Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning



Relevanta dokument
Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning

Konferens Grav språkstörning september Redskap för samverkan och förståelse. Elisabeth Lindén

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning. Stockholm

(THEO PETERS) Lena Bygdén

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning

kartläggningsredskap

Samverkan mellan specialpedagoger och. modersmålslärare. 8 och 15 november 2016 Elisabeth Lindén

En likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt

Yttrande angående betänkande SOU 2016:59 På goda grunder en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik (Dnr U2016/04040/S)

Vad är dyslexi? Tre förklaringsmodeller. Fyra praktiker för en effektiv litteracitet (Freebody & Luke 2003)

Dyslexi och språkstörning ur ett flerspråkighetsperspektiv

Kartläggning av flerspråkiga elever Vad fungerar? Välkommen! Willkommen!

Nyanlända och flerspråkiga barn i förskolan

Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen

Läs-och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga elever. Hur undvika följande fallgropar?

Flerspråkighet och dyslexi. IKT-pedagog Elisabeth Banemark, specialpedagog Gloria Håkansson och specialpedagog Camilla Johnsson

Nyanlända elevers lärande

Rektor med vetande 15 mars 2017

Information. till rektorer och lärare om kartläggnings materialet och bedömning av nyanlända elevers kunskaper. Steg 2. Steg 1 Språk och erfarenheter

Språk- och kunskapsutveckling

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht Högskolan Dalarna

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Språkutvecklande undervisning

Distansundervisning. CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten

Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever

Grundläggande litteracitet (alfabetisering) för nyanlända elever i grundskola och gymnasium

10/15/2018. Modersmålsundervisningens roll för utvecklingen av litteracitet på flera språk. Sammanfattning av projekt ( )

Läsa-skriva-räkna-garantin i praktiken. utifrån nationellt kartläggningsmaterial, bedömningsstöd och prov, från förskoleklass till årskurs 3

11 september 2014 lämnades remiss till lagrådet med flera förslag till förändringar av skollagen:

Moderna språk som modersmål

KVALITETSREDOVISNING för år 2007

Sammanfattning Rapport 2011:8. Läs- och skrivsvårigheter /dyslexi i grundskolan

MANUAL FÖR BEDÖMNING AV SKOLORDFÖRRÅD STEG 1-3

Hur förskola och skola kan stödja flerspråkiga barns språkutveckling

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan

Krashens monitormodell

Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan

Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015

CFL Centrum för flerspråkigt lärande

Modersmålsplan. Sjöbo kommuns förskolor. Familjeförvaltningen

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Kvalitetsrapport MOI

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Utbildningsstatistisk årsbok Pedagogisk personal, skolledare och studie- och yrkesvägledare

Läsa och skriva i alla ämnen

Interkulturellt arbetet i förskolan

Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever

3 Förskoleklass Pre-school class

Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik

Flerspråkighet och lärande i den svenska skolan

Flerspråkighet och läsoch skrivsvårigheter

Hitta språket. Kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass

Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Bedömning. Ett redskap för att öka likvärdigheten i skolan inom språk och matematik

Anpassade prov. - ett samarbete mellan Transportstyrelsen och Trafikverket

Språkutveckling. - ett vägledningsdokument för språkutvecklande arbetssätt inom enheten Fisksätra förskolor

Barn/elever med ett annat modersmål än svenska.

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Frågar man en person i Sverige vad. Modersmål har vi allihopa här med, och där med SVENSKA OCH MODERSMÅL LILIAN NYGREN-JUNKIN

få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever

Flerspråkighet. i förskola och skola. Anna Selmer Holmberg, leg logoped

Modersmålslärarens roll i den pedagogiska kartläggningen

Riktlinjer för och information om modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning i Lerums kommun

Underlag inför logopedisk utredning av läs- och skrivförmåga

Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010)

Kvalitetsredovisning ht vt 2011

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Utbildning för nyanlända elever

Gunnarsbo/Sandhems skolområde År F-5

Anna Olsson. Anna Maria Åkerberg

Barn och Familj Språkutveckling

4 Grundskolan. Innehåll

Nyanlända elever. Örebro kommun. Jennypher Löfgren tel

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

EU:s åtta nyckelkompetenser

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket Stockholm

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER

Arbetsplan för nyanlända elever

Nulägesbeskrivning sammanställning Matematikundervisning för nyanlända

Språkutvecklingsprogram

En välorganiserad modersmålsundervisning ger skolframgång

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan. Läsåret

Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever

ATT GE ALLA BARN EN CHANS Tidiga insatser för barn med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Broskolan i Örnsköldsvik

