om. Det skulle också vara bra att få med aktörer från den svenska sidan i forskningsprojektet. Rajakiiri Oy kan delta i projektet, om fler vindkraftsbolag också går med på att delta. En ny avgränsning av projektet har gjorts så att det ligger helt utanför de fredningsområden som inrättats som skydd för laxens vandring. De kraftverksenheter som har avlägsnats ur planen låg längre söderut, varvid fredningsområdena gick delvis genom vindkraftsparken. På planeringsområdet väntas ingen mera omfattande brytning eller sprängning ske. Den riktgivande platsen för kraftverk nr 15 i planutkastet flyttas bort från ryssjplatsen. I undersökningen av laxens vandringsleder i havsområdet har sökanden för avsikt att kartlägga möjligheterna för ett forskningsprojekt lett av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet och att olika vindkraftsbolag och eventuellt också aktörer från svenska sidan kunde delta i projektet. Man skulle kunna förse laxar med radio- eller satellitsändare och följa deras rörelser i havsområdet utanför Torneå. Man försöker också genom en telemetrisk undersökning få svar på hur de elektromagnetiska fälten från sjökablarna påverkar fiskarnas beteende på planeringsområdet. I undersökningen kunde man försöka följa beteendet hos laxar i närheten av sjökablarna från vindkraftverken i Ajos i Kemi när laxarna är på väg att vandra upp i Simojoki för att leka. Antalet vindkraftverk i planen har minskats. Minskningen gäller vindkraftverken i den södra delen av området. Därför har projektet helt avlägsnats från de fredningsområden som har inrättats för att skydda laxens lekvandring. Elöverföringskablarna korsar inte heller mera fredningsområdena. Vindkraftverkens placering i planen är fortfarande vägledande så att det vid behov går att flytta dem, när noggrannare uppgifter från bottenundersökningen eller andra faktorer kommer fram. En sådan faktor är exempelvis ryssjplatsen, som enligt uppgift ligger på en planerad kraftverksplats. Sökanden försöker få tag på noggrant GPS-material som Forststyrelsen och Lapplands ELY-central har samlat in om ryssjornas verkliga positioner på statens ryssjplatser. Enligt uppgifter från ELY-centralen 29.5.2012 skiljer sig läget för ryssjorna på statens regale-platser från de platser som anges på kartorna. Sökanden har inga sådana uppgifter sedan tidigare. Med nätprovfiske har man svarat mot det tidigare kravet i utlåtandena om att uppväxtområdena för de fiskar som förekommer i havsområdet utanför Torneå ska utredas. I undersökningen utreddes utgångssituationen, alltså fiskarternas förekomstområden och mängdförhållanden i området. Sökanden vill på inget sätt hindra fiske på vindkraftsparkens område. Elöverföringskablarna mellan kraftverken samt mellan fastlandet och kraftverken kommer att dras i bottnen så att de inte utgör hinder för båttrafik eller ankring. Det kommer fortsättningsvis att gå att fiska på området. Kraftverken placeras på cirka 600 meters avstånd från varandra, så det finns utrymme att lägga ut också stora fiskeredskap i området. För att trygga vinterfiskets säkerhet utreder sökanden olika tekniska lösningar så att de som rör sig på området på vårvintern kan varnas för eventuell is som samlats på kraftverkens rotorblad. Mest typiskt bildas det is på våren under vindstilla nätter och den lossnar på morgonen, då rotorn börjar snurra igen. Möjliga lösningar kan också vara t.ex. varningsljus och att 13

