Datum 2014-03-31 Diarienummer 0325/12 Sida 1/50 SAMRÅDSREDOGÖRELSE PLANPROGRAM FÖR RÖRÖ ÖCKERÖ KOMMUN 2014-03-31

Datum 2014-03-31 Diarienummer 0325/12 Sida 1/50 SAMRÅDSREDOGÖRELSE PLANPROGRAM FÖR RÖRÖ ÖCKERÖ KOMMUN 2014-03-31

Datum 2014-03-31 Diarienummer 0325/12 Sida 2/50 INLEDNING Planprogram för Rörö är det första steget i planläggningen för nya verksamheter, service och bostäder på Rörö. Avsikten med planprogrammet är att belysa programområdets förutsättningar, ge riktlinjer för framtida planläggning samt att i ett tidigt skede förankra en helhetsbild för Rörös framtida utveckling. Förslaget till program har varit föremål för samråd under tiden 16:e december 2013 till 14:e februari 2014 och varit utställt i Kommunhuset, Öckerö bibliotek, Rörö bibliotek samt på Ica på Rörö. Den 4:e februari hölls ett samrådsmöte i församlingshemmet på Rörö. Från remissinstanserna och övriga sakägare har det under samrådstiden inkommit 66 yttranden. Dessa sammanfattas och kommenteras nedan tillsammans med förslag till bemötande och eventuell åtgärd. Yttrandena indelas i fyra grupper: statliga verk, myndigheter och bolag kommunala nämnder/förvaltningar sakägare övriga SAMMANFATTNING Länsstyrelsen framför synpunkter på att programmet inte har löst: Mellankommunala frågor: biltrafiken till och från Öckerö kommun behöver minska och kommunen behöver visa hur den här planen kan bidra till det. Människors säkerhet: anpassning till klimatet ska utredas i det fortsatta planarbetet. Främst gäller det utvecklingen av hamnområdet. Natura 2000: i kommande planarbete behöver kommunen visa att värdena i Natura 2000-området inte riskerar att äventyras. Strandskydd: En del tomter föreslås inom område som kan komma av omfattas av strandskydd efter att översynen av strandskyddet är klar. För övrigt att ett antal områden tagits bort och nya områden lagts till i planförslaget med beteckning Utredningsområden.

Datum 2014-03-31 Diarienummer 0325/12 Sida 3/50 REVIDERING AV FÖRSLAGET Generellt I avsnitt 1.4 Plandata ska uppgift om ägandet av Rörö 2:18 ändras. Avsnitt 2.10 Riksintressen ska kompletteras med riksintresse för kommunikationer (allmän farled, St Sillesund). Den geologiska beskrivningen i avsnitt 3.2 Landskap, natur och rekreation ska korrigeras. I avsnitt 3.3 Verksamheter och service ska en beskrivning av yrkesfiskets behov för utbyggnad av sina anläggningar läggas till. I avsnitt 3.5 Trafik och kommunikationer ska en beskrivning av trafikstrategi för hela kommunen läggas till. Avsnitt 3.6 Översvämningsrisk ska förtydligas. Avsnitt 3.7 Tekniska förutsättningar ska kompletteras angående utredningen av det kommunala VA-nätet. Avsnitt 4 Planförslag och riktlinjer Riktlinjer angående minsta tomtstorlek ska ändras och specificeras per delområde. Riktlinjer angående skydd av kulturmiljövärden ska förtydligas. Riktlinjer angående trafikmiljön. En beskrivning av kommunens skyltpolicy ska läggas till i beskrivningen. Västra delarna av område 3 0ch 7, området söder om Nordsängsvägen, östra delen av Rörö 2:56 ska pekas ut som utredningsområden i planprogrammet. Rörö 2:55 och den östra delen av Rörö 2:57 ska läggas till som Obebyggt område. Områden som definierades som Område olämpligt för förtätning på planförslagskartan har ändrats till del av Delområde. Södra delen av område 3 ska utgå. Texten under 4 Planförslag och riktlinjer ska justeras i enlighet med ändringarna av planförslaget. Planförslaget ska justeras i de östra delarna där strandskyddet föreslås återinföras. Föreslagen bebyggelse invid badplatsen ska utgå. Beskrivning av delområde 3 ska kompletteras med uppgift om stengärdesgården och dammen. Upplysning om anmälnings- och/eller tillståndspliktig för vattenverksamhet ska läggas till. Förslag för bostadsbebyggelse Samfällighet s:13 ska tas bort i planprogrammet. Fastighetsbeteckning för Rörö 2:189 ska lagas till på kartorna. Avsnitt 5 Konsekvenser Beskrivning av hur och vilka miljömål som påverkas av planförslaget ska läggas till. Beskrivning av programmets eventuella påverkan på riksintressen och Natu-

Datum 2014-03-31 Diarienummer 0325/12 Sida 4/50 ra 2000-område ska införas. STATLIGA VERK, MYNDIGHETER OCH BOLAG LÄNSSTYRELSEN Länsstyrelsen anser att det är bra att utveckla Rörö med verksamheter, service och bostäder för ett långsiktigt hållbart och attraktivt samhälle. I det fortsatta planarbetet vill Länsstyrelsen särskilt framhålla att följande frågor behöver utredas ytterligare: Mellankommunala frågor: biltrafiken till och från Öckerö kommun behöver minska och kommunen behöver visa hur den här planen kan bidra till det. Människors säkerhet: anpassning till klimatet ska utredas i det fortsatta planarbetet. Främst gäller det utvecklingen av hamnområdet. Natura 2000: i kommande planarbete behöver kommunen visa att värdena i Natura 2000-området inte riskerar att äventyras. Strandskydd: En del tomter föreslås inom område som kan komma av omfattas av strandskydd efter att översynen av strandskyddet är klar. Behov av anmälan eller tillstånd enligt 11 kap Miljöbalken bör också uppmärksammas tidigt i processen. Miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap Miljö-balken hanteras i särskild ordning av kommunen eller Länsstyrelsen. Motiv för bedömningen Prövningsgrunder enligt PBL 11 kap. 10 Geoteknik, risk för olyckor, översvämning och erosion Länsstyrelsen anser, som kommunen, att det behövs en geoteknisk utredning i det fortsatta planeringsarbetet. Den bör behandla förutsättningarna för planerad bebyggelse, såväl som för nödvändiga åtgärder för klimatanpassning. Länsstyrelsen instämmer i SGIs bedömning att det också krävs en bergteknisk utredning för att utreda risk för bergras eller blocknedfall. Om det krävs åtgärder för att höja säkerheten, skall dessa säkerställas i detaljplanen eller vara genomförda innan planen antas. I övrigt hänvisar Länsstyrelsen till SGIs yttrande. Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen använt Stigande Vatten i sitt resonemang kring översvämningsrisker. Kommunen har också angett att de tänker följa rekommendationer i Stigande Vatten i sitt fortsatta planarbete och ta fram en riskutredning. Under kapitel 4.3 Riktlinjer för planering anger man att Inom områden som ligger under den förväntade framtida högvattennivån föreslås ingen bebyggelse. För områden med förhöjd risk för översvämning ska en riskbedömning genomföras. Dock finns det på kartan Planförslag både planerad och befintlig bebyggelse som ligger inom område som på sikt riskerar att översvämmas. Det står i kapitel 5.7 Riskbedömning att hela det

