PANELEN Finns det en bubbla under uppsegling på riskkapitalmarknaden? Carl Christensson, VD SEB Företagsinvest Det finns nog vissa risker att bolag förvärvas till för höga värden inom det mogna segmentet inom riskkapitalmarknaden p g a det låga ränteläget och den goda tillgången på kapital. Men det betyder naturligtvis inte att alla bolag förvärvas till för höga köpeskillingar. Det kan vara ett bra läge att vara säljare i nuvarande marknad. Vad gäller venture-segmentet upplever jag inte att vi har några överhettningstendenser för närvarande. Katarina Bonde, VD Kubikorp Nej, jag tror inte det. Med bubbla menar jag en hysteri, ett fenomen där alla kastar sig in i affärer utan noggranna analyser. Det hade vi för några år sedan kring IT-branschen. En rad oprövade aktörer gick då in i marknaden och brände sig rejält. Det var också en rush efter att anställa folk från alla möjliga andra branscher eftersom det var brist på folk. Idag har vi förvisso en hög aktivitet, främst bland de sk buyout-firnmorna som gör många affärer. Men det är etablerade aktörer som varit med länge. Att det sker många affärer just nu beror delvis på uppdämda behov, i en bransch där det inte hänt så mycket på några år Robert Rehbinder, VD Svenskt Rekonstruktionskapital Ja, det anser jag. Många av de företagsköp som nu görs av s k buyout-företag finansieras till största delen med lånade pengar. Men vem skall betala lånen? Jo, det får ske via kassaflödet i de uppköpa bolagen som därmed dräneras på pengar. Det innebär att investeringar i de uppköpta bolagen riskerar att eftersättas. Skuldfria bolag får på det här sättet fattiga mödrar att försörja. Felet beror delvis på att det är så lätt att låna pengar idag. Finn Person, VD Emano Nej, jag tror knappast det. Det är visserligen hög aktivitet bland utköpsföretagen. Men i de bolag som de köper upp så pumpar de in friska pengar. Många bolag får på det sättet en bättre utveckling än vad en börsnotering skulle innebära. Jag tror att s k buyout-bolag mycket väl vet vad de köper, och de gör en noggrann genomgång före sina affärer. De köper knappast till några överpriser. Snarare är det nog så att börsen många gånger pumpat upp aktier till överpriser. Vart tredje tillväxtföretag nyanställer Konjunkturen för de kunskapsintensiva tillväxtföretagen har stärkts - för åttonde kvartalet i följd! Entreprenörsindex når i maj rekordnivån 46 samtidigt som de regionala skillnaderna minskar. Vart tredje tillväxtföretag har nyanställt det senaste kvartalet, vilket är den högsta nivån som noterats sedan 2002. Detta framgår av Industrifondens och CONNECTs senaste entreprenörsbarometer. Entreprenörsindex ökade till 46 i maj 2005 från 44 i februari. Entreprenörsbarometern är en undersökning som genomförs av Industrifonden och CONNECT Sverige. Den omfattar drygt 500 svenska kunskapsintensiva tillväxtföretag i olika branscher. Det är deras samlade bedömning av konjunkturläget som ligger till grund för entreprenörsindex. Företagen rapporterar en rekordnivå för antalet nyanställningar under våren och vart tredje företag har skapat nya jobb. Det är den högsta nivån som uppmäts sedan mätningarna inleddes 2002. En ökande andel av företagen anger svårigheter att hitta rätt personal som ett av de största hindren i företagets utveckling. Men företagens bedömning av marknadsläget är den mest positiva som hittills noterats. STOCKHOLM BÄSTA REGION IT-branschen utvecklas mycket bra och ökar index från 47 till 52. 