Fysisk aktivitet, upplevd stress och psykosocial arbetsmiljö bland sjuksköterskor en enkätstudie Physical activity, perceived stress and work environment among nurses- a survey study Therése Larsson Ingela Stigenberg Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Omvårdnadsvetenskap, Avancerad nivå Examensarbete Magister, 15 hp Vårterminen 2013
SAMMANFATTNING Syftet med studien är att beskriva förekomsten av stress och fysisk aktivitet i kombination med psykosociala faktorer i arbetet. Rapporter från sjuksköterskor från hela Sverige skildrar att arbetsmiljön är dålig och att stress blivit allt vanligare för att hinna med sina arbetsuppgifter. Målet för studien är att beskriva förekomsten av stress och fysisk aktivitet tillsammans med psykosocialarbetsmiljö. Metoden för att samla in data var enkäter med 38 frågor kring organisation, ledarskap, arbetsmiljö, stress och fysisk aktivitet. 210 sjuksköterskor på två sjukhus i Mellansverige tillfrågades. Studien är en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Resultatet har visat att av de som svarade upplevde många sjuksköterskor stress. Psykosociala faktorer i arbetsmiljön visar en hög andel av sjuksköterskorna att de upplever mycket liten, aldrig eller ganska liten kontroll i arbetslivet och att arbetskraven är höga. Slutsatsen för denna studie är att inga starka indikationer finns för att fysisk aktivitet kan förebygga stress, fler studier behövs för att påvisa om samband mellan fysisk aktivitet och stress finns för sjuksköterskor. Nyckel ord: Fysisk aktivitet, Förebyggande, Ledarskap, Psykosociala faktorer, Upplevd stress. 1
ABSTRACT The study aims to describe the prevalence of stress and physical activity in combination with psychosocial factors at work. Reports from former nurses from all over Sweden reports that the workload has increased and that stress now is more or less a common factor for the daily work. The goal of the study is to describe the prevalence of stress, physical activity and work environment. The methods of collecting data were via a questionnaire with 38 questions covering the areas about organization, leadership, work environment, stress and physical activity. The questionnaires were distributed to 210 nurses at two hospitals in the middle of Sweden. The results of the study were a cross-sectional study with a quantitative approach. The results showed that respondents experienced many nurses stress. Psychosocial factors show a high percentage of nurses that they experience very little, never or very little control at work and that work demands are high. The conclusion showed no strong evidence that physical activity may prevent stress. The conclusion of this study is that there are no strong indications are that physical activity may prevent stress. More studies are needed to draw firm conclusions about physical activity and stress among nurses. Keywords: Management, Perceived stress, Physical activity, Prevention, Psychosocial factors. 2
Innehållsförteckning INLEDNING... 5 BAKGRUND... 6 Hälsa i arbetslivet... 6 Arbetsmiljölagstiftning... 6 Utvecklingen i arbetslivet för sjuksköterskor... 6 Stress... 7 Stress på arbetet... 7 Psykisk belastning och stress... 8 Fysisk aktivitet för att motverka stress... 8 Hälsofrämjande arbete - fysisk aktivet på arbetstid... 8 Psykosociala faktorer... 9 Teoretisk referensram... 9 PROBLEMFORMULERING... 10 SYFTE... 10 METOD... 10 Ansats... 10 Urval... 10 Beskrivning av studiegrupp... 11 Mätinstrument... 11 Datainsamling... 11 Databearbetning och analys... 11 ETISKA ÖVERVÄGANDEN... 12 RESULTAT... 13 Bakgrundsvariabler... 13 Upplevd stress... 13 Fysisk aktivitet... 13 Upplevelsen av stress och fysisk aktivitet... 13 Psykosociala faktorer... 14 Upplevelse av psykosocial arbetsmiljö och stress... 15 DISKUSSION... 16 Metoddiskussion... 16 Metodologiska överväganden... 16 RESULTATDISKUSSION... 18 3
Upplevd stress... 18 Upplevelsen av stress och fysisk aktivitet... 18 Psykosociala faktorer... 18 Företagssköterskans ansvar... 20 Klinisk nytta... 20 Fortsatt forskning... 21 Slutsats... 21 REFERENSLISTA... 22 Bilaga 1 QPS Nordic 34+ enkät... 25 Bilaga 2... 27 Bilaga 3... 28 Bilaga 4... 29 Bilaga 5... 30 Bilaga 6... 31 4
INLEDNING Sedan i mitten av 90-talet har möjligheterna för anställda att påverka sina egna arbetsförhållanden, särskilt inom landsting och kommuner, minskat. Andelen fast anställda har minskat och andelen temporärt anställda har ökat, arbetstiderna har ändrats till skiftgång med rotation och upplevda psykiska krav har ökat (Theorell, 2012). Landstingen i Sverige har i genomsnitt minskat sin personal med 20 %. Mer effektiva metoder, globalisering och ökad konkurrens (indirekt) har varit en orsak till nedskärningarna. Samtidigt har omhändertagandet blivit mer komplext, kraven från allmänheten har ökat och nedskärningarna har i många fall varit mer än rimliga. Detta har lett till otrygghet och hård press bland hälso- och sjukvårdspersonal (Theorell, 2012). Vårdens arbetsmiljö utsätter medarbetare för speciella krav. De kraven som arbetstagare inom hälso- och sjukvård ställs inför är ständigt andra människors lidande och att man tvingas ta ställning till hur de ska kunna hjälpa sina patienter/klienter. I svenska undersökningar som gjorts beskrivs vad som skiljer arbetsmiljön i vård och omsorg från andra arbeten, så har man funnit att medarbetare i vården generellt angett mycket övertid och höga psykiska krav (Edling, 2010). En finsk studie visar att anställda som har ökad arbetsrelaterad stress har också en större risk att hamna i en otillräcklig fysisk aktivitet. Studien visade även att interventioner för att stötta de anställda i fysisk aktivitet skulle kunna förebygga några av faktorerna för arbetsrelaterad stress (Kouvonen et al., 2013). Som en del av vår specialistutbildning och egna erfarenheter att jobba inom Landstinget har författarna till denna studie intresserat sig för psykosocialarbetsmiljö och stress i kombination med fysisk aktivitet. Intresset gjorde att författarna av denna studie ville undersöka dessa tre komponenter på två sjukhus. 5
