Uppsats 15 högskolepoäng. Ung och arbetslös. - Hur skapar ungdomar mening i sin vardag som arbetslös? Young and unemployed

Malmö högskola Studie- och yrkesvägledarutbildningen Individ och samhälle Uppsats 15 högskolepoäng Ung och arbetslös - Hur skapar ungdomar mening i sin vardag som arbetslös? Young and unemployed - How do young unemployed people create a meaningful life? Malin Arvelid & Frida Fält Studie- och yrkesvägledarutbildningen 180 hp Slutseminarium 2009-12-08 Examinator: Anders Lovén Handledare: Frida Wikstrand

Förord Det är med tacksamhet och glädje vi skriver dessa rader: Vi vill framföra ett stort tack till alla Ni ungdomar som ställt upp på våra intervjuer och låtit oss ta del av Era berättelser. Vi vill tacka Dig handläggare på Arbetsförmedling som hjälpt oss att komma i kontakt med våra intervjupersoner. Även ett tack för den tid Du tog dig för en intervju med oss. Ett stort tack till vår handledare Frida Wikstrand som hjälpt oss och guidat oss genom vårt examensarbete. Frida, du har varit ett stort stöd för oss! Tack! 1

Sammanfattning Genom vår studie har vi fått en ökad förståelse för hur det är att vara ung och arbetslös som också var syftet med vårt examensarbete. Vi har genomfört åtta intervjuer och använt oss av en kvalitativ metod där vi kunnat få djupgående berättelser om hur ungdomar upplever sin arbetslöshet. Weick (1995) skriver om den meningsskapande processen som är en teori vi använder oss av för att få en ökad förståelse för hur ungdomar hanterar och förstår samt påverkas av sin arbetslöshet. Vi är också intresserade av deras tankar kring framtiden. Efter en längre tids arbetslöshet känner sig informanterna trötta och uttråkade. De känner inte igen sig själva, de blir deprimerade av att vara hemma och av att inte ha något att göra. Trots detta ser ungdomarna ljust på framtiden. Antingen genom att utbilda sig, som informanterna anser sig vara viktigt i dagens samhälle, eller genom ett arbete. Ungdomarna finner stöd för sina tankar om framtiden från familj eller vänner. Ungdomarna har någon form av sysselsättning vilket har stor betydelse för dem. Sysselsättningen hjälper informanterna i att få en bättre struktur på vardagen som de mår bra av. I analysen diskuterar vi hur ungdomarna utifrån sina upplevelser hanterar, förstår och påverkas av sin situation som arbetslös. Genom att studerat tidigare forskning kan vi i vår studie se om det finns några likheter och skillnader i våra resultat, men också för att se om vi utifrån vår forskning kan dra samma slutsatser som gjorts i tidigare forskning. De slutsatser som vi kan dra utifrån vår studie är att alla informanter förutom en är negativt påverkade av sin arbetslöshet. Ungdomarna hanterar och förstår sin situation som arbetslös på liknande sätt. Nyckelord: arbetslös, framtiden, förstår, hanterar, påverkas, ungdomar, upplevelser 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING --------------------------------------------------------- 5 1.1 BAKGRUND -------------------------------------------------------------------- 6 1.2 SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING ---------------------------------------- 6 1.3 BEGREPPSDEFINITION -------------------------------------------------------- 7 1.3.1 Arbetslös --------------------------------------------------------------------------------- 7 1.3.2 Habitus ----------------------------------------------------------------------------------- 8 1.3.3 Hysteresis effekten ------------------------------------------------------------------- 8 2. TIDIGARE FORSKNING ----------------------------------------- 9 2.1 ATT LEVA SITT LIV SOM ARBETSLÖS. ------------------------------------ 9 2.2 FRÅN UTSATTHET TILL MARGINALITET TILL EXKLUDERING------------ 10 2.3 ARBETSLÖSHET OCH OHÄLSA --------------------------------------------- 11 2.4 REFLEKTIONER AV TIDIGARE FORSKNING -------------------------------- 12 3. TEORI --------------------------------------------------------------- 12 3.1 SENSEMAKING DEN MENINGSSKAPANDE PROCESSEN ----------------- 12 4. METOD ------------------------------------------------------------- 16 4.1 VAL AV METOD ------------------------------------------------------------- 16 4.2 URVAL OCH GENOMFÖRANDE --------------------------------------------- 17 4.2.1 Pilotstudie ---------------------------------------------------------------------------- 18 4.3 ANALYSARBETE ------------------------------------------------------------ 18 4.4 VALIDITET OCH RELIABILITET --------------------------------------------- 19 4.5 FORSKNINGSETISKA PRINCIPER ------------------------------------------- 20 4.6 VAL AV FRÅGOR ------------------------------------------------------------ 20 5. RESULTAT OCH ANALYS ------------------------------------ 21 5.1 HANTERANDET OCH FÖRSTÅELSEN AV ATT VARA ARBETSLÖS --------- 21 3