60 50 40 30 Därmed passerar IT medicinbranschen, som hade högst index i februari. Vid samtliga mätningar under det senaste året har dessa båda branscher legat i topp. Vad gäller region, utvecklas Stockholm bäst för femte kvartalet i följd men de båda andra storstadsregionerna, Väst och Syd, närmar sig nu snabbt. Region Väst visar det gångna kvartalet sin bästa indexsiffra i barometerns historia. TVÅ ÅR AV FÖRBÄTTRAD KONJUNKTUR För två år sedan, i maj 2003, uppmättes index 11 vilket är det hittills sämsta i Entreprenörsbarometers historia. Sedan dess har åtta Entreprenörsbarometrar genomförts med ständigt förbättrat index. Det är en glädjande optimism som tillväxtföretagen ger uttryck för och intresset för nyanställningar är uppmuntrande. De kunskapsintensiva tillväxtföretagen ger viktiga bidrag till tillväxt och sysselsättning i svensk ekonomi, och förtjänar betydande uppmärksamhet framöver, säger Claes de Neergaard, VD för Industrifonden. Entreprenörsindex feb 2003 till maj 2005 per bransch Medicin IT Industri Totalt 20 10 0 Feb Maj Aug Nov Feb Maj Aug Nov Feb Maj 2003 2004 2005 Entreprenörsindex bygger på fem frågor i Entreprenörsbarometern: Företagens syn på utvecklingen och sysselsättningen det gångna och det närmaste kvartalet samt i vilken utsträckning svag efterfrågan upplevs som problem i företagen. Index kan högst vara +100 (strålande optimism/alla växer) och lägst -100 (nattsvart/alla krymper), med 0 som balansläge.
B-post. Porto betalt Utgivare: Industrifonden, Box 1163, 111 91 Stockholm Tel. 08-587 919 00 E-post: info@industrifonden.se Hemsida: www.industrifonden.se Redaktör och ansvarig utgivare: Maria Montgomerie Produktion: Pharos Executive Partners Adressändring: info@industrifonden.se Havre gör mjölken nyttigare Att växa med 20-25 procent varje år är det inte många nystartade bolag som gör, men Ceba Foods i Lund är ett sådant. Sedan starten 1994 har havremjölksbolaget vuxit hela tiden. För efterfrågan på havremjölken fanns där redan från början. Havremjölken lanserades som allergiprodukt och passar perfekt för människor som inte tål mjölk eller sojaprotein, berättar marknadschef Cecilia Hansen. Men nu, i takt med det ökande hälsomedvetandet, har Ceba funnit en nisch till, en som är ännu större. Havremjölken innehåller nämligen nyttigare fett och mer fibrer än vanliga mjölkprodukter och det tilltalar en betydligt större konsumentgrupp. Att den dessutom sänker kolesterolhalten i blodet gör inte saken sämre. Numera säljs den i vanliga livsmedelsaffärer under namnet Oatly och sortimentet har utökats med flera produkter alla med havre som bas. Ceba grundades 1994 av forskaren Rickard Öste och hans forskarkollegor tillsammans med Skånska lantmännen. Rickard Öste är numera forskningschef i bolaget. Bakgrunden är den forskning om mjölkallergi som bedrivits vid Lunds Universitet sedan 1960- talet. Man försökte i många år hitta bra ersättningsprodukter för komjölk och fastnade slutligen för havre. Det är en bra inhemsk produkt, berättar Rickard Öste. Och kvaliteten på den havre som odlas här i Sverige är mycket bra. Det är han som är mannen bakom havredrycken, numera en patenterad produkt. Den består av havre och vatten som blandas till en slät vätska. Ett enzym tillsätts så att fibrerna blir intakta. Det hela började med ren havremjölk. 1994 fick Ceba patent på den och sedan dess har sortimentet utökats med jordgubbsdryck, matlagningsgrädde, vaniljsås, pannkakssmet, mellanmål och glass. Fler produkter kommer hela tiden de senaste är havredryck på flaska smaksatt med frukt samt en chokladdryck som lanseras i höst. I början av produktutvecklingen bjöd jag en kollega på ett glas havremjölk, berättar Rickard Öste. Han smakade, spottade ut och sa att det här kan ni inte sälja. Men kollegan fick fel. Redan under bolagets första år köpte ICA in mjölken och sålde den under eget varumärke. Detta betydde att Ceba fick intäkter redan från början och kunde utveckla produkten i lugn