Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr



Relevanta dokument
INLEDNING. Välkommen att delta i Salut-satsningen och genom samverkan förbättra hälsoläget för barn och unga i Västerbotten. //Processledningen

Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

Självkänsla på schemat en del av Salut-satsningen

Hälsoformulär. Till dig som är gravid / / Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN

Goda matvanor: Dags för befruktning! Magdalena Sundqvist Hälsoutvecklare och kostekonom FoUU-staben

Det ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Välkomna! Introduktionsdag i Salut-satsningen. Umeå

Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland

Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå

Hur mår barn och unga i HELSINGBORG?

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna år

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Hälsa på lika villkor? År 2010

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Folkhälsoenkäten 2010

PM HLV, Hälsa på lika villkor,

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Gör Salut-satsningen någon skillnad?

Välkommen till en ny Salut-dag!

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

Barns och ungas hälsa i Norrbotten Åsa Rosendahl, Folkhälsocentrum NLL. - Va! Varför förväntas inte jag leva lika länge killarna i Danderyd?

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

HÄLSOFRÅGOR I GYMNASIET ÅR 1

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Fokusområden ett steg till

Salut-satsningens syfte

Prevention före skolåldern riktad och generell

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Folkhälsoplan Essunga kommun

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

Antagen av kommunfullmäktige , 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Folkhälsoenkäten 2010

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Gymnasiet

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

RMPG Hälsofrämjande strategier

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8.

Att främja barn och ungdomars hälsa: goda exempel på samverkan

Tandhälsan i Värmland

Hälsocentraler gemensam struktur för livsstilsmottagning. Eva Arvidsson Landstinget i Kalmar län eva.arvidsson@ltkalmar.se

Redovisning av ANT-undersökningen vt 2013

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Hälsosamtal med 70-åringar. Margareta Norberg Distriktsläkare, Västerbottens läns landsting Docent, Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Univetsitet

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Välfärdsbokslut Utdrag: Goda levnadsvanor

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Rökning har inte minskat sedan Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Kontaktuppgifter & arbete

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Liv och hälsa ung Särskolan 2017

Grunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Hälsa på lika villkor? År Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

förändrats? folkhälsoenkäterna 2006 och 2010

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Att höra eller nästan inte höra

Modul II. Det lilla barnet 0-1½ år. Eva Eurenius Hälsoutvecklare, Med dr Salut-satsningen, FoUU-staben Skellefteå lasarett

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

HÄLSA Upplevd hälsa Länet 2015 Tingsryd 2015 Totalt åk 5 95,5 93,3 Totalt åk 8 92,3 90,3 Totalt gy åk 2 85,4 84

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

Innehållsförteckning

Viktiga Gravida. Projekt Mödrahälsovården Kalmar Län Minskad viktuppgång, övervikt och fetma under graviditet

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Transkript:

Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk medicin, UmU mödrahälsovården & folktandvården

Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Syfte Beskriva: 1) Salut-satsningens arbetsprocess och insatser för de blivande föräldrarna & det ofödda barnet. 2) personalens upplevelse av Salut-satsningens hälsofrämjande arbete. 3) de blivande föräldrarnas självrapporterade hälsa och levnadsvanor under graviditeten. mödrahälsovården & folktandvården

Salut-satsningens mål God hälsa uppnås genom salutogena insatser i samverkan mellan samhällets aktörer och familjen med barnets bästa i centrum.

Genom systematiskt förbättringsarbete utvecklas insatser i syfte att främja: Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor Tobak & Alkohol Trygg och säker sexualitet Ökad fysisk aktivitet En mer hälsofrämjande hälso och sjukvård 3 av 11 nationella folkhälsomål

Salut-satsningens mål (långsiktiga mätbara) Övervägande andel (90 %) högstadieungdomar ser ganska/mycket ljust på framtiden Nuläge: Psykisk ohälsa rapporteras öka bland ungdomar, särskilt bland flickor Minst 85 % har normalt BMI vid 4 och 15 års ålder Nuläge: 20-25 % har övervikt/fetma vid 4 års ålder Alla 4-åringar och minst 70 % av alla 15-åringar är kariesfria Nuläge: 90 % av 4-åringar och 40 % av 15-åringar är kariesfria

Resultat Modul I - Föräldrar 472 blivande mammor och 415 blivande pappor från fyra pilotområden besvarade inskrivningsenkät i MHV januari 2006 - december 2007

Fakta blivande föräldrar :29 år :30 år (md) graviditetsvecka 10 (md) 51% förstagångsföräldrar 98% tidigare amningserfarenhet :15% :13% födda utomlands 92% bor med blivande förälder :31% :21% högskoleexamen :68% :86% arbetar :13% :7% studerar (Svarsfrekvens: >63 >55%)