Datum 2014-03-31 Diarienummer 0325/12 Sida 5/50 föreslagna verksamhets- och serviceområdet vid hamnen ligger under den framtida beräknade högvattennivån enligt Stigande vatten. En bedömning av riskerna som denna situation innebär, samt en utredning av eventuella åtgärder såsom skyddsvallar behövs. I det fortsatta planarbetet behöver kommunen visa hur man kommer att förhålla sig till stigande vatten. Geotekniska frågor ska studeras mer grundligt i kommande planarbeten. Kommunen har gjort bedömningen att det för området kring hamnen är aktuellt att genomföra åtgärder trots att det ligger låglänt. Ett fortsatt planarbete i området ska behandla frågan om stigande vatten och vilka åtgärder som är rimliga för att lindra konsekvenserna och reducera de effekter som kan uppstå vid en översvämning. Klimatanpassning Länsstyrelsen anser att samtliga projekt bör ta hänsyn till effekterna av ett förändrat klimat. Klimatförändringar i form av ökad och intensivare nederbörd, höjda medeltemperaturer och värmeböljor, samt stigande havsnivåer, medför konsekvenser för i stort sätt alla samhällssektorer och anpassningsåtgärder är därför nödvändiga. Det är viktigt att planområdets lämplighet över tid utreds utifrån en analys av relevanta klimateffekters inverkan på Rörö om en havsnivåhöjning kan medföra en permanent översvämning av hela eller delar av planområdet. Analysen bör sedan ligga till grund för beslut om lämplig markanvändning, samt vilka eventuella klimatanpassningsåtgärder som behöver integreras i planförslaget för att möta effekterna av ett förändrat klimat. Noteras, se ovan Mellankommunala frågor och regionala förhållanden Den huvudsakliga mellankommunala frågan som berörs gäller trafiken till och från Öckerö på väg 155. Idag finns kapacitetsbrist på väg 155, särskilt på sträckan Lilla Varholmen Gossbydal samt vissa tider på färjelederna främst till Hönö. Trafikverket arbetar för närvarande med ett flertal åtgärder för att öka framkomligheten för kollektivtrafiken på väg 155. Inriktningen i stråket (väg 155) är att öka kollektivtrafikåkandet och nuvarande kapacitet på färjetrafiken för bil bör ses som en planeringsförutsättning för den bilburna trafikutvecklingen i Öckerö kommun och Rörö. Det betyder att ytterligare bebyggelse på Rörö bara kan förverkligas om kommunen finner andra lösningar än biltrafik för att möta ett eventuellt ökande transportbehov inom och mellan närliggande kommuner. Det kan exempelvis vara utökad kollektivtrafik, samåkning, gång- och cykeltrafik, pendelparkeringar, personfärjetrafik, andra riktade åtgärder för att förändra eller minska behovet att använda bil samt annan färjetrafik. Ett annat alternativt kan vara att plane-

Datum 2014-03-31 Diarienummer 0325/12 Sida 6/50 ra för verksamheter på Rörö som på sikt kan medföra ett minskat pendlingsbehov. Länsstyrelsens bedömning av programmet är att det finns risk för att mellankommunala frågor inte tas om hand på ett acceptabelt sätt. Eftersom trafiken till och från Öckerö inte hanterats på ett tillfredsställande sätt i översiktsplanen och kommunen i dagsläget inte har en strategi för att minska biltrafiken, innebär det att kommunen behöver utreda och åtgärda trafikfrågan i alla detaljplaner som tas fram som riskerar att öka pendeltrafiken. I förslaget står att man ska utöka möjligheterna för verksamheter, men man har samtidigt i huvudsak anvisat mark för tillkommande tomter för enbostadshus. Enligt Länsstyrelsens uppfattning är detta en brist som bör rättas till i det fortsatta planarbetet. En trafikstrategi för Öckerö kommun är under framtagande och kommer att behandla hur ett ökat trafikbehov kan hanteras. Denna trafikstrategi kommer att ange förutsättningar för det fortsatta detaljplanearbetet för kommunen och på Rörö. Möjlighet att utveckla verksamheter på ön har beaktats i programmet t.ex. område 1 och 2 som omfattar hamnområdet. Det öppnas även möjligheter för verksamheter i form av hotell och vandrarhem i område 3 och 7. Vidare anges som generell riktlinje att kommande detaljplaner ska möjliggöra etablering av verksamheter inom all kvartersmark. Strandskydd Översyn av strandskyddet pågår och beräknas vara klart under 2014. Enligt Länsstyrelsens förslag för strandskyddet, som gått ut på remiss till kommunen, föreslås strandskydd införas på flera ställen längs Rörös östkust, där kommunen nu planerar bebyggelse i planprogrammet. Om Länsstyrelsens förslag vinner laga kraft innebär det att när det väl är dags för byggnation så kommer platserna vara inom strandskydd. Kommunen behöver ha detta i åtanke och redan i planprogrammet undersöka om det finns särskilda skäl för upphävande eller dispens från strandskyddet i dessa delar. Ytterligare bebyggelse intill badplatsen vid öns östra sida är olämpligt. Vid användning av badplatsen nyttjas även klipporna inåt land för picknick och solbadande och bildar också en buffert mot närliggande bebyggelse. Planerad bebyggelse skulle minska ytan för besökare till badplatsen och riskera ökade störningar och konflikter. I Länsstyrelsens översyn av strandskyddet föreslås dessutom strandskydd införas i detta område. Även delar av det västra planområdet berörs av översynen av strandskyddet, mer om det i nästa stycke. Planprogrammet ska justeras i de östra delarna där strandskyddet föreslås återinföras. Föreslagen bebyggelse invid badplatsen ska utgå. Föreslagen fastighet på Långholmen ska tas bort.