BAKGRUND Hälsa i arbetslivet Regeringen skriver i Folkhälsomål nr 4 hälsa i arbetslivet att hälsa och välbefinnande är viktig både för den enskilde och för verksamheterna. Detta för att verksamheterna skall kunna utvecklas och skapa tillväxt och konkurrens. Balansen mellan arbetsliv och privatliv är viktiga för hälsan. Det skall även finnas plats för dem som har begränsningar pga. sjukdom eller skada i arbetslivet. Detta för att fler ska kunna arbeta fram till pensionen, då de som är i yrkesverksam ålder är på väg att minska (Regeringen, 2008). Arbetsmiljölagstiftning Arbetsgivaren har i Arbetsmiljölagen (Arbetsmiljöverket, 2010) regler och skyldigheter som skall följas för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns väl beskrivna regler för skyddsombud och dennes verksamhet. Arbetsmiljölagen kapitel 2 1 säger att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysisk och psykiskt avseende. teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Det vill säga att arbetsförhållandena på arbetsplatsen skall anpassas efter medarbetarna så att de inte får psykisk arbetsrelaterad ohälsa t.ex. stress. Vidare står det i arbetsmiljölagen att Det är arbetsgivaren som är ansvarig för att arbetsmiljön är bra. Det gäller såväl den tekniska utrustningen som planeringen av arbetet (Arbetsmiljölagen 3 kap. 2, 2a, 3 ). Arbetsmiljölagen (Arbetsmiljöverket, 2010) tar även upp att medarbetarna har ett ansvar att anmäla eventuella brister som finns eller uppstår t.ex. stress och även en skyldighet att förhindra dem. Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS) 1980:14, Arbetsskyddsstyrelsens allmänna råd beträffande psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön är till för att ge anvisningar om hur man ska agera i vissa hänseenden kring psykiska och sociala aspekter. Den beskriver vidare hur olika faktorer spelar in på människans upplevelse av arbetsmiljön. Syftet i föreskriften blir att lyfta fram de olika komponenterna för att underlätta planering och arbetsmiljöarbete. Detta gör det lättare att komponenterna beaktas och värderas rätt. För att kunna minska riskerna för psykiska och sociala aspekter ska följande punkter tas i beaktande: 1. Arbetsorganisation 2. Personlig och yrkesmässig utveckling 3. Sociala kontakter 4. Skyddsmedvetande 5. Fysikaliska och kemiska faktorer 6. Automatisering 7. Arbetstidernas förläggning (AFS, 1980:14). Utvecklingen i arbetslivet för sjuksköterskor Bland hälso- och sjukvårdspersonal är det ungefär lika hög andel kvinnor 88 % respektive män 82 % som upplever höga krav i arbetet, mest påfallande är den höga arbetsbördan och övertidsarbetet (Statistiska Centralbyrån, 2001). 6
Den psykiska belastningen rör dels själva arbetet med patienten men också till stor del från omfattande organisatoriska förändringar och nya IT relaterade styrsystem. I början av millennieskiftet ökade sjukfrånvaro och längden på sjukfrånvaron mest inom vården (Toomingas, Mathiassen & Tornqvist, 2011). Stress Kroppens stressystem har utvecklats under helt andra förhållanden än de som råder i dagens samhälle och är främst anpassat till att möta plötsliga fysiska hot. Idag utsätts vi för en mer långvarig stress. Den farliga stressen är att den ger uttryck för och uppstår genom otillfredsställelse med tillvaron på arbetsplatsen familjelivet eller med livssituationen för övrigt (Persson & Stagmo, 2008). Vid stress aktiveras våra biologiska stresshanteringssystem. När stressymptomen är aktiverade under längre tid uppstår en obalans mellan kroppens nedbrytande och uppbyggande funktioner som med tiden kan leda till både akuta och kroniska sjukdomar (Tangen & Conrad, 2009). Beträffande arbetssituationen är det visat att en koppling mellan stort ansvar och höga krav med små eller inga möjligheter kan påverka arbetets karaktär och leda till negativ stress med konsekvenser i nivå med andra tunga riskfaktorer för utveckling av hjärt- och kärlsjukdomar. Negativ stress är något som ökar i dagens arbetsliv och kraven ökar inom alla områden, men främst inom vårdsektorn och industrin (Statistiska Centralbyrån, 2001, Kecklund, Ingre & Åkerstedt, 2010). Effekter av stress är främst högt blodtryck, höga blodfetter, rökning, bukfetma och diabetes (Persson & Stagmo, 2008, Kecklund, Ingre & Åkerstedt, 2010, Haines, Marchand, Rousseau & Demers, 2008). Långvarig stress kan ge upphov till många olika besvär exempelvis kronisk trötthet, nedstämdhet, sömnproblem och diffusa muskelsmärtor, symptomen kan leda till depression, posttraumatiskt stress och utmattningssyndrom. Stressorer är inte alltid patogena utan kan också vara hälsofrämjande till följd av en aktiv anpassning (Lennquist, 2006). Det är alltså inte enbart tidspress eller tempo som avses med stressorer (Toomingas, Mathiassen & Tornqvist, 2008). Stressorer är de situationer eller förhållanden som bidrar till stress fysiologiska, sociala, psykologiska, emotionella och kognitiva. Positiv stress är att uppleva och hantera stressorer som är utmanande istället för hotfulla och det kan leda till att människor löser situationen på ett adekvat sätt och utvecklar nya färdigheter såsom ökad självmedvetenhet (Lennquist, 2006, Tangen & Conrad, 2009). Stress på arbetet Vanliga stressorer i arbetslivet är för höga krav, otydlighet gällande arbetsledning och arbetsuppgifter, hög arbetsbelastning, osäker arbetssituation på grund av bland annat nedskärningar, oregelbundna arbetstider och brist i återhämtning i form av ledighet, sömn och vila. Arbetsstress är ofta förekommande i samband med organisationsförändringar (Tangen & Conrad, 2009). En ny trend som ses både inom industrin och servicesektorn är neotayloristiska produktionssystem som t.ex. LEAN med ett hårt fokus på tidsförluster, något som kan leda till mindre tid för återhämtning och variation genom att spontana avbrott har försvunnit (Toomingas, Mathiassen & Tornqvist, 2008). 7