och ro. 2001 gjorde man dock en nyemission, där bland andra Industrifonden kom in med ett konvertibelt lån. Då började Ceba också sälja havremjölken under varumärket Oatly och tillväxten sköt i höjden. Numera omsätter bolaget 85 miljoner kr om året och säljer inte bara i Norden utan i hela Europa. Storbritannien är den största marknaden utanför Sverige och där säljs havremjölken både i hälsokostaffärer och större dagligvarukedjor. Nu satsar man på expansion på flera nya marknader. Asien, t ex. Där är det ju ingen som dricker komjölk, utan sojamjölk är det vanliga, berättar Cecilia Hansen. Men många människor tycker inte om sojamjölk, så här ser vi en möjlighet för havremjölken. Vi vill växa, säger Rickard Öste. Därför måste vi ta ett strategiskt beslut om vi ska fortsätta som hittills eller om vi ska satsa på en egen produktionsanläggning. Än så länge har Ceba jobbat via partners. Produktion och försäljning sköts av Skånemejerier, medan Ceba sköter utveckling och marknadsföring. Men för att kunna klara av den expansion man tänker sig, måste produktionen öka. Det klarar inte den nuvarande fabriken och en möjlighet är då att bygga en egen, med större kapacitet. Detta kräver stora investeringar och därför måste Ceba ta in mer Tre glas havremjölk om dagen sänker kolesterolhalten i ditt blod. Det säger Rickard Öste, grundare och forskningschef på Ceba Foods, som marknadsför havremjölken Oatly. Nu satsar man på Kina, där möjligheterna är stora, eftersom väldigt få dricker komjölk där. kapital. Denna process pågår just nu och Rickard Öste har goda förhoppningar om att det ska lyckas. För marknadspotentialen är stor, men samtidigt går det inte att slå sig till ro. Rickard Östes uppgift är att se till att Ceba ligger i forskningsfronten. Vi jobbar hela tiden på att utveckla mjölken och förbättra dess näringsegenskaper, säger han. Det är havremjölken som är basen i alla produkterna och den går att använda till alla sorters mejeriprodukter utom hårdost. INDUSTRIFONDENS INVESTERING Ceba har på några få år lyckats skaffa sig en världsledande position i ett tidigt skede inom havremjölk och expansionspotentialen är stor, säger Thomas Carlström, investeringsansvarig på Industrifonden. Industrifonden är en liten aktör i Ceba och vår medverkan med konvertibla lån skall ses som en affärsmässig investering i ett intressant expansionsskede i bolaget. Industrifondens stöd och investering i Ceba har varit av stor betydelse för vår utveckling, säger Cebas vd Mats-Ola Kindstedt. Ett företag som Ceba, i stark utveckling och med begränsat historiskt resultat att visa upp för banker och andra lånegivare, har stort behov av likvida medel. Här har Industrifondens konvertibla lån till Ceba hjälpt oss att finansiera den expansion som lett fram till dagens positiva marknadssituation.
Foto: Viktor Brott NR 2 JUNI 2005 Prisregn över Cypak Svenska Cypak är unikt! Bolaget har nämligen fått European IST Grand Prize, EU-kommissionens stora IT-pris, för andra gången. Och det är det inget annat bolag som har lyckats med. Förra gången grundaren och marknadschefen Stina Ehrensvärd tog emot priset var det för Cypaks intelligenta läkemedelsförpackning. Den här gången vann Cypak på sitt smarta kort. artikel sid 3 DESSUTOM I DETTA NUMMER: Investa Företagskapital nytt riskkapitalbolag sid 2 Nytt från våra portföljbolag sid 4 Nya investeringar sid 4 Havre gör mjölken nyttigare sid 6 Industrifonden erbjuder tillväxtkapital, kompetens och nätverk till framtidsföretag i hela Sverige. Med 25 års verksamhet och ett förvaltat kapital på ca 3,5 miljarder kronor är vi en av de största och mest erfarna aktörerna på den svenska riskkapitalmarknaden. Industrifonden investerar i små och medelstora företag i de flesta branscher. Vi erbjuder flera olika finansieringsformer, både ägarkapital och projektlån