Datum 2014-03-31 Diarienummer 0325/12 Sida 7/50 Riksintresse för naturvård och friluftsliv samt Natura 2000 område Ny bebyggelse föreslås inom riksintresse för naturvård och intill naturreservatet/natura 2000-området på ön. Den planerade bebyggelsen är även delvis inom riksintresse för friluftslivet. Kommunen redogör inte för hur ny bebyggelse riskerar att påverka riksintressena. I granskningsyttrandet till kommunens översiktsplan 2005 påpekade Länsstyrelsen att vi är tveksamma till att utbyggnaden är förenlig med områdets värden. Även om den nu föreslagna ytan är mindre än den i ÖP:n är Länsstyrelsen fortfarande tveksam. Området är en del i det skärgårdslandskap som riksintresse naturvård avser att bevara. Intill och delvis inom det planerade bostadsområdet finns dessutom fynd av bland annat ljungögontröst, rödlistad som sårbar (VU), samt granspira (nära hotad, NT). Genom området löper också flera stigar som leder besökare vidare till reservatet, vilket är viktigt för friluftslivet på ön. Bebyggelse runt stigarna skulle påverka upplevelsen för besökare till reservatet och på sikt kunna begränsa tillgängligheten. Dessutom föreslås strandskydd införas i västra delen av område 3 i planprogramet, enligt Länsstyrelsens pågående översyn av strandskyddet, vilket gör området än mindre lämpligt för bebyggelse. Vidare står det som ett mål i kommunens ÖP att områden där särskilt värdefulla natur- och riksintressen för kulturmiljövård, strandskydd och riksintresse för friluftslivet sammanfaller skall bevaras. Förslaget kan leda till att det målet inte uppnås. Beskrivning av programmets eventuella påverkan på riksintressen och Natura 2000- område ska införas i beskrivningen. Genomgående för hela programmet betonas att stigar som leder ut i naturområdet i väster ska beaktas. I planprogrammet ska de västra delarna av områden 3 och 7 utpekas som utredningsområden. I dessa områden ska lämpligheten för bostadsbebyggelse och hotell/vandrarhem vad gäller tillgänglighet, dagvattenhantering och påverkan på naturreservatet och naturvärden inom områden utredas i detaljplaneskedet. Södra delen av område 3 ska utgå. Planförslaget ska justeras i de östra delarna där strandskyddet föreslås återinföras. Föreslagen bebyggelse invid badplatsen ska utgå. Riksintresse för kommunikationer Öster om Rörö finns allmän farled som benämns sträckan St Sillesund - Danafjord, farledsklass 3. Den är utpekad som riksintresse av Trafikverket. Planområdet angränsar till riksintresset och det bör framgå av planbeskrivningen. Väg 155 sträcker sig från centrala Göteborg och till Öckerö. Väg 155 är utpekad som riksintresse sträckan från centrala Göteborg till Syrhålamotet.

Datum 2014-03-31 Diarienummer 0325/12 Sida 8/50 Att riksintresse för kommunikationer (allmän farled, St Sillesund) finns utanför programområdet ska införas i beskrivningen. Att väg 155 är utpekat som riksintresse mellan centrala Göteborg och Syrhålamotet bedöms inte som relevant för programmet. Påverkan på detta riksintresse anses försumbar. Påverkan på väg 155 väster om Syrhålamotet anses dock vara en mellankommunal fråga som ska behandlas i kommunens trafikstrategi som är under framtagande. Kulturmiljö Programområdet är utpekat bland annat som riksintresse för kust och skärgård och för friluftsliv. I kommunens vision för 2025 framkommer att natur, kulturarv och historiska miljöer bevaras och utvecklas för kommande generationer. I planprogrammet framkommer att Rörö är ett av de minst förändrade samhällena i Öckerö kommun men också att det finns få byggnader kvar i sitt ursprungliga skick Det är därför viktigt att planbestämmelserna utformas så att dessa få hus bevaras. Planförslagets riktlinjer vad gäller kulturmiljövården bör förstärkas. Planbestämmelserna bör därför tydliggöra att rivning endast kan tillåtas då en kulturhistoriskt värdefull byggnads dåliga skick kan dokumenteras. Det finns inga registrerade fornlämningar inom det aktuella planområdet, men med tanke på områdets maritima karaktär och historia, med bland annat hamn-, fiske-, sjöfart-, trankokeri- och krogverksamhet kan det dock finnas okända fornlämningar, på land såväl som under vatten. Detta gäller kanske särskilt inom och i anslutning till det nuvarande hamnområdet där exempelvis fartygslämningar, rester efter äldre förtöjningsanordningar och hamnkulturlager kan förekomma. Vid planering av varje större arbetsföretag som berör ett land och/eller vattenområde bör därför behovet av arkeologisk och marinarkeologisk utredning prövas. I kommande detaljplaner kommer kulturmiljöfrågan att belysas och byggnader av värde att skyddas genom lämpliga planbestämmelser. Riktlinjer angående skydd av kulturmiljövärden ska förtydligas. Råd enligt 2 kap. PBL Förhållande till ÖP Förslaget överensstämmer inte helt med ÖP 2005 när det gäller områden för bebyggelse och stämmer inte heller fullt ut med Länsstyrelsen granskningsyttrande som skall fogas till ÖP. Kommunen behöver i det fortsatta planarbetet visa att föreslagen exploatering inte innebär risk för skada på riksintresse och Natura 2000. Den gällande översiktsplanen har förklarats inaktuell och ett översiktplanearbete har

Datum 2014-03-31 Diarienummer 0325/12 Sida 9/50 startat. Beskrivning av programmets eventuella påverkan på riksintresse och Natura 2000-område ska infogas i beskrivningen. Koppling till miljömålen Länsstyrelsen anser att den fysiska planeringen utgör ett viktigt verktyg för att uppnå miljömålen. PBL (2010:900) är direkt knuten till miljöbalken, enligt dess 2 kap 2. Miljömålen ska enligt miljöbalkspropositionen (1997/98:45) vara vägledande vid tilllämpningen av miljöbalken. En översiktlig redovisning av miljömål på olika nivåer och det nuvarande miljötillståndet saknas, liksom en analys av hur planförslaget kan bidra till att uppfylla målen, vilket gör det svårt att bedöma föreslagna åtgärder från miljösynpunkt. Beskrivning av hur och vilka miljömål som påverkas av planförslaget ska infogas i beskrivningen. Gestaltning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder Det är bra att man avser att anpassa ny bebyggelse till den befintliga skalan och utformningen. Länsstyrelsen är tveksam till nya tomter nära öns östra kust, då dessa riskerar att privatisera strandremsan och förstöra intrycket av orörda klippor från farleden i öster. Det är också viktigt att landskapsbilden över samhället bevaras både från land och från havet. Detta poängteras i planprogrammet genom att det anges att bebyggelsen ska anpassas till terrängen. Generellt kan sägas att nybyggnationer bör undvikas i höjdläge för att inte ta fokus från det karaktäristiska landskapet. Planförslaget ska justeras i de östra delarna där strandskyddet föreslås återinföras. Ingen bebyggelse är föreslagen på höjdpunkter i landskapet. Social robusthet, tillgänglighet och användbarhet I planprogrammet förslås i cirka 100 nya bostäder, i huvudsak i form av tomter med enbostadshus. Det förslås att gästhamn och fiskehamn utvecklas, men möjligheterna för det förefaller begränsade på grund av små ytor som dessutom ligger under lämplig nivå enligt handboken Stigande vatten. Vissa tomter ligger på mark som är kraftigt kuperad, vilket innebär att det blir svårt att lösa tillgängligheten på tomterna utan stora ingrepp. Förekomsten av radon bör utredas i det fortsatta arbetet. Det är bra om kommunen kan öka variationen i bostadsbeståndet, både i form av upp-

