Framåt Värmland! Mora Hamar Kjøvik Falun Gävle Borlänge Gardemoen Kongsvinger Torsby Oslo Hagfors Ludvika Uppsala Filipstad Arvika Moss Arlanda Västerås Karlstad Rygge Kristinehamn Fredrikstad Karlskoga Stockholm Eskilstuna Örebro Mariestad Nyköping Norrköping Lidköping Uddevalla Linköping Vänersborg Göteborg Landvetter Jönköping Kunskapsunderlag inför Workshop 22 augusti 26 Inregia AB, 26-8-16, på uppdrag av Region Värmland Inregia AB, part of WSP Group
Förord Denna rapport är en kunskapssammanställning som skall utgöra underlag för hela projektet Framåt Värmland, och framförallt inför Workshop den 22 augusti 26, då framtida scenarier för Värmland skall diskuteras och föreslås. Rapporten ger en beskrivning av Värmland i kvantitativa termer, dvs mycket statistik, som i största utsträckning illustreras grafiskt för att bli mer lättillgänglig. Den beskriver befolkning, sysselsättning, infrastruktur och transporter i ett nuläge samt den hittillsvarande utvecklingen. Framtidsbedömningar för ett basscenario redovisas också. Detta basscenario kan sägas beskriva en utveckling med nuvarande trender. En trafiksimulering har gjorts för basscenariot för att se konsekvenser för tillgänglighet och resande. Rapporten har tagits fram av Siv Schéele och Hélène Bratt, Inregia, Jennie Thalenius, Transek, samt Bo Asplind, WSP-Samhällsbyggnad. Bengt Andersson och Christer Anderstig, Inregia, samt Göran Tegnér, Transek har bidragit med värdefulla synpunkter. Kerstin Pettersson har gjort trafiksimuleringar med analyssystemet Sampers. Eila Kanerva, Inregia, står för lay-out. 2
Innehållsförteckning Befolkning...4 Näringsliv...1 Sysselsättning... 1 Några viktiga branscher... 12 Produktion... 19 Basscenario...2 Befolkning... 2 Sysselsättning... 24 Infrastruktur...26 Befintlig infrastruktur... 26 Trafik... 32 Restider... 34 Framtida Infrastruktur...35 Vision... 35 Tågtrafik till angränsande regioner... 36 Beslutade åtgärder... 37 Diskuterade åtgärder... 38 Pendling...39 Resande...4 Resor... 4 Resandeflöden...44 Tillgänglighet i nuläget... 46 Tillgänglighet 24... 47 Tillgänglighet till angränsande regioner... 48 Gods...51 Gods och Trafikslag... 51 Lastbilstransporterna... 55 Järnvägstransporterna...57 Flyget... 62 Framtida utveckling... 62 Infrastrukturens betydelse för tillväxten...65 3
Befolkning Folkmängd och åldersstruktur Den 1 januari 26 hade Värmlands län en folkmängd på 273 288, varav 135 855 män och 137 433 kvinnor. Hur befolkningen fördelas på åldrar visas i figuren nedan, vilken är en s.k. befolkningspyramid, med ålder på den vertikala axeln och kvinnor till vänster och män till höger. Befolkningens fördelning i procent efter ålder och kön, 25-12-31. Värmlands län och riket Värmlands län har lägre andel personer under 45 år i befolkningen än riksgenomsnittet medan andelen äldre i befolkningen är högre än riksgenomsnittet. Andelen individer i arbetsför ålder är med andra ord lägre i länet jämfört med riket. Befolkning per kommun, år 25 Befolkning år 25 1 5 25 1 1 Torsby Hagfors Eda Sunne Munkfors Filipstad Arvika Forshaga Årjäng Grums Kil Karlstad Storfors Hammarö Kristinehamn Säffle 4
Länets 16 kommuner är mycket olikstora vad gäller folkmängd. Residensstaden Karlstad är folkrikast med drygt 82 invånare, medan Storfors och Munkfors endast har kring 4 invånare vardera. Ett par kommuner, Arvika och Kristinehamn, har över 2 invånare, 26 respektive 24, medan merparten av kommunerna har mellan 1 och 15 invånare. Befolkning efter ålder per kommun 25. Kommun/Region Ålder -15 16-24 25-44 45-64 65- Totalt Arvika 4 537 2 784 6 92 7 186 5 666 26 265 Eda 1 55 781 1 988 2 444 1 883 8 61 Filipstad 1 816 1 24 2 254 3 256 2 667 11 17 Forshaga 2 431 1 129 2 826 3 131 1 998 11 515 Grums 1 76 928 2 172 2 7 1 92 9 48 Hagfors 2 83 1 229 2 735 3 92 3 388 13 337 Hammarö 3 223 1 32 3 624 4 62 2 163 14 374 Karlstad 13 793 1 749 22 238 2 96 14 356 82 96 Kil 2 412 1 229 2 788 3 36 2 24 11 813 Kristinehamn 4 42 2 354 5 58 6 81 5 185 23 899 Munkfors 644 398 884 1 18 1 51 3 995 Storfors 794 448 94 1 4 96 4 542 Sunne 2 57 1 363 3 128 3 626 2 899 13 586 Säffle 2 865 1 585 3 53 4 416 3 684 16 8 Torsby 2 7 1 39 2 76 3 639 3 236 12 96 Årjäng 1 834 88 2 317 2 719 2 5 9 8 Värmlands län 48 325 29 492 65 73 74 629 55 112 273 288 Riket 1 69 881 995 543 2 428 516 2 367 435 1 565 377 9 47 752 Andel 65 år och äldre av befolkningen år 25 Som helhet har Värmlands län en befolkningsstruktur där andelen äldre är större än genomsnittet för riket. Men betraktar man kommunerna separat finns stora skillnader. Högsta andelen 65 år och äldre i befolkningen har Munkfors kommun där drygt var fjärde person (26,3%) är ålderspensionär. Lägsta andelen, 15 procent, finns i Hammarö kommun. I genomsnitt är 2,2 procent i länet och 17,3 procent i riket 65 år eller äldre. Mönstret är det är små och perifera kommuner som har stor andel äldre. 5
Utbildningsnivå Folkmängd 2-64 år 25 efter region, utbildningsnivå. Män Av männen i åldern 2-64 år boende i Värmlands län har 23,8 procent någon form av eftergymnasial utbildning. Genomsnittet för männen i riket är 3,3 procent. Folkmängd 2-64 år 25 efter region, utbildningsnivå. Kvinnor Fler kvinnor än män har högre utbildning. Av kvinnorna i åldern 2-64 år boende i Värmlands län har 32,6 procent någon form av eftergymnasial utbildning. Genomsnittet för kvinnorna i riket är 37 procent. För både män och kvinnor gäller att i Värmland har en större andel gymnasieutbildning om högst 2 år än i riket. 6
Födelseland I Värmlands län är 8 procent av befolkningen född i utlandet. För riket är motsvarande andel 12 procent. De födelseländer som är mest vanliga är för Värmland i tur och ordning Norge, Finland, Irak och Tyskland, vilka står för drygt hälften av de utrikes födda. I riket utgör dessa länder endast en knapp tredjedel. Utrikesfödda efter födelseland Värmland Riket 4% 29% 17% Norge 47% 13% 69% 6% 4% Finland Irak Tyskland Övriga 5% 6% Vid en jämförelse med riket framkommer inte oväntat att födelselandet Norge är kraftigt överrepresenterat i Värmland. Värmland är det tredje vanligaste länet för Norgefödda, näst Västra Götalands län och Stockholms län. Närheten har således stor betydelse. Det kan också observeras genom att se på födelselän inom Sverige. Det är en större andel av de som är födda i Örebro län (3%) eller Dalarnas län (2%) som bor i Värmland än från övriga län (1%). 1 1 SCB Tabeller över Sveriges befolkning 24, Tabell 1.3.2 och egen beräkning. 7
