Gruppsammanträden för politisk beredning i partigrupperna sker före sammanträdet enligt följande:

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2015-08-25 Sociala omsorgsnämndens ledamöter och ersättare kallas härmed till sammanträde i Säven, Sociala omsorgsförvaltningen, Bryggaregatan 15, plan 5, tisdagen den 25 augusti, kl. 18.00. Sammanträdet inleds med genomgång och beslut av sekretessärenden kl. 18.00 ca 18.05. Sociala omsorgsnämndens öppna sammanträde börjar ca kl. 18.05. Det öppna sammanträdet inleds med allmänhetens frågestund ca kl. 18.05 18.35. YVONNE PERSSON Ordförande ANNIKA ANDERSSON Förvaltningschef Sociala omsorgsnämndens sammanträde är öppet för allmänheten. Nämndens sammanträde hålls dock alltid inom stängda dörrar i ärenden som avser myndighetsutövning eller omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (Kommunallagen 6 kap 19 a ). Gruppsammanträden för politisk beredning i partigrupperna sker före sammanträdet enligt följande: Rödgröna i sammanträdesrum Granen (plan 5), kl. 16.30 Alliansen i sammanträdesrum Tallen (plan 5), kl. 16.30 Sverigedemokraterna i sammanträdesrum Sälgen (plan5), kl. 16.30 Förhinder anmäls alltid till: Petra Grönhaug, tfn 033-35 73 47, eller via e-post: petra.gronhaug@boras.se

KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2015-08-25 FÖREDRAGNINGSLISTA SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN 2015-08-25 1. Upprop och val av protokolljusterare (Förslag: Wiwi Roswall med Ernad Suntic som ersättare, Justeringsdatum: torsdagen den 27 augusti 2015) 2. Sekretessärenden 2.1 Yttrande angående ej verkställt beslut (Läggs på bordet) 2014/SON0064 3. Administrativa ärenden: 3.1 Förvaltningschefen informerar 3.2 Månadsuppföljning och prognos tom juli (Bilaga) 2015/SON 0036 3.3 Budget 2016 (Bilaga) 2015/SON0077 3.4 Beslut kring Ett gott liv (Bilaga) 2015/SON0072 3.5 Remiss: Förslag till förändring av upphandlande myndighet, ändringar av direktupphandlingsgränser och begränsningar i direktupphandlingsförfarande (Bilaga) 2015/SON0079 3.6 Redovisning av inkomna synpunkter (Bilaga) 2015/SON0023 3.7 Detaljplan för Sjömarken, del av Räveskalla 1:25 m.fl. Borås Stad (Bilaga) 2015/SON0085 3.8 Detaljplan för Brämhult 4:2 m.fl. (Kärrabacken) Borås Stad (Bilaga) 2015/SON0087 3.9 Fadderpolitiker till Borås Stads Ungdomsråd (Bilaga) 2015/SON0088 3.10 Medborgardialog 2015 (Bilaga) 2015/SON0089 4. Anmälningsärenden: 4.1 Redovisning av delegationsbeslut (Bilaga) 4.2 Redovisning av inkomna och avgivna skrivelser (Bilaga) 5. Övrigt

1 (1) 2015-08-25 Dnr 2015/SON 0036 Handläggare Jonas Ringström Nämnduppföljning tom juli Sociala omsorgsnämnden har en budget på 677 099 tkr för 2015, nämnden har tillåtelse att använda 2 000 tkr av ackumulerat resultat. Prognosen som är framtagen efter juli månad visar på en nettokostnad på samma belopp. Det innebär att nämnden ligger på ett prognostiserat nollresultat för 2015. I prognosen är alla reserver förbrukade så det krävs stor återhållsamhet och restriktivitet under resten året. Förslag till beslut Sociala omsorgsnämnden beslutar att fastställa upprättad budgetuppföljning med helårsprognos och översända den till Kommunstyrelsen och Stadsrevisionen. SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef SOCIALA OMSORGSFÖRVALTNINGEN POSTADRESS BESÖKSADRESS WEBBPLATS E-POST 501 80 Borås Bryggaregatan 15 boras.se socialomsorg@boras.se

Månadsuppföljning juli Sociala omsorgsnämnden

1 Inledning Avvikelsen mot budget efter juli månad är 13 009 tkr motsvarande siffra efter samma månad 2014 var 15 854 tkr. Inom myndighetssidan finns obetalda kostnader som hör till perioden på ca 10 000 tkr, (entreprenader, daglig verksamhet enligt LOV samt köpta tjänster av stadsdelarna). Nämnden har också erhållit priopengar för psykisk ohälsa motsvarande 1 700 tkr för 2015. Nämnden har tillåtelse att använda 2 000 tkr av det ackumulerade resultatet för bl.a. engångskostnader vid flytten till Vulkanus. Kostnaderna för institutionsvård inom Individ- och familjeomsorg är inte i balans med budgetmålen. Det är externa placeringar som är kostnadsdrivande. Ett strukturarbete pågår för att i högre grad nyttja familjehemsvård och öppenvårdsinsatser vilket på sikt ger lägre kostnader. Inom närvårdssamverkan med grund i Hälso- och sjukvårdsavtalet och specifika överenskommelser pågår en översyn i VästKom. Översynen förväntas reglera samfinansiering för placeringar inom socialpsykiatrin vars kostnader idag nästan uteslutande bekostas av kommunen. Brist på bostäder försvårar för gruppen hemlösa. Viten gällande personer med LSS beslut som inte kan verkställas förväntas under året. Boendestödsinsatser ökar i antal med fler timmar. Ett arbete pågår för att nå högre effektivitet. I insatsen personlig assistans enligt LSS ökar antalet timmar och det finns också en ökning i personlig assistans enligt SFB. Hög rörlighet på chefsnivå och i handläggargrupp LSS påverkar arbetsmiljön inom berörda verksamheter. 2 Nämndens verksamhet 2.1 Resultat Ekonomiskt sammandrag Tkr Utfall 2014-07 Utfall 2015-07 Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Tkr Statsbidrag 1 026 33 3 143 3 143 0 Avgifter och övriga intäkter 194 914 181 055 326 356 326 356 0 Summa intäkter 195 940 181 088 329 499 329 499 0 Personal -241 219-248 249-447 743-447 743 0 Lokaler -17 810-16 020-25 630-25 630 0 Övrigt -302 675-303 071-528 360-535 157-6 797 Kapitalkostnader -171-237 -68-68 0 Summa kostnader -561 875-567 577-1 001 801-1 008 598-6 797 Buffert (endast i budget) -6 797 6 797 Nettokostnad -365 935-386 489-679 099-679 099 0 Kommunbidrag 381 790 398 331 677 099 677 099 0 Resultat efter kommunbidrag 15 855 11 842-2 000-2 000 0 Godkänt ianspråktaget ackumulerat resultat 1 167 2 000 2 000 0 Resultat jfr med tillgängliga 15 855 13 009 0 0 0 Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning juli 2(10)

Tkr medel Utfall 2014-07 Utfall 2015-07 Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Tkr Ackumulerat resultat Godkänt ianspråktaget ackumulerat resultat är i utfallet 7/12 Resultatanalys 2.2 Budgetavvikelse och verksamhetsanalys Verksamheternas nettokostnader Tkr Gemensam administration Utfall 2014-07 Utfall 2015-07 Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Tkr Intäkt 2 417 289 51 191 140 Kostnad -12 822-16 471-24 207-24 644-437 Nettokostnad -10 405-16 182-24 156-24 453-297 IFO Vuxen Intäkt 10 586 9 413 14 468 14 468 0 Kostnad -47 048-49 006-81 515-83 215-1 700 Nettokostnad -36 462-39 593-67 047-68 747-1 700 Vård och omsorg i ordinärt boende Intäkt 7 362 6 113 19 149 19 149 0 Kostnad -37 296-36 568-71 233-73 233-2 000 Nettokostnad -29 934-30 455-52 084-54 084-2 000 Vård och omsorg i särskilt boende Intäkt 6 115 5 479 3 686 3 686 0 Kostnad -44 853-46 531-79 723-82 223-2 500 Nettokostnad -38 738-41 052-76 037-78 537-2 500 Insatser enl LSS och LASS Intäkt 169 461 159 793 292 144 292 144 0 Kostnad -415 549-415 401-739 946-740 246-300 Nettokostnad -246 088-255 608-447 802-448 102-300 Övrig vård o omsorg för äldre och funktionshindrade Intäkt 0 0 0 0 0 Kostnad -4 305-3 601-5 176-5 176 0 Nettokostnad -4 305-3 601-5 176-5 176 0 Buffert Intäkt Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning juli 3(10)

Tkr Utfall 2014-07 Utfall 2015-07 Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Tkr Kostnad -6 797 6 797 Nettokostnad -6 797 6 797 Intäkt Kostnad Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Totalt Intäkt 195 941 181 087 329 498 329 638 140 Kostnad -561 873-567 578-1 008 597-1 008 737-140 Nettokostnad -365 932-386 491-679 099-679 099 0 2.2.1 Gemensam administration De åtgärder som gjordes förra året i samband med handlingsplan för anpassningsåtgärder ger resultat även i år och nämnden räknar med nollresultat trots en del engångskostnader i samband med flytten till Vulcanus. Nämnden har fått tillåtelse att använda 2 000 tkr av ackumulerat resultat för bl.a. engångskostnader för Vulcanus. 2.2.2 IFO Vuxen 2.2.2.1 Myndighetsutövning Väsentliga budgetavvikelser och orsaker Det finns ett underskott gentemot budget vad gäller institutionsvård, boende för psykiskt funktionshindrade, öppenvård för vuxna missbrukare samt familjehem. Orsaker är allt svårare former av samsjuklighet i samband med psykisk sjukdom och missbruksproblem vilket har inneburit svårigheter att ge insatsen på hemmaplan. Antal LVM ligger på en jämn nivå men placeringarna är kostsamma, allt fler ärenden gränsar till prövning enligt LVM på grund av svårare former av missbruk. Åtgärder Det pågår ett långsiktigt arbete med att föra över dyrare externa placeringar till mer kostnadseffektiva placeringar där institutionsvård är nödvändig. Nämnden prövar att använda familjehem framför institutionsvård i större utsträckning, framförallt i komplexa ärenden där närhet till psykiatrins öppenvård är viktig. I ökad utsträckning anlitas extern såväl som intern öppenvård som ett komplement till avslutade behandlingar på institution och familjehemsvård. Detta kommer att sänka dygnsmedelkostnaden per placering över tid kring de personer som har behov av den typen av insats. Det förebyggande arbetet är av stor vikt och behöver utvecklas tillsammans med mobilt team och öppenvård där även bostadsfrågan är en central fråga för att insatser på hemmaplan ska fungera. Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning juli 4(10)

Analys av verksamheten Ett av verksamhetens mål under 2015 kommer att vara att minska inflödet av personer med behov av stöd. Främst gäller det målgruppen unga vuxna där verksamheten behöver utveckla utbudet av förebyggande insatser tillsammans med interna och externa aktörer. Arbetet med att utveckla hemmaplanslösningar och minska kostnaderna för externa placeringar fortsätter enligt den framtagna handlingsplanen. Samverkan internt i kommunen samt externt inom regionen behöver utvecklas ytterligare. I närvårdssamverkan och i närvårdsområde Borås har bl.a. rutinen för gemensamma externa placeringar för personer som behöver vård i specifik miljö varit i fokus, denna behöver implementeras bättre i samverkan då få samfinansieringar förekommer. 2.2.2.2 Insatser Väsentliga budgetavvikelser, orsaker och åtgärder Prognosen har ett underskott för entreprenaden Petersberg, kostnaderna kommer att ses över i den upphandling som ska genomföras 2015. Det finns även en tendens inom den Boendesociala enheten av ökade kostnader på grund av att stor omsättning av hyresgäster ökar skadegörelse och övriga omkostnader. Nämnden har fått ett uppdrag utifrån Arbetslivsförvaltningens behov av tillfälligt akutboende för barnfamiljer under sommaren. Det innebär en ökad arbetsbelastning på den Boendesociala enheten som kräver omprioriteringar. Analys av verksamheten Det vräkningsförebyggande arbetet som samordnas av Sociala omsorgsförvaltningen i samverkan arbetar som en del i metodutvecklingen med uppföljningar för att underlätta för de som riskerar hemlöshet att behålla sina kontrakt. Arbetet är en framgångsfaktor och nämnden tillför en tjänst under våren för att kunna fortsätta utveckla metoden. AB Bostäder har infört nya rutiner som ibland försvårar möjligheten att arbeta med snabba insatser. Arbetsmodellen tillsammans med öppenvårdsinsatser och boendestöd möjliggör att människor behåller sin bostad i större utsträckning. En svårighet är bristen på lägenheter generellt och "special" boenden som passar målgruppen. I något fall innebär det istället ett behov av köpt extern plats. Samverkan med Lokalförsörjningsnämnden pågår. Det fortsatta arbetet enligt konceptet "Bostad först" pågår utifrån den överenskommelse som nämnden har med AB Bostäder och i samråd med dem ska metoden utvärderas hösten 2015. Området har rekryterat en ny enhetschef till Kaptensgatan och rekrytering pågår av en Enhetschef till socialpsykiatrin. Vakanserna har påverkat den redan hårda arbetsbelastningen inom enheterna. Natthärbärget Kastanjen stängde enligt planen 2015-04-30. I samband med öppnandet i oktober 2014 reviderades rutinerna med syfte att erbjuda fler hemlösa kommuninnevånare möjlighet att nyttja boendet. Boendet har haft en markant lägre beläggning under den senaste perioden. Arbetet att ta fram en överenskommelse mellan Borås Stad och idéburna organisationer kommer att göras centralt under Fritid och Folkhälsa och nämnden fortsätter samverkan med organisationer utifrån "Program mot hemlöshet". IFO/Insats har tillsammans med IFO/Myndighet och Socialpsykiatrins boendestöd fått ett uppdrag att se över våra insatser och vad som krävs för att vi internt ska kunna tillgodose brukarnas behov och därmed kunna minska köp av externa utförare. Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning juli 5(10)

2.2.3 Vård och omsorg i ordinärt boende 2.2.3.1 Myndighetsutövning Väsentliga budgetavvikelser, orsaker och åtgärder I den samlade myndighetsutövningen beslutas om insatser av hemtjänst, korttidsboende, ledsagning, avlösning och boendestöd. Prognosen för helår visar på ett nollresultat för verksamheten. Analys av verksamheten Arbetet med att systematiskt följa upp beslutade insatser och nyckeltal inom hela myndighetsutövningen fortgår och har givit en bättre intern kontroll och underlag för kommande prognostiseringar. Brist på tillgång till korttidsplats inom socialpsykiatrin kan innebära framtida behov av köpt extern plats. From 15 09 01 ges möjlighet att välja annan utförare av hemtjänst enligt LOV, kan komma att medföra ökade kostnader till följd av att antal utförda timmar ökar. 2.2.3.2 Insatser Boendestödet har fortfarande höga kostnader jämfört med budget. I stora drag handlar det om effektivitetsavvikelser då verksamheten inte klarar av att uppnå de 73 % brukartid som budgeten baseras på. Ett effektivitetsarbete påbörjades under hösten och börjar ge resultat genom minskade kostnader. Under hösten 2014 sammanfördes de två olika boendestödsgrupperna till en grupp och utgår från samma lokal i staden. Detta skapar i sig restider som försvårar uppfyllandet av budget 73 % brukartid. Införandet av ett verksamhetsstöd (TES) i februari har gett bättre kontroll på planeringen av insatser och även, i större utsträckning, på brukar/kringtid. Detta skapar förutsättningar att effektivisera verksamheten. På sikt kommer sammanslagningen av verksamheten skapa synergieffekter som förbättrar både kvalitet och effektivitet. Införandet av TES har börjat ge positiva ekonomiska konsekvenser. Effektiviteten ökar succesivt månad för månad vilket ger minskade kostnader. Under sommaren har boendestödets kostnader temporärt ökat men förväntas minska igen efter semestrarna. Utbudet av korttidsplatser i egen verksamhet inom socialpsykiatrin är begränsad till fyra platser, dessa är i stort sett fullbelagda under hela året. I dagsläget kan nämnden verkställa ytterligare ett beslut genom att det finns en ledig lägenhet på ett särskilt boende. Nämnden köper också en plats hos extern vårdgivare. Kostnader för hjälpmedel följer inte budget, utskrivningar och inköp övervägs noga, vissa är dock nödvändiga utifrån den enskildes behov och säkerhet. 2.2.4 Vård och omsorg i särskilt boende 2.2.4.1 Myndighetsutövning Väsentliga budgetavvikelser, orsaker och åtgärder Antalet insatser och beslut om särskilt boende ligger på en jämn nivå. I dagsläget finns dock personer med beslutad insats som ej kunnat verkställas, i avvaktan på boende erbjuds korttidsplats. Verksamheten eftersträvar att andra insatser prövas först, som exempelvis boendestöd i ordinärt boende. Analys av verksamheten För att bibehålla nivån på antalet platser inom särskilt boende behöver verksamheten utveckla stödet till Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning juli 6(10)