5.1.1 Att bli arbetslös ----------------------------------------------------------------------- 21 5.1.2 Att vara arbetslös --------------------------------------------------------------------- 23 5.2 HUR PÅVERKAS DESSA UNGDOMAR AV SIN ARBETSLÖSHET? ---------- 25 5.2.1 Arbetslöshetens påverkan ----------------------------------------------------------- 25 5.2.2 Viktiga personers betydelse -------------------------------------------------------- 27 5.2.3 Intressen ------------------------------------------------------------------------------- 28 5.2.4 Hur såg en dag ut innan? Hur ser den ut idag? ----------------------------------- 30 5.3 FRAMTIDEN ----------------------------------------------------------------- 31 5.3.1 Kortsiktiga och långsiktiga planer ------------------------------------------------- 31 5.3.2 Förebilder------------------------------------------------------------------------------ 33 5.3.3 Stöd kring framtida tankar ---------------------------------------------------------- 34 5.4 SAMMANFATTANDE ANALYS ---------------------------------------------- 35 6. AVSLUTANDE DISKUSSION --------------------------------- 35 7. KÄLLFÖRTECKNING ------------------------------------------ 40 BILAGA 1 --------------------------------------------------------------- 42 BILAGA 2 --------------------------------------------------------------- 43 4

1. Inledning För de flesta människor ger arbetet både en social trygghet och en bra privat ekonomi som har betydelse för försörjningen och för en bra livskvalitet. En längre tids arbetslöshet medför större osäkerhet med social isolering och med sämre hälsa både fysiskt och psykiskt. Arbetslöshet medför också att konsumtionen blir lägre eftersom människor har mindre pengar att handla för (Olofsson & Wadensjö, 2005). Arbetslöshet är ett exempel på en förändring som kan vara mer eller mindre förutsägbar. Forskning visar att förlusten av ett arbete är för många människor en negativ händelse som ger en negativ påverkan på livet. Personlig identitet, ekonomi, sociala nätverk, dagliga rutiner och tidsstruktur är exempel på faktorer som påverkas hos den enskilde individen (Utredningen för unga utanför, 2003). I Hammarströms (1996) Arbetslöshet och ohälsa illustreras en del av detta enligt följande: Ja, för det första vänder man dygnet flera gånger om när man är arbetslös länge. Så är man uppe på nätterna med nån kompis och spelar kort och så där. Så det är ganska jobbigt. Man vaknar mitt på dagen och gör ingenting. Man hinner inte göra nånting. Ibland kan man vakna när dom flesta affärerna stänger. (Hammarström, 1996 s. 153) Genom att ha läst tidigare forskning angående arbetslöshet både vad gäller ungdomar och vuxna och genom den påtagliga ungdomsarbetslösheten i dagens samhälle har ett intresse väckts hos oss. Det skrivs mycket i dagstidningarna och det pratas på nyheterna om hur ungdomar på olika sätt är drabbade av den höga arbetslösheten. I Sydsvenskan (15.11.2009) står det att Sverige har nästan den högsta ungdomsarbetslösheten i Europa. Det står också att arbetslösheten har lett till ungdomsgenerationer med dålig ekonomi och stor psykisk ohälsa (Sydsvenskan, 15.11.2009). Vidare säger Ieva Reine, psykolog och hälsovetare, till Sydsvenskan (15.11.209) att arbetslösheten gör att ungdomar får sämre hälsa och får därmed svårigheter med att etablera sig på arbetsmarknaden. Att ungdomsarbetslösheten i Sverige är hög kan vi också se i SCB:s statistik som säger att ungdomsarbetslösheten är 22,2 procent tredje kvartalet 2009 och detta är en ökning med 5,9 procentenheter jämfört med för ett år sedan (www.scb.se). 5

1.1 Bakgrund Vi har i vår studie valt att närmare studera hur arbetslösa ungdomar hanterar, förstår och påverkas av att vara arbetslösa samt hur ungdomar ser på framtiden inom yrkeslivet. Detta intresse har väckts hos oss dels genom massmedias prat och skriverier om hur ungdomar på olika sätt blir drabbade och utsatta på grund av sin arbetslöshet, dels genom förslag från fortsatt forskning. Genom att forska i detta ämne skulle vi i vår kommande yrkesroll kunna få en större förståelse i mötet med arbetslösa ungdomar. Genom att vi har fått ta del av ungdomars berättelser om hur de hanterar, förstår och påverkas av sin arbetslöshet har vi blivit mer medvetna och fått en större förståelse om hur det är för våra informanter att vara arbetslösa. Som studie- och yrkesvägledare kan vi då hantera mötet med arbetslösa ungdomar bättre. Vi kan genom denna kunskap ge ungdomarna bättre hjälp då vi har blivit medvetna om vad det innebär att vara ung och arbetslös. Vi är medvetna om att vi i vår studie inte kan dra någon generell slutsats, men vi anser att vi ändå kommer att ha nytta av denna kunskap i vår kommande yrkesroll som studie- och yrkesvägledare. 1.2 Syfte och problemformulering Syftet med vår studie är att öka vår förståelse för hur det är att vara ung och arbetslös. Vi är också intresserade av att ta reda på hur ungdomarna ser på framtiden inom yrkeslivet. Utifrån ovanstående syfte har vi följande problemformuleringar: Hur hanterar och förstår de intervjuade ungdomarna, i åldrarna 20-24 år, sin arbetslöshet? På vilket sätt påverkas dessa ungdomar av sin arbetslöshet? Vilka föreställningar har ungdomarna om framtiden inom yrkeslivet? 6

