Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan Maja Månsson 9c 2010-05-20 Handledare: Senait Bohlin
Innehållsförteckning Innehållsförteckning s.2 Inledning, Bakgrund & Metod.s.3 Resultat...s.4 och 5 Slutsats, felkällor, avslutning & källförteckning s.6 Bilagor: Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Sammanställning av enkäten
Jorden har alltid förändrats. Den har under miljontals år varit väldigt varm under vissa perioder och väldigt kall under andra. Ännu en gång är nu jorden under förändring. Dock ej som tidigare, naturligt; utan p.g.a. den påverkan vi har på den. Vi släpper dagligen ut enorma mängder avgaser från bila, fabriker och boskap. Vi konsumerar och slänger utan att återvinna, allt detta medan folk i vissa delar av världen knappt har mat och vatten för dagen. Allt detta bidrar till den globala uppvärmningen. Men vems uppgift kommer det bli att stoppa denna uppvärmning? Det är vi den nästkommande generationen som kommer att få denna uppgift. Det finns massor med saker man kan göra för att bidra till en hållbar utveckling. En av dem är att köpa varor med speciella märkningar som har med t.ex. rättigheter och miljö att göra. Min rapport handlar därför om kunskaperna om de fyra märkningarna; svanmärkt, kravmärkt, fairtrade och svenskt sigill, hos ungdomar i årskurs 9 på Gunnesboskolan respektive Lerbäckskolan. Bakgrund Svanmärkt står för varor som blivit granskade avseende deras miljöpåverkan under hela deras livscykel från råvara till avfall. Svanmärkt är ett nordiskt märke, som har höga klimat- och miljökrav. Kravmärkt står för att kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel inte får användas. När man köper kravmärkt kan man även lita på att djuren har haft det så bra som möjligt och levt i en så naturlig miljö som möjligt. Fairtrade står för att det bidrar till förbättrade arbets- och levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. Svenskt sigill är ett kvalitetsmärke som finns på mat och blommor. Alla varor genomgår miljökontroller och allt är producerat i Sverige så att transportsträckorna hålls nere. Jag tycker att min frågeställning är väldigt viktig. Jag nämnde tidigare att det är vi ungdomar som kommer få ta ansvaret att rädda vår jord och för att kunna det så är det viktigt att vi har de kunskaper som krävs. Om vi inte är tillräckligt upplysta hur ska det gå då? Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur upplysta ungdomarna i årskurs 9 på Gunnesboskolan och Lerbäckskolan är om några av de märkningar som bidrar till en hållbar utveckling. Min frågeställning är, på vilken skola har flest elever kunskap om märkningarna? Metod Jag använde mig av enkäten eftersom jag kände att jag då kunde få så många synpunkter som möjligt. Hade jag valt att intervjua några elever så hade jag inte haft lika stort underlag för det resultat jag fått. Förutom att fråga om de visste vad märkningarna stod för, så frågade jag även om de brukade ha varor med någon av dessa märkningar hemma. Jag bad dem nämna minst tre saker man kan göra för att bidra till en hållbar utveckling och jag frågade även om de fått denna kunskap hemifrån, i skolan eller både och. Se bilaga för att se enkät.
Gunnesbos elevers kunskaper om märkningar 33% Rätt Fel 67% Lerbäcks elevers kunskaper om märkningar 41% 59% Rätt Fel Se bilaga 2 för att se resultat av flickor och pojkar Gunnesboeleverna: Brukar ni ha varor med dessa märkningar? 43% Ibland Ja Nej
Lerbäckeleverna: Brukar ni ha varor med dessa märkningarna? 42% Ibland Ja Nej Gunnesbo: 3 saker som bidrar till hållbar utveckling Kunde Kunde ej Lerbäck: 3 saker som bidrar till hållbar utveckling 45% 55% Kunde Kunde ej Gunnesbo: Var kommer denna kunskap ifrån? 30% 50% Hemma Skola Båda 20%
Lerbäck: Var kommer denna kunskap ifrån? 35% 35% Hemma Skola Båda 31% Slutsats Mina resultat visar att på Gunnesboskolan kunde 33 % av eleverna svara rätt på frågorna om märkningarna. På Lerbäck kunde 41 % av eleverna rätt svar. Svaret på min frågeställning är därför att Lerbäck är den skola där eleverna har störst kunskaper om märkningar på varor. Utifrån mina resultat ser jag dock att en större del av Gunnesbos elever har varor med någon av märkningarna, antingen ofta eller ibland. Mina resultat visar även att Gunnesboeleverna kan mer om vad man kan göra för att bidra till en hållbar utveckling än vad Lerbäckeleverna kan. På båda skolorna svarade största delen av eleverna att de fått kunskapen både hemifrån och i skolan. Felkällor Den främsta felkällan som finns i min undersökning är, att jag kunde ha haft ett betydligt större antal elever. Jag anser dock att uppgiften inte är utformad så att full statistisk säkerhet ska erhållas. Det kan hända att min enkät inte var tydlig nog. En del elever tog den tydligen inte heller på allvar då några skrev att svanar varit med i processen som svar på vad svanmärkt betyder. Lerbäcks elever kan mer om märkningarna, vilket är svaret på min frågeställning. Dock anser jag att trots att Gunnesboeleverna inte kunde lika mycket om märkningarna så köper de i alla fall varor med märkningarna oftare än dem på Lerbäck. Och att göra saker är ju i princip lika viktigt som vetskap om saker. För att rädda jorden från den globala uppvärmningen krävs inte bara kunskaper utan även att man GÖR något! Hur hade man kunnat jobba vidare med min undersökning? Jo, jag anser att man kan utöka antalet elever att delta i enkäten och även antalet skolor. Man hade även kunnat göra enkäten större och mer detaljingående, till exempel genom att fråga eleverna om de avfallssorterar hemma och om de tycker det är viktigt med miljöfrågor.