personer i ordinärt boende. Det vräkningsförebyggande arbetet tillsammans med kvalificerade öppenvårdsinsatser eller boendestöd möjliggör också att människor behåller sin bostad i större utsträckning. På sikt behöver även andra boendeformer utvecklas, som exempel kan nämnas behovet av fler "satellitlägenheter". Initiativ kommer också att tas kring samverkan med äldreomsorgen kring äldre personer med en psykisk funktionsnedsättning och deras behov av boende. 2.2.4.2 Insatser Väsentliga budgetavvikelser, orsaker och åtgärder Varje enhetschef ska ha god kontroll över sin bemanningsplanering så att resurser används så optimalt som möjligt utan att kvalitén för brukare försämras. En översyn av bemanning kvällar och nätter inom boenden Socialpsykiatri har genomförts. Den under 2014 planerade nattbemanningen skulle innebära att resurser kunde fördelas om inom verksamhetsområdet. Förändringen försköts bl.a. på grund av en inspektion från Arbetsmiljöverket samt krav på installation av nya larm på berörda enheter. Förändringen har genomförts fr.o.m. mars 2015 förutom för ett boende som måste ha kvar den tidigare bemanningen utifrån våld och hot. Den nya arbetstidsmodellen fungerar ännu inte fullt ut vilket innebär ökade poolkostnader och gör att prognosen inom socialpsykiatrins boenden visar på ett underskott på drygt 700 000 kr. En enhet har även ökade kostnader på grund av byte av matleverantör. Enhetscheferna arbetar aktivt ute i på enheterna för att minska poolkostnaderna men det har även varit svårigheter för poolen att kunna erbjuda personal vilket inneburit dyrare lösningar. Starten av det nya boendet Serenadgatan som ersatte Badhusgatan har inneburit engångskostnader i form av flytt och möblemang. Projekteringen av ombyggnaden av Badhusgatan för att ersätta det boendet som vi har på entreprenad har påbörjats och innebär att vi har dubbla hyror. Analys av verksamheten Borås Stads införande av heltidstjänster och ny arbetstidsmodell har haft stor påverkan på personalplaneringen och vilka effekter det får på lång sikt kan vi inte riktigt se ännu. Inledningsvis har poolkostnaderna ökat då den flytande tiden försvann och vi har en utmaning i implementeringen av arbetstidsmodellen så att den används optimalt. För att modellen ska vara framgångsrik krävs det att verksamheten samverkar på ett sätt som vi ännu inte riktigt uppnått när det gäller personalplaneringen. Enhetschefernas möjligheter att arbeta med budgetavvikelsen har påverkats negativt av vakanser på chefssidan men alla tjänster ska vara tillsatta i oktober. 2.2.5 Insatser enligt LSS och LASS 2.2.5.1 Myndighetsutövning Väsentliga budgetavvikelser och orsaker Den största anledningen till avvikelsen är att det finns kostnader som inte är betalda men som tillhör perioden. Exempel på kostnader är hemtjänst från stadsdelarna, daglig verksamhet enligt LOV och externa boenden LSS. Personer som är beviljade personlig assistans av Försäkringskassan (LASS) har under året varit 202 personer men det är budgeterat för 192 personer. Det innebär att ersättning för personlig assistans de 20 första timmarna till Försäkringskassan beräknas till -3 000 tkr mot budget om antalet brukare ligger på samma nivå resten av året. Åtgärder Inom myndighetsutövningen har ett tydligare arbete påbörjats med att följa upp beslutade insatser och nyckeltal för att säkerställa en god intern kontroll. Beslut om insatser ska följas strikt av aktuell rättspraxis, beslut om eventuellt dubbla insatser som ex. särskilt boende och kontaktperson övervägs Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning juli 7(10)

noga och följs upp oftare. Inom den gemensamma myndighetsutövningen (IFO vuxen och funktionshinder) finns en arbetsgrupp som arbetar med utredning kring personer med komplexa behov, syftet är bl.a. att bättre styra rätt insatser samt göra en enhetlig och rättssäker bedömning. Analys av verksamheten Tendensen är att behoven av framtida insatser fortsätter att öka, det gäller även på nationell nivå. För att kunna planera för framtida behov behöver verksamheten tillsammans med såväl interna som externa aktörer vidareutveckla former för samverkan. Insatser ska exempelvis i möjligaste mån kunna erbjudas på hemmaplan. Målgruppen idag har också andra krav på inriktning av verksamhet eller olika former av boenden. Ett återkommande utvecklingsområde är att behålla samt rekrytera handläggare med rätt kvalifikationer. Verksamheten får lägga mycket resurser på att introducera nyanställda då personalrörligheten är hög. 2.2.5.2 Insatser Boendesektionen Analys av verksamheten Inom boendesektionen är en cheftjänst fortfarande vakant på grund av rekryteringssvårigheter. P.g.a. ändrade behov av enhetschefer avvaktas rekrytering tills behovet blir av bestående karaktär. Teknikgatan som fördes över från socialpsykiatrin SoL-boende till LSS-boende öppnades enligt planerna i april månad. Den nya gruppbostaden på Kadriljgatan kommer att öppna i september månad. Genomlysning och tät uppföljning av korttidsverksamheten kommer att fortsätta då framtagna siffror visar fortsatt minskad efterfrågan av platser vilket resulterar i att tillgång och efterfrågan av antal platser inte stämmer överens. En omvärldsanalys behöver även göras för att få en uppfattning om kommande behov för målgruppen. En femte lägergrupp kommer att startas upp och bedrivs i en av korttidens lokaler som inte har korttidsgäster en helg i månaden efter den effektivisering som påbörjats. Planering pågår att göra en fördelningsmodell för korttidsverksamheten med anledning av en konstant rörlighet och förändring inom enheterna och resurserna behöver omfördelas under året. En ny träffpunkt planeras och eftersökning av lokal pågår. Under januari - maj månad har poolkostnaderna ökat stort i jämförelse med föregående år, sjukskrivningarna är av olika anledningar dels kroniska sjukdomar, olycksfall och infektionssjukdomar. Sjukskrivningstalen följs upp varje månad. De åtta enheter som är pilotgrupper i nya arbetstidsmodellen har till stor del infört den och det visar att den kommer att leda till kostnadsökningar inom boendesektionen inkl. korttiden på grund av att de långa arbetspassen kortas ner. En uppskattning är ca 20 mnkr om det ska genomföras fullt ut. Det innebär att ca 1800 timmar inte kan läggas ut inom verksamheten då behovet av mer personal under dagtid på vardagar inte finns. Personlig assistans Analys av verksamheten Utmaningar framöver är att fortsätta förbättra personalplaneringen. Förbättringsprocessen är inledd men förändringen kan inte gå för fort då brukarperspektivet är starkare än i andra verksamheter. Brukarna har stor rätt att välja personliga assistenter. Matchning av personlig assistent och brukare utgör en stor del av arbetet för enhetscheferna. P.g.a. ovanstående kan maximal effektivitet ej uppnås. I praktiken innebär det att verksamheten kan ha personliga assistenter tillgängliga men brukaren väljer någon annan och har rätt att göra så. Trots denna svårighet minskar kostnaderna för Borås Stads personliga assistans kontinuerligt. Ett nytt rapporteringssystem för att säkra och effektivisera debiteringen till Försäkringskassan har köpts in och kommer tas i bruk efter sommaren. Framtagande av bättre nyckeltal gällande hur mycket olika sorters assistansärenden kostar pågår. Av det vi tagit fram hittills kan vi konstatera att nattdelen i ett ärende med sovande jour i genomsnitt kostar ca 300 tkr per år eftersom vi ersätter vår personal med fler timmar enligt kollektivavtal än vad Försäkringskassan ger ersättning för. Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning juli 8(10)

2.2.6 Övrig vård och omsorg för äldre o funktionshindrade Inom denna verksamhet köper nämnden daglig verksamhet av Arbetslivsförvaltningen för personer inom socialpsykiatrin. Här redovisas även delar av verksamheten på Träffen. 3 Verksamhetsmått 3.1 Individ- och familjeomsorg för vuxna 3.1.1 Heldygnsvård Verksamhetsmått Utfall Jul 2014 Utfall Jul 2015 Budget 2015 Antal placerade personer med heldygnsvård 31 90 3.2 Socialpsykiatri 3.2.1 Socialpsykiatri övergripande Verksamhetsmått Utfall Jul 2014 Utfall Jul 2015 Budget 2015 Antal personer med insatser inom psykiatrin SoL 241 246 245 3.2.2 Insatser i ordinärt boende Verksamhetsmått Utfall Jul 2014 Utfall Jul 2015 Budget 2015 Antal psykiskt funktionshindrade med hemtjänst i ordinärt boende 124 118 130 Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning juli 9(10)

3.3 Funktionshinderverksamhet 3.3.1 SOL-verksamhet Särskilda boendeformer Verksamhetsmått Utfall Jul 2014 Utfall Jul 2015 Budget 2015 Köpta platser på särskilt boende med heldygnsomsorg 23 21 28 3.3.2 LSS-verksamhet Verksamhetsmått Utfall Jul 2014 Utfall Jul 2015 Budget 2015 Antal personer med beslut om insats 887 886 950 3.3.3 LSS-verksamhet Personlig assistans Verksamhetsmått Utfall Jul 2014 Utfall Jul 2015 Budget 2015 Antal personer med beslut om personlig assistans enligt LSS 44 45 45 Sociala omsorgsnämnden, Månadsuppföljning juli 10(10)

1 (1) 2015-08-12 Dnr 2015/SON 0077 Handläggare Jonas Ringström Kommunstyrelsen Budget 2016 Sociala omsorgsnämndens kommunbidrag uppgår till 688 750 tkr. Det motsvarar en generell uppräkning med 1,7 %. Beräknade kostnadsökningar för 2016 är 2,0 % för personalkostnader och 1,3 % för övriga kostnader. Denna uppräkning innebär att nuvarande nivå kan bibehållas men för nämnden så tillkommer ökade kostnader för volymökningar vilka nämnden äskar medel för. Sociala omsorgsnämnden har avsatt 1 % av nämndens kommunbidrag i buffert för oförutsedda kostnader vilket motsvarar 6 888 tkr. Nämndens beslut Sociala omsorgsnämnden beslutar Att föreslå Kommunfullmäktige att som tidigare år avsätta en central buffert för speciella barnärenden inom Funktionshinderverksamheten och för vårdformen tvång i öppenvård. Att föreslå Kommunfullmäktige ge Sociala omsorgsnämnden täckning för de volymökningar som beskrivs i äskandelistan. Att fastställa budget för 2016:1 med tillhörande bilagor. Att översända budget 2016:1 med tillhörande bilagor till Kommunstyrelsen. SOCIALA OMSORGSNÄMNDEN Yvonne Persson Ordförande Annika Andersson Förvaltningschef

Budget facknämnder 2016 Sociala omsorgsnämnden

Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Omvärldsanalys... 5 3 Kommunfullmäktiges indikatorer och nämndens indikatorer och uppdrag... 11 3.1 Människor möts i Borås... 11 3.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga... 12 3.3 Livskraftig stadskärna... 13 3.4 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt... 13 3.5 Ekonomi och egen organisation... 14 4 Nämndens verksamhet 1... 16 4.1 Ekonomiskt sammandrag... 16 4.2 Nämndens uppgift... 16 4.3 Ekonomiska förutsättningar... 16 4.4 Verksamhet 2016... 17 5 Verksamhetsmått... 29 5.1 Individ- och familjeomsorg för vuxna... 29 5.2 Socialpsykiatri... 30 5.3 Egen organisation... 30 5.4 Funktionshinderverksamhet... 31 6 Investeringar... 32 Bilagor Bilaga 1: Äskanden Bilaga 2: DB 1 Bilaga 3: DB 2 Bilaga 4: DB 3 Bilaga 5: Borås Stads remissyttrande över Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2016 2(33)

1 Inledning Brukare och medborgare Kvalitet för brukare inom funktionshinderverksamheten handlar bland annat om att få vara med och påverka det som är möjligt i den egna livssituationen. Under arbetet med Vård- och omsorgsprojektet "Ett gott liv var dag" framkommer tydligt att delaktighet inte är så självklart som det borde vara. Flera av de som intervjuades (ca 30 personer) var näst intill ovana om att vårdgivare verkligen lyssnade på deras åsikter. Nämnden har för avsikt att via formen medborgardialog möta invånare, brukare och deras anhöriga utifrån syftet att verkligen lyssna på deras budskap och synpunkter. Utgångspunkten för årets medborgardialog är få fram underlag för att utforma värdighetsgarantier inom funktionshindersverksamheten och socialpsykiatrin. Ämnet har varit föremål i det arbete som genomförts i Vård- och omsorgsprojektet och ett beslut om införande togs av Sociala omsorgsnämnden augusti 2015. Nämnden avser vidare att arbeta för en ökad tillgänglighet främst för gruppen med kognitiva funktionsnedsättningar då det är den målgruppen som fått stå tillbaka utifrån att prioritering av tillgängligheten i Borås Stad har inriktats mot fysiska hinder. Att få vara med där alla andra finns borde vara självklart och är ett prioriterat område för nämnden att utveckla. I samverkan med Fritid- och Folkhälsonämnden har 2-årsprojektet "Jämlik hälsa" startat, syftet är att motivera brukare till en bättre hälsa, en del i projektet är att utbilda medarbetare i coachande förhållningssätt, metoden ger varje brukare möjlighet att välja strategier för sin hälsoutveckling. För vuxna brukare inom Individ- och familjeomsorgen är bostadsfrågan ofta nyckeln till vägen tillbaka från ett missbruk. Här är behovet av en mer strukturerad form av samverkan med bostadsföretagen, Samhällsbyggnadsnämnden och Lokalförsörjningsnämnden väsentlig. Priosatsningen (statliga medel) för brukare inom socialpsykiatrin fortsätter även 2016. Brukarmedverkan, boendestöd och sysselsättning är insatser som ska utvecklas. Åldersstrukturen hos målgruppen inom LSS har över åren förändrats. Utbudet av flexibla boendelösningar är otillräckligt vilket i första hand drabbar de yngre personer som söker gruppbostad. Nämnden kommer att arbeta för att hitta alternativa lösningar i samverkan med andra myndigheter och intressenter. En målgrupp inom nämndens ansvarsområde är personer med tidig demensutveckling. Kommunfullmäktige gav hösten 2015 ett särskilt uppdrag till nämnden att utreda stödbehovet till gruppen och dess anhöriga. Arbetet för målgruppen intensifieras under 2016. Som ett förbättringsområde för hela nämndens verksamhet är en nyinrättad funktion som lots. Också detta är ett förslag som framfördes av medverkande i Vård och omsorgsprojektet med syftet att stödja medborgare och brukare i kontakten med förvaltningen. Verksamhet Myndighetsutövning inom Individ- och familjeomsorgen (IFO) vuxen, Socialpsykiatri och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har samordnats likaså har samordning gjorts inom insatssidans boendestöd och två hälso- och sjukvårdsteam har blivit en enhet. Verksamhetsutveckling för att höja kvaliteten har fått stå tillbaka under en tid, under hösten 2015 tillsatte nämnden, en chef för en ny enhet, utvecklingsenheten. Enheten ska bland annat arbeta övergripande med processtöd till kärnverksamheterna inom data, verksamhetssystem, kommunikation, kost, säkerhet och kvalitet. Bristen på korttidsplatser för brukare inom socialpsykiatrin innebär ofta köp av dyrbara externa placeringar. Nämnden har inlett ett samarbete med Lokalförsörjningsnämnden med särskild inriktning mot att finna lösningar för målgruppen. Det vräkningsförebyggande arbetet, där nämnden utifrån Program mot hemlöshet har ett samordningsansvar, har gett bra resultat med täta uppföljningar och samverkan med Arbetslivsförvaltningen och Stadsdelsförvaltningen Väster. Antalet ärenden och krav på uppföljningar har ökat och nämnden har under 2015 genom omfördelningar tillsatt en tjänst till den Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2016 3(33)

vräkningsförebyggande gruppen. Antalet personer med beslut om assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) ökar och innebär ytterligare kostnader för kommunen då Försäkringskassan (FK) är fortsatt restriktiv vid bedömningar av nyansökningar och tvåårsuppföljningar. Förväntad volymökning under 2015 och 2016 är sex personer per år till en kostnad av 3500 tkr. Kommunfullmäktige har beslutat att Lagen om valfrihet (LOV) i hemtjänst ska gälla för personer med insatsbehov under 65 år. Sociala omsorgsnämnden uppskattar en kostnadsökning utifrån att beviljade timmar hitintills utförts till knappt 50 procent. Anledningen till den låga utförarprocenten är svårigheten att utföra rätt bedömningar initialt i ett nytt ärende. Nämnden avser höja bemanningen i utförarledet för utvärderings- och kontrollåtgärder inom de aktuella entreprenadverksamheterna. Medarbetare Sociala omsorgsförvaltningen fortsätter sin strävan och sitt arbete mot att vara en attraktiv arbetsgivare, dels genom olika marknadsföringsinsatser där vi, på ett mer aktivt sätt, marknadsför vår verksamhet och våra olika yrken. Heltid till alla och bättre arbetsvillkor med borttagande av delade turer är en del för att Sociala omsorgsnämnden ska kunna attrahera nya medarbetare och kunna behålla de medarbetare som redan har anställning. På grund av den höga sjukfrånvaro, som fortsätter att öka både på förvaltningen och i staden i stort, kommer förvaltningen under 2016 arbeta mer intensivt med den psykosociala arbetsmiljön. Forskning i Sverige visar att 40 % av alla sjukskrivningar kan härledas till psykisk ohälsa och påverkas av gott ledarskap (som ska upplevas rättvist, stödjande och inkluderande), kontroll i arbetet, balans mellan arbetsinsats och belöning, medinflytande och självbestämmande, tydliga mål, anställningstrygghet och en god balans mellan arbete och fritid. I Borås Stad finns hjälpmedel att arbeta med när det avser att motverka ökad psykisk ohälsa, och under 2016 kommer förvaltningen att arbeta mer intensivt med dessa verktyg. Ett av verktygen som förvaltningen kommer att använda sig av är den Frisk- och riskanalys som ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Friskfaktorer är det som får människor att trivas och må bra, så väl hemma som på arbetet. Genom att inventera, bevara och utveckla det friska kan man stimulera trivsel, utveckling och prestation. Att arbeta aktivt med arbetsmiljön handlar till stor del om att förebygga ohälsa och olycksfall i den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön. Utöver detta kommer förvaltningen att fortsätta det uppdrag med riktade insatser som påbörjades under 2015. Vård och omsorgsprojektet Ett gott liv var dag har resulterat i en handlingsplan. Denna handlingsplan innehåller förbättringsområden kring chefernas arbetssituation och förvaltningen kommer att fokusera på handlingsplanen under 2016 för att ge förvaltningens chefer möjlighet att bedriva ett gott ledarskap. Arbetet fortsätter med att kompetensutveckla förvaltningens personal. Under 2016 hoppas förvaltningen kunna erbjuda enhetschefer en grundutbildning inom Socialrätt. Utöver detta kommer förvaltningen genomföra en utbildningsinsats inom HBTQ-frågor. Under en 3-års period kommer samtliga medarbetare vid förvaltningen att utbildas inom HBTQ-frågor där fokus kommer att vara bemötande, arbetsmiljö och ansvar. En särskild utbildningssatsning för områdeschefer motsvarande 7, 5 högskolepoäng är planerad till våren 2016. Utbildningen genomförs tillsammans med stadsdelsförvaltningarna och Arbetslivsförvaltningen. Ekonomi Sociala omsorgsnämndens kommunbidrag 2016 uppgår till 688 750 tkr. Det motsvarar en generell uppräkning med 1,7 %. Beräknade kostnadsökningar för 2016 är 2,0 % för personalkostnader och 1,3 % för övriga kostnader. Det innebär att nuvarande nivå kan bibehållas, kostnader för volymökningar äskar nämnden särskilda medel för. Volymökning inom LSS - personlig assistans ska ses som en del av övervältring av kostnader från FK vilket leder till att kommunen istället får ge insatser då brukarbehovet kvarstår. Rättsläget för personlig assistans enligt LSS har ändrats och kammarrätten har Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2016 4(33)