1.3 Begreppsdefinition I nedanstående kommer vi att definiera olika begrepp som har betydelse för att kunna förstå delar av examensarbetet. 1.3.1 Arbetslös I vårt examensarbete använder vi uppgifter från Arbetskraftsundersökningen (AKU) från Statistiska Centralbyrån (SCB). AKU innehåller Sveriges officiella statistik vad gäller bland annat arbetslösheten. Enlig denna urvalsundersökning definieras arbetslösa enligt två kriterier: Personer som var utan arbete under den vecka som SCB gjorde undersökningen och som sökt arbete de senaste tre veckorna. Dessa skulle också kunna arbeta under den aktuella veckan eller börja arbete inom 14 dagar. Som arbetslös räknas också de som har fått ett arbete som de påbörjar inom tre månader under förutsättning att de skulle kunnat arbeta under den veckan som SCB gjorde undersökningen eller inom 14 dagar efter undersökningen gjordes. (www.scb.se) På Arbetsförmedlingen räknas man som arbetslös ungdom när man är under 25 år. Under de första 90 dagarna kan arbetsförmedlingen enligt nuvarande regelverk endast erbjuda matchningshjälp och coachning men inte till exempel praktik eller utbildning. Efter 90 dagars arbetslöshet erbjuds de arbetslösa ungdomarna att vara med i jobbgarantin för ungdomar (UGA). I UGA:n kan ungdomarna ta del av praktik, utbildning och även andra insatser (Intervju med handläggare på arbetsförmedlingen, 2009-10-08). Våra arbetslösa informanter är i åldrarna 20-24 och har varit arbetslösa i minst sex månader, som längst har någon varit arbetslös i upp till två år. Vår definition av arbetslös innebär också att ungdomarna inte haft något ströjobb under sin arbetslösa tid. 7

1.3.2 Habitus Pierre Bourdieu lanserade termen som benämning på det sociala arv och de erfarenheter som bestämmer individens sätt att uppfatta, värdera, välja och handla. (www.ne.se) Bourdieu skriver om olika kapital bland annat om socialt och kulturellt kapital. Med socialt kapital menar han individens sociala nätverk. Hur mycket socialt nätverk en person har beror dels på hur stort nätverket är, dels vilka personer som ingår i nätverket. Det kulturella kapitalet i habitus handlar om hur människor handlar, känner och uppfattar världen, man kan säga att habitus är alltså en integrerad del av personligheten (Ahrne & Roman & Franzén, 2003 s.123). Habitus kan inte styras utan är omedveten och i habitus blir människan socialiserad in i olika sociala skikt (Miegel & Johansson, 2002). Habitusen är, menar Bourdieu, omedveten och kan inte styras med hjälp av viljan. Varje individ har sin egen habitus, men människor från samma samhällsklass eller sociala skikt tenderar att ha likartad habitus. Det innebär mer konkret att människor från samma klass tenderar att ha ungefär samma preferenser eller smak på en mängd olika områden. (Miegel & Johansson, 2002 s. 273-274) Vi kan använda Bourdieus begrepp habitus för att spegla och förstärka vårt resultat i analysen. Begreppet används också för att förtydliga vårt resultat som innebär att det i analysen blir lättare att förstå. Vi använder också habitus begreppet för att fördjupa vår avslutande diskussion. 1.3.3 Hysteresis effekten Hysteresis innebär att när arbetslösheten har nått en viss nivå finns det en risk att arbetslösheten permanentas på denna höga nivå. Detta beror bland annat på att den som varit och är arbetslös kan i värsta fall blivit så pass inattraktiv på arbetsmarknaden att han eller hon aldrig tar sig in på den (Eklund, 2007). 8

2. Tidigare forskning 2.1 Att leva sitt liv som arbetslös. Verica Stojanovic (1998) har skrivit en avhandling om ungdomars arbetslöshet. Hon ville i sin studie bland annat ta reda på svenska och danska arbetslösa ungdomars situation. Syftet med Stojanovics avhandling var också att se om det fanns eventuella skillnader och likheter mellan de olika länderna. Stojanovic (1998) menar att arbetslösa ungdomar inte upplever att de blir accepterade av samhället och att de ofta känner sig ifrågasatta. Det är viktigt i Sverige att ha ett arbete som också är en del av identiteten. Det värsta som kan hända i Sverige är att bli arbetslös, bara genom ett jobb kan man känna ett värde och mening med livet. (Stojanovic, 1998 s. 39) Att ha ett arbete är inte enbart viktigt för identiteten utan också för att träffa andra människor, få en bra tidsstruktur och för att tjäna pengar. Efter en tids arbetslöshet försöker ungdomarna sysselsätta sig med olika sysslor för att inte bli passiva och för att få struktur på sin vardag som normalt ett arbete skulle ge. Stojanovics intervjupersoner säger att det är viktigt att ha ett socialt nätverk som finns där för att kunna ge dem stöd. Dessa personer är då framför allt vänner, syskon, föräldrar och partners. Ekonomin är ett stort problem för de intervjuade arbetslösa ungdomarna. De upplever att de lever på existensminimum och önskar att de någon gång hade kunnat unna sig lite extra och inte alltid till exempel behöva handla på extrapris. Ekonomin tillåter dem inte heller att följa med sina vänner när de till exempel ska gå på bio. På grund av den dåliga ekonomin blir ungdomarna beroende av sina föräldrar och kan därmed inte flytta hemifrån. Detta leder till, trots att ungdomarna känner stöd från föräldrarna, konflikter där ungdomarna upplever att föräldrarna är tjatiga och att föräldrarna tror att de inte vill arbeta (Stojanvovic, 1998). De släpps inte in på arbetsmarknaden vilket medför att de blir maktlösa i flera avseenden; de har ingen egen inkomst, de kan inte flytta hemifrån, de kan inte konsumera.(stojanovic, 1998 s. 7) 9