Hitta språket. Nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass UTGIVET 2019

Yttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål

Kan myndigheternas webbplatser bli tillgängliga för alla? Ett svenskt språkpolitiskt perspektiv. Rickard Domeij Språkrådet i Sverige

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Kommittédirektiv. Modersmål och studiehandledning på modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer. Dir. 2018:38

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet

Transkript:

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning Örebro 3-4 feb 2014 Lindén 2014 1

Bakgrund När flerspråkiga elever får uttalade problem med läsoch skrivutvecklingen kan frågan uppstå om svårigheterna beror på specifika svårigheter eller på att eleven inte behärskar andraspråket tillräckligt utifrån skolans krav. Lindén 2014 2

Skolan ska tidigt uppmärksamma Uppmärksamma. Utreda. Utarbeta. Genomföra. Följa upp. Utvärdera. Om skolan utreder elever med ett annat modersmål, är det viktigt att den som gör utredningen samarbetar med modersmålsläraren eller en tolk, för att få en så god bild som möjligt av elevens kunskaper. (s. 24) (Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Skolverket 2013) Lindén 2014 3

Språk- och kunskapsutveckling- Elever med annat modersmål än svenska Saknar kunskap om elevernas bakgrund och nivå. Svagt flerspråkigt och interkulturellt perspektiv. Oklart om ämnet svenska som andraspråk. Modersmålsundervisningen lever sitt eget liv. (Skolinspektionens Rapport 2010:16) Lindén 2014 4

Andraspråkstillägnande och framgång i skolan Ankomstålder Tidsåtgång skolans läsämnen 5 8 år 3 8 år 8 11 år 2-5 år, kan oftast läsa och skriva på modersmålet 12-15 år 6-8 år, höga krav i skolan (Thomas & Collier, 1997, 2002) Lindén 2014 5

Att utveckla alla sina språk Vikten av att elever får utveckla alla sina språk. Skapar förutsättningar för en positiv andraspråksutveckling och skolframgång. För att eleven ska utvecklas till en flerspråkig individ med flerkulturell identitet. (LGR -11 s. 87) Lindén 2014 6

Elev med somali som första språk Transfer av lässtrategier vid mötet med ett nytt språk Eleven skriver: yuul nyi kåve pöve sev Norska (diktamen) jul ny kåpe pröve strev Lång vokal skrivs dubbel på somali. J-ljud skrivs med y på somali. Somali skiljer inte på y och i. Somali har inte p eller v som ett eget fonem, bara b. (Bøyesen, 2006) Lindén 2014 7

Upptäckt av flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Är svårbedömt. Tillförlitliga metoder saknas för rimlig bedömning på elevens alla språk. Både överidentifiering och underidentifiering förekommer. Samverkan mellan olika yrkeskategorier - förstaspråkskaraktär, andraspråkskaraktär och dyslexikaraktär. En dyslexiutredning genomförs av dem som har flerspråkig specialkompetens för detta. Vikten av att ta hänsyn till elevens alla språk. (Salameh, 2003, 2012; Hedman, 2009, 2012; Hyltenstam, 2010) Lindén 2014 8

Magisteruppsats: Flerspråkighet och läsoch skrivsvårigheter- förutsättningar för upptäckt Outnyttjad potential för samverkan mellan modersmålslärare, klasslärare och specialpedagoger kring de gemensamma flerspråkiga eleverna. Efterfrågan på verktyg för att kartlägga var eleven befinner sig i sin läsutveckling på båda språken. (Lindén, 2010) Lindén 2014 9

Likeverdig opplæring i praksis! Strategiplan från Kunnskapsdepartementet i Norge 2007 2009 Lindén 2014 10

Materialet albanska, arabiska, bosniska, kurdisk badini/ kurmanci, kurdisk sorani, persiska, polska, ryska, somaliska, spanska, tamil, thai, turkiska, urdu vietnamesiska. Lindén 2014 11

Årskurs ett har sex delprov Bokstavsdiktat, skriva första och sista bokstaven, koppla stora och små bokstäver samt två typer av ordläsningsprov. Lindén 2014 12