I en norsk studie av Testad, Mikkelsen, Ballard, & Aarsland (2010) skriver de att psykosociala faktorer är betydande för stress hos vårdpersonal. Stress nivåerna var dock låga och detta kunde troligtvis förklaras av att vårdpersonalen jobbade 27 timmar i veckan i genomsnitt i jämförelse med 35,5 timmar i veckan som är normalt för vårdpersonal i Norge. Studien kunde ändå visa på att sambanden mellan organisatoriska och psykosociala faktorer hos vårdpersonal kunde bidra till stress hos en del av vårdpersonalen. Psykisk belastning och stress Psykisk belastning kan orsaka muskelspänningar. Bidragande till psykisk belastning är stark tidspress, för höga krav på sig själv, höga krav från andra eller en stor koncentration vid hantering av ömtåliga bördor. Andra negativa faktorer beskrivs som bristande handlingsutrymme och bristfälligt socialt stöd (AFS 1998:1). I Arbetsorsakade besvär 2010 (Arbetsmiljöstatistik Rapport, 2012:4) syns det tydligt att kvinnor som angett stress som arbetsrelaterad ohälsa 2010, stadigt har minskat sedan 2003 från 13 % till 11 %. Rapporten säger däremot fortfarande att Stress och psykiska påfrestningar är den vanligaste orsaken till arbetsrelaterade besvär bland kvinnor och den näst vanligaste bland männen. Totalt sett är andelen med stressrelaterade besvär bland kvinnor 11 procent och bland män 6 procent. trots att siffrorna har sjunkit något (Arbetsmiljöstatistik Rapport, 2012:4, s. 19). Fysisk aktivitet för att motverka stress För att främja hälsa och minska stress är fysisk aktivitet ett bra sätt (Angelöw, 2002). Fysisk träning definieras som en form av upprepad fysisk aktivitet som förbättrar eller bevarar uthållighet, styrka, rörlighet och/eller koordination. Träningen måste ha tillräcklig intensitet, frekvens, varaktighet och tid för återhämtning, för att den ska vara effektiv (Toomingas, Mathiassen & Tornqvist, 2008). Ett långsiktigt mål kan vara ett hälso- eller friskvårdsprogram som främjar samarbete, trivsel och ork i vardagen. När processen kommit igång och upplevelsen av nytta spridit sig till andra enheter har man en god grund att bygga långsiktigt på (Hansson, 2004). Hälsofrämjande arbete - fysisk aktivet på arbetstid I Hansson (2004) framkommer att det finns stora skillnader gällande friskvårdssatsningar. På vissa arbetsplatser satsar man på ambitiösa program med möjlighet till träning på arbetstid. Många arbetsgivare menar att arbetstagaren har ett egenansvar gällande sin hälsa. Fysisk aktivitet på arbetstid är ett förebyggande och främjande av arbetet som inte i förväg kan garantera en viss avkastning per satsad krona, men det finns många exempel där friskvårdssatsningar bidragit till både ökad produktivitet samt minskad sjukfrånvaro. Det långsiktiga syftet med ett förebyggande och hälsofrämjande arbete kan vara att skapa en hälsofrämjande arbetsplats i en organisation som är villig att bidra till personalens arbetsglädje och hälsa. 8
Psykosociala faktorer I arbetsmiljön idag diskuteras psykosociala faktorer och deras betydelse för välbefinnande, sjukfrånvaro och sjukdom. Arbetstagarens möjligheter att påverka sin egen arbetssituation är av betydelse för att minska arbetsstress och risk för att insjukna i olika sjukdomar t.ex. hjärtsjukdom. Med Karasek och Thorells enkätundersökningar har det framkommit att psykosociala faktorer har ett samband med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom (Edling, Nordberg, Albin & Nordberg, 2010). Under de senaste åren har försök gjorts för att få fram i vilken utsträckning och på vilket sätt psykosociala arbetsmiljöfaktorer kan påverka kroppslig hälsa samt att det har arbetats fram ett antal teoretiska modeller. Modellerna har konstruerats för att ha relevans för sjuklighet, bland annat fysisk sådan inom vård och omsorg. Den modellen (person-environment) som används på det psykosociala området kan förklara sambandet mellan individ och arbetsförhållanden. I den modellen används begrepp som rollosäkerhet dvs. osäkerheten om vilken roll som arbetstagaren förväntas spela i sitt arbete. Arbetsmiljöundersökningar har visat att andelen arbetande som rapporterar liten egenkontroll ökat under slutet av 1990-talet bland anställda i landsting och kommuner. Den högsta andelen med liten egenkontroll i slutet av 1990-talet var bland landstingsanställda kvinnor. I den gruppen visade det sig att 70 % hade liten egenkontroll enligt den definition som användes och baserades på ett antal konkreta frågor om möjlighet att påverka centrala funktioner i arbetet (Edling et al., 2010). I AFS (1980:14) framkommer det att antalet män och kvinnor som känner olust att gå till arbetet har ökat inom alla sektorer, men inom kommun och landsting finns ingen signifikant förändring då andelen med olust redan är relativt hög sedan tidigare. Sjuksköterskor och läkare är de som har de högsta andelarna att vara utsatta för höga krav i arbetet. Mer än åtta av tio kvinnor i dessa yrken har en sådan arbetssituation, manliga sjuksköterskor upplever inte lika höga krav jämfört med kvinnorna. Teoretisk referensram Krav-kontroll-stöd modellen som utvecklats av Karasek och Theorell som visar att höga arbetskrav i kombination med låg kontroll i arbetslivet har en negativ effekt på medarbetares psykiska och fysiska hälsa, arbetsprestation och tillfredsställelse (Karasek & Theorell, 1990). Med psykosociala faktorer menas interaktionen/samspelet mellan psykiska och sociala faktorer. De kan delas in i tre nivåer, omgivningsnivå, individnivå och reaktioner. Vid genomgång av en period med psykosocial påfrestning förändras erfarenheten. Möjligheten att hantera olika påfrestningar skiljer sig för varje individ, det benämns oftast med namnet Coping, d.v.s. tillvägagångssättet att bemästra problem. Coping inom psykosocial miljö benämns lokus of control eller kontroll-lokus. Om personen anser sig kunna göra något åt problemet själv talar man om intern kontroll-lokus och om det ligger utanför individen talas det om extern kontroll-lokus (Theorell, 2012). 9
PROBLEMFORMULERING Stressen ökar i arbetslivet och i samhället. Rapporter och insändare från sjuksköterskor till media visar på att de anställda är missnöjda med sin arbetsplats. Det skrivs om arbetsmiljön som arbetsbördan och bristen på sjuksköterskor. Missnöjda sjuksköterskor byter jobb vilket leder till omsättning av sjuksköterskor och landstingen har svårare att anställa nya sjuksköterskor som medför ekonomiska förluster. Genom att lyssna på sjuksköterskorna för att skapa en hållbar utveckling och därmed behålla sjuksköterskorna och upprätthålla en god arbetsmiljö. Sjuksköterskorna har värdefull kompetens om hur verksamheten bör och kan utvecklas till fördel för samhällets invånare. Utvecklingen av sjuksköterskorna är även det en viktig aspekt för att behålla arbetskraften. En hälsofrämjande arbetsplats där sjuksköterskorna stannar kvar, stressnivåerna minskar, medarbetare mår bättre och patienterna får den vård de har rätt till krävs kompetens och nytänkande (Hansson, 2004, Tangen & Conrad, 2009). Det hälsofrämjande arbetet skulle underlätta