2.2 Från utsatthet till marginalitet till exkludering Att drabbas och att forma sitt liv är en bok som bygger på ett projekt vars ambition är att beskriva hur människor formar sitt liv utefter svåra livssituationer samt hur människan agerar och försöker finna vägar ur svårigheterna. Boken beskriver en intressant process om hur tilltagande svårigheter kan tänkas uppstå och fortskrida för den enskilde (Jeppsson-Grassman, 2003). När människan möts av en dramatisk livssituation försöker hon på egen hand lösa situationen med hjälp av egna resurser och tillgångar. Då dessa inte är tillräckliga ger det en negativ erfarenhet. En dramatisk livssituation som inte är avklarad gör människan mer påverkbar för ännu en. Ett bekymmer läggs till ett annat och skapar utsatthet. Misslyckanden efter misslyckanden att finna lösningar i ett bekymmer ger som sagt negativa erfarenheter och oroar människan. Samtidigt blir det allt svårare att ta sig ur situationen och risken finns att människan går in i en marginaliserad position i en process. En process som gör situationen mer osäker där bekymren och svårigheterna ökar. Arbetslösheten kan vara ett exempel på en process som följs av svårigheter som att ekonomin oftast blir kämpigare att upprätthålla. Långvarig arbetslöshet kan också påverka familj, hälsa och framtida planer. Marginalitet innebär alltså en fördjupad utsatthet med ökande svårigheter att ta sig ur exempelvis arbetslöshet. Trots detta finns det möjligheter i svårigheterna och det finns dagar med aktiviteter och deltaganden men dessvärre tar oftast den bekymmersamma situationen över. Detta leder till att delaktigheten i människans vardagliga intressen blir mindre. Situationen som arbetslös bidrar till svårigheter, både vad det gäller de sociala och de ekonomiska bitarna. När svårigheterna riskerar att bestå och situationen blir mer negativ uppstår en fas av exkludering. Möjligheterna att påverka med egna resurser och egna tillgångar är nu minimala. Den enskilde lever nu med en stor distans från exempelvis tillgången till arbete och medverkan i vardagliga sysslor. Det blir slutligen ett utanförskap där tillhörigheten och delaktigheten är ytterst problematisk för den enskilde (Jeppsson-Grassman, 2003). 10

2.3 Arbetslöshet och ohälsa Ett arbete ger inte enbart en ekonomisk trygghet, det skapar också tidsstruktur åt dagen, personlig status och identitet. Det skapar också meningsfulla uppgifter, regelbunden kontakt med andra människor och ökad aktivitet (Hammarström, 1996). Även Jahoda (2006) skriver i boken Forskning om arbete att ett arbete har en viktig roll för människan då lönearbetet strukturerar tiden och utvidgar vårt sociala nätverk. Hon menar också att människan genom ett arbete får en plats i samhället och som ger regelbundenhet i det vardagliga livet. Arbetslöshet medför att ovanstående påverkas och ger påtagliga effekter för individen. Hammarströms intervju med Rebecca illustrerar detta: Självförtroendet bröts successivt ner. Första månaden var ganska skön jag sökte jobb aktivt allt som erbjöds så gott som. Och jag hade mycket att göra. Jag städade och pysslade och pyntade och umgicks med mina kompisar. Men det blev mer och mer knäckande att inte få jobb. Jag tyckte inte jag var värd någonting jag kände mig helt värdelös. Jag blev mer och mer deppig och passiv. Snart tordes jag inte gå ut. Jag kände mig ful och tyckte att folk glodde på mig. Jag blev irriterad, otålig och ovän med alla. Då var jag också småförkyld och förstoppad hela tiden. Jag tröståt och gick upp i vikt. Men nånstans förlorade jag ändå inte hoppet utan började på eget initiativ studera och bröt därigenom den onda cirkel. (Hammarström, 1996 s. 142) Rebeccas arbetslöshet har förändrat hennes tillvaro till något sämre. Hon har gått från att vara en aktiv tjej med självförtroende till att vara deprimerad, passiv, folkskygg och irriterad. Trots detta har Rebecca hopp om en bättre framtid vilket ger henne kraft till att ta sig ur sin situation som arbetslös (Hammarström, 1996). Rebecca beskriver början av sin arbetslöshet som något skönt och att hon har mycket att stå i, detta beskriver också en del av intervjupersonerna i Varken ung eller vuxen (Trondman & Bunar, 2001). I Trondmans studie upplever ungdomarna det som skönt att slippa det som gjorts strax innan de blev arbetslösa. För en kortare period framstod arbetslösheten som en befriande ledighet och som något positivt (Trondman & Bunar, 2001). Arbetslöshet förknippas oftast med psykiska besvär som är relaterat till arbetslöshet skriver Hammarstöm (1996). Desto längre tid arbetslösheten består desto högre risk att drabbas av dess olika psykiska besvär, detta gäller både unga män och unga kvinnor. Av 11