Inkomst Sammanräknad förvärvsinkomst år 24 (medelinkomst inkl ), för befolkningen 16 år och äldre, tusental kronor Kommun/Region Män Kvinnor Arvika 25,1 153,6 Eda 183,9 147,7 Filipstad 2,9 153,2 Forshaga 213,6 157,2 Grums 225,5 154,6 Hagfors 26,8 155,5 Hammarö 261,8 182,5 Karlstad 225,8 166,9 Kil 219,2 157,6 Kristinehamn 214,2 158,3 Munkfors 199,2 153,6 Storfors 21,6 154,5 Sunne 2,4 152,4 Säffle 21,4 152,1 Torsby 186,2 155,2 Årjäng 175,9 146,9 Värmlands län 213,9 159,5 Riket 233,9 169,5 Källa: SCB Inkomststatistiken Hammarö är den enda kommunen i Värmland där medelinkomsten ligger över riksgenomsnittet. Årjäng och Eda har lägst medelinkomst, vilket till en del förklaras av att det endast är inkomst i Sverige som är medtagen. Inkomster för pendlare med arbetsgivare i Norge finns således inte med. Förvärvsgrad Förvärvsgraden anger hur stor del av en befolkningsgrupp som har ett förvärvsarbete. Förvärvsgraden varierar mellan åldersgrupper vilket visas i befolkningspyramiden nedan där andelen förvärvsarbetande anges. Befolkning i Värmland, 24-12-31, fördelad på ålder, kön och förvärvsarbete 44 procent av totalbefolkningen i Värmlands län och 46 procent i riket är förvärvsarbetande. 8
Om man ser till åldersgruppen 16-64 år vilket är mer relevant så är förvärvsgraden 7 procent i länet mot 71 i riket. Bland kommunerna har Hammarö den högsta förvärvsgraden, 75 procent, och Eda lägst, 63 procent. Skälet till den låga nivån på för Eda är att de som arbetar i Norge inte finns med i statistiken som förvärvsarbetande. Andel förvärvsarbetande befolkning per bostadskommun, 24 Kommun Andel förvärvsarbetande 16-64 år Arvika 7% Eda 63% Filipstad 67% Forshaga 7% Grums 7% Hagfors 69% Hammarö 75% Karlstad 69% Kil 72% Kristinehamn 69% Munkfors 69% Storfors 68% Sunne 73% Säffle 72% Torsby 69% Årjäng 68% Länet 7% Riket 71% 9
Näringsliv Sysselsättning Anställda per bransch år 24 Länet Andel länet Andel riket Okänt 2 188 2% 2% Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske 3 141 3% 2% Utvinning av mineral, tillverkningsindustri 23 53 2% 18% Energi- o vattenförsörjning, avfallshantering 1 95 1% 1% Byggindustri 6 97 6% 6% Handel; transport, magasinering; kommunikation 19 68 17% 19% Hotell o restaurang, personliga och kulturella tjänster 7 887 7% 7% Kreditinstitut, fastighetsförvaltn, företagstjänster 11 218 1% 13% Civila myndigheter, försvar; internat. organisationer 6 811 6% 6% Forskning o utveckling; utbildning 13 27 11% 11% Hälso- och sjukvård, socialtjänst; veterinärer 22 16 19% 16% Summa 117 716 1% 1% De sysselsattas fördelning på branscher i den grova indelningen ovan visar att fördelningen inte är så olik den för hela riket. Länet har en större andel av tillverkningsindustri och hälso- och sjukvård och socialtjänst, men mindre andel företagstjänster och handel. Variationen är stor mellan kommunerna både vad avser totalt antal anställda och i fördelningen på branscher. 1
Totalt antal sysselsatta dagbefolkning- per kommun. Dagbefolkning år 24 1 5 25 1 1 Torsby Hagfors Eda Sunne Munkfors Filipstad Arvika Forshaga Årjäng Grums Kil Karlstad Storfors Hammarö Kristinehamn Säffle Sysselsättningens fördelning per bransch i kommunerna, år 24 Årjäng Torsby Säffle Sunne Storfors Munkfors Kristinehamn Kil Karlstad Hammarö Hagfors Grums Forshaga Filipstad Eda Arvika % 2% 4% 6% 8% 1% näringsgren okänd A+B jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske C+D utvinning av mineral, tillverkningsindustri E+9 energi- o vattenförsörjning, avfallshantering F byggindustri G+I handel; transport, magasinering; kommunikation H+Oexkl9+P personliga och kulturella tjänster J+Kexkl73 kreditinstitut, fastighetsförvaltn, företagstjänster L+Q civila myndigheter, försvar; internat. organisationer M+73 forskning o utveckling; utbildning N enh för hälso- och sjukvård, socialtjänst; veterinärer 11
Några viktiga branscher Inom den s k B2-processen har tre embryon till tillväxtkluster identifierats Stål och verkstad, pappersvaruindustrin plus delar av den grafiska industrin och datakonsulter. Dessa beskrivs mer utförligt i separat rapport från Inregia B2-processens tillväxtbranscher. Sammanfattning. Nedan beskrivs dessa branscher kortfattat och därutöver ett par branscher som är eller kan vara intressanta inför diskussioner om den framtida utvecklingen av sysselsättning och transportbehov i Värmland. Stål- och andra verkstadsindustrier Stål- och verkstadsindustrin står idag för en stor del av Värmlands export. Den har både lokal och nationell betydelse för sysselsättning och tillväxt. Volvo Wheel Loaders produktion av hjullastare med över tusen anställda är ett exempel på det. Fler andra stora företag som också är belägna i västra Värmland är Arvika Gjuteri, Arvika Smide och Perfekta vilka bl.a. är underleverantörer till fordonsindustrin. Inom området värme, kyla och ventilation finns en lång tradition och här återfinns företag som Thermia Värme, Schott Thermofrost och Swegon. I Hagfors återfinns verkstadsbolaget Uddeholm Tooling som är en av världens största tillverkare av verktygsstål. Totalt sysselsätter stål och verkstadsindustrin drygt 11 människor. Andra viktiga industrier men med en annan inriktning är livsmedelsrelaterade bolag som Wasabröd, Löfbergs lila och Coffee Queen. Papper och massa Värmland har en stark koncentration av internationella skogsindustriföretag, särskilt inom genren förpackningsmaterial. Verksamhet finns i alla steg i produktionskedjan, från skogen, forskningen, till färdig produkt. För närvarande är mer än 12 värmlänningar verksamma inom skogsindustrin i företag som Billerud, Stora Enso, Moelven, BTG, Kvaerner Pulping, Metso Paper med flera. IT-Industrin Karlstad och Värmland har enligt nationell statistik en framskjuten position vad gäller antalet anställda inom IT-relaterade tjänster. Speciellt två områden har visat en stark utveckling: tjänste- och tillämpningsområdet data- och systemstöd riktat mot skogs- och pappersindustrin I länet återfinns flera av de stora IT-bolagen i Sverige samt även mindre, mera specialinriktade konsultbolag. De största arbetsgivarna är TietoEnator och WM-data. 12