för både arbetsgivaren och arbetstagaren om företagssköterskor och hela företagshälsovården blev inkopplade i ett tidigare skede inom hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande åtgärder (FHV-delegationen, 2011). Kan fysisk aktivitet hjälpa en medarbetare att klara av stress mer aktivt? De psykosociala faktorerna som påverkar arbetsmiljön är kontroll i arbetslivet, arbetskrav, social interaktion, rolltydlighet, organisation och ledarskap. För att beskriva förekomsten av psykosociala faktorer, upplevd stress och fysisk aktivitet har följande syfte och frågeställningar formulerats. SYFTE Syftet med studien är att beskriva förekomsten av stress, psykosociala arbetsmiljöfaktorer faktorer samt graden av fysisk aktivitet i en grupp sjuksköterskor på två sjukhus i Mellansverige. METOD Ansats Studien var en tvärsnittsstudie med enkäter och kvantitativ forskningsdesign (Polit & Beck, 2010). Urval Undersökningsgrupperna bestod av 10 avdelningar fördelat på två sjukhus i Mellansverige. Sammanlagt 210 sjuksköterskor erbjöds deltagande i studien. Urvalet var ett bekvämlighetsurval av deltagarna. I studien inkluderas sjuksköterskor som arbetade på avdelningen. Inklusionskriteriet var legitimerade sjuksköterskor som hade en tillsvidare eller visstidstjänst. 10
Beskrivning av studiegrupp Studiegruppen bestod av 210 tillfrågade sjuksköterskor. Av de 210 enkäterna besvarades 101 enkäter. Av de 101 enkäterna som kom in var det 3 stycken som inte skrivit på samtyckesformuläret, varav dessa exkluderades. De 98 sjuksköterskor som svarade inkluderades i studien (n=98). Svarsfrekvensen var 47 % efter påminnelser och förlängt svarsdatum. Mätinstrument Enkäten QPS Nordic 34+ användes i sin helhet (bilaga 1) med en tilläggsfråga kring fysisk aktivitet. QPS Nordic 34+ är känd i Sverige och har använts i många studier. Frågan om fysisk aktivitet kommer från Livsmedelsverkets Rapport 21 (2004) samt att den använts av Statistiska Centralbyrån för mått av den fysiska aktiviteten hos befolkningen. Datainsamling Enkäterna lämnades ut till deltagarna våren 2013 med svarskuvert med en kod på kuverten. Enkäterna delades ut i samband med enskilda samtal med verksamhetscheferna/klinikcheferna där även tillstånd samlades in (bilaga 6). Först hade deltagarna 4 veckor på sig att besvara enkäten, men efter förlängd svarstid blev den totala svarstiden 8 veckor. Enkäten besvarades på cirka 25 minuter inklusive ingick påskrift av samtyckesformulär (bilaga 2) och läsa informationsbrev (bilaga 3). För att få ett så stort deltagande som möjligt, gick studiens författare ut till avdelningarna cirka en, två och tre veckor efter utlämnandet av enkäterna för att svara på frågor och påminna om studien samt påminnelse (bilaga 4 och 5). Allt deltagande i studien var frivilligt. Svaren lämnades in i slutet kuvert som skickades via sjukhusets internpost och behandlades anonymt, dessa enkäter bevaras, skyddas och låstes in och var endast tillgänglig för författarna och på det sättet undvek hot mot den enskildes integritet. Databearbetning och analys Data som samlades in användes för att beskriva fysisk aktivitet, psykiska och sociala faktorer samt upplevelsen av stress vid ett och samma tillfälle. Data och tilläggsfrågor som samlades in var på ordinalskalenivå (Polit & Beck, 2011). All data som samlades in kodades och registrerades med statistikprogram IBM SPSS Statistics version 21 (SPSS Base System User s Guide, 2011). Sammanslagningar av frågor har skett enligt QPS Nordic användarmanual i olika områden, dessa frågor följer (Arbetslivsinstitutet, 2000). Frågorna 1-6 i enkäten har slagits ihop under rubriken arbetskrav för att lättare kunna se om svaren varit avvikande totalt för arbetskraven. Frågorna 10-13 har sammanförts under rubriken kontroll i arbetslivet för att kunna se hur sjuksköterskorna upplevde kontrollen. Frågorna 18 och 19 har sammanförts för att kunna se den sociala interaktionen i arbetsgruppen. Under rubriken ledarskap är frågorna 20-21 sammanställda och inom organisationen finns frågorna 26 och 27. För att ytterligare kunna undersöka arbetskrav och kontroll i arbetslivet har fråga 1-6 och 10-13 sammanslagits till 3 svarsalternativ där mycket sällan, aldrig och ganska sällan sammanslagits och ganska ofta och mycket ofta, alltid sammanslagits. 11
Detta enligt QPS Nordic användarmanual, där de föreslår att skalorna kan delas in i 3 istället för 5 när den procentuella fördelningen beräknas (Arbetslivsinstitutet, 2000). ETISKA ÖVERVÄGANDEN Skriftlig förfrågan gjordes till verksamhetscheferna på de respektive klinikerna om medgivande att få genomföra studien (bilaga 3). SFS 2003:460 är en lag om att etiskt pröva forskning hos människor. Syftet med lagen är att skydda den enskilda individen samt bevara människans integritet. Enligt CODEX (Vetenskapsrådet, 2004) hade forskaren själv ansvar att forskningen var av god kvalitet och var moraliskt acceptabel, efter att ha granskat etiska regler i ICN:s etiska kod för sjuksköterskor, yrkesetiskt kodex och bl.a. regler och riktlinjer från regeringen, Riksdagen (SFS 2003:460) och vetenskapsrådet hade forskarna gjort sitt yttersta för att forskningen skulle bli så etisk och riktig som möjligt. Författarna till denna studie informerade deltagarna om studien via informationsbrev (bilaga 3) som skickades med enkäten och samtyckesformulär (bilaga 2). 12
RESULTAT Bakgrundsvariabler Av de 98 som svarade på enkäten var 7 män och resterande var kvinnor. 86 av de som svarade hade fast anställning och 12 hade visstidsanställning. Det var 5 som angav att de även hade annan arbetsgivare och 92 som inte hade det och 1 av de tillfrågade hade inte svarat på frågan. Av de 98 som svarade var det 74 som besvarat att de inte hade en arbetsledande ställning, 23 som svarade att de hade arbetsledande ställning och 1 som inte svarade. Upplevd stress Enligt undersökningen var det 42 % av de tillfrågade som hade känt sig stressade den sista tiden ganska ofta eller mycket ofta, alltid. 