Illustratoner: Anders Worm Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014
Kommentar från Håll Sverge Rent 2014-08-15 13:51: Det är fnt att få läsa om hur n har arbetat aktvt med nflytande och delaktghet er verksamhet. N har haft ett varerat och upplevelsenrktat arbete som verkar ha nsprerat er alla verksamheten - bra jobbat! Vad tråkgt att n har beslutat er för att sluta med Grön Flagg. Då får v tacka får vår td tllsammans och önska er lycka tll med hållbarhetsarbetet framtden. N kan skcka ett mejl när n vll att v ska naktvera er. N kanske vll dra ut rapporterna först. I er rapport dokumenterar n kontnuerlgt och laddar upp blder. N beskrver vad n har gjort, hur n har gått tllväga arbetsprocessen och hur barnen fått nflytande. Här fnns utrymme för reflektoner från barn och personal samt en utvärderng av arbetet som n kan använda förskolans övergrpande kvaltetsarbete. När rapporten är godkänd kan n spara den som en pdf-fl, så går det smdgare att mejla eller skrva ut ert arbete och sprda det tll omgvnng och vårdnadshavare. Er kontaktpoltker kan se er godkända rapporter, men nte fotona där. SPARA OFTA genom att klcka på Spara utkast-knappen längst ner på sdan. Det är nte förrän n klckar på Lämna n för gransknng-knappen som rapporten skckas n tll oss som jobbar med Grön Flagg på Håll Sverge Rent. Grön Flagg-råd Lpfö a. Hur ofta har Grön Flagg-rådet träffats? Välj det alternatv som närmast avspeglar hur det har vart för er genom att klcka lstan nedan. För att ta bort ett redan valt alternatv; klcka på krysset längst tll höger. 1-2 gånger/termn Eventuella kommentarer eller övrgt att tllägga: b. Har n haft Grön Flagg-råd/samlngar med barnen? Svara ja eller nej genom att klcka och välja lstan nedan. Ja Om ja, hur har n lagt upp och arbetat Grön Flagg-rådet/samlngarna med barnen och hur har det upplevts? Dessa samlngar kallas för lllmöten och vår verksamhet bygger på dessa möten. Alla barn deltar lllmöten fast bland med olka nnehåll. På lllmötena ges möjlghet att reflektera tllsammans om det som ntresserar barnen. Barnen kommuncerar med varandra och pedagogen. V lär av varandra. Utvecklngsområde 1 Lpfö Här ser n det tema eller de teman n valde att arbeta med samt eventuella ttlar n valt på era utvecklngsområden. När n beskrev utvecklngsområdena handlngsplanen var det en start och en rktlnje. Sedan har arbetet haft möjlghet att utvecklas beroende på barnens och personalens ntressen och déer. Beskrv den utvecklng och den process n gått genom och hur n har möjlggjort för alla att vara delaktga och ha nflytande respektve utvecklngsområde. Tema Ttel Lvsstl & hälsa "Känslor" a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V började med att måla självporträtt på olka sätt för att väcka tankar om hur vårt anskte kan se ut. V tttade på blder med männskor som vsar olka känslor och reflekterat krng detta.barnen försökte se arga, glada, ledsna, rädda ut och v fotograferade och funderade tllsammans på hur man kan se ut när olka känslor fnns kroppen. V har haft Lllmöten krng frågorna: Vad gör dg glad? Ledsen? Arg? Rädd? Barnen har gett kompetenta svar som gjort oss förundrade. De har kommt med egna tankar och ndvduella svar. Exempel: Vad gör dg glad? Stta på gräsmattan och rta. Julafton, få presenter. Ja klappar mna katter. Se vackra blommor. Jag blr glad när jag ser den glada kllen (på blden). Se rolga gubbar. Flyga drake. Köra motorcross. Köra moppe och moped. Åka pulka. Leka med kompsar. Gunga. Traktor Hur ser man ut när man är arg? V tttade på blder och funderade krng detta. -Det syns på munnen, ögonen och hela kroppen. Vad blr du arg på? När någon säger dumma saker. När någon slår mg och tar något. När någon tar mn cykel. Om mn jacka krånglar blr jag rasande. Ja blr arg på alla hemma och lägger mg på soffan. Skäll det hörs på rösten. Hur känns det kroppen? Jätteargt. Lte prrgt. Kroppen blr lksom också mycket arg. Tttat på flm från UR som väcker tankar om olka känslor. Reflekterat krng frågor som: Vad kan man göra om någon är ledsen, arg, rädd... Barnen har dramatserat hur deras kroppar kan se ut när de känner olka känslor. V har