studien framgår det att ekonomin har stor betydelse för ungdomarnas liv. Tillvaron blir osäker och otrygg när ekonomin brister och detta leder också till att de psykiska besvären bli ännu påtagligare (Hammarström, 1996). 2.4 Reflektioner av tidigare forskning De slutsatser vi kan dra av tidigare forskning är att ungdomar mår bra av ett arbete som ger dem tidsstruktur. I ett arbete tar människor del av hur andra människor tycker och tänker och på så vis utvidgar de sitt sociala nätverk. Av den tidigare forskning vi valt att läsa kommer forskarna fram till att arbetslösa ungdomar mår dåligt och blir påverkade på olika vis, både psykiskt och fysiskt. Det skapar en utsatthet som är svår och som tenderar att bli svårare ju längre man är arbetslös. Detta kan påverka vår studie eftersom vi i vår forskning vill se hur ungdomarna hanterar, förstår och påverkas av sin arbetslöshet. Utifrån det kan vi sedan dra slutsatser och se likheter och skillnader i vårt resultat. Något vi också reflekterat över genom att ha läst tidigare forskning är att det skulle kunna påverka vår föreställning om hur det är att vara ung och arbetslös. Genom att vi då redan har en föreställning om hur det är att vara ung och arbetslös kan det vara till nackdel då det skulle kunna påverka utformandet av våra problemformuleringar och hur vi sedan tolkar informanternas svar. Tidigare forskning kan också vara till en fördel då det stärker vårt resultat. På så sätt blir den tidigare forskningen också relevant för våra problemformuleringar. 3. Teori 3.1 Sensemaking den meningsskapande processen I analyserandet av vårt examensarbete har vi valt en teori som hjälper oss i förståelsen för hur ungdomar hanterar, förstår och påverkas av att vara arbetslösa samt deras tankar om framtiden. Teorins engelska beteckning Sensemaking översätter vi till den meningsskapande processen. Vi har valt att arbeta med den meningsskapande processen eftersom det är en bred teori som fångar upp vårt resultat ur olika perspektiv, vilket ger 12

oss ett bra underlag i analysen. Karl E. Weick är en socialpsykolog och han har skrivit boken Sensemaking in Organizations som vi använder oss av i beskrivandet av teorin. Den meningsskapande processen sätts igång av många olika händelser, en sådan händelse skulle kunna vara arbetslöshet. När informanterna blir arbetslösa hjälper den meningsskapande processen dem att förstå och hantera den nya vardagen. Det är en process som skapar mening samt hjälper dem att försöka förstå de förändringar som arbetslösheten medför. Once I know who I am then I know what is out there (Weick 1995, s.20). För att ungdomarna ska förstå sin situation måste de förstå vad det innebär att vara arbetslös. Den meningsskapande processen påverkar i sin tur hur ungdomarna ser på sin arbetslöshet. När arbetslösheten blir ett faktum förändras vardagen som innebär att tidigare trygghet i vardagen kommer i obalans. Den meningsskapande processen sätts nu igång och individen försöker anpassa sig till och förstå den nya situationen som arbetslös. Den meningsskapande processen delas in i sju olika egenskaper och det är dessa vi använder i vår analys. 1. Bygger på konstruktioner av identiteter - I den första egenskapen handlar det om att vi inte konstruerar vår identitet, bilden av oss själva, endast på egen hand utan även utifrån vår omvärld. Genom medvetenhet i det egna jaget kan individen lättare anpassa sig till sin arbetslöshet. Medvetenhet kan skapas genom stöd som individerna finner från familj och vänner, alltså vi tolkar vår omvärld utifrån det sammanhang vi befinner oss i. People learn about their identities by projecting them into an environment and observing the consequenses (Weick 1995, s.23). Utifrån händelser i ungdomarnas omgivning försöker informanterna förstå vad det innebär för deras egna identiteter och de tre bakomliggande behov som påverkar jaget är: - Positiv känsla för jaget - Önskan att framstå som kompetent - Önskan av att känna kontinuerlighet Av vårt resultat kan vi med hjälp av denna egenskap analysera ungdomarnas påverkan av familj och vänner i situationen som arbetslösa. Vi kan använda egenskapen för att se hur omgivningen påverkar ungdomarnas arbetslöshet. Men även om bilden av den egna identiteten stämmer överens med den nya situationen som arbetslös och hur andra ser på den. 13