Fakta blivande föräldrar :29 år :30 år (md) graviditetsvecka 10 (md) 51% förstagångsföräldrar 98% tidigare amningserfarenhet :15% :13% födda utomlands 92% bor med blivande förälder :31% :21% högskoleexamen :68% :86% arbetar :13% :7% studerar (Svarsfrekvens: >63 >55%)

Fakta blivande föräldrar :29 år :30 år (md) graviditetsvecka 10 (md) 51% förstagångsföräldrar 98% tidigare amningserfarenhet :15% :13% födda utomlands 92% bor med blivande förälder :31% :21% högskoleexamen :68% :86% arbetar :13% :7% studerar (Svarsfrekvens: >63 >55%)

Fakta blivande föräldrar :29 år :30 år (md) graviditetsvecka 10 (md) 51% förstagångsföräldrar 98% tidigare amningserfarenhet :15% :13% födda utomlands 92% bor med blivande förälder :31% :21% högskoleexamen :68% :86% arbetar :13% :7% studerar (Svarsfrekvens: >63 >55%)

Fakta blivande föräldrar :29 år :30 år (md) graviditetsvecka 10 (md) 51% förstagångsföräldrar 98% tidigare amningserfarenhet :15% :13% födda utomlands 92% bor med blivande förälder :31% :21% högskoleexamen :68% :86% arbetar :13% :7% studerar (Svarsfrekvens: >63 >55%)

Fakta blivande föräldrar :29 år :30 år (md) graviditetsvecka 10 (md) 51% förstagångsföräldrar 98% tidigare amningserfarenhet :15% :13% födda utomlands 92% bor med blivande förälder :31% :21% högskoleexamen :68% :86% arbetar :13% :7% studerar (Svarsfrekvens: >63 >55%)

Fakta blivande föräldrar :29 år :30 år (md) graviditetsvecka 10 (md) 51% förstagångsföräldrar 98% tidigare amningserfarenhet :15% :13% födda utomlands 92% bor med blivande förälder :31% :21% högskoleexamen :68% :86% arbetar :13% :7% studerar (Svarsfrekvens: >63 >55%)

Fakta blivande föräldrar :29 år :30 år (md) graviditetsvecka 10 (md) 51% förstagångsföräldrar 98% tidigare amningserfarenhet :15% :13% födda utomlands 92% bor med blivande förälder :31% :21% högskoleexamen :68% :86% arbetar :13% :7% studerar (Svarsfrekvens: >63 >55%)

Fakta blivande föräldrar :29 år :30 år (md) graviditetsvecka 10 (md) 51% förstagångsföräldrar 98% tidigare amningserfarenhet :15% :13% födda utomlands 92% bor med blivande förälder :31% :21% högskoleexamen :68% :86% arbetar :13% :7% studerar (Svarsfrekvens: >63 >55%)

Fakta blivande föräldrar :29 år :30 år (md) graviditetsvecka 10 (md) 51% förstagångsföräldrar 98% tidigare amningserfarenhet :15% :13% födda utomlands 92% bor med blivande förälder :31% :21% högskoleexamen :68% :86% arbetar :13% :7% studerar (Svarsfrekvens: >63 >55%)

Salut-satsningen i Modul I strävar mot att: blivande mammor har en normal viktökning under graviditeten

BMI % 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 undervikt normalvikt övervikt fetma blivande mamma (n=353) blivande pappa (n=382)

Salut-satsningen i Modul I strävar mot att: -blivande föräldrar känner sig förberedda inför sin föräldraroll -blivande mammor lever i relat. fria från våld och kränkningar -blivande mammor avstår från tobak, alkohol och droger

Föräldraskap 96 % av kvinnorna och 76 % av männen upplevde att hälsosamtal med barnmorskan om föräldraskap skett i tillräcklig utsträckning

Upplevd hälsa & psykosociala faktorer :88% :92 % upplever sin hälsa som god :17% :6% har varit tidigare sjukskriven för psykisk ohälsa (nedstämdhet, depression, utmattningssyndrom). Ca 90% kände sig betydelsefulla och uppskattade både i och utanför hemmet. Mer än 95% kände att de kunde få stöd både praktiskt och känslomässigt. Hög tillfredsställelse för hem/familj, bostad och fritid (80-90%) men lägre för ekonomi och arbete (60-75%)

Blivande mammor utsatta för våld och kränkningar n (%) Någon gång tvingats till eller utsatts för sexuella handlingar mot viljan 47 (11) Under graviditet blivit fysiskt skadad av någon 4 (1) I nuläget rädd för partner eller annan person 5 (1) Internt bortfall, 14-20/fråga

Tobaksvanor Kvinnorna 23% snusade före grav. och 6% under grav. 11% rökte året före grav. och 3% under grav. Männen 33% snusade 6% rökte Av snusarna var 23/22% även rökare i varierande grad.