Datum 2014-03-31 Diarienummer 0325/12 Sida 10/50 låtelseform och i typ av boende, samt att skapa möjligheter till och utrymme för verksamheter. Som grund för det fortsatta detaljplanearbetet, finner Länsstyrelsen att det vore intressant att få en bild av vilken typ av bostäder som efterfrågas på Rörö beträffande exempelvis åldersgrupp och familjebild. Länsstyrelsens årliga bostadsmarknadsenkät respektive bostadsmarknadsanalys kan här vara till viss hjälp. Yrkesfiskets behov av anläggningar vid vatten är angeläget att belysa och beakta i planen men det är svårt att dra någon slutsats om detta har gjorts i tillräcklig omfattning i planprogrammet. Den befintliga gäst- och fiskehamnen bedöms kunna utvecklas. En beskrivning av yrkesfiskets behov för utbyggnad av sina anläggningar ska läggas till i planprogrammet. Det bedöms finnas möjligheter att tillskapa fler värden kring hamnen och samtidigt följa rekommendationerna i skriften Stigande Vatten. I detaljplanearbetet kommer de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för exploatering inom området att utredas. Tillgänglighet och förekomster av radon kommer utredas i det kommande detaljplanearbetet. Det är inte möjligt att styra upplåtelseform i detaljplan. Programmet pekar ut områden för villabebyggelse, flerbostadshus och områden för verksamheter. Vatten Den ekologiska statusen för vattenförekomsten bedöms som måttlig och den kemiska statusen som god. God ekologisk status ska uppnås senast år 2021. Försämring får inte ske av vattenkvalité. De förslagna åtgärderna i planprogrammet kan innebära påverkan på vattenkvalitén, vilket kan motverka att miljökvalitetsnormerna uppfylls. Eventuella enskilda (eller andra) vattentäkter som riskerar att påverkas bör beskrivas. En dagvattenutredning som redogör för hur omhändertagande av dagvatten med utjämningsmagasin ska hanteras och renas behöver tas fram. Eventuella föroreningar i vattenområdet behöver undersökas. Om underhållsåtgärder krävs måste bottesubstratets innehåll med avseende på skadliga och toxiska ämnen kartläggas. Omhändertagandet av eventuella muddermassor med förorening behöver då utredas. Grundområden är särskilt viktiga ekosystem. Exploatering av dessa områden ska undvikas helt. Utbyggnad av hamn ska därför ske med eftertänksamhet och på sådant vis att ekosystemet kan utvecklas på ett betryggande vis.

Datum 2014-03-31 Diarienummer 0325/12 Sida 11/50 Frågorna angående dagvatten, eventuella föroreningar i vattenområden och eventuell påverkan på vattentäkter kommer att utredas i det fortsatta detaljplanearbetet. Programmet pekar inte ut något område för muddring. I det fortsatta detaljplanearbetet för hamnen kommer vattenområdets naturvärden att utredas. Energihushållning Plan och bygglagen (2010:900) anger i 2 kap 3 att planläggning enligt denna lag ska ske med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter, bl.a. genom en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt. Faktorer att beakta är bland annat lokalisering, exploateringstal, parkeringsnorm, avstånd till kollektivtrafik och turtäthet, möjligheter att försörja den nya bebyggelsen med fjärr-/närvärme och solvärme, tillgång till service samt funktionsblandning. Kommunen gör bedömningen att det är av stor vikt att behålla ett underlag för service på Rörö och att fler personer krävs för att kunna behålla dagens servicenivå. Kommunen bedömer att lokaliseringen av den nya bebyggelsen (intill befintlig) ger en god hushållning med resurser då existerande infrastruktur kan nyttjas samtidigt som jungfrulig mark till stor del kan sparas. Trafikfrågor, färjetrafiken och väg 155 För att ta sig till och från Rörö krävs två olika färjeleder, Hönöleden och Nordöleden. Trafikverket är väghållare för väg 155 från färjeläget Hönö Pinan till första cirkulationsplatsen därefter samt på fastlandet. Staten genom Trafikverket ansvarar också för färjeleden till Nordöarna. Det finns en kapacitetsbrist i färjetrafiken mellan Burö och Nordöarna under högtrafik vilket innebär att nuvarande fartyg nyttjas maximalt under denna tid och färjorna är fulla. En ytterligare ökning av kapaciteten är i nuläget inte aktuellt. Det fortsatta programarbetet behöver beskriva hur transporter av människor och gods ska ske i enlighet med de transportpolitiska målen, exempelvis delmålet Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Förslaget om hållplatsläge för kollektivtrafik över vattnet är positivt. Det är också viktigt att kommunen i samarbete med Västtrafik arbetar för att öka möjligheterna att välja kollektivtrafik men även att göra det mer attraktivt att ta sig fram till fots och med cykel på öarna. En trafikstrategi för Öckerö kommun är under framtagande och kommer att behandla dessa frågor vilket kommer att påverka planeringsförutsättningarna för hela kommunen.

Datum 2014-03-31 Diarienummer 0325/12 Sida 12/50 Råd om tillämpningen miljöbalken Länsstyrelsen vill uppmärksamma kommunen på att all verksamhet i vatten kan vara anmälnings- eller tillståndspliktig enligt 11 kap Miljöbalken. Att prövningen enligt 11 kap är genomförd är en förutsättning för att en detaljplan skall kunna genomföras detaljplanen i sig ger inte rättigheten till genomförande i detta avseende. Frågan behöver uppmärksammas tidigt i planprocessen. Även ev. frågor om miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap Miljöbalken hanteras i särskild ordning av kommunen eller Länsstyrelsen. Exploatering där markavvattning krävs bör undvikas. Om exploatering trots allt planeras i dessa områden krävs dispens från förbudet och tillstånd för åtgärden. Det är av underlagsmaterialet svårt att dra slutsatsen om markavvattning krävs. Planprogrammet ska kompletteras med upplysningen att den föreslagna utbyggnaden av gästhamnen kan medföra vattenverksamhet som är anmälnings- eller tillståndspliktig. I detaljplaneskedet kommer att bedömas om planens genomförande innebär markavvattning. Behovsbedömning Kommunen bedömer att förslaget inte kommer att innebära betydande påverkan på miljön. Länsstyrelsen bedömer dock att betydande miljöpåverkan, orsakat av planprogrammets genomförande, inte går att utesluta. Detta behöver utredas vidare, bland annat eftersom planområdet gränsar till Natura 2000-område. Samråd ska hållas med Länsstyrelsen om miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning och omfattning. Under det kommande detaljplanearbetet kommer en behovsbedömningen göras där påverkan på Natura 2000-området beskrivs. Kontakt upprättas med Länsstyrelsen (gäller för områden åt väster). Beredning Inför Länsstyrelsens bedömning i ärendet har berörda statliga sektorsföreträdare beretts tillfälle att lämna synpunkter. Ärendet har handlagts av Kajsa Reimers och granskats av Andreas Lidholm. Vad som angivits ovan gäller som statens samlade myndighetsuppfattning vid en avvägning mellan olika framförda synpunkter. LANTMÄTERIET Lantmäteriet har inga synpunkter på planprogrammet eftersom det i detta (tidiga) skede av planprocessen hanteras frågor som ligger utanför Lantmäteriets normala kompetensområde. Noterat