kraftverken startas programenligt först efter visuell granskning, om en nedisningsdetektor under natten har noterat isbildning på rotorbladen. Enligt nuvarande plan för projektet finns inget behov av brytning genom sprängning. Kraftverken kommer inte att grundläggas genom pålning utan med hjälp av kassuner som man har att flyta till platsen och sedan fyller på platsen. Bullret från borrsondering eller hejarsondering för de geotekniska undersökningarna av havsbottnen är mycket lägre än bullret från pålning. Därför anser planläggaren att det inte är nödvändigt att utreda bullerolägenheterna från pålning. Planläggaren anser att bullret under byggtiden är ett betydligt mindre problem än grumlingen från muddringsarbetet med tanke på områdets fiskbestånd och fiske. Olägenheterna av grumlingen med tanke på fiskbeståndet utreds genom en kartläggning av yngelproduktionsområden med hjälp av yngelnotfiske i området nästa sommar. Ökad grumling och sedimentation är till skada för fiskar som leker i området, eftersom den fasta substans som sprids i vattnet under muddringen försvårar romkornens och ynglens syreupptagning. För dem som fiskar innebär grumlingen att näten blir nedsmutsade, vilket försämrar fångsten. Dessutom kan grumlingen få fiskarna att söka sig bort från området, och då måste de som fiskar också söka sig någon annanstans för att fiska. Grumlingen till följd av muddringen kan minskas med olika tekniska konstruktioner så att arbetsplatsen isoleras från det övriga havsområdet. Sådana lösningar kan vara bl.a. en draperikonstruktion av tyg eller av bubblor som produceras med tryckluft kring arbetsplatsen. Tidpunkten för arbetena ska i mån av möjlighet anpassas till fiskarnas lekvandring så att störande verksamhet inte pågår under den tid som är känslig med tanke på naturen. Sökanden kommer att utreda möjligheterna till forskningssamarbete med andra vindkraftsprojekt och statens forskningsinstitut, alltså Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet. Genom ett grundforskningsprojekt i samarbete med andra har sökanden för avsikt att skaffa information om influensområdet och uttryckligen förhållandena i Bottenviken. 1.4 Flygstaben Utlåtande 9.1.2012 Flygstaben konstaterar att man i delgeneralplanen har tagit god hänsyn till Försvarsmaktens verksamhet. Flygstaben har inget att anmärka på delgeneralplanen för en havsvindpark utanför Röyttä i Torneå. 1.4.1 Planläggarens bemötande Utlåtandet antecknas för kännedom. 1.5 Gränsbevakningsväsendet Utlåtande 5.1.2012 Västra Finlands Sjöbevakningssektion har inget att anmärka på utkastet till delgeneralplan. 1.5.1 Planläggarens bemötande Utlåtandet antecknas för kännedom. 1.6 Museiverket Utlåtande 31.1.2012 På landområdet i delgeneralplanen för en havsvindkraftspark utanför Röyttä finns enligt fornlämningsregistret inga kända fasta fornlämningar. Ett objekt i närområdet, som nämns i planbeskrivningen, har konstaterats vara förstört. Planen påverkar därför inte något arkeologiskt kulturarv på land, men det kan eventuellt påverka submarint arkeologiskt kulturarv. 14

Museiverket har i sitt utlåtande om programmet för miljökonsekvensbedömning och konsekvensbeskrivningen av Röyttä havsvindpark i Torneå betonat vikten av att en arkeologisk undervattensinventering görs innan bygget påbörjas. Endast genom en inventering kan man försäkra sig om att tidigare okända submarina fornlämningar och den information de innehåller inte förstörs i samband med vindkraftsprojektet. Behovet av en undervattensinventering har beaktats på lämpligt sätt i de allmänna bestämmelserna i planutkastet. Museiverket föreslår att vindkraftsparkens inverkan på fornlämningar ändras på följande sätt: Planen kan påverka eventuella submarina fornlämningar, eftersom planen ger möjlighet till byggande i vattnet på ett område där det inte finns systematisk inventeringsinformation. Skadliga konsekvenser förhindras genom att en arkeologisk undervattensinventering görs innan byggprojektet förverkligas. Inventeringen planeras och genomförs tillsammans med arkeologiska experter. 