Besöksnäring / Turism Sverige - turism Under 25 ökade turistnäringen i Sverige sin totala omsättning med nära 1 procent till nästan 191 miljarder kronor. Turistnäringens exportvärde, det vill säga vad utländska besökare spenderar i Sverige, ökade med nästan 19 procent och är idag större än personbilsexporten. Turistnäringen har bidragit med drygt 35 nya heltidsarbeten sedan 1995, en ökning med 35 procent, samtidigt som sysselsättningen inom många traditionella basnäringar har minskat. Turistnäringen är större än någonsin, men uppmärksammas inte i samma utsträckning som många andra näringar. - I löpande priser har den totala omsättningen inom svensk turistnäring ökat med nära 74 procent sedan 1995. - Svenskarnas turistkonsumtion i Sverige har under perioden ökat med 52 procent. Turistnäringens exportvärde har sedan 1995 ökat med drygt 118 procent i löpande priser. Besöksnäringen är en viktig näring för Värmland inte minst för att den ger möjligheter för människorna att bo och leva i glesbygden. Om besöksnäringen ses som ett samlingsbegrepp för den traditionella turismen och de besök som föranleds av konferenser, affärsresor, mässor, idrotts- och kulturevenemang etc, blir den en näringsgren som av stor betydelse. I denna vidare definition omsatte besöksnäringen ca 2,2 miljarder kronor per år och sysselsatte ca 1 8 personer. Till detta kommer en växande gränshandel som omsatte närmare 7 milj. kronor 25 och beräknas sysselsätta 36 personer. Antalet övernattningar i Värmland har ökat med 48% under de senaste 8 åren. 2 Under 25 gjordes nära 45 miljoner övernattningar i Sverige; 1 miljoner därav svarade utländska gäster för. Norge, Tyskland och Danmark är och har varit våra största utrikesmarknader under 2 år 3. Nedan görs en jämförelse av utvecklingen av antalet övernattningar under åren 1996 25 jämfört med riket, jämfört med storstäderna (Stockholm, Göteborg, Malmö) resp. övriga län (exkl. storstäderna). 2 Resurs AB, TEM 25 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Värmland 25 3 NUTEK och SCB, Inkvarteringsstatistik, NV 41 SM 65 13
Värmlands andel av antalet övernattningar 1996 25 jämfört med Riket; Storstadsområdena resp. övriga landet (exkl. storstäderna) i procent 2,% 18,% 16,% 14,% 12,% 1,% 8,% 6,% 4,% 2,%,% V jmfr Ri V jmfr Övr V jmfr Storstad 8% av antalet övernattningar görs i 11 län och Värmland ligger på 7 plats. Värmland har 4% av det totala antalet övernattningar i Sverige; andelen har ökat, men ligger under de senare åren relativt konstant. Om storstäderna exkluderas ligger andelen på närmare 6% jämfört med övriga regioner. Utvecklingen uppvisar ungefär samma mönster. Tillväxten i procentuella tal är mycket positiv också i jämförelse med storstäderna; andelen varierar dock i denna jämförelse och uppvisare en mer cyklisk utveckling. Andelen varierar mellan 13 och 18% under åren. Antalet övernattningar 1996 26; Värmland, storstad, övriga regioner 35 3 25 2 15 Värmland Storstad Övr 1 5 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 14
Nationellt sett är det kategorierna evenemang, hantverk/industrier, natur och aktiviteter (bad, golf, lift samt övriga inomhus och utomhusaktiviteter) som har expanderat snabbast avseende antalet besökare. 4. Värmland har ökat sin attraktivitet under perioden. En bild av detta visas i figuren nedan med omfördelningstal - antal vunna eller förlorade besökare. Omfördelning av antalet besökare mellan 1996-23 Figuren nedan visar hur väl Värmland var representerad under varje aktivitetskategori 23. Värmland var underrepresenterad när det gällde aktiviteter, natur, kulturminnen, hantverk/industri och bättre representerad när det gällde evenemang, museér och konst. Över/underrepresentation mäter hur många besökare en viss kategori/region skulle ha haft i slutet av perioden om utvecklingen hade motsvarat den samlade besöksutvecklingen och sedan jämförs detta med det faktiska antalet. 4 Besöksmål i Sverige Analys av attraktivitet och regional utveckling under åren 1998 till 23, Turistdelegationen, 25 15
Kategoriernas över- / underrepresentation i termer av antal besökare år 23, fördelat på län (NUTEK I Värmland har stora satsningar gjorts inom kategorin aktiviteter. Exempelvis öppnas en vattenpark och en skidtunnel under år 26. Aktivitetskategorin var den aktivitet som uppvisade den i särklass snabbaste tillväxten mätt i antalet besökare i Sverige under perioden 1996 23. 16
Biobränslen Biobränslesektorn växer snabbt i Sverige som ett resultat av stigande olje- och elpriser och gynnsam skattelagstiftning. Det är främst skogsbränsle som används för att täcka de behov som uppstår när ny produktionskapacitet tas i bruk. Priserna har ökat i takt med efterfrågan. Figuren nedan visar total bränsletillförsel till den svenska fjärrvärmesektorn (cirkel) och till de 1 största fjärrvärmesystemen (staplar). 5 Fjärrvärme - bränsletillförsel och de 1 största systemen Naturgas 5% Elpannor 4% Kol 6% Torv 3% Olja 1% Avfall 1% Industriell spillvärme 7% Värmepumpar 12% PJ bränsle 16 14 12 1 8 6 4 2 Biobränsle 43% STOCKHOLM centrala UPPSALA Flera skogsbolag har i pappers- och massabruken installerat nya elgeneratorer eller pannor för att öka produktionen av biobränslebaserad el. Investeringarna har en mycket kort återbetalningstid, vilket talar för att de följs av fler. Även traditionella energibolag investerar i biobränslebaserad värme- och elproduktion och bidrar därmed till en ökad efterfrågan. Under 24 användes motsvarande 1 miljoner m3fub trädbränsle för fjärrvärmeproduktion i Sverige. Efterfrågan och produktionen har stigit med ca 1% per år de senaste fem åren. Även i övriga Europa använder energisektorn mer förnyelsebar energi. Flera länder har inte tillräckliga egna biobränsletillgångar utan importerar delar av sitt behov. En europeisk marknad för svenskt skogsbränsle är under framväxt. 6 Sverige har en betydande användningen av biobränslen jämfört med många andra länder. Användningen fortsätter att öka snabbt i Sverige tillförseln har fördubblats sedan början av 8-talet. Biobränslen producerar idag drygt 1 TWh och täcker därmed ca 2 procent av landets energiförbrukning. Hälften kommer från trädbränslen, den andra hälften huvudsakligen från massaindustrins restlutar och från förbränning av avfall. Hela 6 procent av landets fjärrvärme kommer från biobränslen. Den ökade användningen av trädbränslen för energiändamål har inneburit att en mer intensiv konkurrens uppstått om den svenska skogsråvaran. Den stigande efterfrågan på skogsråvaror för energiproduktion under 199-talet är till stor del orsakad av de svenska energi- och koldioxidskatterna på fossila bränslen samt av direkt stöd till biomassabaserad värmeproduktion. Det förekommer en tydlig konkurrens mellan träskiveindustrin och energisektorn om olika industriella biprodukter såsom sågspån. 5 Nordledenprojektet, slutrapportering av andra etappen; Fjärrvärmen i Norden, David Knutsson, Avdelningen för Energisystemteknik Chalmers; Näringslivets hus, Stockholm, oktober 23 6 Sveaskog Årsredovisning 25 17
