Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet



Relevanta dokument
Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

Bilaga 5. Gallrings- och granskningsmallar

Arbetsmiljöns betydelse för sömnstörningar

Arbetsmiljö och ohälsa Frågor och fakta

Bilaga till rapport 1 (13)

Är arbete bra för hälsan?

Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär #afaseminarier

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Bilaga till rapport 1 (10)

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU

Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom

Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom

Kommittédirektiv. En mer jämställd och rättssäker försäkring vid arbetsskada. Dir. 2016:9. Beslut vid regeringssammanträde den 28 januari 2016

Arbetsorsakade besvär Orsaker, utredning och åtgärder

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv

Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön

Vad är Arbets- och miljömedicin?

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Fysisk och psykosocial exponering varför och hur. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

AFA Försäkring AMM Höstmöte Uppsala 14 november 2018

Arbetsrelaterade besvär i rörelseorganen (7,5 hp) Version OBS! Smärre ändringar kan komma att ske

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Presentation av Arbetsorsakade besvär 2018 Arbetsmiljöverkets officiella statistik om arbetsmiljö och arbetsskador

Strukturerat och tidseffektivt arbetssätt genom metoder för ett inkluderande arbetsliv

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning för medicinsk utvärdering

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar

Arbetsmiljöns betydelse för sömnstörningar

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom

Ljusterapi vid depression

Tillstånd: Friändstandlöshet i överkäken som ger funktionsstörning Åtgärd: Implantatstödd bro

ETT FAKTABLAD FRÅN CENTRUM FÖR ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN Ländryggsbesvär i arbetet

SBU:s sammanfattning och slutsats

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

En hälsosam yrkesdebut börjar i skolan! Marina Jonsson

VARMT VÄLKOMNA. Program kl 18 Information/frågestund kl 19 Rundvandring/studentdemonstrationer

Samband mellan arbete och hälsa

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Kvinnors och mäns arbetsvillkor: Vad vet vi egentligen?

Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom

2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång

SÅ MÖTER DU UTMANIN- GARNA I DIN ARBETSMILJÖ

Litteraturunderlag till utvärdering av tandvårdsstöden

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?

Introduktion till Belastningsergonomisk riskbedömning

Hälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer

Samlad kunskap stärkt handläggning SOU 2017:25

Beslut om fördjupade granskningar av utbildningar i pedagogik

Yttrande över Bättre samverkan. Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring, SOU 2009:49

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014:

ARBETSMEDICINSK UTREDNING AV MOBBNING

Arbets- och miljömedicin

Panel members that participated year 2004 and/or 2005 plus one of - or all of the years 2006,

Mycket hög kvalitet av utbildning i sjukgymnastik vid Umeå universitet

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet

Arbetsmiljörisker vid GRAVIDITET OCH AMNING. En vägledning för gravida, arbetsgivare och fackklubbar inom gruv- och stålbranschen

Kunskapsöversikter. Hur och varför blir de olika? Allan Toomingas Docent, Leg.läk, Leg psykolog

YTTRANDE Yttrande över betänkandet Samlad kunskap - stärkt handläggning (SOU 2017:25)

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor

Beslut om tillstånd att utfärda sjukgymnastexamen

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Smittande arbetsmiljö! 20 april 2009

Evidensgradering enligt GRADE

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Arbetsmiljöverket. Vår vision

Att förbättra kvinnors arbetsmiljö ett uppdrag från regeringen

ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång

Kvinnors och mäns sjukfrånvaro. Gunnel Hensing Professor i socialmedicin Göteborgs universitet

Ergonomiska risker i gruvmiljön. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.

Från riktlinjer till effekter

Stressrelaterad ohälsa

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering

TYA-projekt: Skadefria cargo- och flygplanlastare. Ett efterlängtat projekt för en bättre arbetsmiljö

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Malin Bolin, Fil.dr sociologi. Konferens för chefer och ledare vid Sveriges operationsavdelningar Stockholm,

Studiehandledning. Projektplan för ett evidensbaserat vårdutvecklingsprojekt HT-12

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer?