1.6.1 Planläggarens bemötande Planbeskrivningens konsekvensbedömning beträffande fornlämningar ändras till den formulering Museiverket föreslår och planbestämmelsen om en submarin inventering kompletteras på basis av utlåtandet från Lapplands närings-, trafik- och miljöcentral. 1.7 Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Utlåtande 27.1.2012 Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet har tidigare framfört sina synpunkter på projektet i samband med både miljökonsekvensbedömningsprogrammet och konsekvensbeskrivningen. De aspekter om fiskerinäringen som då togs upp har nästan inte alls beaktats i den nuvarande planbeskrivningen. Det som är nytt jämfört med tidigare är utredningen av fiskarnas uppväxtområden och undersökningen av hur sonderingsbuller påverkar fiskarna. Dessa utredningar ger ingen väsentlig ny information, även om de visar att man har fäst mera vikt vid fiskarna än tidigare. Vid en granskning av utredningen av uppväxtområden måste man konstatera att nätfiske är selektivt och det ger en annan bild av fiskbeståndet än till exempel ryssjfiske. Planbeskrivningen saknar uppgifter om konsekvenserna för områdets bestånd av vandringssik samt nejonöga under vindkraftsparkens byggtid och drift. Uppföljningen av hur projektet förverkligas är enligt forskningsinstitutet otillräcklig i fråga om fiske och fiskbestånd. En vindkraftspark borde inte byggas på detta område, som är viktigt för fiskerinäringen, utan att aktören förbinder sig till en omfattande undersökning av fiskbeståndet. Beträffande konsekvenser för fågelbeståndet tar planutkastet god hänsyn till Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets tidigare anmärkning. Det valda planeringsalternativet kan rekommenderas, eftersom det avgränsar planeringsområdet så att det blir tillräckligt begränsat med tanke på flyttfåglarna. 1.7.1 Planläggarens bemötande Planläggaren känner till att nätfiske ger en selektiv bild av fiskbeståndet. Provfiske med nät för att få en allmän översikt anses dock numera vara en standardmetod i undersökningar av fiskbeståndet. Området är ett viktigt laxfiskeområde, vilket är känt. Yrkesfiskarnas ryssjfångster följs upp av ELYcentralen, men det finns ganska litet uppföljningsinformation om övriga arter. Därför ansågs nätprovfiske motsvara det behov som framkommit i tidigare utlåtanden om att fiskarnas uppväxtområden borde utredas. Enligt resultaten motsvarade yrkesfiskarnas uppgifter om fiskarnas förekomstområden ganska väl den information som provfisket gav. 15

Under byggtiden begränsas olägenheterna för havsmiljön enligt planläggarens åsikt främst till ökad grumlig av havsvattnet till följd av muddringarna. Vandringssiken är en viktig fiskart som vandrar upp i Torne älv för att leka. Sikfisket i älvområdet har långa traditioner. Muddringarna i samband med att vindkraftsparken byggs kommer att grumla havsvattnet i närheten av muddringsplatserna, vilket kan ändra vandringssikens vandringsleder under byggtiden. Byggområdet omfattar dock endast ett litet område åt gången i havsområdet utanför Torneå. Då har vandringssiken utrymme att fortsätta sin vandring genom att väja för arbetsområdet under sin vandring mot älven där den ska leka. Vandringssiken leker i älven, vilket innebär att vindkraftsprojektet inte påverkar dess reproduktion. Det skulle också gå att undersöka vandringssikens vandringsleder genom telemetrisk uppföljning. Sökanden utreder möjligheterna till samarbete så att ett omfattande forskningsprojekt kan ordnas i området. Torne älv är inte en av de viktigaste älvarna för nejonögonens lek utan mest nejonögon förekommer i sydligare åar och älvar vid Bottniska viken. Nejonögonen är till skillnad från laxarna inte heller trogna sin hemälv utan kan också vandra upp i andra älvar