bedömt att ersättningen per timma inte kan vara lägre än för personlig assistans enligt SFB. Sociala omsorgsnämnden har som ett led i de ekonomiska anpassningarna använt en lägre timersättning för personlig assistans enligt LSS sedan 2014-01-01. Införandet av Lagen om valfrihet (LOV) i hemtjänst gällande personer under 65 år medför en kostnadsökning på grund av större andel utförd tid. Likaså har uppdragen, stöd till unga dementa och lotsfunktionen genererat nya kostnader. Nämnden önskar att det finns centralt avsatta medel (hos kommunstyrelsen) för de kostnader som speciella barnärenden inom Funktionshinderverksamheten och externa placeringar i vårdformen tvång i öppenvård inom IFO Vuxen/Socialpsykiatrin bedöms medföra för Borås Stad. Nämnden önskar utnyttja 1100 tkr av sitt ackumulerade resultat i ett led för en satsning för ökad hälsa hos medarbetare samt för utbildning inom HBTQ-frågor. Sociala omsorgsnämnden har avsatt 1 procent av nämndens kommunbidrag i buffert för oförutsedda kostnader vilket motsvarar 6 888 tkr. 2 Omvärldsanalys Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS, delredovisning av regeringsuppdrag (Artikelnummer 2015-3-7 Socialstyrelsen) 2014 fick socialstyrelsen regeringens uppdrag att kartlägga och analysera fyra av tio insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. "Insatserna var ledsagarservice, avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse utanför det egna hemmet och bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna. I början av 2015 fick Socialstyrelsen tilläggsuppdraget att även kartlägga och analysera insatsen personlig assistans enligt LSS. I delrapporten redovisar Socialstyrelsen resultatet av kartläggningen och analysen samt slutsatser för de fyra insatser som ingick i det ursprungliga uppdraget. Uppdraget omfattade att bland annat inhämta information om insatsernas utformning (likheter och olikheter), kommuners riktlinjer för insatserna och riktlinjernas avgränsningar. Socialstyrelsen har också haft i uppdrag att redogöra för hur riktlinjerna och avgränsningarna skiljer sig åt mellan kommunerna och hur de förhåller sig till rättspraxis. I uppdraget har vidare ingått att analysera underlaget med utgångspunkt från lagstiftning, likvärdighet och rättssäkerhet. Dessutom kunde myndigheten ge förslag på åtgärder som kan bidra till ökad likvärdighet mellan kommunerna och ökad rättssäkerhet för den enskilde, samt förslag på översyn eller preciseringar av lagstiftningen." I sammanfattningen står det att: "insatserna ledsagarservice, avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse utanför det egna hemmet, bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt LSS är inte likvärdiga i landet. Det konstaterar Socialstyrelsen efter att ha kartlagt och analyserat insatserna med utgångspunkt från kommuners riktlinjer för insatserna, en enkätundersökning till och intervjuer med ett urval av kommuner samt samråd med funktionshindersorganisationer och IVO. Socialstyrelsen föreslår därför förtydliganden på flera områden när det gäller hur insatserna kan utformas eller vad de innebär för att utformningen ska bli mera likvärdig i landet. Socialstyrelsen har identifierat behov av nya former för stöd i boendet för personer som omfattas av LSS och anser därför att boendestöd enligt LSS ska utredas vidare. Det behövs också en fördjupad uppföljning av insatsen bostad med särskild service för att få mer samlad kunskap om hur insatsen utformas i dag. I lagen och förarbetena är insatsen annan särskilt anpassad bostad otydligt beskriven och det är många kommuner som inte använder insatsen. Enligt kartläggningen behöver kommunerna även här få ett förtydligande av vad insatsen innebär. Socialstyrelsens har också identifierat att den personal som ger stöd, service och omsorg enligt LSS till personer med funktionsnedsättning bör få ett kompetenslyft. En annan slutsats är att tillämpningen av bestämmelsen om personkretsen enligt 1 LSS bör följas upp. Den insats som enligt kommunernas riktlinjer innehåller flest avgränsningar är ledsagarservice och avgränsningen av insatsens omfattning varierar mest för insatsen korttidsvistelse. En stor del av riktlinjerna innehåller avgränsningar som är formulerade så att de riskerar att bli styrande och det därför finns en risk att kommunerna inte gör en individuell bedömning av den enskildes behov. Det finns stora skillnader i hur insatsen ledsagarservice tillämpas i kommunerna. Olikheterna berör främst var insatsen kan beviljas, vem som ska svara Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2016 5(33)

för ledsagarens omkostnader och vad som ingår i personlig service. Socialstyrelsen konstaterar bland annat att personer med stora funktionsnedsättningar har svårt att få göra resor om de inte har personlig assistans. Insatserna avlösarservice och korttidsvistelse har stor betydelse för att ge anhöriga avlösning i omvårdnadsarbetet. För att leva upp till målsättningen, att den enskilde ska få möjlighet att leva som andra, behöver stödet och stödformerna ändras i takt med att samhället och livsvillkoren för människor i allmänhet förändras." Kartläggningen visar även att: "kommunerna har svårt att tillgodose behoven hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Det är bland annat personer med autismspektrumstörning som Aspergers syndrom, personer med ADHD och kombinationer av detta. Insatserna behöver anpassas till anhörigas behov och utformas så flexibelt som möjligt för att ge anhöriga rätt stöd. LSS är betydelsefull för personer med funktionsnedsättning." Personer med funktionsnedsättning har en förväntad levnadsålder som kraftigt ökat jämfört med tidigare generationer. Livet för dessa personer inrymmer livsfaser som tidigare saknats eller varit mycket korta. En dramatisk utveckling har skett när det gäller medellivslängden för personer med Downs syndrom; 1929 var medellivslängden för en person med Downs syndrom 9 år, idag är den runt 60 år och de senaste 20 åren har medellivslängden ökat kontinuerligt. Personer med utvecklingsstörning lever allt längre. Det gör att funktionshinderverksamheten måste förbereda sig på att allt fler personer kommer att utveckla en demenssjukdom vilket innebär ett behov av ökad tillsyn, mer resurser i form av hälso- och sjukvårdsinsatser och palliativ vård samt medarbetare med mer riktad kompetens. Det finns stort behov av äldreboende som är anpassat mot äldre med utvecklingsstörning och som har en åldersrelaterad problematik eller för tidigt åldrande med en demensdiagnos. I juni 2015 var 69 personer som bor på olika grupp- och servicebostäder i Borås Stad mellan 60-87 år. Boendeplaneringen är därmed mer komplicerad då det idag heller inte finns någon större omflyttning inom befintliga bostäder t.ex. från gruppbostad till servicebostad eller till något anpassat äldreboende inom LSS. De unga riskerar att hamna i vad som i praktiken är ett äldreboende istället för att få ett boende som passar åldersmässigt. Personlig assistans enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) och Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) Antalet personer med beslut om assistansersättning enligt SFB har ökat ständigt sedan mitten av 1990- talet och trenden är nu att antal personer med assistansersättning fortsätter öka dock inte i samma takt som tidigare. Försäkringskassan (FK) är restriktiv vid nyansökningar och tvåårsuppföljningar. Detta innebär att insatser som bekostats av FK skjuts över till kommunen eftersom behoven hos brukaren kvarstår. När vissa brukare, efter FKs bedömning förlorar rätten till personlig assistans beviljas andra insatser enligt LSS och socialtjänstlagen (SoL) såsom hemtjänst, boendestöd eller boende med särskild service och på så sätt övervältras kostnaderna till kommunen. Andra brukare får personlig assistans enligt LSS då det grundläggande behovet ligger under 20 timmar per vecka. Kommunerna har då kostnadsansvaret för assistansen för både grundläggande behov och aktiviteter. I den statliga utredningen SOU 2012:6, "Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning" dras slutsatsen att det råder en obalans mellan starka ekonomiska drivkrafter i systemet och svaga kontrollmöjligheter. 2013 tillsatte regeringen en statlig utredning, Assistansersättningsutredningen "Översyn av ersättningen för personlig assistans" som presenterade sitt betänkande i februari 2014. Utredningen föreslår att ersättningen även i framtiden ska ges enligt timschablon men att denna ska delas i en grundschablon och en tilläggsschablon för brukare med stort behov av assistans på nätter och helger. Grundschablonen föreslås ligga under nuvarande timersättning. Grundschablonen ska täcka kostnader för ordinarie assistents sjukfrånvaro för privata och kommunala utförare vilket innebär att kommunerna inte längre ska ersätta assistansföretagen för detta. Utredningen föreslog att grundschablon och tilläggsschablon skulle införas successivt från 2015 i takt med att Försäkringskassan fattar nya ärendebeslut, detta har ännu inte påbörjats. Vägledning för brukarinflytande Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2016 6(33)

Socialstyrelsens "Att ge ordet och lämna plats" är en vägledning om brukarinflytande inom socialtjänst, psykiatri och missbruks- och beroendevård. Den behandlar medverkan och inflytande på såväl individnivå som verksamhets- och systemnivå. Vägledningen innehåller en beskrivning av förutsättningar för brukarinflytande, en genomgång av några av de metoder som används för olika målgrupper och ett avsnitt ägnas åt de särskilda krav på lyhördhet och flexibilitet som ställs när personer har svårt att utöva sitt inflytande på grund av nedsatt autonomi eller vård utan samtycke. Brukarperspektivet är en viktig del i en evidensbaserad praktik (EBP) där tre kunskapskällor vägs samman den bästa vetenskapliga kunskapen om insatsers effekter, de professionellas expertis och brukarens erfarenheter och förväntningar. Brukarinflytande innebär att införa nya arbetssätt inom vård och omsorg. Maktrelationerna mellan professionen och de som får insatserna förändras. Det traditionella synsättet att professionen ska lösa individens problem och att den enskilde är mottagare av insatser håller på att ersättas av insikten att både individer och brukarorganisationer har kunskap och erfarenhet som är värdefull för att verksamheter ska kunna utvecklas. Kravet på stärkt brukarinflytande som växt fram under senare år gäller inte bara vuxna, utan även barn och ungdomar. För att nämnden ska nå framgång i det fortsatta arbetet med att åstadkomma ökat brukarinflytande krävs en struktur och en långsiktig strategi. Det handlar om en process med planering, genomförande och uppföljning. Det gäller såväl på individnivå som på de mer övergripande nivåerna. Viktigt är att brukarna finns med redan från början. Det är också väsentligt att systematiskt följa upp och utvärdera om de metoder som används verkligen gör skillnad för individen och grupper av brukare. Riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsen publicerade nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården år 2007. Sedan dess har nya behandlingsmetoder introducerats och nya metoder för upptäckt och prevention har tillkommit i vården och omsorgen. Ett arbete har påbörjats för att revidera 2007 års nationella riktlinjer, en preliminär version av de reviderade riktlinjerna presenterades mars 2014, en regional remisskonferens genomfördes i Göteborg 25 april. Under remisskonferensen framkom bl.a. behov av att riktlinjerna behöver förtydligas gällande respektive huvudmans ansvar då det står delat ansvar inom vissa områden. De reviderade riktlinjerna för missbruks- och beroendevård tar upp följande områden: Bedömningsinstrument Medicinska test Farmakologisk och psykosocial behandling Ungdomar/unga vuxna Samsjuklighet Att hälso- och sjukvården använder kunskapsbaserade metoder har en stor betydelse för att upptäcka och förebygga missbruk och för att den givna behandlingen ska lyckas. Riktlinjerna kommer att öka möjligheterna att sprida kunskapen. Då blir det tydligare för vård- och omsorgsgivarna att vissa behandlingar bör införas eller få utökade resurser medan andra bör minska eller avvecklas helt. Riktlinjer innebär att vårdgivare kan erbjuda en kunskapsbaserad och därmed god och säker vård och omsorg. De medför även att vården och omsorgen blir mer likvärdig oavsett var man bor, eftersom vårdgivaren får samma kunskap. Det kommer innebära att verksamheten behöver utveckla nya former av insatser, på ett bättre sätt kvalitetssäkra handläggning och utförda insatser samt vidareutveckla samverkansformer för att arbeta förebyggande gällande ungdomar och unga vuxna. I socialstyrelsens lägesrapport 2014 beskrivs bl.a. följande iakttagelser: Andel unga som dricker alkohol fortsätter att sjunka Allt fler dör med en narkotikarelaterad diagnos Omfattningen av tvångsvården enligt LVM har minskat i ett längre tidsperspektiv Hemlöshetsplan Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2016 7(33)

Borås Stads plan mot hemlöshet är ett led i att hindra att hemlöshet uppstår. Ekonomiska och sociala problem kan vara orsaker, men i hög grad även strukturella faktorer som t ex tillgången på bostäder. Orsakerna är många och ofta komplicerade, och ständiga förändringar kräver nya kreativa lösningar. Hemlösheten är ett allt mer centralt problem för socialtjänsten bland annat beroende på att för socialtjänsten okända personer med bostadsbehov vänder sig till socialtjänsten trots att de oftast inte tillhör socialtjänstens primära målgrupper. En orsak till den för förvaltningen nya situationen är bostadsbristen. Sociala omsorgsnämnden har det primära samordningsansvaret för arbetet mot hemlöshet i Borås Stad. Vissa åtgärder för att motverka hemlöshet faller inom nämndens verksamhetsområde, medan andra åtgärder kräver stadenövergripande åtgärder. I vissa situationer, till exempel det vräkningsförebyggande arbetet och när det gäller våldsutsatta personer, handlar det om insatser från stadsdelsnämnderna och Arbetslivsnämnden vilket förutsätter en samsyn. Insatser Kostnader för externa placeringar för personer inom IFO s verksamhetsområde har den senaste tiden varit hög. Ett intensifierat arbete med hemmaplanslösningar fortgår. Förutsättningar som krävs är att vidareutveckla det förebyggande arbetet, utredningsmetoder och vägledning i biståndsbedömningen samt skapa flexibla boendelösningar som möter dessa brukares behov. En, av regeringen, tillsatt utredare har lagt ett nytt lagförslag som kan innebära att betalningsansvaret för brukare inom psykiatrisk slutenvård, som är utskrivningsklara, ändras från nuvarande trettio till tre dagar. KS har skrivit ett remissyttrande, 2015-06-15, se bilaga 5. Regeringen antog i maj 2012 en handlingsplan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa (PRIO) som gäller till 2016. Planen är reviderad inför 2014-2016. Syftet är att genom stöd till strategiska utvecklingsinsatser inom vård och omsorg skapa förutsättningar för ett långsiktigt förändringsarbete som kan ge hållbara vinster för framtiden. Inom verksamheten har en kartläggning av personer med en psykisk funktionsnedsättning genomförts. Till stöd användes socialstyrelsens inventeringsverktyg av behov hos personer med psykisk funktionsnedsättning. Syftet med kartläggningen var att få en bild av målgruppens svårigheter och behov av insatser på viktiga livs- och hälsoområden. En handlingsplan är framtagen utifrån resultatet och arbetet ingår i socialstyrelsens prestationsbaserade mål och är en del av uppföljningen av överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd riktat till området psykisk ohälsa. Attraktiv arbetsgivare och arbetsmiljöarbete Borås Stad och Sociala omsorgsförvaltningen vill vara en attraktiv arbetsgivare. En attraktiv arbetsgivare har tydliga mål och en organisationskultur som är känd och accepterad. Den goda organisationen kännetecknas av ett nära kommunikativt ledarskap och transparens i informations- och processarbete. Möjlighet att hitta alternativa karriärvägar och rörlighet inom staden är också viktigt för att vara en god arbetsgivare. Sociala omsorgsförvaltningen har arbetat med intern rörlighet för baspersonal under några år och det ska fokuseras på den interna rörligheten främst riktat till chefer och administrativ personal som ett led i att nå intentionen i det personalpolitiska styrdokumentet om en positiv syn på den interna rörligheten också ska gälla de nämnda målgrupperna. I nämnden finns en tradition att arbeta förebyggande med det systematiska arbetsmiljöarbetet i samverkan med arbetstagarparterna. Detta görs genom gemensamma utbildningsinsatser för nämndens medarbetare. Ett förebyggande arbete leder till en bra arbetsmiljö på alla nivåer i organisationen och skapar trygghet och delaktighet. Rapportering av arbetsskador och tillbud har successivt ökat, en av anledningarna är troligtvis ökad kunskap i rapportering och uppföljning. Utifrån uppföljningsresultatet utformas handlingsplaner med riktade åtgärder. Under 2016 kommer förvaltningen aktivt att arbeta för att minska den psykiska ohälsan. I Borås Stad finns hjälpmedel att arbeta med när det avser att motverka ökad psykisk ohälsa och under 2016 kommer förvaltningen att arbeta mer intensiv med dessa verktyg. Ett av verktygen som förvaltningen Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2016 8(33)