24 % svarade ibland. Fysisk aktivitet Gällande fysisk aktivitet var det 49 % som svarade att de utförde måttlig och regelbunden alternativt regelbunden aktivitet på fritiden jämfört med 50 % som svarade att de hade en stillasittande eller måttlig motion på fritiden. Upplevelsen av stress och fysisk aktivitet Vid jämförelse mellan stress och fysisk aktivitet, framkom det att ungefär hälften kände sig stressade den senaste tiden (ibland, ganska ofta eller mycket ofta, alltid) och ungefär hälften hade en måttlig till regelbunden motion, tabell 1. Tabell 1 visar fördelningen på hur sjuksköterskorna har svarat på frågorna om fysisk aktivitet och stress samt hur procentsatserna ser ut för de olika svarsalternativen. Har du känt dig stressad den sista tiden? Hur mycket har du rört och ansträngt dig kroppsligt på fritiden under de senaste 12 månaderna Totalt i procent Stillasittande Måttlig Måttlig/ regelbunden Regelbunden Missing Mycket sällan, aldrig 2 4 3 4 0 13 Ganska sällan 1 7 8 4 0 20 Ibland 1 12 1 9 0 24 Ganska ofta 3 11 7 3 0 25 Mycket ofta, alltid 2 6 5 4 0 17 Missing 0 0 0 0 1 1 Total i procent 9 41 24 25 1 100 Vid jämförelse mellan de olika sjukhusen var sjuksköterskorna på sjukhus A något mindre stressade i jämförelse med sjuksköterskorna på sjukhus B 34 % respektive 49 %. När det gällde fysisk aktivitet på de olika sjukhusen var sjukhus A sämre på att motionera där 60 % hade stillasittande eller måttlig motion. Medan på sjukhus B hade 44 % stillasittande fritid eller måttlig motion. 13
Psykosociala faktorer Ledarskap På frågan om den närmsta chefen uppmuntrar sjuksköterskorna i viktiga beslut samt att utveckla deras färdigheter svarade 18 % ganska sällan och 11 % svarade enbart ibland. Var femte sjuksköterska upplevde lite uppskattning, stöd och hjälp från sin närmaste chef och var tredje att de ibland fick uppskattning och stöd. Sjuksköterskorna tycker inte att de belönas för ett väl utfört arbete på deras respektive avdelning 70 % mycket sällan eller aldrig jämfört med 1 % mycket ofta eller alltid. Sjuksköterskorna upplever inte att ledningen intresserar sig för personalens hälsa och välbefinnande då 65 % av sjuksköterskorna har svarat mycket sällan, aldrig eller ganska sällan, 22 % upplever det ibland. Arbetskrav Utifrån de svar som framkommit i denna studie gällande arbetskrav har nästan 50 % som svarat uppgett ganska ofta, mycket ofta eller alltid, att de har för mycket att göra eller upplevt ojämn arbetsfördelning (tabell 2). Tabell 2 visar sammanslagning av frågorna kring arbetskrav som arbetsmängd, utmaningar och arbetsuppgifter som därefter har förts ihop till 3 skalor. Frekvens Procent i 3 skalor Mycket sällan, aldrig 0 Ganska sällan 16 8,2 Ibland 81 41,3 Ganska ofta 78 49,5 Mycket ofta eller alltid 19 Missing 2 Total 98 100,0 Sjuksköterskorna svarar att arbetsuppgifterna inte anses vara för svåra. Nästan 70 % svarar att det ganska sällan, mycket sällan eller aldrig är för svåra arbetsuppgifter. Däremot svarar ungefär hälften att de ibland eller ganska ofta utför arbetsuppgifter som de skulle behöva mer utbildning för. Sjuksköterskorna anser även att de utnyttjar sina kunskaper och färdigheter samt att arbetet ger positiva utmaningar, 93 % respektive 77 %. Denna fråga visade ingen skillnad mellan de två sjukhusen utan sjuksköterskorna hade samma upplevelse av kunskaper och färdigheter samt positiva utmaningar. På frågan om sjuksköterskorna vet vad det ställs för krav på dem i arbetet svarade de flesta att de visste det. Däremot svarade 30 % av sjuksköterskorna att det ställs oförenliga krav på dem, ganska ofta, mycket ofta eller alltid. Kontroll i arbetslivet På frågor kring hur sjuksköterskorna upplever kontrollen i arbetslivet svarade 52 % att de ganska sällan eller mycket sällan, aldrig och 34 % svarade ibland. Detta visar att 86 % 14
upplever ingen, liten eller att de ibland har kontroll i arbetslivet. Bland dessa frågor var det om sjuksköterskan kunde påverka mängden arbete, bestämma arbetstakt, bestämma när de kunde ta paus samt att kunna påverka viktiga beslut (se tabell 3). Tabell 3 visar ett sammanslag av frågorna kring kontroll i arbetslivet, som arbetstakt och arbetsmängd, därefter har skalorna förts ihop till 3 skalor. Frekvens Procent i 3 skalor Mycket sällan, aldrig 83 Ganska sällan 119 52 Ibland 133 34 Ganska ofta 52 14 Mycket ofta eller alltid 4 Missing 1 Total 392 100 Förutsägbarhet i förväg angående arbetsuppgifter svarade 50 % av sjuksköterskorna att de mycket sällan, aldrig eller ganska sällan hade fått veta sina arbetsuppgifter en månad i förväg. Svarsfördelningen var relativt jämn över alla svarsalternativ då 38 % hade svarat ganska ofta eller mycket ofta, alltid. Rykten om förändringar på arbetsplatsen upplevdes av 43 % ganska ofta eller mycket ofta, alltid och 46 % svarade ibland. Rolltydlighet I frågorna kring rolltydlighet ansåg sjuksköterskorna att de att det ganska ofta, 50 %, eller mycket ofta, alltid, 15 %, hade klart definierade mål för sitt arbete. Men 34 % svarade att de ganska sällan eller ibland inte hade det d.v.s. mer än en tredjedel har inte klart definierade mål för sitt arbete. På frågan om sjuksköterskorna hade en arbetsledande ställning var det 74 % som svarade nej jämfört med 23 % som svarade ja. Upplevelse av psykosocial arbetsmiljö och stress På frågor kring hur sjuksköterskorna upplever kontrollen i arbetslivet svarade ungefär 86 % att de upplevde mycket sällan, aldrig, ganska sällan eller att de ibland har kontroll i arbetslivet (tabell 2). Bland dessa frågor om arbetsmiljö ingick det om sjuksköterskan kunde påverka mängden arbete, bestämma arbetstakt, bestämma när de kunde ta paus samt att kunna påverka viktiga beslut. I arbetsmiljön kunde ses att arbetskraven är höga där ca hälften har svarat att de ganska ofta, mycket ofta eller alltid har för mycket att göra eller har en ojämn arbetsfördelning. De flesta sjuksköterskorna upplever att de får hjälp av sina arbetskamrater om de behöver, cirka 90 %. Ledningens uppmuntran i viktiga beslut och till utveckling svarade cirka 21 % av sjuksköterskorna att den inte fick det och 43 % svarade ibland. Stress upplevde 66 % av de tillfrågade den sista tiden ganska ofta eller mycket ofta, 24 % svarade ibland och 34 % svarade ganska sällan eller mycket sällan, aldrig. 15