Årskurs två har fyra delprov Ordkedjetest, meningsläsning samt två typer av textläsningsprov. Lindén 2014 13

Årskurs tre och fyra har fem delprov Två typer av ordläsning, två typer av textläsning samt fullföljande av en historia. (Finns endast på albanska, turkiska, somaliska) Lindén 2014 14

Åk 1 Bokstavsdiktat Kryssa över bokstaven som läraren säger. Bilden är bara för att eleverna ska hitta rätt rad. 15 sekunder per uppgift. Lindén 2014 15

Åk 1 Skriv första bokstaven Läraren säger ordet. Bilden beskriver ordet. 15 sekunder per uppgift. Lindén 2014 16

Åk 2 Ordkedjor Dra streck mellan 3 ord. 2 minuter. Lindén 2014 17

Åk 2 Meningsförståelse Sätt kryss på bilden som passar till meningen. Tyst läsning. 4 minuter. Lindén 2014 18

Åk 3-4 Text med flervalsfrågor 10 minuter. Lindén 2014 19

Åk 3-4 Bild till ord Hitta rätt ord till bilden, kryssa. 3 minuter. Lindén 2014 20

Mastersuppsats: Verktyg för samverkan, upptäckt och didaktik (Preliminära resultat) Syfte: Undersöka möjligheter för samverkan i skolan mellan specialpedagoger och modersmålslärare i arbetet med flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling. Undersöka hur samverkan kan ta sig uttryck i pedagogiskt arbete. Lindén 2014 21

Referenser Bøyesen, L. (2006). Flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. Bjar, L.(red) Det hänger på språket! Lund: Studentlitteratur. Geva, E. (2006). Learning to Read in a Second language: Research, implications, and recommendations for Services. Canada: University of Toronto. Hedman, C. (2009). Dyslexi på två språk En multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar med läs- och skrivsvårigheter. Doktorsavhandling i tvåspråkighet. Stockholm: Stockholms universitet. Hedman, C. (2012). Flerspråkig elev med dyslexi? Salameh, E-K (red). Flerspråkighet i skolan. Stockholm: Natur & Kultur. Lindén, E. (2010). Flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter- Förutsättningar för upptäckt. Magisteruppsats, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen. Myrberg, M. (2009). Pedagogiska kontroverser kring dyslexi/ läs- och skrivsvårigheter. Samuelsson, S, m fl. Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur och kultur. Salameh, E-K. (2003). Language impairment in Swedish bilingual children epidemicological and linguistic studies. (Dissertation) Lund: Lund University. Salameh, E-K. (2012). Språklig bedömning av flerspråkiga skolbarn. Salameh, E-K (red). Flerspråkighet i skolan. Stockholm: Natur & Kultur. Lindén 2014 22

Referenser forts Skolinspektionen. (2010). Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska. Kvalitetsgranskning Rapport 2010:16. Stockholm: Skolinspektionen. Skolverket. (2008). Med annat modersmål elever i grundskolan och skolans verksamhet. Rapport 321. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2013). Skolverkets allmänna råd. Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Stockholm: Fritzes. Thomas, W.P & Collier,V. (2002). A National Study of School Effectiveness for Language Minority Students' Long-Term AcademicAchievement. Crede (Center for Research on Education, Diversity & Excellens). Vetenskapsrådet. (2012). Flerspråkighet En forskningsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 5:2012. Stockholm: Vetenskapsrådet. Lindén 2014 23

Länkar http://modersmal.skolverket.se Mötesplats för modersmål http://www.biling.su.se Centrum för tvåspråkighetsforskning http://www.andrasprak.su.se Nationellt centrum för andraspråk http://www.sprakenshus-umas.se Språkens hus Malmö http://www.afasi.se/index.php?option=com_content&view=article &id=118&itemid=65 Talknutens material för föräldrar http://www.kodknackarna.se/index2.html Material för föräldrar http://www.dyslexiforeningen.se Dyslexiföreningen http://www.nvsd44.bc.ca/default.aspx Vancouver Canada http://www.hio.no/enheter/nafo Norska centret för Flerspråkighet http://urplay.se/162000 UR, Dyslexi och andraspråk http://www.dyslexia-international.org/ Dyslexiainternational Lindén 2014 24