Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet - en information till dig som är arbetsgivare 1
2
Med hjälpmedel orkar Pontus jobba heltid Bild: Magnus Pehrsson Pontus Johansson jobbar på ett företag i Västerås som håller utbildningar och kurser i konsten att komma till rätta med stress och konflikter på arbetsplatsen. Pontus bokar och håller möten, ansvarar för mejlutskick och svarar på frågor om utbildningsmaterialet. Huvudbudskapet i det ganska omfattande utbildningsmaterialet handlar något förenklat om att se sin egen situation i ett annat perspektiv. Det handlar om att först upptäcka invanda och negativa tankemönster som ofta ligger bakom stress eller konflikter och sedan ersätta dem med betydligt positivare och mer realistiska tankar. Pontus Johansson har både utbildning och livserfarenhet som passar hans arbetsuppgifter. Han är utbildad teaterpedagog, har studerat folkhälsovetenskap och har mångårig scenerfarenhet som artist och musiker. Han var helt frisk tills han återvände till Sverige 2003 efter tre års artistande runt Medelhavet. Om man bortser från hjärntumören som han fick bortopererad när han var 14 år. Plötsligt började hörseln och balansen försämras. Men det fanns ingen neurolog här i Västerås som kunde ställa en diagnos. Du har en 3
hjärnskada, sa läkarna. Men varför och vad den berodde på var det ingen som kunde svara på. Normal hörsel rör sig mellan 20 och drygt 20 000 hertz medan Pontus har svårt att uppfatta frekvenser över 500 hertz. Enkelt uttryckt uppfattar han vokaler (låg frekvens) men knappast konsonanter (hög frekvens). På Pontus Johanssons skrivbord ligger en sändare/konferensmikrofon som fångar upp ljuden i hela rummet, vilket är nödvändigt när han samtalar med mer än en person, och runt halsen har han en mottagare med slinga. Runt halsen har han även en apparat som är trådlöst kopplad till hans mobiltelefon. De här arbetshjälpmedlen är bekostade av Arbetsförmedlingen. Utan mina hjälpmedel skulle jag visserligen ha svårt att höra men den största nyttan jag har av dem är att jag orkar jobba heltid. Att anstränga sig att höra utan hjälpmedel är oerhört tröttande. Läkarnas problem med att ställa en riktig sjukdomsdiagnos ledde till andra problem för Pontus Johansson, inte minst med a-kassa och 4
sjukpenning. Först 2009 lyckades en läkare ställa en diagnos, som det visade sig att Pontus Johansson delar med färre än 300 personer i hela världen! Diagnosen fick han via en tv-serie. Han blev nämligen utvald till att medverka i tvprogrammet Okänd diagnos och där kunde ett stort och kunnigt läkarteam upptäcka att det är en blödande cysta i ryggraden som orsakar hans problem. Det mesta talar för att operationen som han snart ska göra åtminstone kommer att hindra att symptomen förvärras, i bästa fall återfår han sin hörsel och balans. Pontus berättar att han har haft mångårig och god kontakt med Arbetsförmedlingen och i synnerhet med Annica Mejstedt som är SIUSkonsulent. Läs mer på sidan 13. Det var hon som anskaffade arbetet på You can åt Pontus. Ja, det var hon som hittade det här jobbet, delvis på grund av att min chef har haft personal med funktionsnedsättning tidigare. Tillsammans med honom kom vi överens om att jag skulle börja med praktik och efter det fick jag en fast anställning med lönebidrag. Av Pontus Johanssons berättelse framgår det att han har accepterat sin sjukdom men absolut inte gett upp inför den. Tvärtom, han sköter sitt arbete och utnyttjar sin kompetens till fullo, till synes obesvärad av sin funktionsnedsättning. 5
Att ha en hörselnedsättning Fler än 650 000 personer i yrkesverksam ålder har en hörselnedsättning och antalet ökar. En hörselnedsättning innebär ofta ett ständigt dubbelarbete eftersom det krävs extra koncentration för att uppfatta information rätt. Arbetsförmedlingen kan ge information på din arbetsplats om hörselnedsättning och råd om god akustik i arbetsmiljön. Hörande arbetsgivare och arbetskamrater kan genom modern simuleringsteknik få uppleva hur det kan vara att ha hörselnedsättning. Tinnitus ett ständigt brus eller pip Tinnitus innebär att man hör ett ljud som inte kommer från någon yttre källa. Hur ljuden låter, hur starka de är och hur ofta de hörs är mycket individuellt. Tinnitus kan ha olika orsaker. Det man vet är att höga omgivningsljud, stress och oro påverkar tinnitus negativt. Obehaget av tinnitusljudet kan påverka livs- och arbetssituationen, men med träning går det att lära sig att leva bättre med sin tinnitus. Lätt hörselnedsättning Personer med en lättare hörselnedsättning har ibland svårt att följa med i ett samtal och förstå sammanhanget. Ofta skiljer det mycket mellan hur en person med hörselnedsättning fungerar i tyst miljö på tu man hand jämfört med när samma person ska försöka uppfatta tal i miljöer som