Psykosociala arbetsmiljöfaktorer och depressiva symtom över arbetslivet -trajektorier, samband och livsstadier

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Arbetsmiljöundersökning

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Transkript:

Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet Seminarium 10 februari, 2015 Ergonomisektionen, Fysioterapeuterna EHSS (Ergonomi och Human factors Sällskapet Sverige)

Viktiga vårdbeslut som rör patienters hälsa ska bygga på bästa tillgängliga vetenskapliga underlag Grov uppskattning: - 2 500 nya medicinska artiklar varje dygn - 100 nya artiklar per timme Databas för biomedicinsk litteratur innehåller mer än 21 miljoner vetenskapliga artiklar SBU:s resultat berör många, både patienter och anhöriga Systematisk litteraturöversikt enligt en noggrann metod

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) ska systematiskt sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom. Därvid ska särskilt kvinnors arbetsmiljöer beaktas. SBU ska utgå från Försäkringskassans behov av ökad kunskap vid handläggning av arbetsskador. SBU ska samråda med Försäkringskassan. Uppdrag i SBU:s regleringsbrev 2011, 2012, 2013 och 2014

SBU:s projekt om samband mellan arbete och sjukdom 2011 2012 2013 2014 2015 Vår Höst Vår Höst Vår Höst Vår Höst Vår Höst Vår Höst Arbetsmiljöns betydelse för sömnstörningar Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom Arbetsmiljöns betydelse för besvär och sjukdom i ryggen Arbetsmiljöns betydelse för hjärtkärlsjukdom Arbetsmiljöns betydelse för artros

Rapportens centrala frågeställning: Finns det något samband mellan arbete och ryggproblem?

Vad är arbete?

Att mäta exponering i arbetsmiljön Vi har undersökt samband mellan ryggproblem och exponering i arbetsmiljön: fysisk belastning organisatoriska och psykosociala faktorer kemiska och biologiska ämnen buller vibrationer övriga fysikaliska faktorer (t ex temperatur) smitta

Att mäta exponering i arbetsmiljön För att uppskatta en persons exponering för en viss faktor i arbetsmiljön krävs i princip information om dess intensitet, frekvens och duration Intensitet hur mycket Frekvens hur ofta Duration hur länge

Rapportens centrala frågeställning: Finns det något samband mellan arbete och ryggproblem?

Vad är ryggproblem? Som ett övergripande begrepp använder vi termen ryggproblem. Vi redovisar resultat uppdelat i ryggbesvär, ischiassymtom, diskförändring och ryggsjukdom. Vi har valt att begränsa oss till de delar av ryggen som inte omfattar halsryggen (nacken), dvs främst bröst- och ländrygg.

Vad är ryggproblem? En viktig del av människors ryggproblem är smärta i ryggen vanligt förekommande drabbar 60-70 % av befolkningen någon gång under livet Det är viktigt att öka kunskapen om ryggproblem hos personer i arbete lidande och funktionshinder för de personer som drabbas stora samhällskostnader (produktionsbortfall, ersättning för inkomstbortfall, sjukvårdskostnader)

Experter inom projektgruppen Karin Harms-Ringdahl, Karolinska Institutet (ordförande) Olle Hägg, Göteborg Spine Center Ulf Lundberg, emeritus, Stockholms universitet Svend Erik Mathiassen, Högskolan i Gävle Gunnevi Sundelin, Umeå universitet Magnus Svartengren, Uppsala universitet Hans Tropp, Universitetssjukhuset, Linköping Birgitta Öberg, Linköpings universitet Sven Ove Hansson, KTH (etik)

Kanslistöd Charlotte Hall, projektledare Karin Stenström, biträdande projektledare Agneta Brolund, informationsspecialist Maria Skoglund, projektadministratör (t o m december 2013) Therese Kedebring, projektadministratör (fr o m december 2013) Lena Wallgren, skribent Laura Lintamo, tabellering

Inklusions- och exklusionskriterier För att en studie skulle inkluderas krävdes: 1) att man i studien undersökte arbetsmiljö och problem i länd- eller bröstrygg (nacken ingick inte) 2) relevans för svenska förhållanden (begränsning ang. länder) 4) minst 30 personer i den exponerade gruppen 5) publicering 1980-2013 6) kohort- eller fall-kontrolldesign (tvärsnittsstudier redovisas i resultatkapitlet, men de ingick inte i evidensgraderingen)

Inklusions- och exklusionskriterier Konkretisering av vissa av exklusionskriterierna. Nedanstående frågeställningar ingick inte: 1) Obetalt arbete och hemarbete, t ex vård av anhörig i hemmet eller snöskottning 2) Aktiviteter under fritiden, t ex idrott 3) Skador till följd av olycksfall, förutom besvär till följd av manuell hantering (t ex lyft av patienter inom vården) 4) Studier som enbart använt yrkestitel som exponeringsmått 5) Besvär och sjukdom i halsrygg (nacke)

Flödesschema över artiklarna 7 920 977 192 149 109 Artikelsammanfattningar från litteratursökning Gransking av artiklar i fulltext Granskning av relevans Granskning av kvalitet Inkluderade studier

I rapporten redovisas bl a data i form av forest plots Samband mellan lyft och ryggbesvär Av tekniska skäl ingår jämförbara data (minst korrigerad modell) endast från studier som använt oddskvot eller korrelation (transformerats till oddskvoter) i grafen. Den sammanvägda oddskvoten är 1,318 (95 % KI, 1,219 till 1,424).