och åar för att leka. Byggåtgärderna och muddringarna kan störa nejonögonens vandring i området och minska mängden nejonögon som vandrar upp i Torne älv för att leka, men byggandet bedöms dock inte orsaka kännbara olägenheter för nejonögonens vandring upp i Torne älv, eftersom det är känt att nejonögonen vanligen vandrar upp i älven mellan augusti och oktober. Byggåtgärderna kommer troligen att ske i september oktober, så nejonögonen är vid det laget sannolikt redan nära älvmynningen, alltså så långt borta att de inte störs av byggarbetet. En utredning av lekområden görs och enkäten bland fiskarna utökas. För att trygga laxens vandringsleder har en ny avgränsning av projektet gjorts så att det ligger helt utanför de fredningsområden som inrättats som skydd för laxens vandring. De kraftverksenheter som har avlägsnats ur planen låg längre söderut, varvid fredningsområdena gick delvis genom vindkraftsparken. Undersökningarna av laxens vandringsleder behandlades på ett möte med Lapplands ELY-central 29.5.2012. På mötet beslöts om en utredning av möjligheten att inleda forskningssamarbete för att undersöka laxens vandringsleder och inverkan av elektromagnetiska fält från sjökablarna. Det skulle vara fråga om grundforskning, och då skulle det vara naturligast att forskningsprojektet leds av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet (VFFI). För finansiering av forskningen skulle det vara mest ändamålsenligt att ansöka om EU-finansiering så att projektets egenfinansiering ordnas med finansieringsandelar som de olika vindkraftsbolagen kan komma överens om. Det skulle också vara bra att få med aktörer från den svenska sidan i forskningsprojektet. Rajakiiri Oy kan delta i projektet, om fler vindkraftsbolag också går med på att delta. Informationen om fågelbeståndet kompletteras med bl.a. observationer av vår- och höstflyttningen 2012, taxering av rastande fåglar, observationer av flygningar i jakt på föda samt inventeringar av häckande fåglar på svenska sidan. Utgående från denna information preciseras konsekvensbedömningen beträffande fågelbeståndet och Natura 2000-områdena med beaktande av samverkan med andra vindkraftsprojekt i närregionen. 1.8 Fingrid Oyj Utlåtande 31.1.2012 Fingrid har inget att anmärka om utkastet till delgeneralplan. 1.8.1 Planläggarens bemötande Utlåtandet antecknas för kännedom. 16

1.9 Haparanda stad Utlåtande 1.2.2012 Samhällsbyggnadsnämnden har i sitt tidigare utlåtande om programmet för deltagande och bedömning konstaterat att byggandet av vindkraftsparken främjar Haparandas miljömål för begränsning av klimatpåverkan. Vindkraftverken främjar användningen av förnybar energi, minskar beroendet av fossil energi och främjar ett hållbart samhälle. Landskapsbilden påverkas, men bullret borde inte orsaka miljöproblem på svenska sidan. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att om det finns bosättning inom 5 kilometers radie från vindkraftverken, borde intensiv belysning riktas så att den inte träffar marken på mindre än 5 kilometers avstånd. 1.9.1 Planläggarens bemötande Vindkraftverkens placering preciseras ytterligare i samband med planförslaget, som därför kommer att få uppdaterade fotomontage av landskapet samt landskapsgranskningar och konsekvensbedömningar och även bedömningar av skuggeffekter och buller. För att få uppföra konstruktioner, byggnader och märken som är mer än 30 meter höga krävs enligt luftfartslagen (1194/2009) 165 flyghindertillstånd beviljat av Trafiksäkerhetsverket (TraFi). Områdets innehavare ansöker om tillstånd. Till ansökan bifogas utlåtande av den som erbjuder flygtrafiktjänster, dvs. Finavia. Om flygsäkerheten inte äventyras och flygtrafikens smidighet inte störs, kan Trafiksäkerhetsverket ge tillstånd att