Datum 2014-03-31 Diarienummer 0325/12 Sida 13/50 SGI SGI:s yttrande omfattar bedömning av hur planförslaget beaktar geotekniska säkerhetsfaktorer (exempelvis ras, skred och erosion) samt geotekniska säkerhetsfrågor i samband med åtgärder mot översvämning. Landskapets karaktär och jordarter beskrivs övergripande i planprogrammet. Det anges att mäktiga isälvsavlagringar förekommer på öns västra sida. Enligt SGU:s jordartskarta förekommer dock inga isälvsavlagringar i området utan istället förekommer där klapper och svallmaterial (grus) vars mäktighet troligtvis är ringa. På östra sidan av ön finns enligt SGU, postglacial sand mellan bergshöjderna. Dessa jordarter innebär vanligtvis relativt gynnsamma förhållanden ur byggnadstekniskt perspektiv. Dock kan postglacial sand och svallmaterial i låglänta områden underlagras av lera där eventuellt behov av geotekniska åtgärder kan bli nödvändiga. Troligen förekommer även fyllning. SGI anser att den geologiska beskrivningen bör korrigeras och utvecklas. Det anges i planprogrammet att en geoteknisk utredning ska genomföras i den fortsatta planeringsprocessen. SGI instämmer i att detta är nödvändigt så att de geotekniska säkerhetsfrågorna säkerställs samt att grundläggningsförutsättningar översiktligt beskrivs. I den geotekniska utredningen ska stabiliteten bestämmas utifrån planerad markanvändning inklusive eventuella marknivåförändringar och markbelastningar och risken för erosion för att möjliggöra utbyggnad ska detta säkerställas i detaljplanen. Förväntade klimatförändringar kan, förutom en stigande havsnivå, ge stigande grundvattennivåer och häftiga skyfall, och dessa förändringars effekt bör analyseras i det fortsatta planarbetet. I planbeskrivningen anges att det finns branta bergväggar ned mot låglänt terräng och att bebyggelse ska anpassas till det för Rörö karakteristiska berghälls- och klipplandskapet. SGI anser att det är viktigt att tidigt utföra en bergteknisk utredning för att klargöra risk för bergras eller blocknedfall. Krävs eventuella säkerhetshöjande åtgärder ska dessa säkerställas i detaljplanen. I beskrivningen anges att en riskbedömning ska utföras för områden med förhöjd risk för översvämning. SGI instämmer i att detta bör utföras. Krävs eventuella översvämningsåtgärder, t.ex. skyddsvallar eller höjning av marknivå, vill vi påpeka att stabilitet och sättningar för dessa beaktas. Sammansfattningsvis ser SGI möjlighet till fortsatt planläggning under förutsättning att ovanstående beaktas. SGI har inte granskat markmiljögeotekniska frågeställningar inklusive markradon. Den geologiska beskrivningen ska korrigeras utefter SGI:s synpunkter gällande isälvsavlagringar.

Datum 2014-03-31 Diarienummer 0325/12 Sida 14/50 I det fortsatta detaljplanskedet kommer geotekniska utredningar att tas fram för områden där geotekniken kan bedömas som osäker eller det finns risk för bergras eller blocknedfall. TRAFIKVERKET Riksintresse Väg 155 sträcker sig från centrala Göteborg och till Öckerö. Väg 155 är utpekad som riksintresse sträckan från centrala Göteborg till Syrhålamotet. Öster om Rörö finns allmän farled sträckan St Sillesund - Danafjord, farledsklass 3. Den är utpekad som riksintresse av Trafikverket. Färjetrafiken och väg 155 Till Öckerö leder väg 155 från Göteborg. För att ta sig till/från Rörö krävs två olika färjeleder, Hönöleden och Nordöleden. Trafikverket är väghållare för väg 155 från färjeläget Hönö Pinan till första cirkulationsplatsen därefter samt på fastlandet. Staten genom Trafikverket ansvarar också för färjeleden till Nordöarna. Idag finns kapacitetsbrist på väg 155, särskilt på sträckan Lilla Varholmen Gossbydal samt vissa tider på färjelederna främst till Hönö men också mellan Burö och Nordöarna. Trafikverket arbetar för närvarande med ett flertal åtgärder för att öka framkomligheten för kollektivtrafiken på väg 155. Trafikverket tecknade sommaren 2013 ett avtal med kommunen om medfinansiering av ytterligare turer under högtrafik på Nordöleden vilket innebär att nuvarande fartyg nyttjas maximalt under denna tid och färjorna är fulla. En ytterligare ökning av kapaciteten innebär omfattande investeringar i andra fartyg, men även i nya färjelägen och det är i nuläget inte aktuellt. Bebyggelseplanering och trafikalstring Inriktningen i stråket (väg 155) är att öka kollektivtrafikåkandet och Trafikverket anser därmed att nuvarande kapacitet på färjetrafiken för bil är en planeringsförutsättning för den bilburna trafikutvecklingen i Öckerö kommun/rörö. Det betyder att ytterligare bebyggelse på Rörö bara kan förverkligas om kommunen finner andra lösningar (än biltrafik) för att möta transportbehovet inom och mellan närliggande kommuner. Det kan exempelvis vara utökad kollektivtrafik, samåkning, gång- och cykeltrafik, pendelparkeringar, personfärjetrafik, andra riktade åtgärder för att förändra/minska behovet att använda bil samt annan färjetrafik som inte finansieras av Trafikverket. Trafikverket anser att innan programarbetet kan gå vidare behöver kommunen presentera en plan för hur ökning av gång, cykel och kollektivtrafik kan hantera ett ökat behov av persontransporter, i enlighet med det transportpolitiska delmålet Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Öckerö kommun arbetar med en trafikstrategi och detta arbete behöver samköras med programarbetet.