Slutsatser beskrivning av underlaget Rapporten bygger på studier som undersökt många olika miljöer, ffa i Europa och Nordamerika. De flesta har undersökt arbetsförhållanden och ryggproblem för män och kvinnor i flera olika yrken, under minst ett års tid. Resultat och slutsatser bedöms vara giltiga för kvinnor och män som arbetar under svenska förhållanden. Den forskning som studerar samband mellan arbetsmiljö och ryggproblem är främst inriktad på betydelsen av fysisk belastning samt organisatoriska och psykosociala faktorer i arbetet

Slutsatser 1 samband med mer besvär Följande grupper utvecklar mer ryggbesvär än andra: personer som arbetar med manuell hantering (t ex lyft), eller med böjd eller vriden rygg, personer som arbetar på knä eller på huk, eller har ett fysiskt ansträngande arbete, personer som utsätts för helkroppsvibrationer i sitt arbete, personer som upplever att arbetet är pressande eller att arbetssituationen innebär små möjligheter att påverka i kombination med alltför höga krav, eller som upplever liten möjlighet till utveckling i arbetet, personer som arbetar utanför sedvanlig arbetstid (t ex skiftarbete). Manuell hantering Knä / huk Helkroppsvibration Pressande arbete Arbete utanför vanlig arbetstid Böjd eller vriden rygg Fysiskt ansträngande Spänt arbete Liten utveckling Mer ryggbesvär

Slutsatser 2 - i vissa arbetsmiljöer har människor mindre besvär Personer som upplever goda möjligheter att påverka det egna arbetet, de som upplever att de får stöd i sitt arbete och de som har hög arbetstillfredsställelse utvecklar mindre ryggbesvär än andra. Goda möjligheter att påverka det egna arbetet Får stöd i sitt arbete Hög arbetstillfredsställelse Mindre ryggbesvär

Slutsatser 4 - andra ryggproblem Personer som utvecklar mer ischiassymtom än andra arbetar med framåtböjd rygg eller utsätts för helkroppsvibrationer i sitt arbete Personer som utvecklar mindre ischiassymtom än andra upplever hög arbetstillfredsställelse Personer som utvecklar mer diskförändringar än andra arbetar med manuell hantering Framåtböjd rygg Helkroppsvibrationer Hög arbetstillfredsställelse Manuell hantering Mer ischiassymtom Mindre ischiassymtom Mer diskförändringar

Grafisk sammanfattning av slutsatserna Exponering Typ av ryggproblem Ryggbesvär Ischiassymtom Diskförändring Ryggsjukdom Manuell hantering Mer Mer Böjd eller vriden rygg Mer Framåtböjd rygg Mer Knä/huk Mer Fysiskt ansträngande Mer Helkroppsvibration Mer Mer Pressande arbete Mer Höga krav/låg kontroll Mer Liten utveckling Mer Arbete utanför kontorstid Mer God möjlighet att påverka arbetet Mindre Får stöd i sitt arbete Mindre Hög arbetstillfredsställelse Mindre Mindre

Slutsatser 3 kvinnor och män Kvinnor och män med likartade arbetsvillkor utvecklar i lika hög grad ryggproblem

Slutsatser 5 mer studier av genomförda insatser behövs Den systematiska litteraturöversikten visar att vi vet mycket om samband mellan arbetsmiljö och ryggproblem. Framtidens forskning bör bl a inriktas mot interventionsstudier, dvs studier som följer långtidseffekter på denna typ av ohälsa efter vetenskapligt underbyggda arbetsmiljöinsatser.

Externa granskare Eva Denison, Kunnskapssentret Oslo / Mälardalens högskola Sjukgymnastik med inriktning mot beteendemedicin Mats Hagberg, Göteborgs universitet Arbets- och miljömedicin Gunnar Németh, Capio Stockholm Ortopedi och algologi Esa-Pekka Takala, Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors Fysiologi och biomekanik

Extern granskning sammanfattning 1 En sammanfattande bedömning är att samtliga fyra granskare är positiva till rapporten och att de framhåller att den har ett bra upplägg och struktur och att den har ett bra språk som är lättillgängligt. Granskarna har inte några väsentliga invändningar mot rapporten.

Rapportens centrala frågeställning: Finns det något samband mellan arbete och ryggproblem? Slutsats: JA arbetsmiljön har betydelse för ryggproblem!

Tack! Länk till rapporten på SBU:s webb: http:///227