Om massaveden har det länge inte funnits någon omfattande råvarukonkurrens, även om den förekommit på marginalen. Fortfarande är massa- och pappersindustrins betalningsvilja för massaved generellt sett högre än energisektorns men införandet av elcertifikat och medföljande kvot för förnybar elektricitet under 23 har drivit upp efterfrågan på bioenergi än mer och på så sätt intensifierat konkurrenssituationen. Råvarukonkurrensen som sådan utgör inte ett samhällsekonomiskt problem, som motiverar statliga åtgärder eller tillrättavisningar. Frågan om huruvida konkurrensen om skogsråvaran är ett samhällsekonomiskt problem handlar i stället om i vilken utsträckning den svenska energipolitiken och särskilt bränslebeskattningen är samhällsekonomiskt effektiv eller inte. Bioenergisektorn är en dynamisk industri med betydande potential för utveckling, och den kan på sikt bli mer samhällsekonomiskt fördelaktig än vad som nu är fallet. Energisektorn och i ännu högre grad massa- och pappersindustrin är kapitalkrävande och kräver rimliga förutsättningar som ligger fast under lång tid. Osäkerhet och ryckighet riskerar att hämma utveckling och investeringar. Hittills har konkurrensen om skogsråvaran inte varit något större problem eftersom biobränslepriserna varit låga bland annat till följd av billig import av biobränslen. Men under de senaste åren har konkurrensen skärpts som en följd av bland annat EU-ländernas Kyotoåtaganden. Elcertifikat för elproduktion från förnyelsebara energikällor har införts i Sverige. I takt med att priserna på biobränsle och massaved närmar sig varandra känner massa- och pappersindustrin en stark oro för framtida priskonkurrens; importen till Sverige av massaved, timmer och trädbränsle är stor. Träskiveindustrin har redan drabbats av denna priskonkurrens och nästan försvunnit eftersom dess råvara spån är en eftertraktad energiråvara. Träskiveindustrins konkurrenter i omvärlden har hittills inte drabbats av motsvarande prishöjningar. För sågverken har den ökande efterfrågan på deras biprodukter varit positiv med förbättrade marginaler och utvecklingsmöjligheter. Energisektorn har genom ökad biobränsleanvändning i enlighet med svensk klimatpolitik bidragit till minskad fossilbränsleanvändning. I studien konstateras att det inte är konkurrensen i sig som är problemet. Konkurrensen främjar en optimal resursanvändning. I stället är det villkoren via energipolitiska styrmedel som riskerar snedvrida konkurrensförutsättningarna för skogsråvarorna, andra energiråvaror och slutprodukterna för den hårt internationellt konkurrensutsatta massa-, pappers- och träskiveindustrin. 7 7 SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle), Optimal användning av skogsråvaror i Sverige, R. Lundmark, P. Söderholm, Luleå tekniska universitet, 23. 18
Produktion BRP per capita är 237 kr i Värmland och 272 i riket. I Värmland står varuproduktionen för den största delen medan tjänsteproduktionen överväger i riket. Bruttoregionprodukt per branschgrupp 23 Procent 5 4 3 Värmlands län Riket 2 1 Varuproducenter Tjänsteproducenter Offentlig förvaltning Ej branschfördelat Bruttoregionprodukt per branschgrupp 23. Miljoner kronor Värmlands län Riket Varuproducenter 22 88 62 594 Tjänsteproducenter 2 145 1 34 44 Offentlig förvaltning 14 714 496 25 Ej branschfördelat 7 864 38 165 Summa 64 811 2 459 413 19
Basscenario Befolkning Hittillsvarande utveckling Framåt Värmland skall se fram mot år 24. För att få perspektiv på den tidshorisonten börjar vi med att se på utvecklingen 35 år bakåt. År 197 hade länet 284 686 invånare. Sedan dess har befolkningen minskat med drygt 11 personer till 273 288 vid föregående årsskifte. I figuren nedan visas på vilket sätt befolkningen ändrats, genom födelseöverskott eller inrikes och utrikes nettoflyttning. Ett positivt födelseöverskottet, fler födda än döda, inträffade endast under åren i början på 199-talet då det var en baby-boom. Den slog igenom i alla delar av landet. Fruktsamhetstalens variation över tiden är i stort sett densamma i alla delar i Sverige, men nivåerna är olika. Värmlands län har lägre fruktsamhetstal, antal födda barn per kvinna, än genomsnittet för riket. Den utrikes nettoflyttningen har varit positiv i stort sett under hela perioden med vissa toppar. Exempelvis var nettot högt år 1994 på grund av många flyktingar från forna Jugoslavien. När man ser på den inrikes nettoflyttningen så varierar den mycket mellan åren. Ett stort negativt netto år 1994 på grund av att kommunplacerade flyktingar från forna Jugoslavien snabbt flyttade vidare till storstäderna. Det inrikes flyttningsnettot har varit noll de senaste två åren. Befolkningsförändringar i länet 3 2 Antal 1 197 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2 23-1 Födelseöverskott Inrikes nettoflyttning Utrikes nettoflyttning -2-3 2
Genomsnittlig förändring per kommun197-25 per förändringskomponent Befolkningsförändringar, 197-25 1 75 5 Torsby 25-25 -5-75 Hagfors -1 Utrikes flyttnetto Inrikes flyttnetto Födelseöverskott Eda Sunne Munkfors Filipstad Arvika Kil Forshaga Storfors Årjäng Grums Karlstad Säffle Kristinehamn Hammarö Karlstad, Hammarö, Kil och Forshaga är de kommuner som har haft en positiv tillväxt totalt sedan 197 och tillväxten har varit positiv för alla komponenter, såväl födelseöverskott som inrikes och utrikes flyttningar. Dessa kommuner är de enda som haft ett positivt födelseöverskott. Förutom dessa har Arvika och Sunne ett positivt inrikes flyttningsnetto. Dessa inrikes flyttningsströmmar mot Karlstad med kranskommuner samt Arvika och Sunne kommer till stor del från övriga kommuner i Värmland, vilka har ett negativt inrikes flyttningsnetto. Samtliga kommuner har dock haft ett positivt netto för utrikes flyttningar. Flyttarna domineras av åldrarna mellan 2 och 3 år. Kvinnor flyttar i något yngre åldrar än män. Flyttströmmarna till och från Värmland är relativt balanserade. Det är många som flyttar från men också många som flyttar till Värmland. 21