Investa Företagskapital nytt riskkapitalbolag i södra Norrland Investa Företagskapital heter nytillskottet bland Industrifondens delägda riskkapitalbolag. I ägarkretsen ingår även Länsförsäkringar, SCA, Folksam, SEB och ett konsortium med 17 lokala affärsmän. Det är Västernorrlands landshövding Gerhard Larsson och entreprenören Bengt-Göran Persson som är initiativtagare till Investa. Bengt- Göran Persson, som är verksam i ett flertal industri- och affärsprojekt via sitt bolag Pemectra, ingår också i konsortiet. Och han tänker, liksom övriga konsortiemedlemmar, vara en aktiv ägare i Investa och bistå portföljbolagen med kompetens och nätverk. - Detta ska blir roligt, säger Bengt-Göran Persson, som berättar att Investa redan fått in en hel del propåer om investeringsprojekt. Behovet av riskkapital här i södra i Norrland är stort och vi hoppas att Investa ska bidra till att skapa högre tillväxt i vår region. REKRYTERING AV VD PÅGÅR Först ska man dock rekrytera en vd, en process om pågår i skrivande stund. Investa får säte i Sundsvall, men kommer att investera i bolag i hela södra Norrland. Tanken är att gå in med mellan fem och tio miljoner kr per investering och sedan sälja, göra exit, inom en femårsperiod. Industrifonden blir med dryga 49 procent största ägare i Investa. Det handlar dock inte om nyinvesterade pengar, utan Industifonden har istället bytt sina aktier i riskapitalbolaget SöderhamnInvest mot nya aktier i Investa. Detta innebär att Söderhamn Invest blir ett dotterbolag till Investa. SöderhamnInvests åtta portföljbolag ingår numera i Investa och gör att Investa inte startar från noll, utan med en befintlig verksamhet och en befintlig portfölj med investeringsobjekt. 75 MILJONER ATT INVESTERA Syftet med sammanslagningen är att skapa ett större riskkapitalbolag med bättre resurser, säger Johan Lundquist, investeringsansvarig på Industrifonden. Det nya bolaget har fått en förstärkt kapitalbas och en bredare ägarbild med 17 duktiga entreprenörer, där de flesta varit med om att bygga framgångsrika bolag. Detta gör att förutsättningarna för Investa att lyckas ser goda ut. Investa får en kapitalbas på ca 96 miljoner kronor, varav drygt 20 är investerade i SöderhamnInvests portföljbolag. Det innebär att bolaget har 75 miljoner kronor att investera i södra Norrland. Tänkta investeringsobjekt är tillväxtbolag i alla branscher. Investa kommer dock bara att investera i etablerade bolag, alltså inte i de allra tidigaste faserna. Senseair gör sensorer som styr ventilationssystem och är ett av de portföljbolag som Investa får med sig via Söderhamn-Invest. Foto: Viktor Brott Framtider för Sverige När jag för ett par månader sedan avgick ur styrelsen för Kaupthing Bank i Stockholm berättade ordföranden, Sigurdur Einarsson, i den aggressivt växande isländska bankkoncernen en historia vid en avslutande måltid. Sigurdurs historia handlade om nordborna som skulle avrättas men dessförinnan skulle få önska sig en enda sista upplevelse. Det var en historia som jag trodde mig ha hört flera gånger tidigare och som jag själv använt många (alltför många, enligt min hustru) gånger vid middagstal. Ni vet den med norrmannen som först ville ta sig en tur på fjället och sedan bli skjuten; svensken som ville hålla ett tal innan han blev avrättad; och dansken, om svensken skulle hålla ett tal, i så fall ville bli skjuten på studs. Men den isländska varianten av denna historia visade sig vara något annorlunda. Norrmannen ville fortfarande åka skidor och finnen bada bastu. Men svensken, han ville först göra en utredning innan han blev skjuten. Jag