DISKUSSION Metoddiskussion Metodologiska överväganden Studien genomfördes på gruppnivå för att utifrån resultatet kunna generalisera till en större population. Urvalet av sedvanliga avdelningar på två medelstora sjukhus i Sverige gjordes för att vara representativt för en större population. Storleken på antalet tillfrågade beräknades genom att svarsfrekvensen kunde bli låg som Trost (2001) menar att svarsdeltagandet kan hamna på ungefär 50-75 %. Det räknades om 50 % svarade skulle 105 enkäter samlats in, varav 210 enkäter delades ut. Om svarsdeltagandet skulle bli 50 % eller lägre kunde ändå förekomsten av stress, fysisk aktivitet och psykosocial arbetsmiljö beskrivas. QPS Nordic 34+ enkäten valdes för att den tidigare använts vid studier i Sverige och har visat samma resultat vid upprepade mätningar. Frågan om fysisk aktivitet är även testade varav de valdes för att öka chansen till att svarsdeltagare svarar på frågan och därmed få en bättre svarsfrekvens. Antalet frågor ansågs också vara tillräckligt många, men även inte för många för att enkäten skulle få högre svarsfrekvens. Det beräknades att det skulle ta ett maximum på 30 minuter att läsa informationen, fylla i enkäten samt skriva på samtyckesformuläret. För att förhindra bortfall pågår studien under en längre period. Undersökningen genomförs på alla tjänstgörande sjuksköterskor som har fast anställning samt visstidsanställning vilket ger större representation för att kunna generalisera till en större population. Medicinska respektive kirurgiska avdelningar är representativa för vårdavdelningar i stort då sedvanliga sjuksköterskeuppgifter blir presenterade. Målet med studien är att författarna försöker beskriva förekomsten av stress, fysisk aktivitet och psykosociala faktorer. Kvantitativ forskning gör observationer på gruppnivå och resultatet som kommer från ett stickprov kan generaliseras till en större population (extern validitet). Ett representativt urval som skulle kunna generaliseras till en större population. I denna studie var svarsfrekvensen relativt låg, vilket kan ha sin förklaring att stor andel sjuksköterskor upplever att de har för mycket att göra på arbetet och därmed blir tilläggsuppgifter bortprioriterade trots att det på sikt kan gynna psykosociala faktorer i arbetsmiljön. Svarsfrekvensen kan enligt Trost (2001) räknas bli emellan 50-75 % men eftersom det gäller en specifik grupp kan vi räkna med något större deltagande. Storleken på antalet enkäter tänktes ut efter att svarsfrekvensen kunde bli låg som mellan 50-75 %, därav valdes 210 enkäter och förhoppningen var att komma över 100 enkäter. Svarsfrekvensen i studien blev 47 % varav antalet enkäter blev mindre än författarna till studien trodde, vilket gör att den inte kan generaliseras till en större population. 16
Sjuksköterskorna på utvalda kliniker jobbar inom hälso- och sjukvård och var tänkt att generaliseras, då deltagandet var lågt kunde resultatet inte generaliseras till en större population. Avsikten med denna studie var att undersöka sjuksköterskor i arbetsmiljön gällande fysisk aktivitet och stress då det inte finns så många studier i detta ämne. Nackdelen med denna studie var att alla delar gällande arbets-/vårdmiljö inte efterfrågades i enkäten. Det är viktigt att få fram alla delar inom arbetsmiljön som kan leda till syftet med studien. En nackdel var tillvägagångssättet med utdelning och insamling av enkäter som var onödigt tidskrävande. Eventuellt har ett svarsdeltagande varit högre om författarna gjorde ett personligt besök tillsammans på en arbetsplatsträff och där gått igenom syfte med studien. Satt upp hållpunkter tillsammans med personalen gällande inlämning av enkäter. För att på det sättet synliggöra syftet med studien gällande bättre arbetsmiljö inom hälso- och sjukvården. Fördelen var att författarna kunde begränsa svars alternativ genom denna metod och hade möjlighet att välja bort öppna frågor. Författarna ämnade leta efter universella regler d.v.s. sådant som går att kontrollera, mäta, förklara och förutsäga. Enkät QPS Nordic 34+ enkät är vald för studien samt frågan om fysisk aktivitet för att de redan är testade och validerade d.v.s. den visar samma vid upprepade mätningar, vilket gör att mätinstrumenten har fördelar pga. att de redan är testad så att författarna vet att svaret på frågorna är det som verkligen efterfrågas. Frågan om fysisk aktivitet har Livsmedelsverket (2004) använt enskilt eller tillsammans med andra frågor. I enkäterna är det inte många som har hoppat över en fråga, vilket visar på att frågorna i enkäterna har varit bra. De frågor som de mest har varit missat svarsalternativ är frågorna 23, 24 och 25 vilket kan tyda på att dessa frågor kan ha varit svårt att avgöra om de tillhör socialt stöd i arbetsmiljön eller i hemmet. Författarna till denna studie har även reflekterat över hur ärlig svarsdeltagarna är när de besvarar frågan om fysisk aktivitet, men kommit fram till att den är validerad från Livsmedelsverket (2004), varav frågan svarar så nära som möjligt på hur den fysiska aktiviteten är. 17
RESULTATDISKUSSION Upplevd stress I denna studie framkom det att nästan hälften av sjuksköterskorna är stressade i arbetet. Jämfört med Arbetsmiljöstatistisk rapport (2012:4) med 11 % som angett stress i arbetet. Detta bör tas på allvar för att försöka minska stressen på arbetsplatsen. Upplevelsen av stress och fysisk aktivitet De båda sjukhusen tillsammans visade att hälften var stressade och hälften utövade motion på måttlig/regelbunden motion eller regelbunden motion. Om sjukhusen jämfördes kunde en antydan visa att motion inte kunde motverka stress, men eftersom att svarsdeltagandet var lågt, kan inga slutsatser dras av detta. Ytterligare studier behövs för att mer kunna säkerställa om motion och stress hör ihop. Parvisa jämförelser av fysisk aktivitet och stress visade inte på något samband mellan hög fysisk aktivitet och låg stress eller låg fysisk aktivitet och hög stress. Om svarsfrekvensen hade varit högre kanske ett samband hade kunnat ses i parvisa jämförelser. Psykosociala faktorer Ledning och arbetsmiljö Ett bifynd som upptäcktes var att 74 % av alla svarande sjuksköterskor inte ansåg att de hade en arbetsledandeställning, vilket var uppseendeväckande i vår studie. Kan det beror det på för lite kunskap vad som ingår i en sjuksköterskas ansvar eller otydliga arbetsinstruktioner gällande skyldigheter och ansvarstagande. På båda sjukhusen var det ett stort procentantal som ansåg att arbetsgivaren (ledningen) inte intresserade sig för arbetstagarens hälsa och välbefinnande. Då tidigare litteratur (Toomingas, Mathiassen & Tornqvist, 2011) samt rapporter från Regeringen (2008), visar på ett stort ohälsotal inom vårdsektorn med hög sjukfrånvaro är det