montera upp hinder. I flyghindertillståndet anges hindrets maximihöjd räknat från markytan. Hindret ska markeras och utrustas med flyghinderljus enligt myndighetstillståndets villkor. Vindkraftverkens flyghinderljus har diskuterats och Lauri Tarasti har i sin utredning Tuulivoimaa edistämään ( Så här främjas vindkraften, endast på finska) 13.4.2012 föreslagit att Trafiksäkerhetsverket Trafi tillsammans med Finavia ska utreda om de nuvarande bestämmelserna och villkoren för vindkraftverkens belysning enligt flyghindertillstånden är ändamålsenliga beträffande styrka och placering och om de är internationellt jämförbara. I planläggningen kan man inte påverka flyghinderljusens riktning eller styrka. 1.10 Norra tulldistriktet Utlåtande 28.12.2011 Norra tulldistriktet har inget att anmärka om utkastet till delgeneralplan för Röyttä havsvindpark. 1.10.1 Planläggarens bemötande Utlåtandet antecknas för kännedom. 1.11 Tornion Energia Oy Utlåtande 3.1.2012 Tornion Energia Oy har inget att anmärka om utkastet till delgeneralplan för Röyttä havsvindpark. 1.11.1 Planläggarens bemötande Utlåtandet antecknas för kännedom. 1.12 Finavia Oyj Utlåtande 17.1.2012 Finavia Oyj förutsätter att flyghinderförfarandet enligt luftfartslagen 165 beaktas i den fortsatta planeringen. 17

Delgeneralplanens bestämmelse för beteckningen tv ska kompletteras med ett omnämnande förutsatt att vindkraftverkets totalhöjd över havsytan inte överstiger luftfartsmyndighetens höjdbegränsningar. I de allmänna bestämmelserna ska dessutom konstateras att Innan varje enskild vindkraftverksenhet byggs ska flyghindertillstånd sökas enligt luftfartslagen (1194/2009) 165. De uppgifter om antal meter som anges i planutkastets tv-bestämmelser och i de allmänna bestämmelserna motsvarar inte nödvändigtvis villkoren i flyghindertillståndet. Slutgiltig säkerhet om eventuella höjdbegränsningar för de anläggningar som ska byggas och andra villkor med tanke på flygtrafiken fås först i flyghindertillståndsprocessen enligt luftfartslagen 165. 1.12.1 Planläggarens bemötande Vindkraftsområdets tv- och allmänna bestämmelser kompletteras enligt Finavia Oyj:s utlåtande. 1.13 Trafikverket, Sjöavdelningen, Västra Finlands farledsenhet Utlåtande 30.1.2012 Trafikverkets Farledsenhet har i det här stadiet inget att anföra om utkastet till delgeneralplan för Röyttä havsvindpark. I delgeneralplanebeskrivningen har man med tillräcklig noggrannhet beaktat de existerande farlederna, vattentrafiken i och utanför farlederna, konsekvenserna av sjökablar för elöverföringen med tanke på farlederna och trafiken i vattenområdet samt för vattentrafikens trafiksäkerhet. I delgeneralplanen har man också beaktat och med tillräcklig noggrannhet specificerat konsekvenserna av havsvindparkens byggfas och drift med tanke på vattentrafiken på det område som planläggs. Trafikverket har för närvarande inga planerade eller kända kommande ändringar av handelssjöfartens existerande farleder eller farleder med litet djup inom det område som utkastet till delgeneralplan gäller eller i dess omedelbara närhet. Farledsenheten deltar gärna i möten eller andra samråd som ordnas om planläggningsfrågor. 1.13.1 Planläggarens bemötande Utlåtandet antecknas för kännedom. 1.14 TUKES, Säkerhets- och kemikalieverket Utlåtande 23.1.2012 Vindkraftverken placeras 1 4 km från strandlinjen på cirka 5 12 meter djupt vatten. I planutkastet har influensområdet för eventuella kast (is, rotorblad som lossnar) från kraftverken inte bedömts. Rutten för fartyg som kommer till hamnen och ruttens säkerhet liksom farledernas säkerhet är det också skäl att på ett dokumenterat sätt bedöma (jfr s. 34). Det föreligger en sannolikhet för att kast ska uppstå och den måste fastslås. Därför är det nödvändigt att bedöma hur kast påverkar människornas, miljöns och egendomens säkerhet. Konsulteringszonen enligt Seveso II-direktivet nämns, men det har inte bedömts hur en eventuell olycka på Outokumpu Stainless Oy eller Neste Oil Oyj påverkar bl.a. vindkraftverkens drift. I planen ska dessa frågor dokumenteras mera djupgående och deras påverkan i olika situationer ska beaktas ömsesidigt. Säkerhetsteknikcentralens namn är sedan 1.1.2011 Säkerhets- och kemikalieverket. 18