funderat krng frågan om musk kan spegla känslor. V lyssnade på olka sorters musk och barnen uppfattade känslor musken. Olka barn tyckte olka om musken. Barnen har gjort egna teaterföreställnngar med fokus på känslor. Det blev teatrar utfrån barnens perspektv, en del baserade på en redan känd saga och en del som var helt påhttade av barnen. V upplevde att barnen detta arbete fck lättare att sätta ord på sna känslor och såg även betydelsen av att v vuxna använde ord för känslor stuatoner när något nträffade som väckte starka känslor. Tex Nu är... arg! Vad kan v göra för att hjälpa hen? Barnen fck verktyg för att hantera känslor. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? V arbetar lllmöten där alla valt att delta. På avdelnngarna har barnen fått frågan om hur det känns de olka mljöerna på förskolan. Utfrån barnens tankar har v sedan arbetat vdare och gjort förändrngar. Ett exempel var att barnen på den större avdelnngen nte alltd tyckte att det luktade gott och såg fnt ut på toaletterna. Barnen gjorde utfrån detta egna tavlor som v smyckade toaletterna med och v köpte n luktpåsar. V samtalade också om hur man gör på toaletten för att det ska kännas bra för alla. Denna nventerng av mljön har v gjort varje år och är en del av vår lkabehandlngsplan. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp. d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. www.pepparroten.wordpress.com OBS... Utvecklngsområde 2 Tema Ttel Lvsstl & hälsa "Rörelse"
a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? V har regelbundet använt oss av Mnrörs, balansbanor och dansbanor på förskolan. Reflekton krng frågor som: Hur känns det när du rör på kroppen? V har genomfört kompsloppet tllsammans varje vår på förskolans dag. Barnen har deltagt förberedelser och hållt uppvärmnng nför loppet.de har upplevt loppet som vktgt och rolgt. V har även funderat krng rörelse som fyskalskt fenomen. Barnen har vart ntresserade av vatten och vattnets rörelse. Barnen har tllverkat sprattelgubbar som de sedan berättat om. Vad gör mn sprattelgubbe glad? Vad mår hen bra av? Hur kommer det sg att hen kan röra sg? De flesta barnen förstod sambandet mellan snöret och rörelsen. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? V har ntroducerat en ny vattenbana där barnen ges möjlghet att fundera över vattnets rörelse. V ser mycket teknskt utforskande vattenleken, barnen öser och häller, undersöker hur mycket vatten som ryms olka mått. De bygger olka konstruktoner där de ser hur vattnet tar sg fram på olka sätt. Alla barn gruppen har haft möjlghet att arbeta med rörelse på ett sätt som ntresserat dem. Genom att erbjuda olka "språk" och en varatonsrk mljö gör v alla delaktga utfrån ndvduella ntressen och förutsättnngar. I danslekar som t.ex. Törnrosa tränas och utvecklas bland annat den socala kompetensen, samspel, samarbete, gemenskap och delaktghet. I leken fnns en tydlg struktur som måpste följas, man måste vsa hänsyn, vänta på sn tur, samarbeta, stå centrum mm. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.
d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. pepparroten.wordpress.com Utvecklngsområde 3 Tema Ttel "Mat" Lvsstl & hälsa a. Vad har n gjort nom detta utvecklngsområde? Hur har processen och arbetsgången sett ut? Detta utvecklngsområde är det som barnen vsat störst ntresse för. Genom att odla potats, grönsaker och blommor pallkragar på förskolan väcktes såväl barnens som föräldrarnas engagemang. Föräldrar och barn tog med ett flertal olka grönsaker, rotfrukter och frukter tll förskolan. Barnen smakade, luktade och jämförde dem med varandra. Användnngsområde? Namn? Färg? Form?Är det nyttgt och bra för kroppen? Från barnen kom frågan sedan om mjölk och vad man kan få utav mjölken? Utfrån detta provade barnen att göra smör, glass och färskost. En spännande reflekton blev det när samtal om socker och salt och dess nyttghet för kroppen dskuterades. V tllverkade äpplemos med och utan socker för att jämföra. Barnen vsste att för mycket socker och salt nte va så bra för kroppen. V sökte och fann nformaton krng hur kroppen fungerar på bblotek samt flmer från Gr/Ur. V har smakat på "olka färger" som te.x gul ctron och äpple. V har också gjort färgen och smaken vackert hängande. b. Hur har alla barn och all personal gjorts delaktga detta arbete och haft nflytande processen? Alla barn och pedagoger har deltakttg lllmötena v har krng "mat". Mötena dokumenterades vår pedagogska dokumentaton och utfrån denna har arbetet letts vdare med nya nfallsvnklar som utgår från barnens ntressen. Ett lllmöte har kunnat bestå av samtal med bldstöd lkväl som sång, musk, dans eller en gestaltande uppgft av skapande karaktär. I Lllmöten har alla barn deltakgt oavsett ålder och utvecklngsnvå på det talade språket. Genom vår pedagogska dokumentaton ges v möjlghet att tolka vad barnen kommuncerar och upplever som spännande och rolgt. På vår "Fxarkväll" har föräldrar fått möjlghet att hjälpa tll med ordnngställande av pallkragar för odlng. c. Infoga 1-4 blder som llustrerar vad n har gjort. Spara en bld taget genom att klcka på Spara utkast-knappen efter varje tllagd bld. En stor och tung bld tar lång td att spara/ladda upp.