beklagligt att personalen i denna studie inte upplever det stöd och uppmuntran de önskar få från sin arbetsgivare. Chefen är pusselbiten i hela arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen, rätt chef på rätt plats kan skapa motivation, välbefinnande samt god arbetsmiljö och är därmed grunden till arbetstagarnas hälsa (Tangen & Conrad, 2009). Sjuksköterskorna upplevde inte att ledningen intresserade sig för personalens hälsa och välbefinnande i denna studie. En social och en fysiskt närvarande chef kan bidra till bättre kommunikation samt större meningsfullhet för personalen som i denna studie upplever att kommunikationen många gånger brister. God kommunikation mellan personal och arbetsgivare kan leda till goda psykosociala faktorer såsom utfaller i färre kort- och långtidssjukskrivningar. Arbetsgivaren bör söka hjälp hos företagshälsovården då deras uppgift är att hjälpa arbetsplatserna med det förebyggande arbetsmiljöarbetet som syftar till att identifiera och eventuellt åtgärda hälsorisker i arbetsmiljön. De sociala relationerna som uppstår på arbetsplatserna kan tillfredsställa vissa behov av tillhörighet samt sin egen identitet, ofta söker vi oss till de som ger oss bekräftelse och respekt (FHV-delegationen, 2011). Att aldrig känna sig belönad som arbetstagare känns frustrerande många gånger. Inom hälsooch sjukvården har man infört individuell lönesättning. Det är den enda möjlighet att påverka 18
sin personliga löneutveckling, många känner att det inte finns ett utrymme att få sagt sitt, då det är avsatt ett belopp att fördela som ska räcka till alla. Men belöning behöver inte alltid vara en förmån av pengar, utan kan vara friskvård, att bli sedd, hörd och bekräftad i organisationen samt uppmuntras till utveckling och få möjlighet att utvecklas individuellt. Kompetensen som finns i respektive verksamhet bör tas tillvara för att på bästa sätt effektivisera och därmed göra de etiskt riktiga besparingar som krävs. Arbetskrav En anmärkningsvärd procentsats är att nästan 50 % av sjuksköterskorna utför arbetsuppgifter de känner att de skulle behöva mer utbildning för. Detta motsätter sig lite då sjuksköterskorna svarat att de anser att arbetsuppgifterna inte anses vara för svåra. Det kan vara så att de sjuksköterskor som har svarat att de anser sig behöva mer utbildning är nyutexaminerade sjuksköterkor. Sjuksköterskeutbildningen leder till en grundutbildning och inte är specialiserad på t.ex. medicin eller kirurgi. Detta kan leda till att nyutexaminerade sjuksköterskor därmed inte känner sig färdigutbildad när man kommer ut i verkligheten och träffar alltför komplexa patientfall samt en stress som en nyutexaminerad sjuksköterska kanske inte är förberedd på. Kontroll i arbetslivet Av sjuksköterskorna var det 86 % som upplevde ingen, liten eller att de ibland har kontroll i arbetslivet. Persson & Stagmo (2008) skriver att kombinationen av stort ansvar, höga krav och med små möjligheter att påverka jobbets karaktär kan resultera i negativ stress. Eftersom en stor andel av sjuksköterskorna i denna enkätundersökning visade på liten kontroll i arbetslivet kan detta resultera i sjukskrivningar, men innan dess kan det resultera i att sjuksköterskan gör fel eller gör fel bedömningar vilket även det är en säkerhetsrisk för patienterna. Enligt Toomingas et al (2011) kan även sociala faktorer bidra till stress. Kouvonen et al. (2013) beskriver i sin studie att fysisk aktivitet tenderar att minska när vi utsätts för arbetsrelaterad stress. Den starkaste faktorn vid utsatthet av stress var om arbetstagaren utsattes för låg kontroll i arbetet och låg belöning. Dessa faktorer hade betydelse för hur mycket fysisk aktivitet som arbetstagaren utövade vid uppföljande studie och den visade en minskning av fysisk aktivitet. Viktigt att nämna är att personer med en intern locus of control är mer benägna att klara aktivt med stress på arbetet, medan de med en extern locus of control är mer benägna att avstå från åtgärder eftersom de tror att förändra situationen är bortom deras makt. Följaktligen de med en intern lokus i motsats till dem med en extern lokus förväntas visa högre nivåer av hälsa och välbefinnande när de konfronteras med stress på arbetet (Rodríguez, Jesús Bravo, Peiró, & Schaufeli, 2001). Detta skulle ha varit intressant att se om sjuksköterskor är mer intern eller extern locus of control. En arbetsgivare då skulle kunna förutse att det är bättre att hjälpa en medarbetare som har extern locus of control för att minska stressen för den enskilda medarbetaren på arbetsplatsen. Detta skulle vara en hälsofrämjande åtgärd för den enskilda individen. Upplevelsen av stress och psykosocial arbetsmiljö Mer än hälften av sjuksköterskorna upplevde stress och mer än 70 % ansåg att ledningen inte belönade arbetstagarna för ett väl utfört arbete. Mer än hälften upplevde att arbetsledningen inte intresserade sig för personalens välbefinnande och hälsa. Sjuksköterskorna svarade även att de upplevde liten kontroll i arbetslivet och där ingick att de upplevde höga arbetskrav. Som Chiu et al. (2009) beskriver påverkar hög arbetsstress omsättningen av sjuksköterskor. Arbetsrelaterad stress är den viktigaste faktorn i varför sjuksköterskor byter jobb. 19
Som krav-kontroll-stöd modellen säger, påverkar höga arbetskrav psykisk och fysisk hälsa. Om detta även är i kombination med låg kontroll i sitt arbete som t.ex. lågt beslutsfattande kan det resultera i att sjuksköterskorna upplever sin arbetsstress som hög och gör som mest skada för deras hälsa genom att fysiska aktiviteten minskar p.g.a. stressen (Chiu et al, 2009). Detta visar på att stress kan vara orsaken till minskad fysisk aktivitet bland sjuksköterskorna och att de mår dåligt i sin psykiska och fysiska hälsa, av vilken enkäterna i denna studie inte kunde visa att fysisk aktivitet skulle minska stress på grund av de höga arbetskraven. Arbetsmiljöstatistisk Rapport (2012:4) visar att 11 % av kvinnorna och 6 % av männen känt sig stressade i arbetet. I denna enkätundersökning upplevde 66 % av de tillfrågade den sista tiden ganska ofta eller mycket ofta, 24 % svarade ibland och 34 % svarade ganska sällan eller mycket sällan, aldrig. Att 66 % av de tillfrågade sjuksköterskorna svarade att de upplevde stress ofta är en siffra att ta på allvar. Däremot kan de sjuksköterskor som ej har svarat