Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor Inlärning Starka sidor Mål i modersmålet Språkligt: muntlig och skriftlig framställning socialt: kommunikation, samspel, koncentration Emotionellt: glädje, ilska, blyghet, osäkerhet, relation till barn och vuxna, mobbad eller mobbar, asocialt beteende, närvaro Biologiskt: Grov- och finmotorik, funktionshinder eller annat hinder Egenskaper: Skapande, kreativitet, fantasi, flitig, ambitiös Arbetssätt och bemötande: Typ av arbetsuppgift fri eller styrd, grad av struktur, individuellt eller kollektivt (grupp) arbete, bestämt, tydligt bemötande, kompromissande eller dialog Svaga sidor

Att skriva åtgärdsprogram i samverkan med föräldrar och elev För att hjälpa eleven och föräldrar att komma till tals kan i förväg formulerade frågor vara till god hjälp. Utvalda frågor kan lämnas före mötet, så att både föräldrar och elev kan få möjligheten att tänka igenom och förbereda sig i god tid. Detta tillvägagångssätt både underlättar och ger alla möjlighet att bli delaktig i förändringsarbetet. Följande frågor utgör ingen färdig struktur utan tanken är att ge möjlighet att välja frågor som passar i sammanhanget. Stödfrågor till eleven inför samtalet: Vad är det som är roligt för dig att arbeta med? Vad är det som är mest intressant för dig? Vad är det som du klarar bäst? Vad är det viktigaste för dig just nu? Är du nöjd med det sätt som du jobbar på eller vill du ändra ditt arbetssätt? Vad tycker du om modersmålsundervisningen? Är det något som du vill ändra på i modersmålsundervisningen? Tycker du att du kan säga det du vill under modersmålslektionen? Tycker du att modersmålsläraren bryr sig om det du säger? Trivs du med den modersmålsgruppen som du befinner dig i? Stödfrågor till föräldrar inför samtalet: Vad tror ni att ert barn tycker är roligast i modersmålet? Vad är ert barn speciellt intresserad av/har speciellt lätt för i modersmålet? Har ert barn förmågor och intressen som inte tas tillvara i modersmålet? Finns det något som ert barn har svårt för? Finns det något i modersmålet som behöver förändras så att svårigheterna kan minskas? Hur tänker ni ert barns framtid i modersmålet?

Stödfrågor under samtalet (närvarande: elev, föräldrar och modersmålslärare) Nuläget: Utgångspunkten är kartläggningen samt de i förväg lämnade frågorna. Vilka förmågor har du som skulle kunna utvecklas vidare? Vad kan det vara roligast för dig att arbeta med? Hur fungerar det i modersmålsgruppen? Vad kan det bero på att det är som det är just nu i gruppen? Vad tycker du om läromedlen i modersmål som vi använder? Mål: Vad vill du att uppnå? Vilken förändring vill föräldrar och modersmålsläraren se hos eleven? Beskriver målet vad och hur du skall göra för att nå målet? Kommer vi att veta hur och när eleven har nått målet? Går det att utvärdera målet? Har det gått hem vad som kommer att bli bättre för eleven när målet är uppnått? Är målet realistiskt att uppnå under den uppsatta tiden? Är eleven välmotiverad för att nå målet? Metod och åtgärd: Vem skall göra vad och hur skall vi arbeta? Vilka pedagogiska åtgärder behövs från modersmålsenheten? Vilka förändringar bör göras i modersmålsgruppen? Vilket stöd behöver eleven under modersmålslektionen? Vad tycker du om det föreslagna stödet? Vad finns det för behov av konkreta hjälpmedel? På vilket sätt skall stödet ges? På vilket sätt skall metoderna genomföras? På vilket sätt kommer hemmet och modersmålsläraren att samarbeta? På vilket sätt kommer eleven att vara delaktig i förändringsarbetet? Har det tydligtgjorts vem som ansvarar för vad och när det skall slutföras? Är alla eniga om det beslutade och finns det något behov av ytterligare stöd?

Stödfrågor inför uppföljning och utvärdering Har målet uppnåtts? Vad var det som gjorde att vi har lyckats eller inte lyckats? Vad kan det behövas för att få vidare utveckling? Vad är följdsteget då målet är uppnått? Stödfrågor vid uppföljning och utvärderingssamtal Hur ser undervisningssituationen i nuläget? Syns det något märkbar förändring i relation till tidigare? Om svaret är nej, vad kan orsakerna vara? Har vi genomfört det som vi beslutade? Hur fungerade arbetet? Vad var det som var lätt? Vad var det som var svårt? Har vi uppnått målet? Har det kommit fram någon annan oförutsedd förändring? Vad kan det vara för orsak till det? Finns det några nya önskningar, behov eller förutsättningar? Hur upplever eleven, föräldrarna respektive modersmålläraren framtida behov? Vad kan göras härnäst är det fortsättning med samma punkter eller jobba vidare med några av de andra som framkom under nuläget?