d. Ange en länk tll en webbplats där n vsar upp ert Grön Flagg-arbete. Detta är valfrtt. www.pepparroten.wordpress.com Läroplanen (Lpfö98) Genom att koppla ert Grön Flagg-arbete tll läroplanen tydlggörs hur arbetet bdrar tll barnens utvecklng, lärande och nflytande. Målen, som n ser cterade här, anger nrktnngen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvaltetsutvecklngen. De ctat n valde handlngsplanen är förfyllda redan, men det är möjlgt att lägga tll fler (eller ta bort befntlga). a. Normer och värden, kap 2.1 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? öppenhet, respekt, soldartet och ansvar, förmåga att ta hänsyn tll och leva sg n andra männskors stuaton samt vlja att hjälpa andra, respekt för allt levande och omsorg om sn närmljö. b. Utvecklng och lärande, kap 2.2 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att fungera ensklt och grupp, att hantera konflkter och förstå rättgheter och skyldgheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sn motork, koordnatonsförmåga och kroppsuppfattnng samt förståelse för vkten av att värna om sn hälsa och stt välbefnnande, utvecklar sn förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattnngar och försöker förstå andras perspektv, utvecklar sn skapande förmåga och sn förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter många uttrycksformer som lek, bld, rörelse, sång och musk, dans och drama, c. Barns nflytande, kap 2.3 Vlket/vlka mål läroplanen har ert Grön Flagg-arbete nkluderat? utvecklar sn förmåga att uttrycka sna tankar och åskter och därmed få möjlghet att påverka sn stuaton, utvecklar sn förmåga att ta ansvar för sna egna handlngar och för förskolans mljö, och d. Övrga mål, rktlnjer och skrvelser Vlket/vlka övrga mål, rktlnjer och/eller skrvelser har Grön Flagg-arbetet nkluderat? Pepparrotens förskola har en lkabehandlngsplan samt en arbetsplan, dessa två planer har en central roll vårt arbete och presenteras för föräldrarna.
Synlggörande och omvärlden Lpfö En av grundtankarna med Grön Flagg är att synlggöra och sprda arbetet samt ha ett utbyte med omgvande samhälle. Att vända er ut mot samhället och vsa upp ert arbete kan nsprera er själva, föräldrar och omgvnng och ge rngar på vattnet. Vlka av följande aktvteter har n genomfört för att synlggöra ert Grön Flagg-arbete? De val n gjorde handlngsplanen fnns förtryckta men går att ändra. Informaton på förskolans webbplats Nyhetsbrev tll föräldrar Informaton på föräldramöten Samarbete med kommunen (t.ex. bblotek) Andra aktvteter/övrgt att tllägga: Uppföljnng, utvärderng och utvecklng För att ert Grön Flagg-arbete ska utvecklas kontnuerlgt följer n upp, analyserar och utvärderar ert arbete utfrån ett tydlgt barnperspektv. Samtala och reflektera bland barn och personal krng hur n har upplevt arbetet. Dskutera personalgruppen hur n kan använda er av tdgare erfarenheter och gärna ltteratur och forsknng för att analysera det n upplevt. Era reflektoner och analyser kan användas för att utveckla era arbetsprocesser och förbättra förutsättnngarna för barnen att lära, utvecklas och ha rolgt förskolan. Detta arbete kan användas förskolans kvaltetsarbete och hjälper er att dentfera nya utvecklngsområden nom Grön Flagg. a. Uppföljnng Reflektoner från barnen, hur har de upplevt arbetet? Grön flagg arbetet har ngått vårt projekt och v ser att barnen har vsat ntresse och haft rolgt. V ntervjuar barnen regelbundet men fnner ngen td tll att redovsa det här. I vår blogg kan man läsa om hur v arbetar. Reflektoner från personal och eventuellt vårdnadshavare, hur har n upplevt arbetet? V upplever att föräldrarna vart mycket engagerande framför allt vårt tema krng maten. b. Utvärderng Hur tolkar eller analyserar n era reflektoner? Kan n koppla era reflektoner tll egna erfarenheter och gärna även tll utbldnng, forsknng eller ltteratur? Vårt arbete med lll- mötet bygger på att v tror att man lär av och tllsammans med andra. För att lärande ska ske krävs att man får vara aktv och att flera snnen får vara med. De teorer som stöder detta är Gardner, Vygotsky samt Gunlla Dahlberg teor från återskapande tll medskapande. c. Utvecklng Hur kommer n att gå vdare med era nya erfarenheter utfrån uppföljnngen och utvärderngen? V väljer nu att avsluta och nte längre delta grön flagg för att v fnner ngen td tll handlngsplaner och redovsnng.