1.14.1 Planläggarens bemötande En beskrivning om konsekvenserna av eventuella kast (bl.a. beaktande av isbildning) med tanke på människornas levnadsförhållanden och säkerhet läggs till i planbeskrivningen. Möjligheten för isbildning följs redan nu noggrant upp vid de 8 kraftverken och då de nya tas i drift. Vindkraftverken har en väderstationsenhet försedd med mätutrustning som analyserar underkyld luft. Utrustningen larmar vindkraftverkens driftskontrollsystem om klimatet förändras och det finns en verklig risk för isbildning. Efter larmet stoppas kraftverket automatiskt. På rotorbladen och i växellådans lager har vindkraftverken också vibrationsmätningsdetektorer som i händelse av isbildning ger larm och stoppar kraftverket. En tredje säkerhetsåtgärd är att reglersystemets program gör beräkningar som visar isbildningen i förhållande till vinden och kraftverkets elmatningskapacitet. Vid islarm ska situationen undersökas på platsen. Beträffande eventuella olyckor bedöms konsekvenserna. Myndighetens namnändring beaktas i planbestämmelserna och -beskrivningen. Mest typiskt bildas det is på våren under vindstilla nätter och den lossnar på morgonen, då rotorn börjar snurra igen. Möjliga lösningar kan vara t.ex. varningsljus och att kraftverken startas programenligt först efter visuell granskning, om en nedisningsdetektor under natten har noterat isbildning på rotorbladen. Konsulteringszonen enligt Seveso II-direktivet: Olyckor vid de kraftverk som delgeneralplanen gäller anses inte orsaka någon risk för Outokumpu Stainless Oy eller Neste Oyj. Vindkraftverken är obemannade förutom vid service och de ligger så långt ute i havsområdet att en eventuell eldsvåda i kraftverken, rotorblad som lossnar eller någon annan olycka inte kan anses påverka verksamheten vid Outokumpu Oy eller Neste Oyj på industriområdet i Röyttä. Sjötrafiken i farlederna utsätts inte för några olycksrisker. Trafikverkets Sjöavdelning, Västra Finlans farledsenhet har i sitt utlåtande konstaterat att man i delgeneralplanebeskrivningen med tillräcklig noggrannhet har beaktat de existerande farlederna, vattentrafiken i och utanför farlederna, konsekvenserna av sjökablar för elöverföringen med tanke på farlederna och trafiken i vattenområdet samt vattentrafikens trafiksäkerhet. I delgeneralplanen har man också beaktat och med tillräcklig noggrannhet specificerat konsekvenserna av havsvindparkens byggfas och drift med tanke på vattentrafiken på det område som planläggs. På motsvarande sätt anses en olycka eller storolycka i Outokumpu Oyj:s eller Neste Oyj:s verksamhet inte medföra problem för vindkraftverken. Däremot kan ett avbrott i elstationens funktion i Röyttä orsaka en ekonomisk risk för vindkraftsparken. 1.15 Torneå, Keminmaa och Tervola miljönämnd Utlåtande 17.1.2012 Innan projektet förverkligas ska alla konsekvenser av vindkraftsparkens byggverksamhet och drift med tanke på miljön och speciellt vattennaturen vara tillräckligt utredda så att det går att beakta hur de ska förhindras och minimeras då projektet förverkligas. Den fortsatta planeringen av projektet och byggandet ska ske på ett sådant sätt att projektet orsakar så små olägenheter som möjligt för områdets vattennatur, fåglarna i omgivningen samt fritidsbosättningen i projektets influensområde, speciellt beträffande buller och blinkande effekter. 1.15.1 Planläggarens bemötande I planläggningen beaktas resultaten av vindkraftsprojektets miljökonsekvensbedömning samt de utredningar som gjorts och görs under planläggningens gång och resultaten av dem. Bland annat utredningarna om fåglar, fiskar, landskap, buller och skuggeffekter fortsätter. Utredningsarbetet och planeringen av vindkraftsprojektet fortsätter också i samband med tillståndsprocesserna. 19