kommer att använda sig av är den Frisk- och riskanalys som ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Friskfaktorer är det som får människor att trivas och må bra, så väl hemma som på arbetet. Genom att inventera, bevara och utveckla det friska kan man stimulera trivsel, utveckling och prestation. Att arbeta aktivt med arbetsmiljön handlar till stor del om att förebygga ohälsa och olycksfall i den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Särskilda satsningar genomfördes under 2015 för att minska sjukfrånvaron vid särskilt utvalda enheter på förvaltningen, dessa enheter valdes ut utifrån höga sjukskrivningstal. Under 2016 vill förvaltningen fortsätta arbetet med riktade insatser som, tillsammans med ovan nämnda Frisk- och riskanalys, kan minska sjukfrånvaron på förvaltningen. Nämnden kommer under 2016 ansöka om att få använda 1000 tkr av ackumulerat resultat till ett projekt för ökad hälsa hos medarbetare. Kompetensförsörjning Förändrade behov och en omvärld i ständig förändring kräver anpassning och utveckling av verksamheterna. Kompetensutveckling av medarbetare är en viktig del för att möta förändringar och att möta brukarnas behov. Nämnden har aktivt utvecklat och arbetat med att införa heltidstjänster till alla medarbetare i enlighet med Kommunfullmäktiges beslut. Att kunna erbjuda heltidsanställningar är en viktig del i förvaltningens arbete med att skapa goda arbetsplatser, liksom arbetet med "en väg in" vad gäller rekrytering till basverksamheterna. Bemanningsenheten har organiserats inom personalfunktionen som ett led i att arbeta vidare med minskad andel timavlönade och kvalitetssäkring av basverksamheternas inrekrytering. Arbetet med att erbjuda förvaltningens personal god kompetensutveckling fortsätter, under 2016 hoppas förvaltningen kunna erbjuda chefer en grundutbildning inom socialrätt. Utöver detta kommer förvaltningen att genomföra en utbildningsinsats inom HBTQ-frågor. Under en 3-års period (som tar sin början under 2016) kommer samtliga medarbetare vid förvaltningen att utbildas inom HBTQ där fokus kommer att vara bemötande, arbetsmiljö och ansvar. Till vår hjälp i denna utbildningsinsats kommer förvaltningen att använda sig av RFSL. RFSL arbetar för att homosexuella, bisexuella och transpersoner, samt andra personer med queera uttryck och identiteter, ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som andra. Dessutom har förvaltningen upprättat en förvaltningsspecifik portal på Intranätet där interna utbildningsinsatser samlas och erbjuds all personal. Förvaltningens medarbetare har god och bred kunskap som vi på detta sätt hoppas kunna sprida vidare i organisationen. En arbetsgrupp, med bred representation, tillsätts med syfte att marknadsföra verksamheterna inom nämndens ansvarsområde för att attrahera nya medarbetare, vilket är ett led i arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare. Ett ytterligare syfte med gruppens arbete är att finna former för att ta tillvara och vidareutveckla de medarbetare som redan har en anställning i förvaltningen. Gruppen ska utreda och analysera vilken kompetens som behöver förstärkas och breddas inom organisation, grupp - och individnivå. Arbetet mynnar ut i en plan som ska ligga som grund för riktade utbildningsinsatser på organisatorisk, grupp- och individnivå under 2016-2017. Ledarskap Ett synligt och närvarande ledarskap med hög kommunikativ förmåga är avgörande för kvalité och effektivitet i verksamheterna, liksom för arbetsmiljön. Det administrativa närstödet till enhetscheferna införs fullt ut på enhetschefsnivå under 2016. Syftet med närstödet är en del i att skapa förutsättning för chefer att fokusera på huvuduppdraget. Förvaltningen kommer att medverka i utvecklingsarbetet, som leds av kommunchefen, kring uppdraget om granskning av vård- och omsorgsverksamheten i Borås Stad. Tre av de fem delprojekten berör chefernas arbetsområde; Chefens uppdrag och förutsättningar för chefskapet, Styrning och ledning samt Hälsosam organisation. Vård och omsorgsprojektet "Ett gott liv var dag" har resulterat i en handlingsplan. Handlingsplanen innehåller förbättringsområden kring chefernas arbetssituation och förvaltningen kommer att fokusera Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2016 9(33)

på handlingsplanen under 2016 för att ge förvaltningens chefer möjlighet att bedriva ett gott ledarskap. Under 2015 har förvaltningens personalfunktion arbetat aktivt med att uppdatera rutiner, handlingsplaner och policydokument så att de ligger i linje med de behov som finns i verksamheten gällande personalfrågor. Dessutom har en chefshandbok upprättats på förvaltningen där väsentliga processer, riktlinjer och rutiner finns beskrivna på ett kortfattat sätt. Chefshandboken fungerar som ett enkelt och tillgängligt chefsstöd i det mest förekommande personalfrågorna. Medarbetarskap Engagerade, kunniga och motiverade medarbetare är en av de viktigaste resurserna i verksamheten och delaktighet ökar arbetstillfredsställelsen. Det förbättrade arbetet i ledning och styrning under kommande år, liksom den transparens Lis-systemet ger, ökar tydligheten i uppdraget. Resultatet av den vård- och omsorgsgranskning som nu genomförs redovisades i juni 2015. Att medarbetarna är delaktiga i uppföljning och utvärdering av resultat är en viktig del som leder till verksamhetsutveckling, en lärande organisation och ständiga förbättringar. Arbetsmiljöutbildningen (SAM) ska kommande år fokusera på medarbetarskapet liksom på arbetsplatsträffen. Förvaltningen genomförde under hösten 2015 en utbildningsinsats för alla skyddsombud. Utbildningen syftade till att ge skyddsombuden förutsättningar och kunskap att kunna bedriva processen kring det hälsofrämjande systematiska arbetsmiljöarbetet i enlighet med Borås Stads och förvaltningens rutiner. Under utbildningen fick de kunskaper inom arbetsmiljölagstiftningen, rehabiliteringsprocessen, samverkan och det hälsofrämjande arbetet. Syftet är att på detta sätt fånga upp och öka medarbetarnas inflytande, öka delaktigheten och arbetstillfredsställelsen på förvaltningen. Utveckling och uppföljning Systematik, värden för brukare och medborgare, effektivitet i flöden och processer är viktiga moment för utveckling av verksamheter och organisation. Systemkompetens är ett ytterligare område där kunskapskrav är en nödvändighet för rättsäkerhet och kvalitet. Nämndens intention är att utveckla förvaltningen och de olika verksamhetsområdena med styrning av bland annat den av Kommunfullmäktige fastställda Kvalitetspolicyn. Likaså ser nämnden behov av att stärka processerna i styrning - och ledning såsom beskrivs i Program för Styr- och ledningssystem som antogs av Kommunfullmäktige januari 2014. Metoder och arbetssätt för uppföljning, utvärdering och analys behöver förstärkas inom såväl ekonomi som verksamhet om nämnden ska nå måluppfyllelse. Vid omorganisationen av stadsdelarna och övriga nämnder årsskiftet 2010-2011, skapades på flera förvaltningar utvecklingsenheter inom de olika verksamhetsområdena i stadsdelarna. Sociala omsorgsnämndens verksamhetsutveckling skulle till viss del hanteras av Stadsdelsnämnd Öster i frågor som tangerade funktionshinderområdet. Stadsdelnämnd Norrs utvecklingsenhet har inriktning förskola-skola. Individ och familjeomsorgens utvecklingsenhet är organiserad i Stadsdelsnämnd Väster som även har utvecklingsansvar för kost- och måltidsfrågor. Inriktningen hos stadsdelarnas utvecklingsenheter är gentemot deras kärnverksamheter vilket leder till att nämndens utvecklingsbehov blir nedprioriterade. Förutom stadsdelarna finns även utvecklingsenheter inom Utbildningsnämnden och Fritids- och folkhälsonämnden. Nämnden ser ett stort behov av en nämndspecifik utvecklingsenhet för att främja gruppen funktionsnedsatta, socialpsykiatrins verksamhet och till viss del inom missbruksvården. Nämnden tillsatte under hösten 2015 en chef för att leda arbetet. Nämnden avser inledningsvis att inom ram hantera utvecklingsbehoven främst genom konvertering av vissa tjänster. Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2016 10(33)

3 Kommunfullmäktiges indikatorer och nämndens indikatorer och uppdrag 3.1 Människor möts i Borås Målbild Människor vill möta människor såväl i små som i stora sammanhang. I möten med andra utvecklas vi och får nya insikter. Välarrangerade möten och evenemang bidrar till en positiv bild av staden och stärker självkänslan. Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2014 Målvärde 2015 Utfall T1 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2018 Målvärde 2025 Antal genomförda medborgardialoger. 1 1 0 1 1 1 Antal genomförda medborgardialoger. Så når nämnden målet för indikatorn Enligt den medborgardialogenkät som genomfördes i Borås Stad under hösten 2012 var vård och omsorg ett av de områden som medborgarna var mest intresserade av vara med att påverka. Målet är att genomföra en medborgardialog på någon av nivåerna; konsultation eller dialog under 2016 med utgångspunkt från resultatet av 2015 års medborgardialog Strategi: - Utgå från analys av resultat av 2014 och 2015 års medborgardialog för att stärka engagemang och inflytande från medborgarna inom deras intresseområde. Syftet är att Sociala omsorgsnämnden ska få underlag till att kunna fatta välgrundade beslut. Metod: - Fokusgrupperingar och Cafédialog med fördjupande frågeställningar till medborgarna inom förvalda temaområden Verksamhetens indikatorer Utfall 2014 Målvärde 2015 Utfall T1 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2018 Målvärde 2025 Antal förslag för att öka tillgängligheten för verksamhetens målgrupper som nämnden initierar till de styrelser och nämnder som ansvarar för stadens mötesplatser 2 2 2 2 Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2016 11(33)

Antal förslag för att öka tillgängligheten för verksamhetens målgrupper som nämnden initierar till de styrelser och nämnder som ansvarar för stadens mötesplatser Så når nämnden målet för indikatorn Strategi: - Omvärldsbevakning av tillgänglighetsområdet - Öka kunskapen om hur tillgängligheten är i stadens mötesplatser Metod: - Kartlägga och identifiera tillgänglighet i staden och omvärlden - Studiebesök och temafördjupningar 3.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Målbild Om fler tar ansvar för barns och ungas uppväxt och lärande skapas bra förutsättningar för barn och unga att utvecklas till engagerade, självständiga och ansvarsfulla vuxna. Verksamhetens indikatorer Utfall 2014 Målvärde 2015 Utfall T1 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2018 Målvärde 2025 Andel utredningar på nämndnivå där det finns en barnkonsekvensanalys Andel vräkningar där barn berörs Antal barn berörda av verkställda vräkningar 100% 100% 100% 100% 100% 28 0 17 10 10 10 6 0 12 0 0 0 Andel utredningar på nämndnivå där det finns en barnkonsekvensanalys Så når nämnden målet för indikatorn I de remisser och yttranden som beslutas av nämnden skall det finnas en barnkonsekvensanalys. Strategi: - Öka kompetensen hos de medarbetare som skriver remissvar och yttranden. Metod: - Alla medarbetare som handlägger remissvar och yttranden skall utbildas för att kunna omsätta barnkonventionen i handling - Införa en checklista i nämndens protokoll för kvalitetssäkring av att barnperspektivet är tillvarataget Andel vräkningar där barn berörs Så når nämnden målet för indikatorn Strategi: - Arbeta med tidiga insatser i boendesituationer som kan leda till vräkning, med fokus på barnfamiljer. - Utöka samverkan med andra förvaltningar, bolag och externa aktörer för att fånga upp aktuella Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2016 12(33)

personer. Metod: - Vidareutveckla det vräkningsförebyggande arbetet i enlighet med riktlinjerna i hemlöshetsplanen - Utveckla stödinsatser till föräldrar för att säkerställa kvarboende med hjälp av boendestöd, mobilt team och insatser i samverkan med stadsdelarna och Arbetslivsnämnden 3.3 Livskraftig stadskärna Målbild En attraktiv stad har en stadskärna som är levande under dygnets flesta timmar med en blandning av boende, handel och upplevelser. Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2014 Målvärde 2015 Utfall T1 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2018 Målvärde 2025 Antal personer i en hemlöshetssituation som får eget förstahandskontrakt med hjälp av socialtjänsten. 19 20 6 20 20 25 Enligt Socialstyrelsens definition av personer i en hemlöshetssituation räknas även personer med andrahands-kontrakt med flera som hemlösa. Se Socialstyrelsen för vidare information: http://www.socialstyrelsen.se/hemloshet/omfattning/definition Antal personer i en hemlöshetssituation som får eget förstahandskontrakt med hjälp av socialtjänsten. Så når nämnden målet för indikatorn Strategi: - Aktivt arbeta med stadens årliga kartläggning av hemlöshet för fortsatt arbete med de olika hemlöshetssituationerna i samverkan med övriga berörda förvaltningar - Systematisera arbetet med sociala andrahandskontrakt och övergångslägenheter för att i större utsträckning erbjuda de boende lägenheter med eget kontrakt Metod: - Implementera Bostad först i nära samarbete med bostadsbolag och berörda förvaltningar - Utarbeta en handlingsplan för att erbjuda de hemlösa i socialtjänstens målgrupper ett eget boende 3.4 Ekologisk hållbarhet lokalt och globalt Målbild En resurseffektiv och ansvarsfull utveckling säkerställer att nuvarande och kommande generationer får en hälsosam och god miljö. Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2014 Målvärde 2015 Utfall T1 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2018 Målvärde 2025 Andel ekologiska livsmedel, %. 10,4 25 10 15 18 20 Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2016 13(33)

Andel ekologiska livsmedel, %. Så når nämnden målet för indikatorn Målet för Sociala omsorgsnämnden är att 15 % av inköpta livsmedel är ekologiska, nämnden mål är lägre än för staden som helhet. Det beror på att det finns boendeenheter där de boende själva bestämmer över sina matinköp. Strategi: - Öka medvetenheten om fördelarna med ekologiska livsmedel, särskilt hos kostombuden och inköpsansvariga 3.5 Ekonomi och egen organisation Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2014 Målvärde 2015 Utfall T1 2015 Målvärde 2016 Målvärde 2018 Målvärde 2025 Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. 6,9 5,5 8,7 7 6 4,5 36,4 25 26,6 23 21 15 34 28 30 30 34 38 Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. Så når nämnden målet för indikatorn Strategi: - Stärka chef och medarbetarskapet - Systematisera arbetet med de enheter inom förvaltningen som har särskilt hög sjukfrånvarofrekvens - Påverka medarbetarna att göra positiva val kring sin hälsa - Arbeta systematiskt med att minska den psykiska ohälsan Metod: - Arbeta med att utveckla hälsoplaner och friskfaktorer - Kompetensutveckla hälsoinspiratörer - Marknadsföra de friskvårdsaktiviteter som finns inom staden - Förebyggande insatser - Arbeta med insatser till arbetsplatser med hög sjukfrånvaro - Arbeta med Frisk- och riskanalyser - Stärka rehabiliteringsprocessen Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. Så når nämnden målet för indikatorn Strategi: - Tillse att rätt anställningsform används vid rekrytering - Efterleva arbetstidsmodellen fullt ut på förvaltningen Metod: - Följa förvaltningens rekryteringsprocess Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2016 14(33)

- Säkerställa att alla anställningar sker via bemanningsenheten - Använda instrument som vikariebank och resurstid - Säkerställa resurspassanvändning på förvaltningen Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. Så når nämnden målet för indikatorn Strategi: - Utveckla ledarskapet för att skapa hälsosamma, framgångsrika och trygga arbetsplatser - Öka delaktigheten hos alla medarbetare - Arbeta med goda exempel som förebilder - Säkerställa arbetsmiljön för medarbetarna Metod: - Arbetsmiljöutbildning enligt SAM - Implementering av styrning och verksamhetsledning på alla enheter - Initiera arbetet med hälsoplaner - Studiebesök, omvärldsbevakning - Utveckla samarbetet med de fackliga organisationerna i förvaltningsövergripande FSG, upptäcka samt åtgärda tidiga signaler - Arbeta systematiskt med Frisk- och riskanalyser 3.5.1 Nämnd Uppdrag Minska kostnaderna för externa placeringar och köpta platser där Borås Stad inte är utförare samt förbättra uppföljningen Ökad kvalitetssäkring av handläggning och utförda insatser Öka brukares inflytande över utrednings- och genomförandeprocessen Översyn av kostnaderna inom LSS (personlig assistans) Öka rörligheten inom LSS-boenden Så genomför nämnden uppdraget Strategier Skapa processer för systematisk uppföljning Öka och utveckla samverkansformer med stadsdelar/förvaltningar samt övriga myndigheter och vård- och omsorgsgivare Strategier Vidareutveckla gemensam myndighetsutövning Systematisk arbeta med egenkontroll Säkerställa kompetens till alla som har dokumentationsskyldighet Strategier Att utveckla delaktighet i olika former för samverkan, ex brukarråd, intresseorganisationer, anhörigmedverkan Utveckla variationer i utbudet av insatser, ex samarbete med föreningar och näringsliv Utveckla lyhördhet i mötet med brukaren för att upprätta aktuella planer tillsammans med brukare Strategier Kvalitetssäkra handläggnings- och utförandeprocessen Utveckla ekonomistyrningen inom LSS Strategier: Optimera den fysiska och psykosociala boendemiljön inom respektive grupp- och servicebostad Boendeplanering utifrån brukarens varierade behov i olika faser i livet Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2016 15(33)

Uppdrag Så genomför nämnden uppdraget Samverkan med Lokalförsörjningsnämnden (lokalresursplan) 4 Nämndens verksamhet 1 4.1 Ekonomiskt sammandrag Tkr Bokslut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Intäkter 153 151 333 728 333 728 168 579 Kostnader -804 160-1 004 030-1 012 827-850 441 Buffert -6 797-6 888 Nettokostnader -651 009-677 099-679 099-688 750 Kommunbidrag 677 099 677 099 688 750 Resultat -651 009 0-2 000 0 Ackumulerat resultat 16 308 Nettoinvesteringar -721 4.2 Nämndens uppgift Funktionshinderverksamheten arbetar med stöd och insatser till enskilda personer som ges enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) eller Socialtjänstlagen (SoL). Personer med stöd enligt LSS har en livslång eller varaktigt funktionsnedsättning. Genom insatserna ska den enskilde tillförsäkras goda levnadsvillkor. Insatser enligt SoL ska tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Funktionshinderverksamheten ska erbjuda rättssäker handläggning med välgrundade och korrekta beslut. Verksamhetens insatser ska ges med god kvalité byggt på brukarens delaktighet och inflytande, ett bra bemötande och med hög kompetens hos medarbetarna. IFO vuxen - Socialpsykiatrin IFO Vuxen utreder behov av vård och stöd för vuxna samt olika former av missbruk. Handläggning av ansökningar sker enligt SoL om olika former av behandlingsinsatser samt utredning av anmälningar enligt SoL och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Verksamheten arbetar först och främst med insatser på hemmaplan och erbjuder olika stödinsatser. Socialpsykiatrin bedriver verksamhet för personer med allvarlig psykisk funktionsnedsättning i bostäder med särskild service, korttidsenhet och boendestöd för personer i ordinärt boende. Psykiatrisk hemsjukvård innefattas även i verksamheten. 4.3 Ekonomiska förutsättningar Sociala omsorgsnämndens kommunbidrag uppgår till 688 750 tkr. Det motsvarar en generell uppräkning med 1,7 %. Beräknade kostnadsökningar för 2016 är 2,0 % för personalkostnader och Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2016 16(33)