innehåller trafikbuller, sorl från arbetskamrater och liknande. Måttlig hörselnedsättning Personer med en måttlig hörselnedsättning har ofta svårt att uppfatta vanligt tal. Hjälpmedel underlättar men tekniken måste provas ut individuellt beroende på graden av hörselnedsättningen och utifrån arbetsmiljön och arbetsuppgifterna. Grav hörselnedsättning Personer med en grav hörselnedsättning hör ofta inte de ljud som ingår i det vanliga samtalet. Många använder olika sätt för att kommunicera beroende på vilken situation de befinner sig i. Det är inte ovanligt att man kombinerar hörseltekniska hjälpmedel av olika slag, läppavläsning och ibland även teckenspråk eller skrivtolkning. Ljudkänslighet Vissa personer kan uppleva obehag för normalstarka ljud, som de flesta inte reagerar för. 6
Thomas Jönsson, sportchef, Malmö En kraftig brännskada gjorde att Thomas Jönsson i 20-årsåldern förlorade underbenen och en arm. Men hans bollsinne och envishet gjorde honom till en av världens bästa pingisspelare i rullstol. I 35-årsåldern fick han en ny smäll i form av en hjärnhinneinflammation som gjorde honom döv. När han vaknade upp var alla ljud borta. Efter en skriftlig ordväxling med sin läkare bestämde han sig för att ta chansen med ett hörselimplantat Och tack vare mycket träning och ett gott samarbete med Arbetsförmedlingens hörselresurs har Thomas Jönsson lärt sig att tolka andra människor. I dag jobbar han halvtid som sportchef inom en idrottsklubb och har ansvaret för tolv idrottsgrenar med många medlemmar. När Thomas Jönsson pratar med någon på tu man hand använder han en mikrofon som fästs på den person som talar. I större sammanhang använder han en konferensmikrofon som förstärker ljuden till hans hörapparat. Och han vet att han har Arbetsförmedlingen bakom ryggen om det skulle va nått som man säger i Skåne. 7
Stöd från Arbetsförmedlingen Arbetshjälpmedel Stöd till hjälpmedel eller en anpassning till exempel av akustiken på arbetsplatsen kan vara ett utmärkt sätt och kanske det enda som behövs vid en nyanställning för att kompensera en funktionsnedsättning. Det kan omfatta både individuella arbetshjälpmedel som beviljas direkt till personen och särskilda anordningar på arbetsplatsen som beviljas till arbetsgivaren. Stöd kan lämnas under anställningens första 12 månader. Därefter har du som arbetsgivare och/eller Försäkringskassan ett särskilt ansvar för finansiering av hjälpmedel. För den som har en anställning med lönebidrag, offentligt skyddat arbete, utvecklingsanställning eller trygghetsanställning kan vi på Arbetsförmedlingen ge stöd till hjälpmedel så länge lönesubventionen lämnas. Personligt biträde Ibland är det svårt att vara delaktig i allt på arbetet.då kan ett stöd till ett personligt biträde vara en bra lösning. Det innebär ekonomisk hjälp till arbetsgivaren för att avsätta personalresurser som på olika sätt kan stödja en person med funktionsnedsättning i arbetet. Ett personligt biträde gör inte jobbet, han eller hon gör bara så att situationen fungerar bättre. Att pröva på ett jobb praktik Arbetsförmedlingen kan bevilja arbetsgivare och arbetstagare möjligheten att lära känna varandra och arbetsuppgifterna under en kortare praktikperiod. Det är bra att först pröva på och sedan bestämma sig. Den som praktiserar får ekonomisk ersättning via Arbetsförmedlingen under praktikperioden. Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd - SIUS SIUS-konsulenten är en resurs som Arbetsförmedlingen kan erbjuda arbetssökande och arbetsgivare. Läs mer om det på sidan 13. Lönebidrag ett aktivt stöd Arbetsgivare som anställer personer med en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan kan kompenseras ekonomiskt med ett lönebidrag. Syftet med lönebidraget kan till exempel vara att anpassa arbetsuppgifterna så att arbetssituationen eller arbetstakten passar personen bättre. Lönebidrag lämnas till arbetsgivaren i form av bidrag till lönekostnaden och ges under längst fyra år. 8
9
Teknik som underlättar på jobbet Bild: Magnus Pehrsson I dag finns det många hjälpmedel som underlättar för personer med hörselnedsättning att kommunicera. Arbetsförmedlingen har specialister som till exempel kan hjälpa till med anpassning av arbetsplatsen. Telefonhjälpmedel Att höra vad som sägs i telefonen kan vara svårt även i lugna miljöer, men i dag finns det flera olika typer av hjälpmedel som förstärker ljudet i både mobiltelefoner och fasta telefoner Konferens- och samtalshjälpmedel Till möten och sammanträden finns det tekniska hjälpmedel som förstärker tal och ger ökad delaktighet för personer med hörselnedsättning. Hjälpmedlen är portabla och lätta att ta med sig till mellan olika möten på arbetsplatsen. Signaler och larm Med teknikens hjälp går det även att omvandla ljud i till exempel dörr- och telefonsignaler eller brandlarm till ljussignaler eller vibrationer i en mobiltelefon. 10