1.16 Ornitologiska föreningen Kemi-Tornion lintuharrastajat Xenus Ry Utlåtande 29.1.2012 Vår förening anser att den presenterade delgeneralplanen för en havsvindpark utanför Röyttä är genomförbar med tanke på fåglarna, eftersom området inte ligger vid Norra Finlands viktigaste flyttleder vid Torne älv, Kemi älv och havskusten. På planområdet finns inte heller några viktiga häckningsplatser för havsfåglar och samlingsplatser för flyttfåglar. Vindkraftverken är dock inte problemfria med tanke på fåglarna. Under perioden med öppet vatten rör sig speciellt grågäss, änder, måsar och tärnor hela tiden i området. En fiskgjuse fiskar också ofta i området. För att utreda kollisionsrisken föreslår vi att informationen om fåglarna ska kompletteras med omfattande observationer av flyttfåglarna. 1.16.1 Planläggarens bemötande Informationen om fågelbeståndet kompletteras med bl.a. observationer om vår- och höstflyttningen 2012, taxering av rastande fåglar, observationer av flygningar i jakt på föda samt inventeringar av häckande fåglar på svenska sidan. Utgående från denna information preciseras konsekvensbedömningen beträffande fågelbeståndet och Natura 2000-områdena med beaktande av samverkan med andra vindkraftsprojekt i närregionen. 1.17 Båtklubben Tornion veneseura ry, föreningen Pursi 82 och byföreningen Puuluodon kyläyhdistys Utlåtande 31.1.2012 Dessa föreningar motsätter sig Rajakiiri Oy:s planer på att utvidga vindkraftsområdet till havsområdet vid Kuusiluoto. Det närmaste havsområdet utanför båtcentret borde inte planläggas som vindkraftsområde. Utkastet till delgeneralplan avviker från fullmäktiges beslut år 2009, där större alternativ på området behandlades och utvidgningspilarna togs bort från tv-området. Kontaktmyndigheten anser att de större alternativen står i strid med de riksomfattande målen för markanvändningen. För utvidgningen av området hänvisar den projektansvariga i planbeskrivningen punkt 5.3 till MarkByggL 32, att grundläggningsförhållandena på havsbottnen, fredningsområdet samt båtfarlederna minskar antalet kraftverk. Det kan inte vara en hållbar motivering, eftersom fredningsområdena och båtfarlederna har funnits tiotals år innan Miljöministeriet fastställde landskapsplanen för vindkraft 16.6.2005. Den planerade vindkraftsparken förstör definitivt havsområdet vid Kuusiluoto, där landskapet är en del av Torne älvs mynningsområde och har långa traditioner. I MarkByggL 132/1999 24.1 konstateras att man vid älvarnas mynningsområde ska fästa särskild vikt vid landskapet och naturhushållningens särdrag, i placeringen av byggnationen tryggas naturens regionala representativitet som är specifik för en landhöjningskust. Projektet står i strid med ovannämnda lag. Ön Kuusiluoto är friluftsområde i landskapsplanen och får inte tas med i vindkraftsområdet. Att bygga vindkraftverk nästan på småbåtshamnens område i Letto kullkastar alla våra utvecklingsprojekt för att främja båtlivskulturen i Torneå. Det är mycket svårt att bygga fundament för vindkraftverk på vindkraftsparkens område. Det är stora mängder mjuka jordmassor som måste avlägsnas. Var ska jordmassorna lagras? Det går inte att sprida ut dem på havsbottnen. Alla utlåtanden beträffande bottenfaunan och annat i samband med MKButredningen måste bedömas på nytt. 20