1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation Observera att varje fält nedan bara kan innehålla ett begränsat antal tecken! 1. Uppgifter om skolhuvudmannen Kommunens namn (om huvudmannen är en kommun) Göteborgs stad Den fristående huvudmannens namn (om huvudmannen är fristående) Denna bilagas löpnummer 5 2. Kontaktperson för detta utvecklingsprojekt (endast en person ska anges nedan). Om ansökan beviljas ekonomiskt bidrag kommer denna person att inbjudas till s uppstartskonferens vecka 18 eller 19 våren 2011 tillsammans med en representant för skolhuvudmannen. Namn Carolin Juneberg, tf. Tel (dagtid) E-postadress 031-3663425 carolin.juneberg@askim.goteborg.se Befattning (fler alternativ kan väljas) Matematikutvecklare Skolchef Förvaltningschef Utvecklingsledare Rektor Lärare Annat: Projektansvarig, matematikutveckling 3. Berörda skolformer Vilken eller vilka skolformer omfattas av utvecklingsprojektet? Grundskola Specialskola Grundsärskola Sameskola 4. Sammanhang Är detta utvecklingsprojekt en fortsättning på ett projekt som beviljats medel från Matematiksatsningen? Nej Ja, 2009 Ja, 2010 Ja, både 2009 och 2010 Om JA, ange tidigare års projektnummer (skolhuvudman samt bilagans nummer, ex 2009, Ale Kommun 2 ): 5. Utvecklingsarbetets längd Hur långt utvecklingsprojekt söker ni bidrag för? Projektets längd Hösten 2011 (1 termin) Läsåret 2011/2012 (2 terminer) Läsåren 2011/2012 2012/2013 (4 terminer) Datum för uppföljning och redovisning 3 feb 2012 7 sep 2012 7 sep 2012 samt 6 sep 2013
2 (7) 6. Berörda skolor Detta utvecklingsprojekt berör följande skolor (inkl niosiffriga skolkoder). Du hittar skolkoderna på länken http://www.scb.se/skolkrav 148013301 Hovåsskolan 7. Berörda årskurser och elever Vilka årskurser omfattas av ert utvecklingsprojekt och hur många elever ingår i respektive årskurs? Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Årskurs 10 (grundsär- /specialskolan) 52 68 74 61 58 63 Totalt antal angivna elever (det är på detta antal det maximala bidraget ni har möjlighet att söka beräknas) 376 8. Modersmål Hur många av de elever som utvecklingsprojektet omfattar är berättigade till modersmålsundervisning? Antal elever: 61
3 (7) 9. Berörda lärare a) Hur många matematiklärare berörs av utvecklingsprojektet? Antal lärare: 10 b) Hur många av dessa lärare är behöriga att undervisa i matematik för de årskurser de huvudsakligen undervisar? Antal lärare: 9 10. Undervisningens organisation Beskriv kort hur undervisningen vanligtvis är organiserad i de undervisningsgrupper som omfattas av utvecklingsprojektet, med avseende på elevgruppernas sammansättning och storlek. Klasserna består av mellan 28-32 elever. Innevarande läsår består någon enskild klass av färre elever. Matematikundervisning i årskurs sju genomförs i två helklasstimmar och en halvklasstimme, i årskurs 8-9 tre helklasstimmar. En heltidsanställd lärare har vanligen undervisning i två klasser, oftast i två olika årskurser. Jämfört med många storstadsskolor har vi få elever som har annat modersmål och få elever som läser svenska som andraspråk. Nulägesbeskrivning och behov 11. Nulägesbeskrivning Hur har ni genomfört en nulägesbeskrivning i er verksamhet? Nulägesbeskrivningen baseras dels på de samtal som under det gångna året förts i ämnesgruppen för matematik, dels på vårens sammanställning av nationella proven i svenska, årskurs nio (läsförståelse). Resultatet i NP SV, läsförståelse, sammanfaller med de nationella rörelser som nyligen redovisats t.ex. i PISA-rapporten, dvs. läsförståelsen försämras. Våren 2010 var 21% av eleverna i årskurs nio underkända på NP SV:s A-del. Samtidigt reagerar matematiklärare på elevers svårigheter att hantera såväl matematiska begrepp som ord i allmänspråket. Två års regelbundna lokala samtal i anslutning till matematikutvecklingssatsningar, har synliggjort vår starka lärobokstradition och hur den styr elevernas förväntningar på matematikundervisningens innehåll. 