inte varit stressade, men författarna till denna studie tror att de som inte har svarat kanske är mer stressade. Oavsett vad de sjuksköterkorna som ej svarat svarar är siffran hög och en minskning av stress på arbetsplatserna är viktig för sjuksköterskornas framtida hälsa. Företagssköterskans ansvar Företagssköterskans ansvar är bland annat att främja och förebygga hälsa, som att aktivt förebygga hälsorisker och motivera till förändrande livsstilsfaktorer (Socialstyrelsen, 2005). Genom att identifiera hälsorisker och utföra kartläggningar på arbetsgivarens begäran kan företagssköterskan analysera resultat och ta fram värdefulla underlag för lösningar. I ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (2007) ligger de fyra grundläggande ansvarsområden som är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. I koden står det även att sjuksköterskan har ansvar att påverka utvecklingen genom att förmedla kunskap om hur människors sociala och ekonomiska villkor påverkar hälsan. För att komma tillrätta med korttidssjukfrånvaro kan företagssköterskan t.ex. vara en resurs gällande hälsokontroller för personalgruppen, i syfte att förebygga den psykosociala arbetsmiljön, därför att många problem på en arbetsplats kan bero på psykiska problem och konflikter. Företagssköterskans arbete bör därför kunna bidra till en bättre hälsa för den arbetsföra befolkningen och att vara till stor fördel för både arbetsgivaren och den anställde. Företagssköterskan skall bland annat främja den psykiska, fysiska och sociala hälsan och preventivt genom att påverka de livsstilsfaktorer genom sin kunskap inom arbetsmedicin (Socialstyrelsen, 2010). Ur en internationell synvinkel är WHO:s rekommendation ett övergripande syfte till företagshälsovården som bland annat består av att förbättra den fysiska, mentala och sociala hälsan hos arbetarna samt minska konsekvenserna av yrkesrisker och arbetsrelaterade sjukdomar (Edling et al., 2010). Klinisk nytta Studien kan bidra med att förtydliga för arbetsgivare att vårdpersonal kan behöva hjälp och stöd för att träna i kombination med yrket. Studien kan bidra med en beskrivning av den psykosociala arbetsmiljön för att underlätta för arbetsgivaren, arbetstagaren och företagshälsovården att skapa en mer hälsofrämjande arbetsplats. Som företagssköterska kan vi ha nytta av studien för att kunna stödja arbetsgivaren till att få en mer arbetsmiljövänlig arbetsplats. 20
Fortsatt forskning Hur skulle stressen se ut om de som tränade inte tränade? Inga siffror visar på vilka som presterar mest eller vem som har mest ohälsa. De flesta inom vården jobbar skift och det har framkommit i studier samt rapporter att det på både kort och lång sikt leder till ohälsa. Detta skulle varit intressant att jämföra med arbetstagare som inte jobbar skift, men även mellan skiftarbete och sömn i kombination med fysisk aktivitet och stress. Enligt EU reglerna skall det vara 11 timmars dygnsvila (Kecklund, Ingre & Åkerstedt, 2010). Från ett ekonomiskt perspektiv är även kortissjukfrånvaron och arbetsrelaterad stress intressant att undersöka för att se om välbefinnandet kan förbättras för denna grupp. Relativt få studier har gjorts i korrelationen mellan stress och arbetsmiljö för sjuksköterskor. Fortsatt forskning behövs inom dessa områden. Slutsats Förekomsten av stress visade sig vara hög och förekomsten av fysisk aktivitet jämt fördelad över skalorna. Psykosociala faktorer som arbetskrav och kontroll i arbetslivet var det många av sjuksköterskorna som svarade att den var hög. Men utifrån detta resultat kan inga slutsatser dras om fysisk aktivitet och stress har ett samband eller ej eller hur det hade sett ut om fler enkäter hade kommit in. Fler studier är nödvändiga för att kunna dra säkra slutsatser om sjuksköterskors fysiska aktivitet i samband med stress och psykosocial arbetsmiljö inom svensk hälso- och sjukvård. 21
REFERENSLISTA AFS 1980:14. Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön. Hämtad 11 september, 2011. Från Arbetsmiljöverkets hemsida: http://www.av.se/lagochratt/afs/afs1980_14.aspx AFS 1998:01. Belastingsergonomi. Hämtad 11 september, 2011. Från Arbetsmiljöverkets hemsida: http://www.av.se/lagochratt/afs/afs1998_01.aspx Angelöw, B. (2002). Friskare arbetsplatser: att utveckla en attraktiv, hälsosam och välfungerande arbetsplats. Lund: Studentlitteratur. Arbetslivsinstitutet (2000). Användarmanual för QPS Nordic: frågeformulär om psykologiska och sociala faktorer i arbetslivet utprovat i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Stockholm: Arbetslivsinstitutet. Arbetsmiljöstatistik Rapport 2012:4, Arbetsorsakade besvär 2010. Arbetsmiljöverket. Stockholm. Hämtad 12 mars 2013. Från http://www.av.se/dokument/statistik/officiell_stat/arbors2010.pdf Arbetsmiljöverket (2010). Arbetsmiljölagen: och dess förordning: med kommentarer i lydelse den 15 februari 2010. Stockholm: Arbetsmiljöverket. Chiu, Y., Chung, R., Wu, C., & Ho, C. (2009). The effects of job demands, control, and social support on hospital clinical nurses' intention to turn over. Applied Nursing Research, 22(4), 258-263. doi:10.1016/j.apnr.2009.02.006 Edling, C., Nordberg, G., Albin, M., Nordberg, M. (2010). Arbets- och miljömedicin. Studentlitteratur, Lund. FHV-delegationen. (2011). Framgångsrik företagshälsovård: möjligheter och metoder : studiehandbok. Stockholm: Fritze. Haines, V Y., Marchand, A., Rousseau, V., Demers, A. (2008). The mediating role of workto-family conflict in the relationship between shiftwork and depression. Work & stress, 22(4), 341-356. doi:10.1080/02678370802564272 Hanson, A. (2004). Hälsopromotion i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur. ICN:s etiska kod för sjuksköterskor, Svensk sjuksköterskefören. Hämtad 26 mars, 2013. Från Svensk sjuksköterskeförenings hemsida. http://www.swenurse.se/pagefiles/2582/ssf%20etisk%20kod%20t%20webb2.pdf Karasek, R. & Theorell, T. (1990). Healthy work: stress, productivity, and the reconstruction of working life. New York, N.Y.: Basic Books. Kecklund, G. Ingre, M., & Åkerstedt, T. (2010). Arbetstider, hälsa och säkerhet - en uppdatering av aktuell forskning. Stressforskningsrapport nr 322. Stressforskningsinstitutet. Studentservice Frescati. Stockholms Universitet. Hämtad 9 maj, 2013. Från Statistiska Centralbyråns hemsida: http://www.scb.se/pages/list 333838.aspx 22