1,3 % för övriga kostnader. Denna uppräkning innebär att nuvarande nivå kan bibehållas men för nämnden så tillkommer ökade kostnader för volymökningar (se bilagor), vilka nämnden äskar medel för. Sociala omsorgsförvaltningens organisation har ändrats i syfte att nå ökad kostnadseffektivitet och verksamhetskvalitet. En gemensam handläggarorganisation har införts och de båda bemanningspoolerna har samordnats. Hälso- och sjukvårdsinsatserna är organiserade i en övergripande enhet; enheten för kommunal hälso- och sjukvård. Boendestödet har samordnats till en enhet. Dessutom samordnas den interna administrationen. Sociala omsorgsnämnden har avsatt 1 procent av nämndens kommunbidrag i buffert för oförutsedda kostnader vilket motsvarar 6 888 tkr. Nämnden önskar att det finns centralt avsatta medel (hos kommunstyrelsen) för de kostnader som speciella barnärenden inom Funktionshinderverksamheten och externa placeringar i vårdformen tvång i öppenvård inom IFO Vuxen/Socialpsykiatrin bedöms medföra för Borås Stad. Nämnden önskar ta i anspråk 1 100 tkr av ackumulerat resultat till en satsning för ökad hälsa och utbildning inom HBTQfrågor. 4.4 Verksamhet 2016 Tkr Bokslut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Gemensam administration Intäkt 4 168 51 191 52 Kostnad -21 927-22 207-24 644-22 192 Nettokostnad -17 759-22 156-24 453-22 140 IFO Vuxen Intäkt 18 542 14 468 14 468 14 674 Kostnad -83 074-81 515-84 015-84 617 Nettokostnad -64 532-67 047-69 547-69 943 Vård och omsorg i ordinärt boende Intäkt 16 472 19 149 19 149 17 617 Kostnad -73 343-71 233-73 233-70 212 Nettokostnad -56 871-52 084-54 084-52 595 Vård och omsorg i särskilt boende Intäkt 11 123 3 686 4 686 4 249 Kostnad -84 075-79 723-79 723-79 576 Nettokostnad -72 952-76 037-75 037-75 327 Insatser enl LSS och LASS Intäkt 307 094 292 144 292 144 131 986 Kostnad -738 477-739 946-742 946-588 599 Nettokostnad -431 383-447 802-450 802-456 613 Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2016 17(33)

Tkr Bokslut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Övrig vård och omsorg för äldre och funktionshindrade Intäkt Kostnad -7 511-5 176-5 176-5 244 Nettokostnad -7 511-5 176-5 176-5 244 Buffert Intäkt Kostnad -6 797-6 888 Nettokostnad -6 797-6 888 Intäkt Kostnad Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Intäkt Kostnad Nettokostnad Totalt Intäkt 357 399 329 498 330 638 168 578 Kostnad -1 008 407-1 006 597-1 009 737-857 328 Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2016 18(33)

Tkr Bokslut 2014 Budget 2015 Prognos 2015 Budget 2016 Nettokostnad -651 008-677 099-679 099-688 750 Ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter 4.4.1 Gemensam administration Ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter Utvecklingsenhet Nämnden ser ett stort behov av en nämndspecifik utvecklingsenhet för att främja gruppen funktionsnedsatta, socialpsykiatrins verksamhet och till viss del missbruksvårdens målgrupper. Processtyrning, metoder och arbetssätt för uppföljning, utvärdering och analys behöver förstärkas inom såväl ekonomi som verksamhet. Vid omorganisationen av stadsdelarna och övriga nämnder årsskiftet 2010-2011 skapades på flera förvaltningar utvecklingsenheter inom de olika verksamhetsområdena. Sociala omsorgsnämndens verksamhetsutveckling skulle till viss del hanteras av Stadsdelsnämnd Öster i frågor som tangerade funktionshindersområdet. Individ och familjeomsorgens utvecklingsenhet är organiserad i Stadsdelnämnd Väster som även har utvecklingsansvar för kost- och måltidsfrågor (kostfrågor omfattar inte Sociala omsorgsnämnden). Inriktningen hos stadsdelarnas utvecklingsenheter är gentemot deras kärnverksamheter vilket leder till att nämndens frågor blir nedprioriterade såväl inom Stadsdelsnämnd Öster som Stadsdelsnämnd Väster. Sociala omsorgsnämnden avser 2016 att inom ram hantera utvecklingsbehoven främst genom konvertering av vissa tjänster och tillsättning av de vakanser som varit ett anpassningsmedel 2014 och 2015. Administrativt närstöd till varje enhetschef är nödvändigt och fördelas inom ram. Närstödet ska ses som en av förutsättningarna för att utöva chef- och inte minst ledarskap på enheterna. 4.4.2 IFO Vuxen 4.4.2.1 Myndighetsutövning Ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter IFO Vuxen utreder behov av vård och stöd för vuxna samt olika former av substansmissbruk. Handläggning av ansökningar sker enligt socialtjänstlagen (SoL) om olika former av behandlingsinsatser samt utredning av anmälningar enligt SoL och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Verksamheten arbetar först och främst med insatser på hemmaplan och erbjuder olika stödinsatser. Antal aktualiserade ärenden inom IFO Vuxen 21-64 år har ökat under året, bland annat till följd av ökad missbruksproblematik i kombination av psykisk ohälsa. Efter aktualisering görs en förhandsbedömning och flertalet ärenden leder ej till utredning utan mottagningsgruppen på IFO Vuxen ger information och guidning om vart den enskilde kan vända sig för att rätt insats ska kunna ges. Antal aktualiserade ärenden hos IFO Vuxen förväntas kvarstå under 2016. Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2016 19(33)

Inom Socialpsykiatrin utreds behov av insatser för personer med en allvarlig psykisk funktionsnedsättning enligt SoL eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Insatser som beviljas är exempelvis bostäder med särskild service, korttidsplats eller boendestöd för personer i ordinärt boende. Psykiatrisk hemsjukvård innefattas även i verksamheten. Kostnader för externa placeringar är fortsatt höga även om de minskat i jämförelse med motsvarande period föregående år. Det är framförallt antalet vårddygn/insats som varit höga men även där ses en förändring, se diagrammet nedan. Det pågår ett långsiktigt arbete med att föra över dyrare externa placeringar till mer kostnadseffektiva placeringar där institutionsvård är nödvändig. Förvaltningen försöker även använda familjehem framför institutionsvård i större utsträckning, framförallt i komplexa ärenden där närhet till psykiatrins öppenvård är viktig. I ökad utsträckning anlitas extern såväl som intern öppenvård som ett komplement till avslutade behandlingar på institution och familjehemsvård. Detta kommer att sänka dygnsmedelkostnaden per placering över tid kring de personer som har behov av den typen av insats. Handläggare arbetar med nya metoder i utredningar enligt LVM, och de har fortsatt lyckats motivera klienterna till frivilliga placeringar och insatser. Under 2016 inför förvaltningen en enhetlig budgetmodell för förvaltningens boendestöd. Syftet är att förbättra kontrollen på beställning av insatser samt uppföljning. Inför 2016 är slutsatsen att omfattningen av behov kommer att ligga kvar på liknande nivå som de senaste månaderna. Ett av verksamhetens mål under 2015-2016 är att minska inflödet av personer med behov av stöd. Främst gäller det målgruppen unga vuxna där verksamheten behöver utveckla utbudet av förebyggande insatser tillsammans med interna och externa aktörer. Arbetet med att utveckla hemmaplanslösningar och minska kostnaderna för externa placeringar fortsätter enligt den framtagna handlingsplanen. Arbetet med samverkan internt i kommunen samt externt i regionen utvecklas ytterligare. Det finns en tendens till att personer som finns inom tvångs- eller slutenvård skrivs ut tidigare och insatserna inom öppenvården är inte alltid tillräckliga vilket kan innebära utökade kostnader. Ett återkommande problem är bristen på bostäder så kallade sociala boenden, vilket i vissa fall innebär längre placeringar på hem för vård eller boende (HVB-hem). Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2016 20(33)

4.4.2.2 Insatser Ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter Insatser Flera av insatserna ingår i "Program mot hemlöshet" som utvärderas varje år. Under året har det påtalats, bland annat från de personliga ombuden, att programmet är inriktat på att förhindra hemlöshet och erbjuda tak över huvudet vid akut hemlöshet, men att staden saknar en plan för att arbeta med hemlöshetsfrågor på strategisk nivå. De personliga ombudens erfarenheter är att fler grupper drabbas av hemlöshet samtidigt som möjligheten att erhålla sociala kontrakt har minskat drastiskt. Den boendesociala enheten verkställer sociala kontrakt och övergångslägenheter utifrån beslut av IFO Vuxen/Socialpsykiatri eller Arbetslivsförvaltningen. Anskaffningen av lägenheter i samverkan med kommunala och privata hyresbolag/hyresvärder har blivit en allt svårare uppgift på grund av bostadssituationen i staden. Det är dels en brist på lägenheter generellt och dels en brist på "specialboenden" för de brukare som har speciella behov. I något fall kan det i sin tur innebära behov av att köpa en plats. Det fortsatta arbetet enligt konceptet "Bostad först" har kommit igång utifrån den överenskommelse som nämnden har med AB Bostäder. Enheten har fortsatt att arbeta med riktat stöd för att de som har sociala kontrakt ska få egna kontrakt i så stor utsträckning som möjligt. Under 2015 har antalet in- och utflyttningar ökat vilket har inneburit att enhetens kostnader för renoveringar och skadegörelse har ökat. Arbetslivsförvaltningens uppdrag att tillskapa en relationsvåldsenhet under hösten 2015 innebär att nämnden även fått uppdraget att anskaffa och administrera utslussboenden till den här målgruppen. Yxhammarmottagningen som i första hand tar emot självsökande klienter med riskbruk, missbruk, beroende och deras anhöriga är en viktig del i det förebyggande arbetet för att minska inflödet till socialtjänsten. Det vräkningsförebyggande arbetet som samordnas av Sociala omsorgsförvaltningen i samverkan med i första hand Arbetslivsförvaltningen, IFO Barn och familj och AB Bostäder har som en del i metodutvecklingen börjat arbeta med uppföljningar för att underlätta för de som riskerar hemlöshet att behålla sina kontrakt. Det innebär tätare och mer tidskrävande kontakter med de som riskerar att vräkas, och med de som genom den samverkan som uppföljningarna innebär får behålla sin bostad. Detta arbete är en framgångsfaktor och för att kunna fullföljas har det krävt en omfördelning av resurser för att kunna tillsätta en ny tjänst till den vräkningsförebyggande gruppen. Antalet ärenden under första halvåret 2015 har ökat med 40 st, jämfört med samma period förra året, till totalt 536 st ärenden. Ovanstående arbetsmodeller tillsammans med öppenvårdsinsatser eller boendestöd möjliggör för människor att i större utsträckning behålla sin bostad, vilket är basen i arbetet för att motverka hemlöshet. IFO Insats har ett gemensamt uppdrag tillsammans med IFO Myndighet och Socialpsykiatrins boendestöd att se över förvaltningens interna insatser. Syftet är att utveckla verksamheter, hitta samverkansvinster inom förvaltningen och använda resurserna på ett kostnadseffektivt sätt utifrån förvaltningens klienter/brukares behov. En del är att se över boendeformer med stöd som en del i att bättre kunna utreda behoven och anpassa insatserna utan hjälp av externa placeringar. Natthärbärget Kastanjen har utifrån kontinuerliga utvärderingar omorganiserats så att fler akut hemlösa har kunnat ta del av insatsen. Kaptensgatans boende för klienter/brukare med beroendeproblematik, vars konsekvenser har gjort att de har psykiska- och fysiska funktionshinder eller båda, har under året utretts med syfte att tydliggöra boendets uppdrag och sedan utveckla det för att kunna motsvara de boendes behov. En del, som behöver förbättras, är att det finns äldre hyresgäster med stora omvårdnadsbehov som inte boendet är anpassat för varken personal eller lokalmässigt. Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2016 21(33)

När det gäller målet att förbättra klient-/brukarmedverkan har ett arbete påbörjats för att kunna genomföra brukarrevisioner. Arbetet med att ta fram förslag till samverkansmöjligheter mellan Borås Stad och idéburna organisationer inom det sociala området har fortsatt när det gäller målgruppen hemlösa. 4.4.3 Vård och omsorg i ordinärt boende 4.4.3.1 Myndighetsutövning Ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter I den samlade myndighetsutövningen beslutas om insatser inom hemtjänst från stadsdelarna, korttidsboende både internt och externt samt ledsagning, avlösning och boendestöd från förvaltningens egen verksamhet. Antal personer med hemtjänst enligt SoL har ökat och förväntas kvarstå under 2016. Ökningen har bland annat aktualiserats genom vårdplaneringar där behovet tidigare var tillgodosett på annat sätt. Personer med LSS insatser över 65 år ökar succesivt och vid utökat behov beviljas dessa personer insatser enligt SoL. Personer beviljade matdistribution har minskat och det finns en tendens i samhället att personer väljer andra alternativ än matdistribution som tex köpa kyld mat eller frysta matportioner i matbutiker. Antalet beviljade timmar inom hemtjänst har legat relativt konstant under det senaste året, det finns dock en diskrepans mellan beviljade och utförda timmar och en närmare analys är påbörjad. För beslut om insatser inom boendestöd har det varit en viss ökning på antalet personer och timmar, inom socialpsykiatri gäller det främst utförda insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). När det gäller boendestöd har en sammanslagning genomförts i förvaltningen till ett gemensamt boendestöd vilket var klart under hösten 2014. Syftet var att få en bättre kvalité genom att på ett mer flexibelt sätt styra insatserna utifrån behoven. I uppdraget låg också att ta fram en plan för ett utvidgat boendestöd som ökar möjligheten för personer med en funktionsnedsättning eller missbruk att bo i ordinärt boende. Detta förändringsarbete förväntas succesivt ge större effekter under 2016. Ett arbete har påbörjats med att systematiskt följa upp beslutade insatser och nyckeltal inom hela myndighetsutövningen för att få en bättre intern kontroll och underlag för kommande prognoser. Brist på tillgång till korttidsplats inom socialpsykiatrin kan innebära framtida behov av köpt extern plats. Utbudet av korttidsplatser i egen verksamhet inom socialpsykiatrin är idag begränsad till fyra platser, dessa är i stort sätt fullbelagda under hela året, en översyn om ytterligare behov av platser behöver göras och ställas i relation till köpt vård externt. Hälso- och sjukvård, habilitering och rehabilitering ska tillgodose personkretsens behov av hälso- och sjukvårdsinsatser inom sitt ansvarsområde. Nämnden har kostnadsansvar för alla personliga hjälpmedel inom LSS och för personer under 65 år inom Borås Stad. Kostnaderna har under de senaste åren ökat till följd av ett ökat antal personer i behov av hjälpmedel. 4.4.3.2 Insatser Ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter Boendestöd har under de senaste åren haft höga kostnader jämfört med budget. I stora drag handlar det om effektivitetsavvikelser då verksamheten inte klarar av att uppnå den brukartid som budgeten baseras på. Ett kontinuerligt effektivitetsarbete pågår och ger succesivt lite bättre resultat varje månad genom minskade kostnader. Under 2016 kommer en ny likriktad budgetmodell införas för hela Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2016 22(33)

boendestödet. Denna modell kommer ytterligare förbättra kontrollen av verksamheten så kostnadsutvecklingen lättare kan följas. Vidare kommer en likriktad budgetmodell underlätta för samplanering av personalresurser vilket ytterligare kommer öka effektiviteten. Boendestödet ska fortsätta arbetet med att utöka möjligheten till hemmaplanslösningar. I praktiken innebär detta att fler brukare får boendestöd istället för andra dyrare insatser under 2016. Utbudet av korttidsplatser i egen verksamhet inom socialpsykiatrin är begränsad till fyra platser, dessa är i stort sett fullbelagda under hela året, i dagsläget kan nämnden verkställa ytterligare ett beslut genom att det finns en ledig lägenhet på ett särskilt boende, nämnden har också fått köpa platser hos externa vårdgivare. Det finns ett förslag att korta ner antalet dagar för utskrivningsklara patienter inom psykiatrin från 30 dagar till tre dagar och om det går igenom kommer behovet av antalet korttidsplatser att öka ännu mer. 4.4.4 Vård och omsorg i särskilt boende 4.4.4.1 Myndighetsutövning Ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter Antalet insatser och beslut om särskilt boende har legat på en konstant nivå under det senaste året. Verksamheten eftersträvar att andra insatser prövas först, som exempelvis boendestöd i ordinärt boende. Det finns några externa placeringar sen lång tid tillbaka och externa placeringar har fått användas som alternativ till egna korttidsplatser då de inte räckt till. Det nya lagförslaget som förväntas träda i kraft den första juli 2016 innebär en minskad tid för utskrivningsklara patienter i slutenvården från 30 dagar till tre dagar. Detta kommer innebära en kostnadsförskjutning från regionen till kommunen i form av tidigare verkställighet av insatser, exempelvis boendestöd eller korttidsplatser. För att bibehålla nivån på antalet platser inom särskilt boende behöver verksamheten utveckla stödet till personer i ordinärt boende. Det vräkningsförebyggande arbetet tillsammans med kvalificerade öppenvårdsinsatser eller boendestöd möjliggör också att människor behåller sin bostad i större utsträckning. På sikt behöver även andra boendeformer utvecklas, som exempel kan nämnas behovet av fler "satellitlägenheter" i anslutning till befintliga boenden alternativt ett nytt serviceboende. Inom de närmaste åren kommer verksamheten att behöva ytterligare nya boenden; dels för att kunna arbeta än mer hemmaplansinriktat och dels för att flera av dagens boenden har en undermålig standard. Planering tillsammans med Lokalförsörjningsförvaltningen pågår. För personer med en psykisk funktionsnedsättning fortsätter arbetet med Socialstyrelsens prestationsbaserade mål som är en del av uppföljningen av överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd riktat inom området psykisk ohälsa. Utifrån resultat och analys har en handlingsplan utarbetats för 2014-2015, några utvecklingsområden är bl.a. vidareutveckla boendestödsinsatser, samverkan kring bostäder och sysselsättning, samordning av insatser samt utveckling av brukarmedverkan. En planering för 2014-2016 ska visa på en sammanställning över åtgärder för att få en positiv utveckling inom prioriterade områden. Inom området sysselsättning ska analysen göras i samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. I Närvårdssamverkan, område psykisk ohälsa, erbjuds kontinuerligt gemensamma satsningar på återkommande utbildningar för personal inom socialpsykiatri och IFO. Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2016 23(33)