Flyttarnas åldersfördelning år 25 Värmlands län 3 25 2 15 1 Utflyttning kvinnor Utflyttning män Inflyttning kvinnor Inflyttning män 5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1+ Basscenario För utvecklingen fram till år 24 redovisas ett basscenario, som tagits fram åt SIKA (Statens institut för kommunikationsanalys) och trafikverken. Det bygger på långtidsutredningen LU23/4 fram till år 22 och därefter kan man karakterisera scenariot som en trendframskrivningen. Den är dock gjord så att befolknings- och sysselsättningsutvecklingen är konsistent för varje lokal arbetsmarknadsregion och befolkningen summerad över alla kommuner i Sverige överensstämmer med SCB:s prognos för rikets befolkning. Varje kommun har sina specifika parametrar för fruktsamhet, dödlighet och flyttningsstrukturer. Folkmängd i Värmland 197-24, faktisk och enligt Basscenario 3 25 2 Faktisk Basscenario 15 1 5 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Enligt Basscenariot kommer folkmängden att fortsätta minska i länet men inte lika snabbt som under den föregående 35-årsperioden. År 24 beräknas folkmängden vara drygt 265. Utvecklingen i kommunerna har trendmässigt i princip samma utveckling per kommun som tidigare. Karlstad, Hammarö och Kil är de kommuner som beräknas få en befolkningstillväxt, och Karlstad beräknas få en folkmängd på 95. 22
Befolkning per kommun 197, 25 och 24. Befolkning år 197, 25 och 24 5 4 3 2 Torsby 1 197 25 24 Hagfors Eda Sunne Munkfors Filipstad Årjäng Arvika Grums Kil Forshaga Karlstad Storfors Säffle Hammarö Kristinehamn Andel personer över 65 år 25 24 Arvika 22% 26% Eda 22% 28% Filipstad 24% 3% Forshaga 17% 27% Grums 2% 27% Hagfors 25% 3% Hammarö 15% 23% Karlstad 17% 2% Kil 17% 26% Kristinehamn 22% 28% Munkfors 26% 28% Storfors 21% 25% Sunne 21% 28% Säffle 23% 29% Torsby 25% 28% Årjäng 21% 27% Värmlands län 2% 25% Riket 17% 23% Till år 24 har andelen personer över 65 år ökat såväl i riket och Värmland som i länets samtliga kommuner. I länet beräknas år 24 var fjärde invånare vara över 65 år mot var femte i nuläget. Karlstad ligger år 24 under både läns- och riksgenomsnittet med 2 procent över 65 år, medan många kommuner ligger kring 3 procent. 23
Sysselsättning Hittillsvarande utveckling Antal sysselsatta per bransch i Värmlands län, 199-24 35 3 25 2 C+D utvinning av mineral, tillverkningsindustri N enh för hälso- och sjukvård, socialtjänst; veterinärer G+I handel; transport, magasinering; kommunikation 15 1 5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 M+73 forskning o utveckling; utbildning J+Kexkl73 kreditinstitut, fastighetsförvaltn, företagstjänster H+Oexkl9+P personliga och kulturella tjänster F byggindustri L+Q civila myndigheter, försvar; internat. organisationer A+B jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske näringsgren okänd E+9 energi- o vattenförsörjning, avfallshantering I de två största branschaggregaten, tillverkningsindustri respektive hälso- och sjukvård och socialtjänst har sysselsättningen haft en stadig nedgång. FoU och utbildning har haft en ökning och en kraftig sådan år 22. Företagstjänster har också ökat. Övriga branschaggregat har haft i stort sett oförändrad sysselsättning. Basscenario I basscenariot beräknas sysselsättningen minska i Värmland, men i mycket måttlig takt. Antal sysselsatta Värmlads län, 199-24 samt Basscenario. 16 14 12 1 8 6 4 2 Faktisk Basscenario 196 198 2 22 24 26 24
Sysselsättning per kommun 199, 24 och 24. Sysselsättning år 199, 24 och 24 25 2 15 1 Torsby 5 199 24 24 Hagfors Eda Sunne Munkfors Filipstad Årjäng Arvika Grums Kil Forshaga Karlstad Storfors Säffle Hammarö Kristinehamn Karlstad beräknas få en tillväxt i sysselsättningen jämfört med år 24 men inte upp till nivån år 199. Övriga kommuner beräknas få en fortsatt minskning av antalet sysselsatta. 25
Befintlig infrastruktur Infrastruktur Vägar Vägnätet utgör stommen i länets transportsystem. Det statliga vägnätet i Värmlands län omfattar cirka 5 mil varav 35 mil är nationella stamvägar och 54 mil tillhör gruppen övriga riksvägar. E18 är nationell stamväg och förbinder Värmland med Stockholm, Mälardalsregionen samt Oslo. E18 ingår i den Nordiska Triangeln som i sin tur ingår i det av EU utpekade transeuropeiska transportnätverket (TEN). E18 har stor betydelse för internationella, nationella och regionala person- och godstransporter. På delen väster om Segmon (riksväg 45) är vägen tvåfältig med i huvudsak nio meters vägbredd och trafiken uppgår till 3-3 5 fordon per dygn. På delen Segmon-Örebro är en stor del av sträckan mötesseparerad och trafiken uppgår till 7-32 fordon per dygn. Riksväg 45 är idag nationell stamväg och kommer inom kort att uppgraderas till europaväg. Riksväg 45 förbinder Värmland med Göteborg och har även stor betydelse för turisttrafik samt för regional trafik i Fryksdalen. Riksväg 45 ingår i det av EU utpekade transeuropeiska transportnätverket (TEN). Vägen är, med undantag för delen Segmon-Slottsbron, tvåfältig med varierande vägbredd. Trafiken uppgår till 3-6 fordon per dygn söder om Torsby och till 1 5-3 norr om Torsby. Riksväg 26 är nationell stamväg söder om Kristinehamn och förbinder Värmland med Västergötland och Jönköping. Riksväg 26 har stor betydelse för turisttrafik till norra Dalarna (Sälen och Idre) samt för regional trafik i östra Värmland. Vägen är tvåfältig med varierande bredd och trafiken uppgår till 3-6 fordon per dygn söder om Kristinehamn och till 1 2-3 fordon per dygn norr om Kristinehamn. Rikväg 61 ingår i det regionala vägnätet men är också en viktig förbindelse till Norge. Riksväg 61 har stor betydelse för regional trafik mellan Karlstad och västra Värmland. Vägen är, med undantag för delen Fagerås-Ilanda som är mötesseparerad, tvåfältig med varierande vägbredd. Trafiken uppgår till 3-5 fordon per dygn mellan riksgränsen och Arvika och till 3-15 fordon per dygn mellan Arvika och Karlstad. Riksväg 62 ingår i det regionala vägnätet och har stor betydelse för regional trafik mellan Karlstad och norra Värmland samt för turisttrafik i Klarälvdalen och till Trysil i Norge. Vägen är tvåfältig med varierande vägbredd och trafiken uppgår till 5-2 fordon per dygn norr om Hagfors och till 1-5 mellan Hagfors och Karlstad (Ilanda). Riksväg 63 ingår i det regionala vägnätet och förbinder Värmland med Bergslagsområdet. Riksväg 63 har stor betydelse för regional trafik mellan Karlstad och östra Värmland. Vägen är tvåfältig med varierande vägbredd och trafiken uppgår till 2-6 fordon per dygn mellan Karlstad och Filipstad och till 1 5-4 fordon per dygn öster om Filipstad. Utöver europavägarna och riksvägarna finns ett antal så kallade primära länsvägar, vilka är av särskild vikt för transporter mellan kommunerna i länet. Av dessa kan nämnas väg 175 mellan Säffle och Arvika samt de öst-västliga förbindelserna väg 241 mellan Sunne och Munkfors och väg 239 mellan Torsby och Ekshärad. Vägar utanför Värmland, som är av särskild vikt för länets koppling till närliggande tillväxtregioner är E18 till Stockholm, Mälardalen och Örebro samt riksväg 45 till Göteborg. Värmland är också beroende av standarden på det norska vägnätet där främst E18 till Oslo och riksväg 2 till Kongsvinger med koppling till Gardemoen utgör viktiga förbindelser. 26