Datum 2014-03-31 Diarienummer 0325/12 Sida 15/50 Gång och cykeltrafik Trafikverket ser positivt på att det i programmet tas upp åtgärder för att förbättra gångoch cykelvägar samt trafikmiljön vid hamnplanen. Dessa åtgärder behöver ingå och säkerställas i programmets genomförande. Det är även särskilt viktigt att kommunen arbetar med säkra skolvägar/avlämningsmiljöer för skolbarn. Riksintresse Se kommentar till Länsstyrelsens yttrande. Bebyggelseplanering och trafikalstring Den kommunövergripande trafikstrategi, som är underframtagande, kommer att behandla hur en ökat trafikbehov till och från Öckerö kan hanteras. Denna trafikstrategi kommer att ange förutsättningar för det fortsatta detaljplanearbetet på Rörö. Gång och cykeltrafik Noteras NATURVÅRDSVERKET Naturvårdsverket avstår från att lämna synpunkter i rubricerat ärende. Noteras BOHUSLÄNS MUSEUM Kulturhistorisk bakgrund Öckerö kommun har, sedan 1992, ett kulturmiljöprogram Tradition och förnyelse med utpekade områden vilket 2012 omarbetades och antogs av kommunfullmäktige. Av olika orsaker exkluderades Rörö i det nya programmet utan det tidigare programmet gäller här fortfarande. Den norra delen av ön ligger utanför ett då utpekat område, men har enskilda byggnader med värde. Utlåtande från bebyggelsesynpunkt Bohusläns museum har inget att erinra mot förslaget. I planprogrammet framkommer att Rörö är ett av de minst förändrade samhällena i Öckerö kommun men också att det har få byggnader kvar i sitt ursprungliga skick Det är därför viktigt att planbestämmelserna formuleras så att dessa få hus bevaras. Det är också viktigt att landskapsbilden över samhället bevaras både från land och hav. Detta lyfts också fram i planprogrammet som att bebyggelsen ska genom rätt byggteknik och placering anpassas till terrängen. Sprängning och utfyllnader ska undvikas. Generellt kan sägas att nybyggnationer bör undvikas i höjdläge för att inte ta fokus från det befintliga landskapet. Dock vill vi framföra att planförslagets riktlinjer för planering när det gäller kulturmiljövården kan förstärkas och kanske tydliggöras som till exempel i meningen - Vid rivning ska huset byggas upp på samma grund alternativt samma tomtplats - under Gene-

Datum 2014-03-31 Diarienummer 0325/12 Sida 16/50 rellt. Vi anser att denna mening är olyckligt formulerad. Vill man, kan den uppfattas att det är fritt fram att riva utan betänkligheter eller till och med uppmuntrar till rivning. Planbestämmelserna bör därför tydliggöra vad som gäller vid rivning. Ur ett byggnadsoch kulturhistoriskt perspektiv bör bara rivning tillåtas då en byggnads dåliga skick kan dokumenteras. Utlåtande från fornlämningssynpunkt Det finns inga registrerade fornlämningar inom det aktuella planområdet. Med tanke inte minst på områdets maritima karaktär och historia, med bl.a. hamn-, fiske-, sjöfart-, trankokeri- och krogverksamhet kan dock sannolikheten för förekomst av okända fornlämningar, på land såväl som under vatten, bedömas som hög. Detta gäller kanske särskilt inom, och i direkt anslutning till, det nuvarande hamnområdet där bland annat fartygslämningar, rester efter äldre förtöjningsanordningar och hamnkulturlager kan förekomma. Vid planering av varje större arbetsföretag som berör ett land och/eller vattenområde bör därför behovet av arkeologisk och marinarkeologisk utredning prövas. En sådan prövning görs av Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Riktlinjer angående skydd av kulturmiljövärden ska förtydligas. I det kommande detaljplaneskedet kommer behovet av arkeologisk och marinarkeologisk utredning att bedömas. GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Remissen kommer inte att tas upp till politisk behandling i styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad. Kansliet vill dock framföra att intentionerna i programmet stämmer överens med de överenskommelser i GR:s mål- och strategidokument om att kvaliteterna i kustzonen ska tas tillvara och utvecklas för att stärka Göteborgsregionen som helhet. Kustzonen har en attraktionskraft och är identitetsskapande så att såväl utveckling som tillgänglighet är av gemensamt intresse för hela Göteborgsregionen. I planprogrammet lyfts försämrade kommunikationer med övriga öar och fastlandet som ett av hoten mot Rörös utveckling. GR har tidigare yttrat sig över Program för Hönö Klåva, och i yttrandet lyfte GR att det skulle vara intressant om Öckerö kommun i det fortsatta arbetet ser över möjligheten till kollektivtrafik på vatten samt förstärkt kollektivtrafik på land. Väg 155 är redan idag hårt belastad på fastlandssidan i Göteborgs kommun. En trafikstrategi för Öckerö kommun är under framtagande och kommer att behandla dessa frågor vilket kommer att påverka planeringsförutsättningarna för hela kommunen.

Datum 2014-03-31 Diarienummer 0325/12 Sida 17/50 VÄSTTRAFIK Vi har inget att erinra mot förslaget. - SVENSK HANDEL Avger inget yttrande - FORTUM I det aktuella området finns befintliga jordkabelledningar för högspänning 6 kv samt luft- och jordkabelledningar för lågspänning 0.4 kv. Det finns även befintliga nätstationer (transformatorstation) för 6/0,4 kv inom området. Befintliga ledningar och elanläggningar måste, under byggtid och efter färdigbyggt område, kunna nås för felavhjälpning och underhåll samt fortsatt utbyggnad. Detta gäller även ledningar och elanläggningar utanför och i anslutning till programområdet. Om befintlig ledning eller el-anläggning måste flyttas eller andras tillfälligt i samband med utbyggnaden, får den som begär ombyggnad eller ändring stå för dessa kostnader. Beroende på utformning av området och elbehovet, måste nya nätstationer 6/0.4 kv placeras inom området. Vi emotser detaljplan när sådan har upprattats, för att bl.a. säkerställa utrymmen för planerade elanläggningar. För övrigt har vi inte något att erinra mot det upprattade planprogrammet. - SVENSKA KRAFTNÄT Svenska Kraftnät har tagit del av handlingarna för rubricerat ärende och har ingenting att erinra mot upprättat förslag. Eftersom vi inte har några synpunkter och Svenska Kraftnät inte har några ledningar i anslutning till aktuellt område anser vi att detta ärende är avslutat från Svenska Kraftnäts sida. Därmed önskar vi inte medverka i det fortsatta remissförförandet för aktuellt ärende. -

Datum 2014-03-31 Diarienummer 0325/12 Sida 18/50 KOMMUNALA NÄMNDER OCH FÖRVALTNINGAR KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Kfn 4 Kultur- och fritidsnämnden har inget att erinra. Det är dock viktigt att beslut fattas angående kulturmiljöprogram för Rörö. Noteras BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN GENOM PER KARLBÄCK Det bör framgå i programmet tydligare vad som är syftet/visionen med programmet. Hur får vi Rörö att vara en del av den levande skärgården? Ska Rörö få utvecklas som de själva vill? Hur tar kommunen förarsätet och blir proaktiva i planeringen? Det är viktigt att framhäva de värden som är viktiga för Rörö. Vad lockas man till? Normalt pratar man i dag om "USP" (Unique Selling Points). Vilka är de saker/platser/värden som i detta fall bär natur och kulturvärden vidare och som lockar människor att bo och vistas på platsen? Det kan vara såsom naturreservatet, badplatser, byggnader etc. Detta är mycket viktigt för Rörös framtid. Nu är programmet ganska uppblandat och en centrumplats är inte definierad. Det bör finnas en punkt som man definierar som centrumpunkt så att alla vet var samhället utgår i från. Där samlar man sedan viktiga funktioner såsom kommunikation, information, service etc. Programhandlingen pekar ut hamnområdet som det område som är att beteckna som centrumpunkt. En större precisering skulle kunna skapa låsningar i framtiden i takt med att ön utvecklas. Trafikmiljön är inte tydliggjord. Nu redovisas mer de faktiska förhållanden som råder. Det bör finnas en plan för hur man undviker att Rörö blir en bil-ö. Gator bör beskrivas som vägar där bilar får åka på gångarnas villkor. Enbart gårdsgator? Hur underlättar man för människor att inte ta bilen över till Rörö? Parkeringen på Burö bör användas i mycket högre grad. Trafiknätet föreslås utgå från befintlig struktur och inte byggas ut. Idag är vägnätet uppbyggt på principen om blandning. Det finns inga trottoarer eller önskemål om att skilja på trafikslagen. En tydligare beskrivning om detta införs i programmet. Den viktigaste frågan om Rörö ska uppfattas som en bil-ö eller inte bedöms bero på transporterna till och från ön. En trafikstrategi för Öckerö kommun är under fram-