2. Tillbakablickande innebär att ungdomarna först förstår när det sker vad det innebär att vara arbetslös samt dess konsekvenser. Tillbakablickande handlar om att utgångsläget påverkas av att något nytt händer som att bli arbetslös (Weick 1995). Konsekvenserna blir att ungdomarna ställs inför andra förutsättningar. Genom egenskapen kan vi analysera konsekvenser och begränsningar arbetslösheten medfört. Enligt Weick (1995) har tillbakablickande en viss tendens att få ungdomarna att glömma tidigare delar av sin arbetslöshet, framförallt delar som orsakat svårigheter. Nuet finns inte i berättelserna, utan de är alltid tillbakablickande. Tillbakablickande av en händelse påverkas av informanternas dagsform vilket innebär att intervjutillfället kan vara av betydelse för hur upplevelsen av att bli arbetslös blir. Tillbakablickande är en ständig process. Vi vet först i efterhand vad vi varit med om. Nuet påverkar hur vi ser på tidigare upplevelser, vi omtolkar hela tiden och därför får också en handling eller händelse ny mening. 3. Antaganden som är med och skapar omgivningen Handlar om individers antaganden som är med och skapar omgivningen. Vilket innebär att i den meningsskapande processen måste ungdomarna skapa en bild av det som vill förstås för att kunna se och förhålla sig till arbetslösheten. Individen är med och skapar omgivningen samtidigt som omgivningen påverkar individen. Ungdomarna är med och skapar den omvärld de befinner sig i samtidigt som omvärlden också är med och påverkar ungdomarna. Individer som tar kontroll över sin arbetslöshet har större möjlighet att kunna göra den till något positivt (Weick 1995). I vårt examensarbete kan vi med hjälp av egenskapen analysera hur ungdomarna försöker återskapa sin tid genom någon form av sysselsättning, som till exempel ett fritidsintresse. Vi kan också använda egenskapen för att analysera de ungdomar som fylls av misströstan och där detta blir som en nedåtgående spiral. 4. Social Den sociala egenskapen i den meningsskapande processen är enligt Weick beroende av andra människor. Den är beroende av andra människor genom hur informanterna tror att de ska bli uppfattade av andra människor samt hur andra människor påverkar ungdomarna genom vad de säger och gör, detta tar ungdomarna till sig. På vilket sätt det talas om arbetslösheten kan vara av betydelse för att förstå hur den sociala egenskapen fungerar. Även hur livet utanför arbetslösheten påverkar ungdomarnas inställning till arbetslösheten är av bety- 14

delse. Med hjälp av den sociala egenskapen kan vi analysera hur ungdomarna tolkar sin omvärld och hur tolkningen påverkar dem. 5. Pågående Handlar om att den meningsskapande processen inte har en tydlig början eller ett tydligt slut, det är en ständigt pågående process (Weick 1995). När vi började vår forskning var ungdomarna redan i processen att vara arbetslös och den pågår fortfarande. Som forskare är det viktigt att förstå att informanterna väljer ut delar som stödjer deras förståelse av sin arbetslöshet. Weick beskriver det enligt följande To understand sensemaking is to be sensitive to the ways in which people chop moments out of continues flows and extract cues from those moments (Weick 1995, s. 43). Konstruerade berättelser som skapas i mötet med oss som forskare påverkas av vårt intresse genom våra frågor. Intervjuerna är på så sätt en del av individens meningsskapande process. 6. Fokuserad på och av framtagna tecken Handlar om att vi tolkar händelser utifrån framtagna tecken det vill säga vår tolkning baseras på delar utav verkligheten eller ett händelseförlopp. Vi använder en begränsad del av verkligheten för att tolka hela verkligheten. Teorin säger också att kontexten spelar en roll och detta gör den på två sätt. Den första är att kontexten påverkar vilka tecken som tas fram ur verkligheten. Det andra är att kontexten påverkar hur de framtagna tecknen tolkas (Weick 1995). Vi tolkar alltså utifrån vilket sammanhang vi befinner oss i. Individer ser olika saker och tolkar dem utifrån sin verklighet för att förstå den nya situationen som man hamnat i när man blir arbetslös. Våra frågor påverkar vilka delar som lyfts fram som viktiga och intressanta hos informanterna. 7. Driven av rimlighet snarare än exakthet The sensible need not be sensable, and therein lies the trouble (Weick 1995, s. 55). För att kunna hantera den meningsskapande processen är det inte alltid viktigt att se till sanningen. Detta innebär att mer rimliga berättelser är av större vikt för att förklara arbetslöshetens innebörd och hur det kunde komma sig att det blev just så (Weick 1995). Istället för att använda sig av den medvetna sanningen formar ungdomarna mer troliga berättelser. Detta i sin tur påverkar hur vi som forskare ser på resultatet av intervjuerna. Alltså, vi måste vara medvetna om att vi får ett resultat som kanske inte 15

är den exakta sanningen av ungdomarnas berättelser. Utan berättelser som informanterna tror att vi som forskare vill höra. Dessa egenskaper hjälper oss att förstå berättelserna och ungdomarna om hur de hanterar förändringar i den sociala kontext som de befinner sig i. Vi kommer att använda de egenskaperna som är relevanta för vår studie. 4. Metod I nedanstående kommer vi att redovisa för den kvalitativa metod som vi valt att använda i vår forskning och som ger oss ett bra underlag i förhållande till vårt syfte. För att få ett bra underlag har vi genomfört provintervjuer, som också ger en större validitet. Vi har gjort ett urval som passar med vårt syfte och våra problemformuleringar. För att få ett bra resultat har vi använt oss av en semistrukturerad intervju där vi tagit hänsyn till de forskningsetiska principerna. 4.1 Val av metod Syftet i vår forskning har stor betydelse för vilken metod vi använder. Eftersom vårt syfte är att få en ökad förståelse för unga arbetslösa använder vi oss av en kvalitativ intervjumetod som ger ett djupare och ett fylligare material. Fördelar med en kvalitativ metod är att vi minimerar bortfallet då det kan vara lättare att utebli från en enkätundersökning som oftast används vid en kvantitativ metod. Vi får också större möjlighet till en helhetsförståelse för varje enskild individ och har möjlighet till att ställa öppna frågor med kompletterande följdfrågor (Larsen, 2009). I Sensemaking eller den meningsskapande processen, som är vår teori, är det viktigt i den Sociala egenskapen att se till berättelser och relationer som de arbetslösa ungdomarna har bortom sin situation som arbetslösa (Weick, 1995). Genom att vi då använder oss av en kvalitativ intervjumetod får vi ett bredare perspektiv och en större helhetsförståelse för de arbetslösa ungdomarna. Nackdelar med en kvalitativ metod är att den är tidskrävande på så sätt att vi måste transkribera och analysera alla intervjuer. En annan nackdel är att informanten kanske inte 16