Alkoholvanor Kvinnorna 10% var riskkonsumenter före grav. (AUDIT >6 poäng). 3% drack 2-3 ggr/vecka eller oftare. 20% drack motsvarande 5 glas eller mer per gång. Under graviditeten angav 3% att de drack sällan men minst 3-4 glas per gång. Männen 13% riskkonsumenter (AUDIT >8 poäng). 6% drack 2-3 ggr/vecka eller oftare. 37% drack motsvarande 5 glas eller mer per gång.

Drogvanor 100 80 blivande mamma (n=455) blivande pappa (n=404) % 60 40 20 0 Aldrig 1 gång > 1 gång

Salut-satsningen i Modul I strävar mot att: -blivande föräldrar äter regelbundna måltider -blivande föräldrar äter fem frukt & grönt per dag - blivande föräldrar borstar tänderna 2 ggr/dag med fluortandkräm -blivande föräldrar har regelbunden tandvårdskontakt

Intag av frukt och grönsaker Livsmedelsverket (LSV)

Intag av frukt och grönsaker 70 60 50 40 30 20 10 0 70 60 50 40 % 30 20 70 blivande mamma (n=451) 60 50 40 % 30 20 70 60 blivande mamma (n=451) blivande pappa (n=398) blivande pappa (n=393) blivande mamma (n=451) blivande pappa (n=393) 50 40 % 30 20 10 0 blivande mamma (n=451) blivande pappa (n=398) <1 gång/dag 1 gång/dag >1 gång/dag 10Ej <1 gång/dag 1 gång/dag 10 2 >1 ggr gång/dag eller Ej 1 gång/ 2 ggr eller dagligen gång/dag mer dagligen dag mer 0 0 Ej <1 dagligen gång/dag 1 <1 gång/dag 2 >1 ggr gång/dag Ej dagligen 1 gång/dag eller mer 2 >1 ggr gång/dag eller mer

=16%, =5%

Tandborstning Statens Beredning för utvärdering (SBU)

Tandborstning 100 90 80 70 % 60 50 40 30 20 10 mamma (n=463) pappa (n=405) 0 sällan 1 gång/dag 2 ggr/dag

tandvårdsbesök 19% av kvinnorna och 31% av männen hade inte besökt folktandvården de senaste två åren.

Salut-satsningen i Modul I strävar mot att: blivande föräldrar rör sig minst 30 minuter per dag

Fysisk aktivitet på fritiden 50 45 blivande mamma (n=440) blivande pappa (n=390) 40 35 30 % 25 20 15 10 5 0 Lätt motion mindre än 2 tim/vecka Lätt motion minst 2 tim/vecka Måttlig motion, minst 30 min, 1-2 ggr/vecka Måttlig motion, minst 30 min, minst 3 ggr/vecka

Salut-satsningen i Modul I strävar mot att: blivande mammor och nyfödda inte drabbas av livsstilsrelaterade komplikationer under graviditet och förlossning

Livsstilsförändringar 70 % av kvinnorna och 56 % av männen var missnöjda med sina levnadsvanor men var samtidigt villiga att förändra sig: 1. motionera mera 2. förbättra matvanorna 3. minska i vikt

Sammanfattning Bra självskattad hälsa men. har övervikt/fetma och ohälsosamma levnadsvanor. Att stödja föräldrarna till förändringar kan gagna föräldrarna, men också det ofödda barnet på sikt.

Indelning i åldersmoduler Modul I Modul II Modul III Modul IV Modul V Modul VI Modul VII Skellefteå: Spridning klar Umeå: Spridning pågår S:a Lappland: Start mars 2010 Klart i pilotområdena Test av spridning pågår Erbjudande till länet 2010

Samverkan

Vad är det som är nytt?

Kriterier för en hälsofrämjande skola Salut-satsningen i Västerbotten Modul IV & V 6-12 år Arbetsexemplar 2009-11-27

Struktur 9 områden 1. Organisation 2. Personalens hälsa 3. Skolans fysiska miljö 4. Skolan och hemmet 5. Psykosocial hälsa 6. Matvanor 7. Tandhälsa 8. Fysisk aktivitet 9. Tobak, alkohol och droger

Eva.Eurenius@vll.se www.vll.se/salut TACK!