Datum 2014-03-31 Diarienummer 0325/12 Sida 19/50 tagande och kommer att behandla dessa frågor vilket kommer att påverka planeringsförutsättningarna för hela kommunen. Vid arbete med detaljplaner bör man ta med ett gestaltningsprogram som beskriver hur man vill att bebyggelse ska utvecklas. Särskilt viktigt är det inom de områden och de byggnader som omfattas av kulturmiljöprogram. I det kommande detaljplanearbetet ska bedömas om ett gestaltningsprogram ska upprättas. För besökare oavsett om de är öbor eller från annan plats så bör det nämnas hur man hittar till olika platser (se bl.a. USP enligt ovan). En text om hur vi ser på skyltning bör framgå som generell text i programmet. En beskrivning av kommunens skyltpolicy ska läggas till i beskrivningen. Gällande havsvattenhöjning står det inget om vad programförslaget vill med bebyggelseplaneringen. Programmet borde tydligare ta ställning till vilken höjd som bör användas som lägsta nivå för färdigt golv. Är den lägsta nivån samma för bostäder som för industrier som för komplementbyggnader som för kontor? Riktvärdena har en tendens till att höjas och vad man förhåller sig till det bör tydliggöras. Redan idag ligger en del byggnader för lågt och enligt rekommendationerna bör man förhålla sig till vallar. Är det möjligt? Programmet följer de riktlinjer som anges i Stigande vatten. Denna skrift slår inte fast nivåer utan har rekommendationer som kan uppdateras allt eftersom ny kunskap finns tillgänglig. Det är först vid ett detaljplaneskede det är lämpligt att fastslå lämplig färdig-golvhöjd då ny och bättre kunskap om klimatförändringarna kanske finns tillgänglig. I Stigande vatten finns olika riktlinjer för vilken typ av användning som avses. Diagrammet från Stigande vatten infogas i programhandlingen. Frågan om det är möjligt att valla in låglänta områden prövas inte i programmet men kan vara aktuell att pröva i framtida detaljplaner. Trädallén längs Apelviksvägen och de "Karaktärsskapande Höjdpartierna" bör finnas med som kulturmiljövärden. Apelviksvägen med sin trädallé har pekats ut som bevarandevärd väg. Rörös topografi bedöms vara en viktig förutsättning för öns kulturhistoriska värden men kan dock inte anses vara ett kulturhistoriskt värde i sig. Remiss angående strandskydd är ute nu och kan komma att påverka område 3 och 5.

Datum 2014-03-31 Diarienummer 0325/12 Sida 20/50 Planförslaget ska justeras i de östra delarna där strandskyddet föreslås återinföras. KS har lämnat remissförslag angående riksintresse för friluftsliv som förhoppningsvis godtas. Avloppsreningsverket har redan idag svårt att hålla riktvärdena sommartid. Åtgarder kommer att behövas om avloppsnätet belastas ytterligare. VA-nätets kapacitet utreds för närvarande. Avsnitt 3.7 Tekniska förutsättningar ska kompletteras angående utredningen av det kommunala VA-nätet. Det kommande detaljplanearbetet kommer att utgå ifrån utredningens slutsatser. SAKÄGARE RÖRÖ HAMN OCH FISKAREFÖRENING Eftersom hela hamnområdet ligger i den zon som Länsstyrelsen visat på översvämningsrisk, vill vi föra en diskussion om detta, så det inte stoppar vidare utbyggnad och våra önskemål enligt programmet. Den befintliga gäst- och fiskehamnen bedöms kunna utvecklas. En beskrivning av yrkesfiskets behov för utbyggnad av sina anläggningar ska läggas till i planprogrammet. Det bedöms även finnas möjligheter att skapa fler värden kring hamnen och samtidigt följa rekommendationerna i skriften Stigande Vatten. I kommande detaljplanearbete kommer de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för exploatering inom området att utredas i dialog med Hamn- och Fiskehamnsföreningen. RÖRÖ 2:47 Vid möte med kommunen på Rörö i november fick vi information om planprogram för Rörö. Vi blev då mycket förvånade över att vår tomt låg utanför detaljplansgränsen. Sofia Wiman föreslog att vi skulle komma in med en skrivelse med våra synpunkter. Historik: Efter arvsskifte 1987.10.01 tillskrevs barnen Hans Hansson, Olle Hansson, Else-Marie Rundberg och Marita Bernhard fastigheten Rörö:2.46 och Rörö 2:47. Dödsboet efter Elsa Hansson lät då genomföra en fastighetsreglering som innebar att fastigheterna Rörö 2:46 och Rörö 2:47 skildes åt. Under åren har vi vid flera tillfällen hört oss för om att får ett bygglov på 2:47. Kom-

Datum 2014-03-31 Diarienummer 0325/12 Sida 21/50 munen har under åren inte kunnat ge oss besked i denna fråga utan skyller på att det ej finns detaljplan för området i Apelvik. Självklart blev vi mycket förvånade när kommunen gav bygglov till granntomten Rörö 2:192. Vi ifrågasätter naturligtvis hur detta har hanterats. Detta fick oss att tro att vi då kunde komma in med en ny förfrågan. Detta gjordes våren 2012 vid ett personligt besök på kommunen. Vid detta besök informerades jag om att under september 2013 skulle detaljplanen vara klar och att vi kunde komma in med en ny förfrågan om bygglov. Den person jag träffade då visade sig vara måttligt intresserad och gjorde ej heller några anteckningar från vårt möte. Så jag misstänkte att detta skulle komma att rinna ut i sanden. Hon bad mig dock att återkomma till sommaren för närmare besked. När jag så gjorde detta hade hon ingen aning om att vi pratas vid tidigare. Vi hade ändå talats vid i över en timma. Nonchalant tycker vi. (Vad tycker ni?) Vi tror att det vore bra om någon från kommunen kunde se vår tomt i verkligheten för att bilda en uppfattning och inte bara se det som en bild på kartan. Rörö 2:47 är den enda tomten som är avstyckad och torde vara en av de mest lämpliga tomterna på Rörö att bebygga eftersom den ligger i ett etablerat villaområde. Vi vill nu att kommunen tar detta på största allvar så att vi kan få ett sådant positivt besked att vi kan gå ut med tomten till försäljning under våren 2014. Vi har ändå väntat i 25 år. Området söder om Nordängsvägen ska pekas ut som utredningsområde i planprogrammet. Lämpligheten och möjligheten att höja Nordängsvägen kan utredas i det kommande detaljplanearbetet för område 10. Detta utgör dock ingen garanti för att området i ett detaljplanearbete kommer att bedömas som lämpligt för bostäder. RÖRÖ 2:47 Här kommer några synpunkter när det gäller planprogrammet för Rörö, först och främst gäller det fastigheten 2:47. Som det ser ut just nu är det den enda byggklara marken/tomten som har blivit vit (olämpligt för förtätning). Anledningen är att den ligger för lågt. Jag anser att ni behöver se över detta en gång till. För det första så är detta med den förhöjda vattennivån endast något man kan ta hänsyn till enligt Länsstyrelsen, det är inga riktlinjer eller någon lag - som ni själva sa på infomötet (på Rörö 140204) "vem vet vad som händer om 100 år"?! För det andra ligger denna tomt precis på gränsen för vattennivån och det krävs väldigt lite för att komma över på rätt sida gränsen... Om 2:47 blir en byggbar tomt kan man fylla upp tomten för att komma upp på rätt nivå och därefter bygga sitt hus - förblir tomten vitmarkerad kommer det aldrig bli möjligt för någon att varken sälja eller bygga där. På mötet pratades det också en del