Europavägar och riksvägar i Värmland. Väg / Sträcka Antal fordon per årsmedeldygn E18, Riksgränsen - Segmon 2 6 5 2 E18, Segmon Karlstad 8 3 13 2 E18, genom Karlstad 18 32 E18, Karlstad - Kristinehamn 1 15 4 E18, Kristinehamn - Karlskoga 7 5 8 5 45, Säffle Segmon 6 2 7 4 45, Grums Torsby 1 3 6 45, Torsby Länsgränsen 1 4 3 4 26, Mariestad Kristinehamn 3 3 5 8 26, Kristinehamn Filipstad 1 9 2 9 26, Filipstad Länsgränsen 1 2 4 61, Karlstad - Kil 9 3 15 1 61, Kil Arvika 3 1 6 3 61, Arvika - Charlottenberg 2 8 5 4 62, Karlstad Hagfors 2 6 2 62, Hagfors - Länsgränsen 2 2 1 63, Karlstad Filipstad 2 1 5 8 63, Filipstad - Länsgränsen 1 5 4 Antal fordon/årsmedeldygn år 25 (Källa: Vägverket). Nationella stamvägar i Mellansverige. 27
Järnvägar Järnvägsnätet i Värmland består av tre stomjärnvägar samt tre länsjärnvägar. Kil är järnvägsnätets fysiska knutpunkt i Värmland medan Karlstad är knutpunkt för tågtrafiken. I Karlstad byter många tågresenärer till andra tåg eller till buss. Värmlandsbanan (Laxå-Charlottenberg) tillhör stomnätet och ingår även i den Nordiska Triangeln och i TEN-nätet. Värmlandsbanan förbinder Värmland med Stockholm och Oslo. Banan är enkelspårig och det finns behov av förbättrad kapacitet på hela sträckan men främst på delen Karlstad-Kil. Sträckan Laxå-Kil är anpassad för Stax 25 och lastprofil C. Hastighetsstandarden är 16-2 km/timme på delen Laxå-Kil och 14-16 på delen Kil- Charlottenberg. De största bristerna på Värmlandsbanan är dålig kapacitet på Karlstad bangård, dålig samordning mellan tåg- och busstrafik i Karlstad samt kapacitetsproblem på sträckan Karlstad-Kil. Norge/Vänerbanan (Kil-Göteborg) tillhör stomnätet och utgör en del av godsstråket väster om Vänern. Norge/Vänerbanan förbinder Värmland med Göteborg. Banan är enkelspårig. Hela sträckan Kil-Göteborg är anpassad till Stax 25 och lastprofil C. Hastighetsstandarden är relativt låg (12-14 km/timme) och restiden mellan Karlstad och Göteborg är minst två timmar och fyrtio minuter. Kapacitetsbrist på sträckan Öxnered-Göteborg utgör ett hinder för utvecklad trafik på Norge/Vänerbanan. Direktförbindelse mellan Norge/Vänerbanan och Göteborgs hamnbana saknas. Bergslagsbanan (Gävle-Kil) tillhör stomnätet och ingår i det strategiska godsnätet. Bergslagsbanan förbinder Värmland med Borlänge, Falun och Gävle med vidare koppling till Norrland. Banan är enkelspårig och under vissa tiden på dygnet är det kapacitetsbrist utmed hela sträckan Gävle-Kil. Lägst kapacitet har delen Ställdalen-Kil där antalet mötesstationer är få, vilket motverkar utvecklad trafik på godsstråket väster om Vänern. Huvuddelen av banan är anpassad till Stax 25 och lastprofil C. Hastighetsstandarden är låg och banan trafikeras idag i huvudsak av godståg. Fryksdalsbanan (Kil-Torsby) är en länsjärnväg. Banan är enkelspårig och oelektrifierad samt saknar fjärrstyrd trafikstyrning. Spåret har låg kvalitet, vilket innebär att hastighetsstandarden är låg (4-9 km/timme). Restiden på sträckan Kil-Torsby (62 km) uppgår till en timme och tjugo minuter. Banan medger axellaster upp till 2 ton och lastprofil A. Komforten är låg på grund av skarvspår. Inlandsbanan (Kristinehamn-Filipstad-Persberg) är en länsjärnväg. Banan är enkelspårig och oelektrifierad samt saknar fjärrstyrd trafikstyrning. Spåret har låg kvalitet, vilket innebär att hastighetsstandarden och komforten är låg. Genom den nyligen utbyggda Nykroppatriangeln är det möjligt att trafikera sträckan Karlstad-Kristinehamn-Borlänge-Falun-Gävle, vilket kan vara av intresse för både person- och godstrafik. Skoghallsbanan (Karlstad-Skoghall) är en länsjärnväg. Banan är enkelspårig och oelektrifierad samt saknar fjärrstyrd trafikstyrning. Den är nyligen uppgraderad till Stax 25 och lastprofil C och används för godstransporter till Skoghalls bruk. Det saknas ett triangelspår mellan Skoghallsbanan och Värmlandsbanan mot väster. 28
Järnvägar i Värmland. Sträcka Antal tåg per vardagsdygn Persontåg Godståg Totalt Kristinehamn - Karlstad 38 23 61 Karlstad - Kil 48 26 74 Kil - Charlottenberg 16-22 18 34-4 Kil - Säffle 19 19 38 Kil - Sunne 2 2 22 Sunne - Torsby 12 12 Daglösen - Kil 5 5 Kristinehamn - Daglösen 2 1 12 Antal tåg/vardagsdygn år 26 (antalet godståg är ungefärligt då det varierar mellan olika veckodagar). Järnvägar i Mellansverige. 29
Flygplatser Karlstads flygplats har stor betydelse för persontransporter till utlandet och till övriga delar av Sverige. Den internationella flygtrafiken är av särskild stor vikt för näringslivet. Flygplatsen är en av landets modernaste med en banlängd på 2 5 meter. För närvarande finns reguljära flyglinjer till Stockholm och Köpenhamn. Antalet passagerare uppgick år 25 till cirka 144 personer. Övriga flygplatser i länet med reguljär trafik är Hagfors och Torsby med cirka 2 8 respektive 1 passagerare år 25. För denna trafik, som går till Stockholm, erhålls statliga bidrag. För boende i västra Värmland kan Gardemoen (Oslo) vara en alternativ flygplats för internationella resor. Flygplatser i Mellansverige och Osloregionen. Nationella flygplatser Antal passagerare Karlstad 144 Jönköping 117 Göteborg-Landvetter 4 75 Stockholm-Arlanda 17 11 Oslo-Gardemoen 15 896 Regionala och kommunala flygplaster med linjetrafik Örebro 18 Västerås 4 Falun/Borlänge 45 Torsby 1 Hagfors 2 8 Antal passagerare år 25 (Källa: Luftfartsverket). 3