Åtgärdsprogram och extra utvecklingsplan (Upprättas av modersmålslärare, elev och föräldrar i samverkan) Elevens namn: Grupp: Skola: Deltagare vid upprättandet av åtgärdsprogrammet: Datum: Ansvarig modersmålslärare: Vilka är elevens starka sidor? Vilka är svårigheterna? I vilka situationer behöver eleven stöd och hjälp? Långsiktiga mål: Vilka delmål skall vi börja med? Modersmålsenheten skall hjälpa eleven genom att Övriga stödåtgärder

Modersmålsenheten/Solna Datum: Åtgärdsprogram/utvecklingsplan Skola: Elevens namn: Grupp: Modersmål: Närvarande personer: Nuläge Mål Delmål Åtgärd/Metod/Ansvarig Utvärdering Datum för uppföljning: Ansvarig: Eleven: Förälder: Modersmålslärare:

Till dig som vill använda kartläggnings- och åtgärdsprogram Obs! Nedanstående text är endast ett exempel och har inte någon verklighetsanknytning. Det här materialet är tänkt att vara till hjälp och stöd för alla som vill använda dessa. Mallen är inte avsedd att lämnas vidare till elev och föräldrar, däremot kan sammanfattningen av kartläggningen användas som ett underlag vid samtal med elev och föräldrar när åtgärdsprogrammet upprättas. Om den ifyllda mallen sparas, bör den förvaras på ett betryggande sätt. Uppgifter som rör enskild elevs personliga förhållanden är belagda med sekretess och bör hanteras och förvaras enligt gällande lagstiftning. Kartläggning Eleven Den tolvårige eleven är en öppen, spontan och normalbegåvad pojke. Eleven har alltid tyckt om att läsa böcker, skriva brev och dagbok. Han har också god känsla för bild och form. Eleven är född i Sverige. Elevens pappa omkom i en trafikolycka i hemlandet under en semestervistelse. Elevens mamma har haft en svår tid efter pappans bortgång. Eleven och hans mamma har levt ett undanskymt liv, isolerat från det svenska samhället. Mamman hade ingen person i sin närhet som kunde ge henne stöd, ingen att dela glädje eller sorg med. När eleven var sex år upptäcktes det att han hade en hörselskada. Han fick en hörselapparat som han använde mycket i början och elevens mamma märkte skillnaden i hans utveckling när han hade börjat använda hörselapparaten. Nu när eleven går i femman vill han inte längre ha den i skolan, men fortfarande använder han den hemma. Det är viktigt för eleven att inte vara annorlunda och han är rädd för att kompisarna i gruppen skall reta honom. Eleven talar mycket om att han vill bli författare. Elevens mamma tycker att det viktigaste är att han skall kunna försörja sig. Eleven är okoncentrerad och har svårt att klara det uppsatta målet i modersmålet. Därför vill modersmålsläraren informera mamman om situationen och föreslår att eleven, hans mamma och han själv träffas och diskuterar vad som kan göras för att förbättra situationen och att eventuellt göra en individuell plan.

Elevplan Nr 1 Januari 2005-11-29 Nuläge Förklaringar Mål Metod Utvärdering Eleven är aktiv och vill vara med överallt där det sker saker och ting. Eleven har alltid tyckt om att skriva och läsa, men hänger inte riktigt med på lektionerna. Eleven har svårt att koncentrera sig och hänger inte längre med i modersmålet. Elevens hörselskada och hans ovilja att använda hörselapparaten. Elevens gruppkompisar förstår inte vad en hörselskada innebär. Ljudnivån är hög i grupplokalen. Eleven, liksom andra elever, ska ha arbetsro under modersmålslektionen. Eleven hänger med i modersmålet, jobbar koncentrerat och har roligt igen. vänder sig mot gruppen när han pratar, pratar inte samtidigt som han skriver på tavlan. Modersmålläraren får handledning av hörselvårdskonsulenten. Hörselvårdskonsulenten erbjuder Eleven en Vigrupp för hörselskadade. Få honom motiverad att använda sin apparat. vänder sig mot gruppen när han pratar, får inte glömma att låta bli att prata när han skriver på tavlan. Mer arbetsro numera. Eleven har lättare att koncentrera sig och tycker det är roligt med modersmålet. Eleven har varit med på alla Vigruppträffarna, använder då hörselapparaten, även hemma, men inte i under annan skoltid. Eleven använder inte sin hörselapparat. Eleven säger att han är rädd för att bli retad och dessutom fungerar inte apparaten när det är hög ljudvolym i grupplokalen. Eleven använder sin hörselapparat. Ansvariga: Mamma och konsulenten. Utvärdering efter tre månader. Ansvarig: Beslutar om ny planering med tonvikt på målet att eleven använder hörselapparaten i grupprummet. Hörselvårdskonsul enten, eleven och elevens mamma utarbetar en plan för detta. Beslutar om ny utvärdering i februari.

Elevplan Nr 2 April 2006-03-29 Nuläge Förklaringar Mål Metod Utvärdering Det är lugnt i grupprummet nu. Eleven tycker att det är roligt med modersmål. talar inte samtidigt som han skriver på tavlan och då hör eleven. All undervisning i modersmål sker i grupprummet. tar kontakt med hörselvårdskonsulenten för mer information om eleven. Eventuellt byte till modernare hörselapparat. Modersmålslära ren har deltagit i en kurs om hörselsvårighet er. Han tyckte att den var bra. Avstämningen har fungerat bra. Eleven använder inte hörselapparaten i grupprummet. Modersmål är kul. Bra att i lugn och ro få gå igenom sånt som man missat på lektionerna. En plan finns inom tre veckor. stämmer av med eleven hur det går 1 gång/v. Eleven tycker att det går rätt bra att följa undervisningen i modersmål. Plan för användning av hörselapparat i grupprum fattas. Eleven tycker att han blir retad. ansvarar och eleven deltar. pratar med eleven och gruppen innan planen görs. Det tog en månad att få fram planen. Eleven har svårt att arbeta efter överenskommel sen. Eleven glömmer apparaten hemma. Under rasterna råkar eleven i konflikter och slagsmål med kamraterna. Eleven missuppfattar olika situationer på rasterna pga sin hörselskada. Rasterna fungerar bra. Att kunna ha kul med kompisarna. undersöker vad som orsakar rastbråken. Modersmålslära ren har haft samtal med eleven, mamman och gruppen. Många i gruppen har svårt att förstå sig på eleven. Eleven saknar bra kompisar.