berättar den exakta sanningen utan ger det svar som de tror att vi som intervjuare vill höra. Men även konstruerade berättelser är intressanta, det gäller bara att vi som forskare är medvetna om det. Vid en enkätundersökning kan det vara lättare att vara ärlig då det inte finns en intervjuare som lyssnar till dig och samtidigt finns det ingen personlig kontakt (Larsen, 2009). 4.2 Urval och genomförande Syftet med vårt examensarbete är att få en ökad förståelse för hur det är att vara ung och arbetslös. Vårt urval är arbetslösa ungdomar i åldrarna 20-24 som varit arbetslösa en längre tid, det vill säga minst sex månader. Detta av den anledning att ungdomarna ska ha hunnit känna av vad det innebär att vara arbetslösa. Vårt mål var att intervjua fyra killar och fyra tjejer för att få en bra fördelning. Enligt Larsen (2009) finns det olika sätt att göra sitt urval. Vi har i vår forskning använt oss av tre olika tillvägagångssätt. Det första är ett så kallat kvoturval där vi i förväg bestämt vilket antal arbetslösa informanter vi vill ha. I kvoturval bestämmer man hur många män respektive kvinnor som ska delta samt deras ålder. Detta har vi gjort i vår forskning, det vill säga vi har valt att intervjua fyra män och fyra kvinnor i åldrarna 20-24. Det andra tillvägagångssättet är ett godtyckligt urval där vi efter vår bedömning har valt att vända oss till Arbetsförmedlingen för att få det urval som vi efterfrågar i vår studie. Det tredje tillvägagångssättet är så kallat urval enligt självselektion som helt enkelt innebär att informanterna själva avgör om de vill delta i intervjuerna (Larsen, 2009)..forskaren måste ha så god insikt och kunskap om det tema som studeras att vederbörande kan plocka ut enheter som tillsammans avspeglar olika dimensioner av det aktuella temat. (Dalen, 2007. s. 51) Utifrån ovanstående kontaktade vi en Arbetsförmedling i Skåne. Genom arbetsförmedlingen kommer vi också kunna hitta den grupp urval som återspeglar det som vi avser forska om (Dalen, 2007). Vi kom i kontakt med en handläggare som på bästa sätt hjälpte oss att finna lämpliga informanter, vilket blev fem tjejer och tre killar. På grund av tidsbegränsningen antog vi detta erbjudande. Efter informanternas medgivande kontaktade vi dem via telefon för att boka tid för intervju. Vi informerade samtidigt att ett brev 17

med kontaktuppgifter och ytterligare presentation av syftet med vår forskning skulle skickas ut till dem (se bilaga 1). Fördelen som vi ser med kontakten innan intervjun är att ungdomarna har möjlighet till att reflektera kring sin situation inför intervjun vilket kan ge oss ett bra underlag. Det kan också vara en nackdel att hinna reflektera då informanterna kanske ger de svar som de tror att vi förväntar oss att få. Vi är medvetna om att detta kan påverka vårt resultat. I genomförandet har vi använt oss av en semistrukturerad intervju som bygger på öppna och färdigformulerade frågor (Larsen, 2009). Vi använder också en del slutna frågor för att komma närmare informanterna, slutna frågor som vi öppnar upp genom att ställa följdfrågor som till exempel På vilket sätt? eller Hur tänker du? (se bilaga 2). Vi har utarbetat intervjuguiden (se bilaga 2) och som sedan använts på samma sätt vid varje intervjutillfälle. Vi har alltså ställt frågorna i samma ordningsföljd till varje informant, vilket kan underlätta analyserandet av resultatet då varje intervju följer samma mönster (Larsen, 2009). Intervjuerna har vi genomfört på arbetsförmedlingen där vi fick möjlighet att boka ett rum. Vi valde att använda denna plats för vi ansåg att den var mest lämplig. Tiden för intervjuerna varade mellan 40 minuter till en timme och 15 minuter. 4.2.1 Pilotstudie Vi har i vårt arbete gjort ett par provintervjuer för att testa vår intervjuguide. Dalen (2007) skriver att man efter en provintervju ofta får korrigera intervjuguiden. Det kan till exempel vara frågor som behöver formuleras om. Efter vår gjorda pilotstudie fick vi korrigera en del frågor i vår intervjuguide dels för att frågorna var svåra att förstå för informanterna, dels för att en av frågorna inte var relevant för vår forskning. Frågan blev mer som en upprepning av en tidigare fråga och vi tog därmed bort den. 4.3 Analysarbete Vi har efter varje intervju transkriberat vårt material, vilket varit tidskrävande men det har gett oss ett bra och fylligt underlag att arbeta med. Det har funnits delar av intervjuerna som inte varit relevanta i förhållande till vårt syfte och våra problemformuleringar, 18