kom att tänka på denna vänskapliga skröna i samband med alla rapporter om Sveriges ekonomiska och industriella framtid. Detta ämne är naturligtvis viktigt och berör de flesta här i landet. I globaliseringens tidevarv snurrar hjulen snabbt och vi måste mycket oftare än tidigare ompröva gamla sanningar och hålla en hög förändringstakt. Men man undrar ändå lite kring denna uppsjö av framtidsrapporter. Är de månne ett resultat av oförlösta tillväxtsamtal? För bara ett par år sedan ledde Carl Bennet och Göran Johnsson ett team som producerade rapporten Framtid för Sverige. Förra året lade grupperingen Teknisk Framsyn, under ordförandeskap av Jan Nygren på SAAB, fram Vägval för Sverige, en huvudrapport plus nio andra rapporter. Ungefär samtidigt kom en diger rapport från socialdemokraternas tillväxtkongress som sökte ta ett helhetsgrepp på tillväxtfrågorna. Under förra året slog ministrarna Pagrotsky och Östros sina kloka huvuden ihop och presenterade Innovativa Sverige, regeringens programförklaring för innovationspolitiken. Under IVA:s paraply har Volvos Hans-Olof Olsson nyligen lett ett arbete om industriproduktionens framtid i Sverige. I min portfölj ligger utkastet på en av flera kommande sektorsstrategier som utarbetats av VINNOVA med flera om framtiden för svensk bioteknologi. I samma veva tillkännages två nya större studier, nämligen Svenskt Näringslivs genomgång av situationen för små- och medelstora bolag och ett större näringspolitiskt helhetsgrepp lett av Carl Bennet på initiativ av NUTEK. Dessa rapporter innehåller, och kommer säkert att innehålla, mycket klokskap som underlättar en samförståndsanda. Men våra framtida vägval får inte staplas på hög. Rapporter och rekommendationer måste ge avtryck i praktisk politik. Sverige ligger redan bra till i många jämförelser med andra länder i den i övrigt anemiska Lissabon-processen. Men vi har mycket kvar att göra inte minst för att stimulera entreprenörskap och nyföretagande. Det vore bra om vi lyckades med detta utan att också ha ambitionen att ta tätplatsen i EM i PM. Claes de Neergaard
Stort intresse för Cypak Det är väl få små innovationsbolag som rönt så stort intresse i massmedia som Cypak. Bolaget, som utvecklar engångsdatorer av papp, har dessutom tilldelats flera utmärkelser och priser. Nu senast tog Cypak emot EU-kommissionens stora innovationspris på 200 000 euro. Och detta för andra gången, vilket gör Cypak helt unikt! Foto: Viktor Brott Vi trodde inte att det var sant, säger den smått omtumlade marknadschefen Stina Ehrensvärd. Det var hon som grundade Cypak 1999 tillsammans med sin make Jakob, elektronik- och dataingenjör. De hade kommit på idén att integrera mikroelektronik i papper och på så sätt göra så kallade intelligenta förpackningar. Precis när bolaget hade startats fick Cypak EU-priset för första gången. Man hade just fått ihop en prototyp och sökte priset på vinst och förlust. PRIS SOM SÅDDKAPITAL Vi använde prispengarna på 1,8 miljoner som såddkapital, berättar Stina Ehrensvärd. 2000 kom IT Provider och 2004 kom Industrifonden in som ägare i bolaget. Nu har bolaget nått kommersialiseringsfasen. Det finns flera användningsområden för tekniken, men den gemensamma nämnaren är att den kan integreras i papper eller plast, samla information om vad som hänt föremålet och sedan föra över denna information kontaktlöst till en dator. Ett av de områden där man kommit längst är smarta förpackningar. SMART CARD Nyligen fick Cypak EU-priset för andra gången något som inget annat bolag lyckats med! Denna gång belönades de för sitt PIN-on- Card, en kontaktlöst smart kort med knappsats. Vi har utvecklat den tekniska plattformen från vår "pappersdator" till ett smartkortsystem, berättar