12. Behov Vilka behov har ni genom er nulägesbeskrivning funnit i den verksamhet där ni önskar utveckla matematikundervisningen? Öka den didaktiska kunskapen om läsförståelse och lässtrategier hos matematiklärare i årskurs 7-9. Att göra det möjligt för matematiklärare att bryta läroboksstyrningen. Vi behöver stöd i att öka medvetenheten om lärobokens roll i matematikundervisningen, att finna argument för att skapa och ta fram annat undervisningsstoff samt att tydliggöra urvalsprocesserna vid val av undervisningsinnehåll. Metodutveckling för ökad variation i matematikundervisning Öka elevernas kontaktyta med rika problem
4 (7) Mål 13. Mål för utvecklingsarbetet Beskriv de mål som ni vill uppnå inom utvecklingsarbetet på både kort och lång sikt. (Hur dessa mål ska följas upp och utvärderas ska beskrivas under Punkt 18 nedan) Långsiktiga mål: Matematiklärarens undervisning kännetecknas av variationsrik metodik och varierat urval av undervisningsinnehåll. Läraren använder metoder för att stärka läsförståelse och handleder eleverna i mötet med benämnda tal. Eleverna uppfattar undervisningen som lustfylld och utmanande och tillämpar utan svårigheter matematiska begrepp i enskilda samtal och klassrumssamtal. Elevernas beredskap på rika problemlösningar är god. Kortsiktiga mål: 56% av eleverna når VG på NP MA årskurs nio om fem år (jämfört med dagens 28%). Som en bieffekt av projektet har andelen elever som inte når målen i NP SV A-delen minskat. Närvaron på matematiklektionerna är hög och andelen lektionstid knuten till lärobok har minskat. Vid mätningar beskriver minst 70% av eleverna att de är nöjda med matematikundervisningen. Koppling till kursplanen i matematik 14. Undervisningens syfte och långsiktiga mål (ur kursplanen i matematik Lgr 11) a) GRUNDSKOLAN, SAMESKOLAN OCH SPECIALSKOLAN. Utgå från den nulägesbeskrivning ni gjort i er verksamhet (se Punkt 11 ovan). Vilka delar av kursplanens syftestext kommer ni att prioritera i detta utvecklingsprojekt, när det gäller matematikundervisningen? Högst två (2) mål ska anges! Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet. Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder i matematiken har utvecklats. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjligheter att reflektera över matematikens betydelse, användning och begränsning i vardagslivet, i andra skolämnen och under historiska skeenden och därigenom kunna se matematikens sammanhang och relevans. utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och att använda matematik i olika situationer
5 (7) b) GRUNDSÄRSKOLAN OCH TRÄNINGSSKOLAN. Utgå från den nulägesbeskrivning ni gjort i er verksamhet. Om projektet riktar sig mot grundsärskolan eller träningskolan, vilka delar av kursplanens syftestext kommer ni att prioritera i detta utvecklingsprojekt, när det gäller matematikundervisningen? 15. Centralt innehåll (ur kursplanen i matematik Lgr 11) a) GRUNDSKOLAN, SAMESKOLAN OCH SPECIALSKOLAN Vilket centralt innehåll kommer ni att prioritera, i relation till era uppställda behov och mål, i detta utvecklingsprojekt? Högst tre (3) områden ska anges! Grundskolan, specialskolan och sameskolan - högst tre (3) områden ska anges Taluppfattning och tals användning Sannolikhet och statistik Algebra Samband och förändringar Geometri Problemlösning b) GRUNDSÄRSKOLAN. Om projektet riktar sig mot grundsärskolan, vilket centralt innehåll kommer ni att prioritera, i relation till era uppställda behov och mål, i detta utvecklingsprojekt? Högst tre (3) områden ska anges! Grundsärskolan - högst tre (3) områden ska anges Problemlösning Taluppfattning och tals användning Tid och pengar Sannolikhet och statistik Geometri Ämnesspecifika begrepp c) TRÄNINGSSKOLAN. Om projektet riktar sig mot träningskolan, ange nedan vilket centralt innehåll kommer ni att prioritera, i relation till era uppställda behov och mål, i detta utvecklingsprojekt? Träningsskolan (området Verklighetsuppfattning) högst tre (3) områden ska anges Tid Kvantitet Rum Ämnesspecifika begrepp Kvalitet