Hamnar För delar av näringslivet i Värmland är sjöfarten av stor betydelse. I Värmland finns hamnar i Karlstad och Kristinehamn samt vid Gruvöns bruk och Skoghalls bruk. Övriga större hamnar i Vänern är Otterbäcken, Lidköping och Vänersborg. I Vänerhamnarna hanterades totalt 3, 8 miljoner ton gods år 25, varav cirka 2,4 miljoner ton sjöburet gods. Av det sjöburna godset utgjordes cirka 4% av skogsprodukter, 4% av övrig torrbulk och 12% av oljeprodukter. Hamnarna i Vänern samverkar sedan år 1994 i ett gemensamt bolag Vänerhamn AB. I Göteborg, som är Sveriges största hamn, hanterades 36,5 miljoner ton gods år 25 fördelat på 15,8 miljoner ton enhetsgods samt 19,6 miljoner ton olja och oljeprodukter och 1, 1 miljoner ton övrigt icke enhetsberett gods. Hamn Gods (1 ton) Karlstad 1 2 Kristinehamn 32 Gruvön 62 Skoghall 21 Otterbäcken 34 Lidköping 46 Vänersborg 2 Övriga hamnar 45 Totalt 3 8 Totala godsmängder i Vänerhamnarna år 25 (Källa: Vänerhamn). Hamnar i Mellansverige. Resecentrum Bytespunkter mellan olika trafikslag utgör strategiska delar av infrastrukturen. Karlstad, som är den viktigaste bytespunkter i länet, saknar idag ett fungerande resecentrum för byten mellan tågoch busstrafik samt regional- och lokal kollektivtrafik. Planering för ett resecentrum i anslutning till befintlig järnvägsstation pågår. 31
Trafik Biltrafik Trafikflödena på huvudvägnät i Värmland varierar mycket beroende på att stora delar av länet är glesbefolkat. De största flödena finns på E18 och riksväg 61 i närheter av Karlstad och de minsta på riksväg 62 i norra Värmland. Det finns idag inga större kapacitetshinder i huvudvägnätet men framkomligheten är dålig på flera vägavsnitt beroende på låg hastighetsstandard (7km/timme) och otillfredsställande bärighet. Detta gäller främst riksväg 62 längs norra Klarälvdalen samt delar av riksvägarna 45, 61 och 63. Den delvis dåliga vägstandarden förlänger restider och försvårar godstransporter i regionen. Tågtrafik Tågtrafiken i Värmland består av följande nationella och regionala linjer: Nationella linjer Stockholm-Karlstad (-Arvika) Göteborg-Karlstad Oslo-Karlstad Regionala linjer Charlottenberg-Arvika-Karlstad Kristinehamn-Karlstad 9 Torsby-Karlstad Hällefors-Kristinehamn-Karlstad 1 tåg/dag 4 X2 varav 1 till Arvika samt 6 Intercitytåg 5 Intercitytåg 1 Intercitytåg fred-sönd 8 +2 Arvika-Karlstad 6 +2 Sunne-Karlstad De regionala linjerna trafikeras i huvudsak av moderna regionaltåg av typen Regina. Tågtrafiken mellan Örebro och Karlstad omfattar sju turer per dag med byte i Hallsberg. Kapacitetsutnyttjandet på den mest belastade bandelen Karlstad-Kil uppgår med dagens personoch godstrafik till mer än 8%, vilket innebär att känsligheten för störningar och förseningar är mycket stor. 32
Busstrafik Den regionala busstrafiken är omfattande och består av ett väl förgrenat linjenät som binder samman länets tätorter med varandra och även försörjer landsbygden med kollektiva transporter. Karlstad är navet i det regionala linjenätet men det finns också många tvärförbindelser inom länet. Trafiken är i första hand anpassad för arbets- och skolresor. Nedan redovisas turtätheten på de mest trafikerade linjerna: turer/dag Kil-Karlstad 16 (+ 18 regionaltåg) Hagfors-Munkfors-Karlstad 9 Forshaga-Karlstad 32 Filipstad-Karlstad 1 Kristinehamn-Karlstad 2 (+ 1 regionaltåg) Hammarö-Karlstad 6 Grums-Karlstad 19 Säffle-Grums-Karlstad 11 Årjäng-Grums-Karlstad 7 Det finns även nationell linjetrafik till bland annat Stockholm, Göteborg, Örebro och Oslo. Flygtrafik Från Karlstads flygplats finns sju dagliga avgångar (måndag-fredag) till Stockholm/Arlanda och en avgång till Köpenhamn. Från Torsby flygplats finns två dagliga avgångar (måndag-fredag) till Stockholm/Arlanda. Turerna går via Hagfors flygplats. 33
Restider För att åskådliggöra tillgängligheten inom länet och till de viktigaste angränsande regionerna redovisas restider med bil respektive kollektiva färdmedel till Karlstad. Uppgifterna om vägavstånd och restider med bil är hämtade från www.se.map24.com. Restider med kollektiva färdmedel är hämtade från aktuella tidtabeller. Vid jämförelse mellan restider för bilresor och kollektiva resor måste beaktas att de kollektiva resorna i större grad även innebär väntetider och anslutningsresor. Ort Vägavstånd (km) Restid bil (tim:min) Restid kollektivt (tim:min) Hastighet Bil Km/tim Hastighet Koll Km/tim Göteborg 26 3:1 2:4 tåg 82 98 Oslo 22 3: 3:15 buss 73 68 Stockholm 3 3:3 2:2 tåg 86 129 Örebro 11 1:25 1:45 tåg 78 63 Arvika 74 :55 :4 tåg 81 111 Charlottenberg 18 1:25 1:5 tåg 76 1 Filipstad 62 :5 1:15 buss 74 5 Forshaga 24 :2 :3 buss 72 48 Grums 25 :2 :3 buss 75 5 Hagfors 97 1:2 1:45 buss 73 55 Hammarö (Skoghall) 9 :1 :25 buss 54 22 Kil 23 :2 :15 tåg 69 92 Kristinehamn 42 :35 :25 tåg 72 11 Munkfors 64 :5 1:5 buss 77 59 Storfors 67 :5 1:3 buss 8 45 Sunne 66 :5 :5 tåg 79 79 Säffle 56 :45 :5 buss 75 67 Torsby 1 1:15 1:3 tåg 8 67 Årjäng 96 1:15 1:35 buss 77 61 Avstånd och restider till Karlstad från angränsande region- och kommuncentra samt resulterande hastigheter (maj 26). Av tabellen framgår att restiderna med bil i de flesta fall är kortare än med kollektiva färdmedel. Undantagen utgörs av de orter som har snabba tågförbindelser till Karlstad såsom Stockholm, Arvika, Kil och Kristinehamn. 34
Vision Framtida Infrastruktur I gällande länstransportplan (Länsplan för regional transportinfrastruktur i Värmlands län 24-215) redovisas följande vision för år 215. År 215 utgör Värmland genom sitt läge mellan de växande ekonomierna i Norge, Baltikum och Ryssland, i skärningen med kommunikationsstråket från Norrlands inland mot kontinenten ett attraktivt val för investeringar och nya satsningar. År 215 har E18 till stora delar byggts ut till fyrfältsväg mellan Grums och Örebro, och objektet Hån Töcksfors har färdigställts. har väg 45 blivit E45 och getts en god standard genom länet och till Göteborg, har väg 26 fått status som nationell väg i hela sin sträckning, har vägarna 61, 62, och 63 genom en framgångsrik mix av investerings-, bärighets-, rekonstruktions-, tjälsäkrings- och underhållsåtgärder fått en god standard som möjliggör en positiv regional utveckling, har de för skogsnäringen, jordbruket, kommunservicen och turistnäringen viktigaste vägarna tjälsäkrats och bärigheten är godtagbar för huvuddelen av vägnätet (även de enskilda vägarna), har västra och nordvästra Värmland genom vägförbättringar starkare knutits till Kongsvinger och Oslo-området, har strategiskt belägna omstigningsplatser byggts för kortare restider för bussresenärer. håller järnvägarna och tågen en sådan standard att restiden till och från Stockholm, Oslo resp. Göteborg är ca 2 timmar, kan resande från de flesta kommuncentra vid järnväg i Värmland nå Karlstad på < 45 minuter, erbjuder ett resecentrum i Karlstad snabba effektiva byten mellan olika transportslag för fjärr-, regional- och lokal trafik, har Karlstads flygplats utvecklats till en nod mellan norra Sverige, Oslo, norra Norge och kontinenten, med flera reguljära turer och chartertrafik till utrikes destinationer. Trafiken på Torsby och Hagfors flygplatser är säkrad genom nödvändiga ombyggnader och med driftbidrag från Rikstrafiken. samarbetar sjöfarten på Vänern med övriga transportsystem på likartade villkor. En intermodal godsterminal styr godset till lämpligaste godstransportsystem. Energisnåla och miljövänliga fartyg går i linjetrafik mellan Vänern och ett flertal Europeiska hamnar. Containertransporter med fartyg har ökat och utvecklats starkt. Förbättringarna i infrastrukturen har gett förutsättningar 35