Cypaks vd Lennart Hane. Det är en produkt för ökad säkerhet vid identifiering och verifiering av behöriga användare som kan integreras i t.ex. kreditkort, pass, idkort och parkeringsbiljetter. Detta är inte den enda framgången för Cypak på sistone. Det har Cypaks PIN-on-Card är ett smart kort med knappsats på kortet. Man slår altså in sin kod direkt på kortet i stället för på bankomaten, vilket ökar säkerheten betydligt, säger marknadschef Stina Ehrensvärd. Finessen med Cypaks teknik är att man kan se om och när förpackningen öppnats och stängts. Detta passar till exempel för läkemedelsförpackningar, men också för kuvert och paket. också utsetts till ett av tidningen FORTUNE's 25 Breakout Companies of 2005. Och företaget har dessutom kommit in på den amerikanska IT-tidningen Red Herrings prestigefyllda lista över Europas 100 mest innovativa teknologibolag. Cypaks teknik byggs idag med standardkomponenter och testas i begränsade volymer inom en rad olika områden. Bolaget har utvecklingsavtal med flera stora kunder, bland annat ett av världens största förpackningsföretag. Vi håller på att utveckla ett eget chip, som ska ge oss volymer, säger Lennart Hane. Vi ska själva inte bli ett jättebolag, men vi behåller teknologiplattformen, som ska utvecklas vidare. Intäkterna ska komma från licensavtal med olika kunder. Vi kan också tänka oss att knoppa av olika applikationer. GRATIS REKLAM För trots alla priser och utmärkelser och all uppmärksamhet i media så är Cypak fortfarande ett utvecklingsbolag beroende av riskkapital. Vi har distans till uppmärksamheten, men den har haft stor betydelse, säger Lennart Hane. Vi får gratis reklam och det kommer att bli lättare att attrahera finansiärer i kommande finansieringsrundor. Cypaks produktplattform bygger på så kallad RFIDteknik, det vill säga föra över information med radiovågor kontaktlöst till en dator. Cypak har 12 anställda och har kontor i Gamla Stan i Stockholm.
Nytt från våra portföljbolag VÄRLDSLEDANDE NÄTVERKSFÖRETAG I SAMARBETE MED IPUNPLUGGED ipunplugged har inlett ett samarbete med det amerikanska nätverksföretaget Cisco Systems. ipunplugged utvecklar mjukvara för säker mobil uppkoppling, vilket möjliggör så kallad seamless roaming, att en användare kan röra sig fritt mellan olika typer av nät utan att förlora uppkopplingen. Kombinationen av Cisco s mobilitetslösning och ipunplugged s teknologi för IP-mobilitet skapar en helhetslösning för IP-mobilitet för både företag och operatörer. Samarbetet med Cisco är en milstolpe för ipunplugged, både avseende målet att erbjuda teknologi för Seamless Roaming till en snabbt växande marknad och vår strategi att bli en trovärdig partner till ledande aktörer inom industri och teknologi på världsbasis, säger Lars Cedergårdh, VD ipunplugged. CELLAVISION JAGAR PARTNER FÖR EXPANSION I ASIEN Lundaföretaget CellaVision letar distributörer i Asien för att vidga försäljningen av bolagets apparater för automatisk klassificering av vita och röda blodkroppar i blodprover. Vi känner oss mogna att gå österut, säger vd Yvonne Mårtensson, som nyligen besökt Singapore och Malaysia. Vi har en distributör i Korea sedan 2001, men där har det inte hänt något. Nu har vi tänkt gå in i ett antal länder. Behovet är detsamma som här hemma. Även om personalkostnaderna är lägre där, så är det brist på kompetent personal. Yvonne Mårtensson räknar med att ett distributörsavtal för Asien ska bli klart någon gång under året. CellaVision omsatte 9,1 miljoner kronor under första kvartalet i år, vilket är en ökning med 65 procent jämfört med samma kvartal förra året. MICVAC INLEDER SAMARBETE MED OPERAKÄLLAREN Från och med i höst ska det gå att köpa färdigmat med Operakällarkvalitet