4.4.4.2 Insatser Ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter Utifrån dagens nivå på antalet platser inom särskilt boende behöver verksamheten utveckla stödet till personer i ordinärt boende. Det vräkningsförebyggande arbetet tillsammans med kvalificerade öppenvårdsinsatser eller boendestöd möjliggör också att människor i större utsträckning behåller sin bostad. På sikt behöver även andra boendeformer utvecklas, som exempel kan nämnas behovet av fler "satellitlägenheter" i anslutning till en lokal med personal där brukarna kan få stöd utifrån behov som ett alternativ till ett särskilt boende. Yngre brukare kräver ibland boendeformer med alternativa inriktningar. En ny arbetstidsmodell ska införas, enligt beslut i Kommunfullmäktige, i hela Borås Stads vård- och omsorgsverksamhet. Chefer och medarbetare har utbildats i bemanningsplanering. Under hösten 2014 påbörjades implementeringen i samverkan med fackliga representanter och arbetsplatsombud. Vilka effekter införandet får är i dagsläget svårt att bedöma men det har initialt inneburit ökade poolkostnader inom socialpsykiatrins boenden. I april 2015 startades ett nytt boende inom socialpsykiatrin upp då boendet på Badhusgatan ersattes av Serenadgatan. Det nya boendet har högre hyreskostnader än det gamla vilket måste hanteras i budget 2016. På Badhusgatan har en ombyggnad påbörjats för att anpassa boendet för målgruppen samsjukliga som har ett boende som är på entreprenad. En ny upphandling ska vara klar 2016 och den nya entreprenaden ska då starta upp i de nya lokalerna eftersom de nuvarande lokalerna är undermåliga. Flytten kommer innebära höjda hyror för de boende. IFO Myndighet gjorde 2014 bedömningen att inom de närmaste åren kommer det att behövas ytterligare nya boenden; dels för att kunna arbeta än mer hemmaplansinriktat och dels för att flera av dagens boenden har en undermålig standard. Planering tillsammans med Lokalförsörjningsförvaltningen pågår. Det gäller främst boendet på Billdalsgatan där både den fysiska och den sociala miljön i området inte är lämplig för målgruppen och 2015 har projektering påbörjats av ett ersättningsboende på Dammsvedjan. Det finns utifrån omvärldsanalysen och IFO/Myndighets bedömning behov av en utökning med ett till boende inom Socialpsykiatrin för att kunna erbjuda de brukare som har behov ett särskilt boende samt en ökning av antalet korttidsplatser. Idag placeras brukare externt pga bristen på framförallt korttidsplatser. För personer med en psykisk funktionsnedsättning fortsätter arbetet med Socialstyrelsens prestationsbaserade mål som är en del av uppföljningen av överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd riktat inom området psykisk ohälsa. Utifrån resultat och analys har en handlingsplan utarbetats för 2014-2015 några utvecklingsområden är bl.a. vidareutveckla boendestödsinsatser, samverkan kring bostäder och sysselsättning, samordning av insatser samt utveckling av brukarmedverkan. Ett arbete ha påbörjats för att genomföra brukarrevisioner. Ett resultat av arbetet är tillsättandet av Rehabiliteringspedagoger med övergripande uppdrag inom främst socialpsykiatrin. En av tjänsterna har kunnat tillsättas genom omfördelning. En planering för 2014-2016 ska visa på en sammanställning över åtgärder för att få en positiv utveckling inom prioriterade områden. Inom området sysselsättning ska analysen göras i samverkan med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. I Närvårdssamverkan, område psykisk ohälsa erbjuds kontinuerligt gemensamma satsningarna på återkommande utbildningar för personal inom socialpsykiatri och IFO. Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2016 24(33)

4.4.5 Insatser enligt LSS och SFB 4.4.5.1 Myndighetsutövning Ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter Myndighetsutövning enligt LSS är för personer som tillhör lagens personkrets och som har behov av lagens insatser och vars behov inte tillgodoses på annat sätt. De insatser som kan beviljas enligt LSS är personlig assistans, boende med särskilt stöd och service för vuxna, samt för barn och ungdomar, daglig verksamhet, kontaktperson, avlösarservice, ledsagarservice, korttidsvistelse samt korttidstillsyn för skolungdomar. Vad gäller personlig assistans är kommunen ansvarig för kostnaden när de grundläggande behoven uppgår till högst 20 timmar per vecka. Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov mer än 20 timmar per vecka har rätt att få assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) från Försäkringskassan (FK) men kommunen har kostnaden för 20 timmar per vecka. Antalet personer med insatsen personlig assistans enligt LSS har i juni 2015 ökat med tre personer och personlig assistans enligt SFB har ökat med sex personer vid en jämförelse med samma period 2014. Inom daglig verksamhet tillämpas sedan juni 2010 Lagen om valfrihetssystem (LOV) för daglig verksamhet inom LSS. Brukaren har möjlighet att välja utförare. Villkoren för privata utförare är de samma som för kommunens utförare inom Arbetslivsförvaltningen. Ersättningssystemet bygger på deltagarnas behov av omvårdnad, personalstöd och närvaro, hel eller deltid. Det finns 1-6 nivåer samt en nivå 6+ för brukare med exceptionella behov av personalstöd. Antal personer med beslut om daglig verksamhet har den senaste tiden varit relativt konstant. Nämnden ser ett ökat behov av insatser, för att bättre säkerställa framtida volymer kommer samarbetet med gymnasiesärskolan att intensifieras. Tendensen är att behoven av framtida insatser fortsätter att öka, det gäller även på nationell nivå. I Socialstyrelsens lägesrapport 2014 beskrivs bl.a. att socialtjänstens stöd till personer med en funktionsnedsättning fortsätter att öka i omfattning. Jämförelse görs exempelvis för insatser enligt LSS som haft en 6 % ökning från 2008 till 2012, främst gäller det bostad med särskild service och daglig verksamhet. För att kunna planera för framtida behov behöver verksamheten tillsammans med såväl interna som externa aktörer vidareutveckla former för samverkan. Insatser ska exempelvis i möjligaste mån kunna erbjudas på hemmaplan. Målgruppen idag har också andra krav på inriktning av verksamhet eller olika former av boendelösningar. 4.4.5.2 Insatser Ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter Boendesektionen - Boende med särskilt stöd och service Personer som omfattas av LSS ges rätt till en av kommunens anvisad enligt 9:9 bostad med särskild service för vuxna. En bostad kan vara utformad på olika sätt men tre huvudformer kan urskiljas: Gruppbostad, servicebostad och annan särskilt anpassad bostad. Gruppbostad och servicebostad är att betrakta som bostäder med särskild service vilket inte gäller boendeformen annan särskild anpassad bostad. För samtliga boendeformer gäller att bostaden skall vara fullvärdig, att den är den enskildes privata och permanenta hem och att den inte skall ha en institutionell prägel. Inom boendesektionen ingår 34 enheter varav 27 är gruppbostäder och sju servicebostäder samt en träffpunkt för personer som inte har daglig verksamhet. År 2015 saknar 79 lägenheter standard enligt de generella byggbestämmelser som gäller för bostäder i allmänhet som också ska gälla för en bostad med särskild service (Boverkets byggregler, BBR, 3:22, 3:221-3:223). Insatsen bostad med särskild service för vuxna är den insats enligt LSS som är svårast att verkställa inom kommunerna. Det finns flera faktorer Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2016 25(33)

som påverkar kommunens möjlighet att verkställa sina beslut. Dels handlar det om brist på resurser och brister i planering av bostäder för personer med funktionsnedsättning, dels om komplicerade byggprocesser som kommunen inte helt kan styra över själva. Målet är att alla personer i Borås Stad skall ha ett fullvärdigt boende. I bostad med särskild service enligt LSS skall omvårdnaden ges utifrån individuella behov och önskemål, med syfte att tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor. Antal verkställda beslut om boende med särskilt service för vuxna personer är 315. Besluten verkställs antingen inom Funktionshinderverksamhetens boendesektion eller i de 14 enheter som drivs av två privata företag, Nytida AB och Attendo Care AB. Båda entreprenadavtalen är förlängda enligt beslut i nämnden till 2016-01-31. Personer inom funktionshindersverksamheten befinner sig likt som övriga invånare i Borås Stad i ett generationsskifte där samhällets utveckling lett till en ny generation ungdomar med utvecklingsstörning, med nya behov som kräver nya tankesätt. Under 2012 gjordes en genomlysning av åldersstrukturen inom boendesektionen och på de enheter som drivs genom entreprenad för att få en överblick hur de individuella behoven ser ut för den enskilde. Utredningen visade att de personer som idag bor gruppbostad ofta är mycket äldre än de unga vuxna som står i kö för att få en lägenhet. Uppföljning våren 2015 visar att den utvecklingen fortsätter och det blir allt svårare att erbjuda lägenheter till de personer som idag står i kö, då hyresgästerna blir äldre och äldre och de befintliga lägenheterna inte blir lediga i samma takt som tidigare. Ytterligare en svårighet är att vi inte kan erbjuda icke fullvärdiga lägenheter om det blir lediga till nya hyresgäster. Kvarboendeprincipen som innebär att man ska ges förutsättningar att bo kvar i det egna hemmet kan skapa både möjligheter samt begränsningar och dess inriktning att bevara förhållanden som de ser ut kan både uppfattas positivt och negativt. Att omfördela resurser för att möta personens behov där han eller hon bor eller att erbjuda personen att flytta dit resurserna finns och är anpassade till just den gruppbostaden är en diskussion som inte alltid är enkel för verksamheten att hantera. Den enskilde eller hens företrädare har alltid rätt att tacka nej till ett erbjudande till omflyttning inom befintliga bostäder. I Delrapporten " Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS" bekräftas den tydliga utveckling för yngre personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och personer med kognitiva funktionsnedsättningar som ansöker om lägenhet att det saknas en form av mellanboende i Borås Stad. Serviceboende beskrivs av socialstyrelsen som en bostadsform mellan ett helt självständigt boende i egen lägenhet och en lägenhet i gruppbostad. För vissa personer med neuropsykiatriska diagnoser behövs en ny typ av servicebostad (mellan servicebostad-gruppbostad) där stödet och stödformerna är utformade och anpassade efter den målgruppen. Även personalens utbildningsnivå behöver höjas och breddas för att möta de enskildas behov. I juni 2015 var det 46 personer, inklusive förhandsbesked, som lämnat in intresseanmälan/ansökan för önskemål om en lägenhet, av dessa har 9 personer beslut som ej är verkställda av olika anledningar. Sammanlagt är det 46 personer som är i behov av bostad inom de närmaste fem åren där övervägande andel är födda på 90-talet. Det finns även en tendens att förhandsbesked från andra kommuner ökar och framförallt från mindre kommuner. Orsaken kan vara flera, tex att personen går i skolan i Borås Stad och vill sedan bo kvar, att mindre kommuner inte har underlag för att bygga fler gruppbostäder, ytterligare en annan är att hyran i Borås Stad är lägre i förhållande till andra kommuner. Som exempel för 2014 kan nämnas Gislaved, Jönköping och Halmstad en hyresnivå på 1 000-1 500kr/mån högre än Borås Stad. Lokalförsörjningsförvaltningen har under våren 2015 påbörjat en översyn av hyrorna för LSS-lägenheterna. Boendesektionen - Korttidshem Korttidsvistelse utanför det egna hemmet är till för att ge den enskilde möjligheten till rekreation och miljöombyte eller för att ge anhöriga tillfällen till avlösning. Inom Funktionshinderverksamheten finns fyra korttidshem för barn, ungdomar och vuxna, lägerverksamhet för barn och ungdomar under 23 år samt stödfamiljer. Korttidsboende är ett boende men inte en bostad enligt plan- och bygglagstiftningen eller lagen om Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2016 26(33)

bostadsanpassningsbidrag. Därför omfattas inte korttidsboenden av Boverkets byggregler. Det innebär att det inte kan ställas specifika krav på bostadens utformning. Kravet på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga gäller för bostäder, arbetslokaler och lokaler dit allmänheten har tillträde. Detta krav gäller således i korttidsboenden eftersom dessa är arbetsplatser. En genomlysning av hela korttidsverksamheten påbörjades hösten 2014 för att kvalitetssäkra verksamheten utifrån korttidsgästernas behov, medarbetarnas kompetens, arbetsmiljö och lokalernas utformning. Det har varit en nedåtgående trend på efterfrågan av korttidsplatser under flera år. I juni 2015 visar beräkningar att på två av korttidshemmen kommer beläggningen vara ca 50 % hösten 2015 vilket resulterar i hög kostnad per plats. Ett stort arbete har genomförts för att hitta anpassningar som går att genomföra med hänvisning till lagstiftningen. Det är många parametrar att ta hänsyn till vilket innebär svårigheter att slå samman två enheter och flytta korttidsgäster till ett korttidshem tex kan barn och yngre vuxna ej vara tillsammans, olika former funktionsnedsättningar gör även att man måste anpassa efter brukares behov. Personer med stora fysiska funktionsnedsättningar har svårt att vistats samtidigt med barn som kryper osv. Verksamheten försöker göra anpassningar samtidigt som man är i stort behov av att utveckla korttidsverksamheten för att möta den nya generationen av korttidsgäster. Arbetet med anpassningar har pågått under hela 2015. Om brukarens behov inte kan tillgodoses inom den egna verksamheten köps korttidsvistelse externt. I juni 2015 hade 140 personer beslut om korttidsvistelse enligt LSS. Boendesektionen - Verksamhetsutveckling Socialstyrelsen skriver i sin kartläggning att de "identifierat att personal som ger stöd, service och omsorg enligt LSS till personer med funktionsnedsättning bör få ett kompetenslyft" och påtalar att det finns ett stort behov av stimulansmedel. Förhoppningen är att regeringen tar ett sådant beslut så att satsningar på utbildning görs i samma omfattning som äldreomsorgen har möjlighet till. Fram tills dess måste utbildningssatsningar göras där behoven är påtagliga att det krävs bredare kompetens för att kunna ha en bra kvalité i verksamheten. Byte av titulatur för personal inom funktionshinderverksamhet är ett arbete som på olika sätt pågår i hela landet. Arbetet påbörjades i Göteborgsregionen där 12 kommuner har infört den nya titulaturen och titulaturen har även införts i flera andra kommuner. Syftet med titulaturbytet är att få en enhetlig titel för alla i landet som arbetar inom detta yrke. Avsaknaden av enhetlig titulatur inom funktionshinderverksamhet skapar kompetensförsörjningsproblem på olika nivåer. Diagnosticeringen utvecklas och många individer har sammansatta behov och finns hos verksamheten under hela livet, barndom ställer andra krav än ålderdom vilket ytterligare bidrar till arbetets komplexitet och kompetenskrav. GR: S material har fått brett genomslag även nationellt och Boråsregionens kommuner har efter att studerat materialet gjort bedömningen att det väl mötte de behov som identifierats i olika kommuner. Införandet sker i samverkan med personal & förhandling samt fackliga organisationer. Arbetslivsförvaltningen planerar att samtidigt som boendesektionen byta titulatur för habiliteringspersonalen inom Daglig verksamhet. Arbetet beräknas vara klart under våren 2016. Nämndens kvalitetssatsning inom kostområdet fortsätter även under 2016 med fokus på att introducera det pedagogiska hjälpmedlet Matglad-appen till de personer som vill och har förmågan att lära sig att använda den, både inom service- och gruppbostäderna. Förvaltningens kostpedagog ingår även i ett nystartat nationellt nätverk inom kost som är direkt riktat mot funktionshinderområdet. För att verksamheten ska få fortsätta att ta emot praktikanter och elever ställs från vård- och omsorgscollege (VC) krav på att det finns personal som har handledarutbildning på 100 gymnasiepoäng. Planering för att möta upp handledarkravet är att tio personal uppmanas att söka till utbildningen under hösten 2015 och därefter att ytterligare personal utbildar sig kommande år. Det är av stor vikt att verksamheten kan ta emot elever och praktikanter för att marknadsföra och säkerställa behovet av personal i framtiden. Arbetet med att öka den pedagogiska kompetensen inom boendesektionen pågår kontinuerligt då behovet är stort. En utbildningssatsning för medarbetare inom servicebostäder i förhållningssätt baserat på kognitiva och beteendeinriktade teorier (KBT) påbörjades 2014 och kommer att fortsätta 2015. Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2016 27(33)

Under hösten 2015 har tio personal inom korttidsverksamheten fått en tredagars coachutbildning inom tvåårsprojektet "Jämlik hälsa". Syfte med utbildningen är att ge personalen nya och bättre verktyg att motivera och coacha brukarna till bättre hälsa. Resterande 30 personal inom korttidsverksamheten kommer att gå utbildningen våren 2016. Målsättningen är att all personal inom boendesektionen under en treårsperiod ska ha gått utbildningen. Allmänna arvsfonden finansierar utbildningskostnaden och verksamhetens bidrag är arbetstiden. En normkritisk utbildningssatsning startar i januari 2016 för 50 personal. Funkisprojektet drivs av RFSL Stockholm och RFSL Förbundet och är ett nationellt projekt som riktar sig till personal som arbetar inom LSS. Projektet får pengar från Allmänna Arvsfonden och utbildningen fokuserar på normer och rättigheter kopplat till hbtq och funktionsvarianter, med utgångspunkt i LSS-lagen och FNs deklaration om mänskliga rättigheter för personer med erfarenhet av funktionsnedsättningar. Utbildningarna är kostnadsfria och ges till arbetsgrupper på ca 25 personer vid två tillfällen. Målsättningen är att all personal inom Boendesektionen ska genomgå utbildningen under en 2-års period. Det är oklart om utbildning kommer att vara kostnadsfri för resterande tillfällen. Oktober 2014 startade åtta enheter som pilotgrupper gällande införandet av nya arbetstidsmodellen vilket även innebar borttagandet av delade turer samt för korta och långa arbetspass. Planeringen är att samtliga 40 enheter inkl korttiden ska vara klart våren 2016. Områdeschef, ekonom och personalsekreterare kommer under införandet ha gemensamma täta uppföljningar med enhetscheferna för att möta de eventuella ekonomiska konsekvenserna som kan uppstå. En första beräkning visar att ett genomförande kan innebära en kostnadsökning med ca 20 000 tkr. För att införandet av den nya arbetstidsmodellen skall bli en framgång behöver Boendesektionen en samarbetspartner som har arbetstid dagtid och personal med kompetens inom funktionshinderområdet. En naturlig sådan partner är daglig verksamhet i Arbetslivsförvaltningen. En omstart ska göras med samrådet med intresseorganisationerna som företräder personer med funktionsnedsättning. Både tjänstemän och representanterna från de olika organisationerna är överens om att samrådsmötet inte fungera optimalt idag och att det måste göras en nystart för att uppleva att det är meningsfullt att mötas. Träffarna har blivit mer som ett informationsmöte än samrådsmöte och det behövs en förnyelse, modernisering och eventuellt andra alternativa former för dialog. Frågor har skickats till alla parter som sedan ska sammanställas och diskuteras för att hitta en bättre form. Socialstyrelsen beskriver inflytande i sin kartläggning (Kartläggning av kommunernas och landstingens former för samråd, artikelnr 2012-12-16) på tre nivåer. Dels den enskildes möjligheter att påverka sin livssituation och den vård och det sociala stödet hen behöver. Detta är s.k. individuellt inflytande och individuell medverkan. Dels handlar det om att ha inflytande på verksamhetsnivån eller på organisations- och systemnivå. På den senare nivån är det oftast intresseorganisationerna som utövar inflytande. Idag upplevs det inom funktionshinderverksamheten att det saknas en koppling mellan de olika nivåerna. Personlig assistans Utmaningar för kommunens personliga assistans är att även framöver ha en god personalplanering och fortsätta förbättra den för att ytterligare förbättra kostnadseffektiviteten. En parameter som i vissa fall gör det omöjligt att lyckas med personalplaneringen är brukarens starka rätt att välja vem som ska utföra personlig assistans. I praktiken innebär det att brukaren har rätt att välja bort en assistent till förmån för en annan vilket är kostnadsdrivande. Vidare är verksamheten konkurrensutsatt där brukare har rätt att välja annan utförare än Borås Stad med några veckors varsel. Här arbetar verksamheten kontinuerligt med att så snabbt som möjligt hantera den övertalighet som uppkommer genom att erbjuda andra arbeten i förvaltningen. Det förbättringsarbete som pågår gällande personalplaneringen har skapat större rörlighet bland medarbetarna vilket minskar kostnaderna. En effekt av ökad rörlighet bland medarbetarna är att brukarna får lite fler assistenter som kommer till dem. I några fall kan detta innebära att brukaren väljer annan utförare. Ett personalrapporteringssystem för att säkra och effektivisera debiteringen till Försäkringskassan för utförda assistanstimmar infördes under hösten 2015. Analys och framtagande av bättre nyckeltal gällande hur mycket olika sorters assistansärende kostar pågår och kommer fortsätta under 2016. Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2016 28(33)