Anna Lindqvist, Rådgivare, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Örebro När dåvarande Specialpedagogiska skolmyndigheten annonserade efter rådgivare sökte 171 personer. Tvåbarnsmamman Anna Lindqvist fick en av tjänsterna med placering i Örebro. Jag har en grav hörselnedsättning och har svårt att uppfatta tal, även med hörselhjälpmedel, säger hon. Anna berättar att hon värdesätter den hjälp hon fick från Arbetsförmedlingen under sina första år på jobbet. Inte minst nämner hon de tekniska hjälpmedel som underlättar hennes arbetssituation i den hörande miljön. Anna använder tal, läppavläsning och texttelefon när hon kommunicerar med pedagoger och specialpedagoger ute i skolorna. Anna Lindqvist tror att hon i sin roll som rådgivare kan vara en bra förebild för andra personer som också har en hörselnedsättning. 11
12
Vårt jobb är att fokusera på de arbetssökandes kompetens Bild: Magnus Pehrsson SIUS-konsulenten Agneta Burman och hennes 650 kollegor på arbetsförmedlingarna runt om i landet har förmodligen världens rikaste arbetslivserfarenhet. Deras arbete går nämligen ut på att stötta arbetssökande som har en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan. I uppdraget som SIUS-konsulent ingår att ägna mycket tid till både arbetsgivare och arbetssökande. Det handlar om att ge både träning och stöd vid en introduktion till arbete. I mitt arbete möter jag arbetsgivare från de flesta branscher. Vilket i sin tur innebär att jag får ett stort kontaktnät som kommer de arbetssökande till del, säger Agneta Burman. SIUS står för särskilt introduktions- och uppföljningsstöd och arbetsmetodiken personalen jobbar efter heter Supported Employment. Metoden, som innehåller fem steg, bygger på den enkla teorin att de flesta kan arbeta om rätt stödinsats ges. Det finns alltid en funktionsnedsättning när vi kopplas in och vårt jobb är att fokusera på de arbetssökandes kompetens. Sedan kompletterar vi med arbetshjälpmedel om det behövs, säger Agneta. Alla arbetssökande som Agneta Burman arbetar med har antingen en synskada eller en hörselskada eller i något fall båda. För att förstå den arbetssökandes behov och kunna hitta ett lämpligt arbete gör hon först en analys av personens arbetslivserfarenheter för att sedan kunna nå målet, det vill säga ett arbete. Därefter utnyttjar hon sitt nätverk och kontaktar arbetsgivare som hon bedömer kan ha behov av att anställa den arbetssökande. Visst är en del arbetsgivare tveksamma till en början. Men när jag har presenterat den sökande och beskrivit att jag har gott om tid både för 13
Egentligen är det ju ganska enkelt, det handlar ju bara om att alla kan utföra ett arbete bara rätt stöd sätts in. Och det stödet kan vara en SIUS-konsulent. arbetsgivaren och den arbetssökande så brukar det gå bra. När en arbetsgivare visat sig intresserad av den arbetssökande och parterna är överens om att en anställning är möjlig är det dags för en analys av arbetsplatsen och vilka arbetsuppgifter den sökande ska ha. Resultatet av analysen får sedan visa om det finns behov av tekniska hjälpmedel eller anpassningar av arbetsmiljön. I sådana fall skräddarsyr och bekostar Arbetsförmedlingen en lösning. Det fjärde steget innefattar introduktion inför anställningen. För det mesta är jag med under en begränsad tid i början för att introducera den arbetssökande och kommunicera med arbetsgivaren och arbetskamraterna så att alla är nöjda. Som längst får introduktionen pågå i sex månader Agneta Burman, SIUS-konsulent, Stockholm men det är väldigt sällan jag behöver vara med så länge. När anställningen startar påbörjas det femte steget som innebär uppföljning under 1-1,5 år. Många arbetsgivare och de nyanställda uppskattar denna fortsatta kontakt. Den ger bland annat SIUS-konsulenten möjligheten att introducera nya arbetsuppgifter för den anställde. Agneta Burmans mångåriga erfarenhet av arbetsmetoden är enbart positiv. Hon menar att den hjälper henne att sälja in den arbetssökande på dennes egna meriter men även genom att hon är med själv som stöd. Egentligen är det ju ganska enkelt, det handlar ju bara om att alla kan utföra ett arbete bara rätt stöd sätts in. Och det stödet kan vara en SIUS-konsulent, säger Agneta Burman. 14
Anteckningar: 15
VILL DU HA MER INFORMATION? Kontakta oss via din lokala arbetsförmedling www. arbetsformedlingen.se Arbetsförmedlingen Kundtjänst, telefon 0771-416 416 Arbetsförmedlingen har personal med särskild kompetens för att stödja personer med hörselnedsättning. Du kan beställa Arbetsförmedlingens informationsmaterial i alternativa format på www.arbetsformedlingen.se/alternativaformat Arbetsförmedlingen 2011-12. Rekv nr: 503 027. Bilder: Magnus Pehrsson, Johnér Bildbyrå. 16