6 (7) Genomförande och tidsplan 16. Genomförande (kostnader ska anges och specificeras under Punkt 19) Beskriv hur ni tänker lägga upp och genomföra utvecklingsprojektet. Projektet följer två huvudspår: läsförståelse och rika problem. För att skapa mätbara mål inleds projektet med en kartläggning av matematiklärares kunskaper om läsförståelse, andel lektionstid knuten till lärobok samt elevers upplevelse av matematikundervisningen. Det spår som berör rika problem kommer att genomföras som ett Learning Study-projekt, med stöd av Regionalt utvecklingscentrum vid Göteborgs universitet. Vi har tagit en inledande kontakt med Eva Tafflin, lektor Högskolan Dalarna, och Görel Sterner, NCM. De vill ingå i projektet och kommer då att ge utbildning och handledning. Vi har ytterligare en sakkunnig från Göteborgs universitet som kommer att medverka i projektet. Vidare använder vi oss av befintlig kompetens och utvecklar ett samarbete mellan matematik- och svensklärargruppen. Som ett led i projektet kommer matematiklärarna att göra ett studiebesök per termin på en skola som är framgångsrik i fråga om matematik. En lärare har utsetts till projektansvarig och kommer att från och med hösten 2011 kommer 20% av tjänsten finansieras med projektmedel. 17. Tidsplan Ange en tidsplan för genomförandet. 1. April-maj 2010, kartläggning, se Genomförande ovan. 2. Hösten 2010-våren 2012, handledning i Learning Study-projekt 3. Hösten 2010-våren 2012, fyra handledningstillfällen med Eva Tafflin 4. Augusti 2010, studiedag, Learning Authonomy, RUC 5. Augusti 2010, studiedag med Eva Tafflin och Görel Sterner, för lärare i matematik och svenska 6. September 2010, studiebesök, framgångsrik skola XX, lärare i matematik 7. Oktober, 2010, studiedag, utbildning, läsförståelse, internutbildning samt återkoppling studiebesök De följande tre terminerna följer samma mönster. 8. Maj-juni 2012, utvärderingsperiod 9. Augusti 2012, studiedag, summering, lärare matematik och svenska Uppföljning och utvärdering 18. Uppföljning och utvärdering Beskriv hur ni tänker följa upp och utvärdera de mål ni satt upp för utvecklingsarbetet (se Punkt 13 ovan). Resultat nationellt prov matematik årskurs 9, våren 2012 Resultat nationellt prov matematik årskurs 9, våren 2015 Resultat nationellt prov svenska, A-del, våren 2012 Mätning av närvaro, löpande under hela projektperioden Uppföljning mätning av andel lektionstid knuten till lärobok Uppföljning mätning av elevers nöjdhet med matematikundervisning
7 (7) Ekonomisk plan 19. Ekonomisk plan a) Baserat på era uppgifter under Punkt 7 har ni möjlighet att maximalt ansöka om 1 128 000 kronor b) Hur planerar ni att använda ert bidrag? Utgå från det ni beskrivit under Punkt 16 och 17 ovan. Ange uppskattade kostnadsslag och pengarnas ungefärliga fördelning (med en kortare beskrivning) i fälten nedan. Kompetenshöjande insatser 390 000 Cirka 40 föreläsningstimmar (en föreläsare på annan ort) under hela perioden, cirka nio handledningstimmar per läsår, sex studiebesök, heldag, 10 pedagoger, samt förläsningar från RUC, GU. Pedagogiska resurser En projketledare, 20%, vikariekostnad för ovanstående, 10 pedagoger 420 000 Utvärdering och dokumentation 150 000 Fortbildning inklusive vikariekostnad för projektledare. Löpande dokumentation, t.ex. foto, film. Deltagande vid s uppstartskonferenser I fältet ovan anger du de eventuella kostnader som finns för ert projekt för att delta vid uppstartskonferenserna under vecka 18 och 19 våren 2011. ersätter maximalt 2 000 kr/person för resa och boende i samband med uppstartskonferenserna. Då högst två personer från respektive projekt inbjuds till konferensen (kontaktperson samt skolhuvudmannens representant) är maximalt bidrag i denna kategori 4 000 kronor. Material och utrustning 2 000 111 000 Laborativt material för stöd i icke-läroboksbunden undervisning. Kurslitteratur, 10 pedagoger. Övriga insatser Totalt ansökt summa: 1 073 000 (får ej överstiga summan 1 128 000 kr