4.4.6 Övrig vård och omsorg för äldre och funktionshindrade Ekonomiska och verksamhetsmässiga effekter Inom denna verksamhet köper nämnden sysselsättning av Arbetslivsförvaltningen för personer inom socialpsykiatrin. 5 Verksamhetsmått Nedan verksamhetsmått är under revidering. En uppdatering av dessa kommer att göras under hösten. Detta kan innebära att vissa verksamhetsmått byts ut, tas bort eller att definitionen ändras. 5.1 Individ- och familjeomsorg för vuxna 5.1.1 Heldygnsvård Verksamhetsmått Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal placerade personer med heldygnsvård 91 90 90 Vårddygn per placerad 103 125 125 Kostnad per vårddygn 2 013 1 468 1 460 5.1.2 Öppenvård Verksamhetsmått Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal personer som är föremål för individuellt behovsprövade öppna insatser Genomsnittlig kostnad per person i individuellt behovsprövade öppna insatser 145 146 146 32 269 40 459 37 690 5.1.3 Bistånd som avser boende Verksamhetsmått Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antalet personer som under året bott i kategoriboenden Genomsnittlig kostnad per person som bott i kategoriboende 57 60 60 229 291 229 107 229 507 Antal boende i övergångslägenhet 131 115 105 Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2016 29(33)

5.1.4 Verksamhet för vuxna Verksamhetsmått Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal aktualiserade personer 21-64 år 719 1 000 1 000 Andel aktualiserade av totala antalet 21-64 åringar (%) 1,1 1,7 1,7 5.2 Socialpsykiatri Verksamhetsmått Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal personer med insatser inom psykiatrin enl LSS, 0-64 år Andel personer med insatser inom psykiatrin, SoL och LSS, av invånare 0-64 år (%) 9 12 12 0,29 0,28 0,28 Antal platser särskilt boende (Psykiatri) 88 86 86 Antal psykiskt funktionshindrade i övergångsbostad Externt köpta platser för psykiskt funktionshindrade 4 11 10 10 10 10 5.2.1 Socialpsykiatri övergripande Verksamhetsmått Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal personer med insatser inom psykiatrin SoL 244 245 245 5.2.2 Insatser i ordinärt boende Verksamhetsmått Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal psykiskt funktionshindrade med hemtjänst i ordinärt boende 119 130 125 5.3 Egen organisation Verksamhetsmått Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Andel personer som har heltidsanställningar. 96,4 100 100 Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2016 30(33)

5.4 Funktionshinderverksamhet 5.4.1 SOL-verksamhet Insatser i ordinärt boende Verksamhetsmått Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal personer med hemtjänst 311 400 407 Antal personer med matdristribution 34 22 22 5.4.2 SOL-verksamhet Särskilda boendeformer Verksamhetsmått Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal placerade i Särskilt boende med heldygnsomsorg Köpta platser på särskilt boende med heldygnsomsorg 28 28 28 24 28 25 5.4.3 SOL-verksamhet Korttid Verksamhetsmått Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal dygn med korttidsvård 3 475 3 300 3 300 Antal personer med korttidsvård 79 47 47 Antal dygn per person med korttidsvård 44 20 20 5.4.4 SOL-verksamhet Övrigt Verksamhetsmått Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal personer med trygghetslarm 263 200 200 Antal personer med hemvårdsbidrag 16 15 15 5.4.5 LSS-verksamhet Verksamhetsmått Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal personer med LSS-beslut/handläggning 942 950 950 5.4.6 LSS-verksamhet Daglig verksamhet Verksamhetsmått Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal personer med beslut om daglig verksamhet 441 440 440 Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2016 31(33)

Verksamhetsmått Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Kostnader per brukare med daglig verksamhet 131 423 130 018 132 252 Antal externt köpta platser, daglig verksamhet 12 12 12 5.4.7 LSS-verksamhet Korttidsvistelse Verksamhetsmått Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal personer med beslut om korttidsvistelse LSS 181 170 160 Kostnader per person med korttidsvistelse 124 197 140 308 150 132 5.4.8 LSS-verksamhet Personlig assistans Verksamhetsmått Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antal personer med personlig assistans enligt LSS och SFB 246 250 260 --varav LSS 55 45 50 -- varav SFB 191 205 210 Kostnad per person med personlig assistans enligt LSS och SFB 321 140 289 190 282 372 5.4.9 LSS-verksamhet Bostäder med särskild service Verksamhetsmått Utfall 2014 Budget 2015 Budget 2016 Antalet personer med verkställda beslut om boende under året 340 350 350 Antalet LSS-boenden (lgh) vuxna 307 319 319 Antal externt köpta platser boende 16 15 15 Kostnad per brukare med boende 763 475 654 506 701 306 6 Investeringar Projekt Total utgift Utgift tom 2015 Budget 2016 Ersättning Tårpilsgatan (Badhusgatan) 450 Ersättning Kaptensgatan 450 Ersättning Billdalsgatan (Dammsvedjan) 450 Ny gruppbostad LSS (Sjöbo) 450 Ny servicebostad LSS 450 Plan 2017 Plan 2018 Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2016 32(33)

Projekt Total utgift Utgift tom 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Summa 1 800 450 Investeringarna avser inventarier till ny- eller ombyggda boenden. Sociala omsorgsnämnden, Budget facknämnder 2016 33(33)

Äskanden för volymökning - Budget 2016 sammanställning bilaga 1. Punkt Årskostnad Kostnad 2016 1 Volymökning Personlig assistans, 9 550 9 550 ökade kostnader till FK och för LSS beslut, merkostnad för assistansanord. 2 LOV Hemtjänst för personer under 65 år 3 000 3 000 3 Korttidsplatser Socialpsykiatrin 530 265 4 Demensteam 1 000 1 000 5 Lots 300 300 SUMMA 14 380 14 115 1 Personlig assistans, volymökning I juni 2015 hade 249 brukare personlig assistans varav 202 enligt SFB och 47 enligt LSS. Motsvarande siffra var för juni 2014, 240 varav 196 enligt SFB och 44 enligt LSS dvs en ökning med nio personer, sex enligt SFB och tre enligt LSS. Kommunen är ansvarig för kostnaden för personlig assistans när de grundläggande behoven uppgår till högst 20 timmar per vecka. Dessa brukare har rätt till assistans för andra personliga behov och aktiviteter vilket gör att antal assistanstimmar oftast överstiger 20 timmar per vecka. Till denna grupp hör också brukare som förlorat assistansersättningen vid FK:s omprövning och efter utredning inom FH beviljats insatsen enligt LSS. Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov mer än 20 timmar per vecka har rätt att få assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken från Försäkringskassan. Kommunens kostnad för ett nytt beslut enligt SFB är enligt 2015 års schablonbelopp, 295 tkr. Kommunerna har dessutom kostnaden för tillfällig utökning av assistans. Kommunerna svarar för kostnaderna för assistenternas sjukfrånvaro hos privata assistansanordnare. Budgetuppföljningen visar på en kraftig ökning av sjuklöneersättning t.o.m. maj 2015, över 65 % av årsbudgeten har utnyttjats. Äskandet utgår från att sjukfrånvaron stabiliseras till tidigare års nivå för resten av året.

Som ett led i handlingsplanen för budgetbalans 2014 sänkte nämnden ersättningen för personlig assistans enligt LSS till 250,- per timma vilket var 30 kr lägre än ersättningen för personlig assistans enligt SFB. Nu har kammarrätten i två domar fastslagit att ersättningen för personlig assistans enligt LSS ska följa den som gäller för SFB. Det innebär att nämnden får högre kostnad för de brukare som valt externa utförare. Den högre timersättningen beräknas kosta nämnden 1 600 tkr under 2016. Funktionshinderverksamhetens verkställighet är assistansanordnare för ca 90 brukare. De brukare som väljer kommunen har omfattande omvårdnadsbehov vilket ger extra kostnader för exempelvis dubbelbemanning och jourtjänstgöring under natten. Anställningsvillkor, kommunala avtal och heltid i vården ger kostnader för kommunens assistansanordnare som inte täcks av assistansersättningen. Beräknad kostnad Tre LSS-beslut, beräknat på 30 tim/vecka i snitt Tre LSS-beslut istället för SFB, beräknat på 40 tim/vecka i snitt Sex nya beslut enligt SFB 2015 och sex för 2016 Ökade kostnader för sjuklöneersättning Ändrat rättsläge personlig assistans enl LSS 1 350 tkr 1 800 tkr 3 500 tkr 1 300 tkr 1 600 tkr Totalt 9 550 tkr 2 Lag om valfrihet (LOV) för personer under 65 år I dagsläget är det bara kommunen som utför hemtjänst åt personer under 65 år. När lagen om valfrihet (LOV) införs innebär det att en större andel av beviljade timmar kommer att utnyttjas. Nämnden räknar med att hemtjänsten för personer under 65 år kommer att likna den som gäller för personer över 65 år och som redan lyder under LOV. Nämnden beräknar att utförda timmar kommer att öka med motsvarande 3 000 tkr. 3 Korttidsplatser Socialpsykiatrin Det nya lagförslaget för utskrivningsklara patienter i slutenvården som förväntas träda i kraft den första juli 2016 innebär en minskad tid från 30 dagar till 3 dagar innan kommunen tar över ansvaret. Detta kommer innebära en kostnadsförskjutning från regionen till kommunen i form av tidigare verkställighet av insatser, exempelvis boendestöd och korttidsplatser. 4 Demensteam Yngre dementas behov behöver uppmärksammas och kartläggas. Sociala omsorgsnämnden har ansvaret för personer under 65 år och ska utreda behovet av ytterligare stöd och ge förslag på åtgärder för stöd till dem och deras anhöriga enligt beslut från Kommunfullmäktige.

5 Lots Sociala omsorgsförvaltningen vill inrätta en lots/guidefunktion med stationering på Träffpunkt Simonsland, enligt Vård- och omsorgsprojektet Ett gott liv var dag. Syftet är att stödja medborgare och brukare i kontakt med förvaltningen. Innehåll och uppdrag och möjlighet till samordning med andra funktioner bör utredas.

DB1 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Internt sålda platser -10 002 0-129 -130 Externt sålda platser 0-578 0 0 Statsbidrag -3 110-4 461-3 143-3 697 Övr avgifter o ersättn -349 666-148 112-330 456-164 752 SUMMA INTÄKTER -362 778-153 151-333 728-168 579 Kostnader Personalkostnader 452 614 415 694 451 211 295 346 - därav pers.utveckling 3 240 4 040 3 170 3 244 Lokal- och markhyror 29 228 27 704 28 052 26 317 Internt köpta platser 268 527 71 682 263 375 271 916 Externt köpta platser 139 940 147 746 141 747 144 241 Material o övr tjänster 120 699 135 775 121 840 114 983 Inventarier 0 810 0 0 Bidrag 4 327 4 255 4 383 4 458 Kapitalkostnader 67 294 68 69 SUMMA KOSTNADER 1 015 402 804 160 1 010 677 857 330 RESULTAT 652 624 651 009 676 949 688 751 Kommunbidrag 652 624 652 624 676 949 688 750 RESULTAT EFTER KOMMUNBIDRAG 0 1 615 0-1

DB2 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden <vht2> Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Internt sålda platser -10 002 0-129 -130 Externt sålda platser 0-578 0 0 Statsbidrag -3 110-4 461-3 143-3 697 Övr avgifter o ersättn -349 666-153 430-330 456-164 752 SUMMA INTÄKTER -362 778-158 469-333 728-168 579 Kostnader Personalkostnader 452 614 415 694 451 211 295 346 - därav pers.utveckling 3 240 4 040 3 170 3 244 Lokal- och markhyror 29 228 31 895 28 052 26 317 Internt köpta platser 268 527 71 708 263 375 271 916 Externt köpta platser 139 940 147 746 141 747 144 241 Material o övr tjänster 120 699 136 875 121 840 114 983 Inventarier 0 810 0 0 Bidrag 4 327 4 255 4 383 4 458 Kapitalkostnader 67 294 68 69 SUMMA KOSTNADER 1 015 402 809 277 1 010 677 857 330 RESULTAT 652 624 650 809 676 949 688 751

DB2 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 03 Allmän kommunadministration Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Statsbidrag 0-10 0 0 Övr avgifter o ersättn -2 953-4 158-51 -52 SUMMA INTÄKTER -2 953-4 168-51 -52 Kostnader Personalkostnader 13 667 12 135 14 078 13 885 - därav pers.utveckling 1 210 1 196 1 224 1 252 Lokal- och markhyror 4 468 4 408 3 195 3 250 Material o övr tjänster 3 287 3 791 3 548 3 646 Inventarier 0 306 0 0 SUMMA KOSTNADER 21 422 20 640 20 820 20 780 RESULTAT 18 468 16 472 20 769 20 728

DB2 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 11 Nämnd- och styrelseverksamhet Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Kostnader Personalkostnader 1 110 1 262 1 146 1 167 - därav pers.utveckling 0 0 0 0 Lokal- och markhyror 211 0 214 217 Material o övr tjänster 26 25 27 27 SUMMA KOSTNADER 1 347 1 287 1 386 1 412 RESULTAT 1 347 1 287 1 386 1 412

DB2 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 73 Allmän IFO-verksamhet Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Statsbidrag 0-504 0 0 Övr avgifter o ersättn 0-2 0 0 SUMMA INTÄKTER 0-506 0 0 Kostnader Personalkostnader 10 377 9 711 11 339 13 001 - därav pers.utveckling 159 509 161 164 Lokal- och markhyror 276 471 911 927 Material o övr tjänster 1 108 1 173 1 302 1 325 SUMMA KOSTNADER 11 761 11 355 13 552 15 252 RESULTAT 11 761 10 849 13 552 15 252

DB2 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 75 Vård av vuxna Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Statsbidrag -8-157 0 0 Övr avgifter o ersättn -14 031-16 906-14 468-14 674 SUMMA INTÄKTER -14 039-17 063-14 468-14 674 Kostnader Personalkostnader 25 520 22 056 26 047 26 716 - därav pers.utveckling 383 201 387 393 Lokal- och markhyror 13 307 16 050 13 480 13 674 Externt köpta platser 21 376 28 164 21 661 22 092 Material o övr tjänster 7 583 3 837 6 774 6 883 SUMMA KOSTNADER 67 786 70 107 67 963 69 365 RESULTAT 53 748 53 044 53 495 54 690

DB2 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 76 Vård och omsorg i ordinärt boende Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Internt sålda platser -270 0-129 -130 Övr avgifter o ersättn -16 085-3 102-19 021-17 487 SUMMA INTÄKTER -16 355-3 102-19 149-17 617 Kostnader Personalkostnader 26 083 26 230 30 128 28 098 - därav pers.utveckling 210 187 217 211 Lokal- och markhyror 826 634 431 306 Internt köpta platser 18 317 8 375 20 844 21 201 Externt köpta platser 51 0 52 52 Material o övr tjänster 22 523 23 958 19 367 20 135 Bidrag 407 275 412 419 SUMMA KOSTNADER 68 206 59 472 71 233 70 212 RESULTAT 51 851 56 370 52 084 52 595

DB2 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 77 Vård o omsorg i särskilt boende med o utan helinac Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Statsbidrag 0-1 454 0-500 Övr avgifter o ersättn -3 690-5 837-3 686-3 749 SUMMA INTÄKTER -3 690-7 291-3 686-4 249 Kostnader Personalkostnader 50 579 45 193 51 001 50 210 - därav pers.utveckling 222 254 180 191 Lokal- och markhyror 2 033 1 764 2 177 2 088 Internt köpta platser 13 201 11 343 12 804 13 024 Externt köpta platser 7 738 12 099 7 841 7 976 Material o övr tjänster 5 182 5 808 5 897 6 277 Inventarier 0 219 0 0 Kapitalkostnader 2 90 2 2 SUMMA KOSTNADER 78 735 76 514 79 723 79 576 RESULTAT 75 045 69 223 76 036 75 327

DB2 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 78 Insatser enl LSS och LASS Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Internt sålda platser -9 732 0 0 0 Externt sålda platser 0-578 0 0 Statsbidrag -3 102-1 893-3 143-3 197 Övr avgifter o ersättn -308 995-119 860-289 001-128 790 SUMMA INTÄKTER -321 829-122 331-292 144-131 986 Kostnader Personalkostnader 321 559 295 028 313 854 162 269 - därav pers.utveckling 1 044 1 629 989 1 033 Lokal- och markhyror 6 263 6 922 7 234 5 855 Internt köpta platser 231 892 46 874 224 551 232 447 Externt köpta platser 110 775 107 483 112 193 114 121 Material o övr tjänster 74 334 97 757 77 927 69 803 Inventarier 0 285 0 0 Bidrag 3 920 3 972 3 971 4 039 Kapitalkostnader 65 204 66 67 SUMMA KOSTNADER 748 807 558 527 739 796 588 601 RESULTAT 426 979 436 196 447 653 456 614