till en rimlig penning. Det är Operakällaren, som tillsammans med Cerealia Foods and Breads, startat bolaget Gooh! Affärsidén är att starta måltidsbutiker över hela Sverige. Och maten som ska säljas kommer från Operakällaren. Metoden som gör det möjligt att sälja Operakällarmat på detta sätt kommer från Göteborgsbolaget MicVac. Den ger välsmakande och näringsrik mat som snabbt värms i mikron. Detta är vår första stora affär i Sverige, säger en nöjd Philip Nordell, MicVacs vd. Han räknar med att kunna öka omsättningen rejält i år, inte bara på grund av avtalet med Operakällaren. Man har också tagit hem en order från livsmedelsjätten Nestlé. MicVacs patenterade metod innebär att maten lagas direkt i en tätt försluten förpackning i en mikrovågstunnel. Förpackningen är försedd med en speciellt anpassad ventil, som vid en viss trycknivå släpper ut luft och vattenånga ur förpackningen. När den färdiga matportionen sedan kyls sluter ventilen till, vattenångan kondenseras och maten blir automatiskt vacuumförpackad. På så sätt bevaras alla smak- och näringsämnen. Nya investeringar SPECTRACURE Industrifonden har investerat i Lundabolaget SpectraCure AB. Bolaget utvecklar en ny metod för behandling av solida tumörer, till exempel prostatacancer. Spectra- Cure tar in sammanlagt 21 miljoner kronor i en nyemission där Teknoseed och de två existerande ägarna, Karolinska Development I och Östersjöstiftelsen, också deltar. ULTRAZONIX Industrifonden investerar i ett första skede 5 miljoner kr i Malmöföretaget Ultrazonix, som utvecklar en ny ultraljudsbaserad metod för behandling av diskbråck. Med Ultrazonix patenterade metod behövs inget operativt ingrepp i disken och patienten återhämtar sig snabbare. Investeringen sker i en nyemission tillsammans med Scandinavian Life Science Ventures (SLSV) och bolagets grundare. ILLUMINATE LABS Industrifonden och Volvo Technology Transfer (VTT) investerar tillsammans med tidigare ägare sammanlagt 7,5 miljoner kronor i Illuminate Labs, ett Göteborgsföretag med rötter på Chalmers. Bolaget utvecklar en programvara för att snabbare skapa fotorealistiska bilder från datamodeller, en teknik som används av film- och dataspelsindustrin, samt för visualisering av industriell design och arkitektur. NANORADIO Industrifonden deltar i ett investeringssyndikat som gått in med 84 miljoner kronor i Kistaföretaget Nanoradio. Övriga investerare är norska Teknoinvest, danska Nordic Venture Partners och franska Innovacom. Nanoradio utvecklar en wlankrets för ip-telefoni i mobiltelefonen. Nanoradios wlan-krets är inte bara världens minsta, den är också strömsnålare än de Bluetoothkretsar som används i mobiltelefoner i dag och har väckt stor uppståndelse i branschkretsar. Det nya kapitalet innebär att Nanoradio nu kan starta massproduktion av wlan-kretsar och öka försäljningsansträngningarna i Asien och USA. Nanoradio avser att under 2006 leverera världens minsta och mest strömsnåla wlan-chip till mobiltelefonmarknaden och konsumentelektronikmarknaden, skriver Nano-radios vd och grundare Pär Bergsten i ett pressmeddelande på torsdagen. Han pekar på att det inte bara är mobiltelefontillverkarna som visat intresse för chipet utan all handburen konsumentelektronik som hanterar trådlös ljud- och bildöverföring, till exempel digitalkameror och mp3-spelare. REPEATIT Industrifonden och engelska CLS Holdings har investerat i Repeatit, ett Stockholmsbolag som levererar system och utrustning för fast trådlöst bredband. Finansieringen syftar till att stärka bolagets expansion främst i Europa. Behovet av fast trådlöst bredband kommer att öka väsentligt de närmaste åren och Repeatit är på god väg att bli den ledande europeiska leverantören.