för att de för näringslivet i Värmland så betydelsefulla näringarna, skogsindustrin och stål och verkstadsindustrin kunnat stärka sin roll som de viktigaste basindustrierna i länet och på det sättet bidragit till fortsatta höga exportandelar för Sverige, för snabba kontaktvägar med omvärlden, via snabbtåg och direktflyg till övriga Europa, för hela näringslivet och speciellt för nyare teknikområden, som IT och telekom, där behovet är stort, för ett jämställt transportsystem där människor snabbt och säkert når ett stort antal arbetsplatser, skolor, affärer och aktivitetsställen. Värmland har blivit rundare med orter sammanlänkade inom ett bekvämt pendlingsavstånd. För företagarna har det blivit lättare att anställa kvalificerad arbetskraft, även i tider med stor brist på arbetskraft, för ett miljövänligare och säkrare transportsystem trots en fortsatt ökning av transporterna. Ökningen av persontransporterna har i huvudsak skett på miljövänliga och säkra tåg och en i övrigt väl utbyggd kollektivtrafik med buss. På godssidan har ökad samverkan mellan olika transportslag gett miljövinster. för en fortsatt positiv regional utveckling med en befolkningstillväxt i Värmland. Tågtrafik till angränsande regioner Med utgångspunkt från visionen har samarbete med angränsande regioner avseende storregional tågtrafik påbörjats. Arbetet omfattar följande projekt: Gränstrafiken. Ny regional tågtrafik mellan Värmlands och Örebro län samt Hedmarks fylke, som förbinder bland annat orterna Örebro, Kristinehamn, Karlstad, Arvika, Kongsvinger och Oslo. Genvägen till Bergslagen. Utvecklad regional tågtrafik Karlstad-Kristinehamn-Borlänge. Vålbergsrakan. Ny kompletterande järnväg mellan Karlstad och Vålberg, som förkortar restiden från Karlstad till Säffle, Åmål och Göteborg. Målsättningar om restider från Karlstad illustreras i nedanstående figur: Vision om framtida tågtrafik till angränsande regioner (Källa: Länsplan för regional transportinfrastruktur i Värmlands län 24-215). 36
Beslutade åtgärder I Banverkets Framtidsplan för järnvägen 24-215 ingår följande objekt med anknytning till Värmlands län. Inom länet: - Resecentrum i Karlstad inklusive spårombyggnad. - Spårbyten och spårupprustningar på Värmlandsbanan delen Laxå-Kil. - Fjärrstyrt trafikstyrningssystem samt utbyten och upprustningar på Frykdalsbanan. - Fjärrblockering och nya mötesstationer på Bergslagsbanan delen Ställdalen-Kil. - Bidrag till nya regionaltåg. Utanför länet: - Dubbelspår inklusive stationer mellan Trollhättan och Göteborg samt dubbelspår mellan Öxnered och Trollhättan. I Norge planeras endast mindre förbättringar av Kongsvingerbanan mellan Charlottenberg och Oslo (Lilleström) under planeringsperioden 26-215. I Vägverkets Nationella plan för vägtransportsystemet 24-215 ingår följande objekt med anknytning till Värmlands län: Inom länet: - Utbyggnad av E18 till fyrfältsväg på delen Kronoparken-Skattkärr. - Utbyggnad av E18 till mötesfri väg på delen Hån-Töcksfors. - Trafiksäkerhetsåtgärder med mitträcke på E18 mellan Grums och Örebro. Utanför länet: - Utbyggnad av E18 till fyrfältsväg på delarna Adolfsberg-Lekhyttan (Örebro län), Västjädra-Västerås och Sagån-Enköping (Västmanlands län) samt Hjulsta-Ulriksdal (Stockholms län). - Utbyggnad av riksväg 45 till fyrfältsväg på delen Göteborg-Trollhättan. I Norge prioriteras utbyggnader av E18 i stråket Riksgränsen-Oslo samt av riksväg 2 i stråket Riksgränsen-Kongsvinger -Oslo i gällande transportplan för perioden 26-215. År 215 beräknas cirka 75% av E18-stråket vara utbyggd till modern två- eller fyrfältsväg. Riksväg 2 beräknas år 215 vara utbyggd till motorväg eller fyrfältsväg på cirka 6 % av sträckan mellan Kongsvinger och Oslo. I Länstransportplan för Värmlands län 24-215 ingår följande objekt: - Riksväg 26 delen Rämmen-länsgränsen W-län. - Riksväg 61 förbi Åmotfors. - Riksväg 62 delarna Deje-Älvkullen och förbi Höje. - Riksväg 63 delen Lindfors-Brattfors. - Länsväg 175 delen Aspsäter-Häljebol. Länstransportplanen omfattar även trafiksäkerhets- och bärighetsåtgärder på främst riksväg 61 och 62, som bidrar till förbättrad tillgänglighet, transportkvalitet och säkerhet. Vidare omfattar Länstransportplanen bidrag till Värmlandstrafik för bland annat resecentrum i Kil, Kristinehamn och Sunne samt busstation i Munkfors. Bidrag utgår även för förbättringsåtgärder vid Torsby och Hagfors flygplatser. 37
Diskuterade åtgärder Det finns en mängd objekt som har föreslagits men som inte har kunnat inrymmas i planerna för perioden 24-115. Av dessa objekt kan nämnas: Järnvägar Vägar - Kapacitetshöjning på Värmlandsbanan, delen Karlstad-Kil. - Elektrifiering av Fryksdalsbanan. - Elektrifiering av Inlandsbanan delen Kristinehamn-Nykroppa. - Vålbergsrakan, ny järnväg mellan Karlstad och Vålberg. - Hasselforssvängen. - Nobelbanan. - Riksväg 45, delen Fagerås-Sunne samt i Dalsland. - Riksväg 61, kvarstående etapper enligt handlingsplan. - Riksväg 62, kvarstående etapper enligt handlingsplan. - Länsväg 239 delen Torsby-norska gränsen. - Länsväg 241 delen Sunne-Munkfors. - Länsväg 175 delen Arvika-Säffle. - Länsväg 172 delen Årjäng-länsgränsen O-län. Omlastningsterminaler för gods Ett flertal utredningar har gjorts angående terminaler för omlastning från lastbil till tåg i anslutning till Fryksdalsbanan. Dessutom har omlastning av lastbilstransporter från Uddeholm Tooling i Hagfors till tåg i Lesjöfors eller Rämmen diskuterats i samband med en framtida upprustning av bandelen Persberg-Lesjöfors. Vidare har en multimodal terminal i något läge vid norra Vänern föreslagits. Vänerregionens näringslivsråd har en tydlig uppgift att verka för en samordning mellan sjötransporter och transporter på väg och järnväg. 38