Källförteckning http://www.svensktsigill.se/website2/1.0.2.0/364/1/ 17/5-10 http://www.krav.se/om-krav/krav-market/ 17/5-10 http://www.fairtrade.se/cldoc/opml1.htm 17/5-10 http://www.svanen.nu/default.aspx?tabname=om oss&menuitemid=6996 17/5-10
Bilaga 1 Enkätundersökning: Energi & Miljö Jag håller på med ett arbete där jag undersöker kunskaperna hos niorna på Lerbäckskolan respektive Gunnesboskolan om Hållbarutveckling. Ringa in: Flicka Pojke Skola: Skriv vad de olika märkningarna står för: 1. - 2. 4. Brukar du och din familj ha varor med denna märkning hemma? Ringa in. Ja Ibland Nej - 3. 5. Brukar du och din familj ha varor med denna märkning hemma? Ringa in. Ja Ibland Nej 8
- 6. Brukar du och din familj ha varor med denna märkning hemma? Ringa in. Ja Ibland Nej 4. - 7. Brukar du och din familj ha varor med denna märkning hemma? Ringa in. Ja Ibland Nej Vad kan man göra för att bidra till en hållbar utveckling? Nämn minst 3 saker. Ringa in var du fått denna kunskap från: 9
Hemifrån Skolan Tack för hjälpen! Maja Månsson 9c Gunnesboskolan 1
Svanmärkt Bilaga 2 1. Vad står märkningarna för? 2. Brukar ni har varan i ert hem? Gunnesbo Flickor 1. 4 stycken kunde märkningen 2. 16 svarade ibland, 3 svarade ja och 1 svarade nej Pojkar 1. 5 stycken kunde märkningen 2. 10 svarade ibland, 9 svarade ja och 1 svarade nej Kravmärkt Fairtrade Svenskt sigill 1. 11 stycken kunde märkningen 2. 7 svarade ibland, 8 svarade ja och 5 svarade nej 1. 7 stycken kunde märkningen 2. 5 svarade ibland, 2 svarade ja och 13 svarade nej 1. 4 stycken kunde märkningen 2. 8 svarade ibland, 3 svarade ja och 9 svarade nej 1. 10 stycken kunde märkningen 2. 10 svarade ibland, 4 svarade ja och 6 svarade nej 1. 7 stycken kunde märkningen 2. 4 svarade ibland, 3 svarade ja och 13 svarade nej 1. 5 stycken kunde märkningen 2. 8 svarade ibland, 5 svarade ja och 7 svarade nej Svanmärkt Kravmärkt Fairtrade Svenskt sigill Lerbäck Flickor 1. 15 stycken kunde märkningen 2. 10 svarade ibland, 7 svarade ja och 3 svarade nej 1. 10 stycken kunde märkningen 2. 6 svarade ibland, 10 svarade ja och 4 svarade nej 1. 8 stycken kunde märkningen 2. 8 svarade ibland, 10 svarade ja och 2 svarade nej 1. 10 stycken kunde märkningen 2. 9 svarade ibland, 2 svarade ja och 9 svarade nej Pojkar 1. 4 stycken kunde märkningen 2. 12 svarade ibland, 4 svarade ja och 4 svarade nej 1. 6 stycken kunde märkningen 2. 10 svarade ibland, ingen svarade ja och 10 svarade nej 1. 6 stycken kunde märkningen 2. 5 svarade ibland, 2 svarade ja och 13 svarade nej 1. 7 kunde märkningen 2. 7 svarade ibland, ingen svarade ja och 13 svarade nej 1
3 saker som bidrar till en hållbar utveckling Gunnesbo 17 av 20 flickor kunde 13 av 20 pojkar kunde Lerbäck 12 av 20 flickor kunde 6 av 20 pojkar kunde Varifrån kommer denna kunskap? Gunnesbo Flickor: 6 svarade hemifrån, 4 svarade från skolan och 10 svarade att den kom både hemifrån och från skolan. Pojkar: 6 svarade hemifrån, 4 svarade från skolan och 10 svarade att den kom både hemifrån och från skolan. Lerbäck Flickor: 4 svarade hemifrån, 5 svarade skolan och 11 svarade att den kom både hemifrån och från skolan. Pojkar: 7 svarade hemifrån, 5 svarade skolan och 8 svarade att den kom både hemifrån och från skolan. 1