DB2 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 79 Övrig vård o omsorg för äldre o funktionshindrade Belopp i kkr Intäkter Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Kostnader Personalkostnader 200 663 0 0 - därav pers.utveckling 0 0 0 0 Lokal- och markhyror 1 625 1 444 0 0 Internt köpta platser 5 117 5 117 5 176 5 244 Material o övr tjänster 0 142 0 0 SUMMA KOSTNADER 6 941 7 366 5 176 5 244 RESULTAT 6 941 7 366 5 176 5 244

DB2 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 99 Förändring av eget kapital Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Kostnader Material o övr tjänster 6 484 0 6 797 6 888 SUMMA KOSTNADER 6 484 0 6 797 6 888 RESULTAT 6 484 0 6 797 6 888

DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden <vht3> Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Statsbidrag -3 110-4 461-3 143-3 697 Övr avgifter o ersättn -359 669-356 945-330 585-164 882 SUMMA INTÄKTER -362 778-361 406-333 728-168 579 Kostnader Personalkostnader 452 614 415 694 451 211 295 346 - därav pers.utveckling 3 240 4 040 3 170 3 244 Lokal- och markhyror 29 228 31 895 28 052 26 317 Material o övr tjänster 529 166 559 267 526 963 531 140 Inventarier 0 810 0 0 Bidrag 4 327 4 255 4 383 4 458 Kapitalkostnader 67 294 68 69 SUMMA KOSTNADER 1 015 402 1 012 415 1 010 677 857 330 RESULTAT 652 624 651 009 676 949 688 751

DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 033 Kommundelsadministration Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Statsbidrag 0-10 0 0 Övr avgifter o ersättn -2 953-4 158-51 -52 SUMMA INTÄKTER -2 953-4 168-51 -52 Kostnader Personalkostnader 13 667 12 135 14 078 13 885 - därav pers.utveckling 1 210 1 196 1 224 1 252 Lokal- och markhyror 4 468 4 408 3 195 3 250 Material o övr tjänster 3 287 3 791 3 548 3 646 Inventarier 0 306 0 0 SUMMA KOSTNADER 21 422 20 640 20 820 20 780 RESULTAT 18 468 16 472 20 769 20 728

DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 113 Social omsorgsnämnd Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Kostnader Personalkostnader 1 110 1 262 1 146 1 167 - därav pers.utveckling 0 0 0 0 Lokal- och markhyror 211 0 214 217 Material o övr tjänster 26 25 27 27 SUMMA KOSTNADER 1 347 1 287 1 386 1 412 RESULTAT 1 347 1 287 1 386 1 412

DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 731 Övergripande IFO-administration Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Statsbidrag 0-504 0 0 Övr avgifter o ersättn 0-2 0 0 SUMMA INTÄKTER 0-506 0 0 Kostnader Personalkostnader 10 377 9 711 11 339 13 001 - därav pers.utveckling 159 509 161 164 Lokal- och markhyror 276 471 911 927 Material o övr tjänster 1 108 1 173 1 302 1 325 SUMMA KOSTNADER 11 761 11 355 13 552 15 252 RESULTAT 11 761 10 849 13 552 15 252

DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 752 Institutionsvård för vuxna missbrukare Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Övr avgifter o ersättn -779-1 288-789 -803 SUMMA INTÄKTER -779-1 288-789 -803 Kostnader Material o övr tjänster 15 078 17 199 14 864 15 177 SUMMA KOSTNADER 15 078 17 199 14 864 15 177 RESULTAT 14 300 15 911 14 075 14 375

DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 753 Familjehemsvård för vuxna missbrukare Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Övr avgifter o ersättn -128-195 -129-132 SUMMA INTÄKTER -128-195 -129-132 Kostnader Material o övr tjänster 2 128 3 200 2 156 2 193 SUMMA KOSTNADER 2 128 3 200 2 156 2 193 RESULTAT 2 000 3 005 2 027 2 061

DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 755 Bistånd som avser boende Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Statsbidrag 0-156 0 0 Övr avgifter o ersättn -13 125-16 155-13 350-13 537 SUMMA INTÄKTER -13 125-16 311-13 350-13 537 Kostnader Personalkostnader 20 125 18 556 20 855 21 435 - därav pers.utveckling 184 115 186 189 Lokal- och markhyror 12 688 15 638 12 937 13 122 Material o övr tjänster 10 225 9 892 10 040 10 205 SUMMA KOSTNADER 43 038 44 086 43 832 44 761 RESULTAT 29 913 27 776 30 482 31 224

DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 756 Individuellt behovsprövad öppen vård Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Övr avgifter o ersättn 0-93 0 0 SUMMA INTÄKTER 0-93 0 0 Kostnader Personalkostnader 1 053 623 1 067 1 085 - därav pers.utveckling 0 5 0 0 Lokal- och markhyror 81 0 0 0 Material o övr tjänster 1 136 1 992 1 025 1 043 SUMMA KOSTNADER 2 270 2 615 2 092 2 128 RESULTAT 2 270 2 522 2 092 2 128

DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 757 Övriga öppna insatser (ej ind. behovsprövat) Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Statsbidrag -8-2 0 0 Övr avgifter o ersättn 0-145 -200-203 SUMMA INTÄKTER -8-147 -200-203 Kostnader Personalkostnader 4 342 3 661 4 125 4 196 - därav pers.utveckling 198 82 201 204 Lokal- och markhyror 537 412 543 552 Material o övr tjänster 393 498 351 357 SUMMA KOSTNADER 5 272 4 571 5 019 5 105 RESULTAT 5 264 4 425 4 819 4 902

DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 761 Administration, vård o omsorg ord boende Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Övr avgifter o ersättn 0-1 0 0 SUMMA INTÄKTER 0-1 0 0 Kostnader Personalkostnader 2 946 1 017 2 989 3 384 - därav pers.utveckling 24 0 24 24 Lokal- och markhyror 190 0 193 189 Material o övr tjänster 189 32 185 128 SUMMA KOSTNADER 3 325 1 048 3 367 3 701 RESULTAT 3 325 1 047 3 367 3 701

DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 762 Hemtjänst, ord boende Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Övr avgifter o ersättn -15 506-15 584-18 289-16 745 SUMMA INTÄKTER -15 506-15 584-18 289-16 745 Kostnader Personalkostnader 14 445 17 503 18 345 15 746 - därav pers.utveckling 118 141 124 118 Lokal- och markhyror 122 41 123 0 Material o övr tjänster 25 724 26 065 24 913 25 878 SUMMA KOSTNADER 40 290 43 610 43 381 41 624 RESULTAT 24 784 28 026 25 091 24 879

DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 763 Hemsjukvård, ord boende Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Övr avgifter o ersättn -545-411 -551-558 SUMMA INTÄKTER -545-411 -551-558 Kostnader Personalkostnader 8 692 8 064 8 794 8 969 - därav pers.utveckling 68 46 68 69 Lokal- och markhyror 514 521 115 116 Material o övr tjänster 10 128 11 843 10 249 10 382 SUMMA KOSTNADER 19 333 20 427 19 158 19 468 RESULTAT 18 789 20 016 18 607 18 910

DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 764 Hemvårdsbidrag Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Kostnader Bidrag 407 275 412 419 SUMMA KOSTNADER 407 275 412 419 RESULTAT 407 275 412 419

DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 768 Korttidsvård, färdigbehandlade patienter Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Övr avgifter o ersättn -305-476 -309-314 SUMMA INTÄKTER -305-476 -309-314 Kostnader Lokal- och markhyror 0 72 0 0 Material o övr tjänster 4 851 7 901 4 915 5 000 SUMMA KOSTNADER 4 851 7 973 4 915 5 000 RESULTAT 4 546 7 497 4 606 4 685

DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 771 Administration, vård o omsorg sä boende Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Statsbidrag 0-608 0 0 Övr avgifter o ersättn 0-231 0 0 SUMMA INTÄKTER 0-839 0 0 Kostnader Personalkostnader 3 961 2 761 3 843 3 909 - därav pers.utveckling 0 63 0 0 Lokal- och markhyror 314 143 583 589 Material o övr tjänster 230 248 353 334 SUMMA KOSTNADER 4 505 3 152 4 779 4 831 RESULTAT 4 505 2 312 4 779 4 831

DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 773 Hemtjänst, sä boende med hemtj.insatser Belopp i kkr Intäkter Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Kostnader Personalkostnader 0 6 0 0 Material o övr tjänster 530 287 537 547 SUMMA KOSTNADER 530 293 537 547 RESULTAT 530 293 537 547

DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 775 Hemtjänst/hemsjukvård psykiskt funktionshindrade Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Statsbidrag 0-361 0 0 Övr avgifter o ersättn -527-825 -500-509 SUMMA INTÄKTER -527-1 186-500 -509 Kostnader Personalkostnader 9 444 6 440 9 551 9 279 - därav pers.utveckling 37 49 20 20 Lokal- och markhyror 272 147 277 143 Material o övr tjänster 1 098 1 487 1 120 1 152 Kapitalkostnader 2 0 2 2 SUMMA KOSTNADER 10 816 8 073 10 950 10 575 RESULTAT 10 289 6 888 10 450 10 067

DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 776 Särskilda boendeformer, helinackordering Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Övr avgifter o ersättn 0-107 0 0 SUMMA INTÄKTER 0-107 0 0 Kostnader Material o övr tjänster 12 671 12 967 12 267 12 478 SUMMA KOSTNADER 12 671 12 967 12 267 12 478 RESULTAT 12 671 12 860 12 267 12 478

DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 777 Särskilda boendeformer, psyk funktionshindrade Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Statsbidrag 0-485 0-500 Övr avgifter o ersättn -3 163-8 506-3 187-3 240 SUMMA INTÄKTER -3 163-8 991-3 187-3 740 Kostnader Personalkostnader 37 174 39 479 37 607 37 022 - därav pers.utveckling 185 142 160 170 Lokal- och markhyror 1 447 1 474 1 317 1 356 Material o övr tjänster 11 592 18 128 12 265 12 767 Inventarier 0 219 0 0 Kapitalkostnader 0 90 0 0 SUMMA KOSTNADER 50 213 59 590 51 189 51 145 RESULTAT 47 050 50 599 48 002 47 405

DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 781 Administration, LSS o LASS Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Övr avgifter o ersättn 0-92 0 0 SUMMA INTÄKTER 0-92 0 0 Kostnader Personalkostnader 15 799 13 183 13 833 14 863 - därav pers.utveckling 350 713 354 435 Lokal- och markhyror 568 1 113 2 763 2 811 Material o övr tjänster 1 944 4 058 4 654 4 730 SUMMA KOSTNADER 18 311 18 354 21 251 22 404 RESULTAT 18 311 18 262 21 251 22 404

DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 782 Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Övr avgifter o ersättn 0-54 0 0 SUMMA INTÄKTER 0-54 0 0 Kostnader Material o övr tjänster 4 186 3 802 4 242 4 315 SUMMA KOSTNADER 4 186 3 802 4 242 4 315 RESULTAT 4 186 3 748 4 242 4 315

DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 783 Personlig assistent Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Statsbidrag -1 168 31-1 183-1 203 Övr avgifter o ersättn -117 467-118 229-106 397-97 689 SUMMA INTÄKTER -118 634-118 198-107 580-98 893 Kostnader Personalkostnader 114 353 110 217 102 702 94 584 - därav pers.utveckling 343 260 283 262 Lokal- och markhyror 362 549 0 0 Material o övr tjänster 76 888 89 491 78 870 79 823 SUMMA KOSTNADER 191 604 200 257 181 572 174 407 RESULTAT 72 970 82 060 73 992 75 514

DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 784 Övrig stödverksamhet Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Övr avgifter o ersättn -8 818-8 739-8 947-9 257 SUMMA INTÄKTER -8 818-8 739-8 947-9 257 Kostnader Personalkostnader 8 424 9 076 8 576 9 354 - därav pers.utveckling 61 65 62 59 Material o övr tjänster 10 603 8 963 10 744 10 919 SUMMA KOSTNADER 19 027 18 038 19 320 20 273 RESULTAT 10 209 9 299 10 373 11 016

DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 785 Daglig verksamhet för funktionshindrade Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Statsbidrag -333-331 -337-343 Övr avgifter o ersättn -874-4 078-886 -901 SUMMA INTÄKTER -1 207-4 409-1 223-1 244 Kostnader Personalkostnader 0 2 957 0 0 - därav pers.utveckling 0 0 0 0 Lokal- och markhyror 120 119 122 124 Material o övr tjänster 57 210 59 261 57 972 58 968 Bidrag 3 050 3 127 3 091 3 144 SUMMA KOSTNADER 60 380 65 464 61 184 62 235 RESULTAT 59 173 61 055 59 961 60 991

DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 786 Boende med särskilt stöd och service Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Statsbidrag -1 601-1 593-1 622-1 650 Övr avgifter o ersättn -169 958-151 878-172 364-20 527 SUMMA INTÄKTER -171 559-153 471-173 986-22 178 Kostnader Personalkostnader 161 470 134 507 168 885 23 874 - därav pers.utveckling 290 550 290 277 Lokal- och markhyror 3 216 2 861 2 428 967 Material o övr tjänster 243 602 245 830 254 993 254 365 Inventarier 0 285 0 0 Kapitalkostnader 65 204 66 67 SUMMA KOSTNADER 408 353 383 688 426 372 279 272 RESULTAT 236 794 230 217 252 386 257 095

DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 787 Familjehem, LSS o LASS Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Kostnader Personalkostnader 353 262 357 363 Material o övr tjänster 0 1 0 0 SUMMA KOSTNADER 353 263 357 363 RESULTAT 353 263 357 363

DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 788 Korttidsvistelse Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Övr avgifter o ersättn -21 611-22 130-408 -415 SUMMA INTÄKTER -21 611-22 130-408 -415 Kostnader Personalkostnader 21 160 20 195 19 501 19 232 - därav pers.utveckling 0 39 0 0 Lokal- och markhyror 1 996 2 279 1 921 1 954 Material o övr tjänster 22 568 25 289 3 196 3 251 Bidrag 805 792 814 828 SUMMA KOSTNADER 46 529 48 556 25 433 25 264 RESULTAT 24 918 26 426 25 025 24 849

DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 789 Bidrag funktionshindrade Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Kostnader Bidrag 65 53 66 67 SUMMA KOSTNADER 65 53 66 67 RESULTAT 65 53 66 67

DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 795 Dagcenterverksamhet, äldre o handikappomsorg Belopp i kkr Intäkter Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Kostnader Lokal- och markhyror 0 16 0 0 Material o övr tjänster 5 117 5 117 5 176 5 244 SUMMA KOSTNADER 5 117 5 133 5 176 5 244 RESULTAT 5 117 5 133 5 176 5 244

DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 798 Övrig stödverksamhet Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Kostnader Personalkostnader 200 190 0 0 Lokal- och markhyror 1 625 1 344 0 0 Material o övr tjänster 0 66 0 0 SUMMA KOSTNADER 1 825 1 600 0 0 RESULTAT 1 825 1 600 0 0

DB3 BORÅS STAD Sociala omsorgsnämnden 998 Dummy-vht buffert Belopp i kkr Årsbudget Redovisning Årsbudget Årsbudget 2014 2014 2015 2016 Intäkter Kostnader Material o övr tjänster 6 484 0 6 797 6 888 SUMMA KOSTNADER 6 484 0 6 797 6 888 RESULTAT 6 484 0 6 797 6 888

KU 3 BESLUTSFÖRSLAG Remiss: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), Medicinskt ansvarig rehabiliteringspersonal ( MAR) och Tillsynsansvarig över social omsorg (TÖS) har tagit del av betänkande av Utredningen om betalningsansvarslagen och anser att det finns mycket positivt i betänkandet. De framför ett antal synpunkter som Borås Stad bör uppmärksamma i remissyttrandet. En gemensam process har genomförts med kommuner och Västra Götalandsregionen. Kommunstyrelsen föreslås besluta: Kommunstyrelsen ställer sig bakom bifogat remissyttrande. 4-6-2015 Lena Palmén Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2015/KS0343 Programområde: 3 Handläggare: Ingegerd Eriksson, tfn 35 71 65 Datum/avdelningschef: 2015-06-02/Ingegerd Eriksson

REMISSYTTRANDE Sida 1(2) 2015-06-15 Dnr 2015/KS0343 Avd: Kvalitet och utveckling Handläggare: Ingegerd Eriksson Ert Dnr 2015/1650/FS Social departementet Enheten för folkhälsa och sjukvård 103 33 Stockholm Borås Stads remissyttrande över Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård - betänkande av utredningen om betalningsansvarslagen (SOU 2015:20) I anledning av remiss daterad den 24 mars 2015 avseende rubricerade betänkande inkommer Borås Stad med följande yttrande. Som ett led i beredningen av ärendet har yttrande inhämtas från Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), Medicinskt ansvarig rehabiliteringspersonal, (MAR) och Tillsynsansvarig över Social omsorg (TÖS). En gemensam process har genomförts med kommuner och Västra Götalandsregionen. Sammanfattning Borås Stad ställer sig i huvudsak positiv till utredningens förslag, dock med följande kommentarer och synpunkter. Förslaget ställer en hel del nya krav på organisationen såväl i kommunen som i primärvård och sluten vården. Borås Stad vill särskilt uppmärksamma att betänkandet omfattar alla områden, även psykiatrin, som kan leda till negativa konsekvenser för den enskilde. Det är positivt med målsättningen att det är den enskildes perspektiv som ska styra och inte organisationens. Positivt med översynen är att det blir fokus på tre parter för samverkan runt den enskilde (kommun, slutenvård, öppenvård/primärvård) och att primärvården kommer att ges ett större ansvar då de har till uppgift att utse en fast vårdkontakt. Det kommer sannolikt att leda till bättre kontinuitet och en mer långsiktig planering för den enskilde. Däremot behövs ett klargörande hur planeringens ska gå till om patienten väljer att avstå från att ha en fast vårdkontakt. Förslaget om en förändrad planeringsprocess kommer att ställa krav på alla huvudmän runt den enskilde. Det kan vara svårt för läkaren att redan inom 24 timmar via inskrivningsmeddelande avgöra tiden för utskrivning. Inskrivningsmeddelandet ska tas emot och en fast vårdkontakt utses med ansvar att samla alla runt den enskilde för en trygg och effektiv utskrivning (primärvårdens ansvar). Betänkandet ställer större krav på organisationens olika delar som att ta emot den enskilde, planera och bedriva en god omsorg när de enskilde kommer tillbaka till kommunen med kortare ledtid och en eventuell planering i hemmet (om den inte gjorts innan hemgång från slutenvården). Det ställer också krav på att det finns någon i kommunen som kan ombesörja att det finns personalresurser tillgängliga utanför kontorstid. POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Kungsgatan 55 WEBBPLATS boras.se E-POST boras.stad@boras.se TELEFON 033-35 70 00 vx FA 033-35 32 00