Datum 2014-03-31 Diarienummer 0325/12 Sida 22/50 om att markägarna i område 10 ska gå ihop för att höja vägen så att det blir som en vall och då blir även 2:47 hjälpt av detta. För mig som lekman är det helt obegripligt hur granntomten kan få bygglov och bygga och 2:47 anses vara olämplig. Är det vattennivån (som kanske kommer stiga om hundra år!?!) den enda anledningen är detta ett bekymmer som är relativt lätt att komma till rätta med t.ex. genom att fylla upp på tomten - detta kommer ni dock göra till en omöjlighet om ni låter tomten förbli vit. En helt annan sak är det rödmarkerade området vid den kommunala badplatsen (i område 5). Eventuella blivande hus på denna mark kommer komma väldigt nära stranden vilket gör att hela stranden tappar sin charm... De hus som redan ligger där ligger inte mer än ca 50 m bort men de är gömda av träddungar så stranden blir ändå avskild. Kommer det komma fler hus kommer dessa i princip hamna på stranden. Vill man gärna ha fler tomter är ett förslag att man istället gör tomter av marken som ligger alldeles norr ut och som nu är markerat som grönområde (området som sträcker sig från Sörängsvägen i väster till havet i öster). Rörö är väldigt beroende av turismen under sommaren och då är det viktigt att vi får behålla våra fina stränder. Ang. Rörö 2:47 se kommentar till yttrandet ovan. Föreslagen bebyggelse intill badplatsen i område 5 utgår. SYNPUNKTER AVSEENDE PLANPROGRAM FÖR RÖRÖ, RÖRÖ 1:79 OCH 2:79 Xxx Xxxx har inlämnat ett flertal yttrande med i stort sätt samma innehåll. (1:79), (2:79), (2:79) m.fl.har inlämnat vars ett yttrande som överrenstämer med ovanståendes i hela eller delar av yttrandet. Alla yttranden presenteras därför nedan i samma punkt och ges en gemensam kommentar. Område 5 Vi anser att de ytor som redovisas i nordöstra delarna i område 5 i planförslaget, mellan nuvarande bebyggelse och strandlinjen inte bör bebyggas. Argumenten redovisas i punktform nedan Med utgångspunkt från karta på sid 25 (som visar på olika scenarios av översvämningsrisk) så bör strandskyddet som redovisas på sid 15 beakta åtminstone zon 3 och 4 som då skall förstås som att visa den framtida strandlinjen. Således bör inte strandskyddet endast utgå från dagens strandlinje utan bör beakta den framtida strandlinjen. Särskilt angeläget är detta i området kring den kommunala badplatsen vid Gula Skären samt hela strandskyddet i planområde 5. Strandskyddet bör således inte endast ta hänsyn till dagens situation utan även möjliggöra för människor att uppleva strand och friluftsliv på Rörö i framtiden. Vi föreslår att strandskyddet istället utökas till 100 meter för att säkerställa tillgången till den kommunala badplatsen och för att möjliggöra för parkering och yta för simsko-

Datum 2014-03-31 Diarienummer 0325/12 Sida 23/50 lan. Parkering i nära anslutning till Gula Skären är viktigt inte minst ur perspektivet att vara ett handikappanpassat bad. Då vi nåtts av nyheten att Länsstyrelsen föreslagit en ökning av strandskyddet i detta område så är vår uppmaning till kommunen att följa Länsstyrelsens förslag. Vi upplever även att eventuell bebyggelse kommer alldeles för nära den allmänna badplatsen och skulle försämra de goda förutsättningarna som idag karaktäriserar badplatsen, med avskildhet och fint grönområde i direkt anslutning till badplatsen. Utöver det anser vi att trafik i direkt anslutning en kommunal strand- och badplats där barn springer fritt inte är lämpligt. Vi vill att man undersöker tänkbara konsekvenser av bebyggelse i nära anslutning till den kommunala badplatsen vid Gula Skären. Det är då viktigt att badplatsens användare så som deltagare i simskola (barn, föräldrar och ledare) och badgäster får en chans att ge sina synpunkter på dessa förändringar. Värdet av en fungerande badplats måste i detta sammanhang betraktas som att ha ett stort allmänt intresse och skall då ställas mot eventuellt andra intressen. Det finns goda skäl att anta att badplatsens avskilda läge idag är en viktig del av dess popularitet bland såväl bofasta som sommargäster. Större delen av området runt Gula Skären i område 5 utgörs av berggrund som är kuperad. I planprogrammet sid 26 (4.3) Riktlinjer för planering landskap och natur framgår att Karaktärsskapande bergshöjder och branter ska bevaras och bebyggelsen ska anpassas till befintliga terrängförhållanden genom lämplig byggteknik och placering samt att sprängning och uppfyllnader skall undvikas kombinationen av dessa två mål tycks inte vara förenlig för planområde 5:s nordöstra del. Detta då området i sig är kuperat och utgörs av berggrund På grund av de fem ovanstående punkterna är vår uppfattning att det inte bör ske någon exploatering i det nordöstra området i delområde 5. Vår förhoppning och önskan är att det idag markerade området istället kommer omfattas av strandskydd. Strandskyddet bedöms utefter dagens strandlinje. Det pågår en översyn av strandskyddet och planförslaget kommer att justeras i vissa delar för Rörö. Föreslagen bebyggelse intill badplatsen ska utgå. Område 3 och västra delen av område 7 Vi anser att de ytor som redovisas i område 3 i planförslaget inte under några omständigheter bör bebyggas. Anledningarna är flera. Natur I de södra delarna av området finns två karaktärsskapande höjdpartier som bör bevaras. Rörös charm med karaktärsskapande höjdpartier och ett skyddande berg mot väster skulle försvinna.