dessa delar har vi valt att inte skriva ut. När alla intervjuerna var genomförda och allt intervjumaterial transkriberat började vi sortera och sammanställa resultatet. Vi utgick från vår intervjuguide där vi markerade med överstrykningspennor de frågor som hör ihop och som har ett samband. För att sedan lätt kunna se vilka delar av resultatet som har ett samband markerar vi dessa med olika färger utifrån intervjuguiden. Detta medför att vår forskning är indelad under olika rubriker. Vi arbetade på samma sätt med allt vårt intervjumaterial. Vi tycker detta var ett bra sätt att arbeta på då vi enkelt kunde se olika samband, gemensamma drag och eventuella skillnader. Detta underlättade också i bearbetningen av resultatet och när vi analyserade utifrån vår teori den meningsskapande processen. Tillvägagångssättet liknas vid en så kallad innehållsanalys som är ett vanligt sätt att analysera material på. Syftet är just att se samband, gemensamma drag eller skillnader i intervjuerna. Material samlas in, transkriberas, kodas och utgör sedan kategorier som i sin tur utgör ett resultat. Ett resultat som analyseras utifrån teorier (Larsen, 2009). 4.4 Validitet och reliabilitet Validitet innebär att det material som anskaffats som underlag till forskningen är anpassad till undersökningens frågeställningar och att de har en teoretisk anknytning (Dalen, 2007). Genom att vi före intervjutillfällena gjorde ett antal provintervjuer och ändrade på de frågor som inte höll för att få ett bra resultat, blir därför också validiteten större. Detta underlättas med en kvalitativ forskning då vi som forskare kan se om informanterna tolkar frågorna som vi tänkt. Vi har även, med informanternas medgivande, spelat in våra intervjuer på diktafoner för att vi ska kunna göra en korrekt tolkning och analys av informanternas åsikter. Reliabilitet innebär att det intervjumaterial som vi fått behandlas på ett noggrant och tillförlitligt sätt. Tillförlitligheten kan bli större om man är flera forskare i samma undersökning och att man kommer fram till samma resultat. Detta kan vara svårt i en kvalitativ undersökning då man som forskare kanske inte uppfattar och tolkar informanterna på samma sätt (Larsen, 2009). Vi har på grund av att tiden för vårt examensarbete är begränsad inte haft möjlighet till att kunna närvara båda två vid intervjutillfällena. 19

4.5 Forskningsetiska principer Forskning bidrar till utveckling, såväl på individnivå som på samhällsnivå. Hur forskning ska bedrivas finns det olika krav för. De forskningsetiska principerna är till för den enskilde forskaren som en vägledning och som ett underlag i det egna ansvarstagandet. Som en inledning av våra intervjuer presenterade vi oss och berättade att vi läser till studie- och yrkesvägledare vid Malmö Högskola. Därefter hälsade vi respektive informant välkommen och berättade att vi skriver ett examensarbete och syftet med detta. Vi informerade ungdomarna om ett frivilligt deltagande och om man av någon anledning inte längre ville medverka kunde de avbryta sitt deltagande. Genom det tackbrev som vi skickade ut innan genomförandet av intervjuerna hade informanterna möjligheten att kontakta oss eller vår handledare för eventuella frågor och funderingar. Vi framförde att vi tänkte spela in intervjuerna för att lättare kunna arbeta med materialet, men även för att undvika missförstånd och nya tolkningar av samlat material. Innan inspelning av intervjuerna startar godkänner informanterna inspelningen. Vi informerar om att allt material såsom inspelningar, transkriberingar, personuppgifter och telefonnummer kommer att hanteras med sekretess mellan oss forskare och kommer att raderas när vi arbetat färdigt med materialet. Intervjupersonerna blir också medvetna om att vi som forskare inte kommer att använda uppgifter som deras namn för att skydda deras identitet (www.codex.ur.se). 4.6 Val av frågor För att få en ökad förståelse för hur det är att vara ung och arbetslös har vi använt oss av öppna frågor för att få svar på hur ungdomar förstår, hanterar och upplever sin arbetslöshet. Frågorna har delvis skapats utifrån vår valda teori den meningsskapande processen som talar om hur människan skapar mening i situationer, i detta fall arbetslösheten. Genom frågorna utifrån vår intervjuguide (se bilaga 2) kan vi få svar på hur åtta arbetslösa ungdomar skapar mening i vardagen som arbetslösa. Anledningen till vårt val av öppna frågor är alltså för att få en bredare och djupare bild av hur det är att vara ung och arbetslös samt få en ökad helhetsförståelse. 20

5. RESULTAT OCH ANALYS I detta kapitel redovisar vi vårt resultat och vår analys utifrån intervjuer med arbetslösa ungdomar. Vårt resultat delas in i tre olika huvudrubriker som utgörs av våra problemformuleringar. Under varje huvudrubrik följer underrubriker med resultat som i sin tur följs av en analys. Vi har valt detta upplägg för att vi anser utifrån vårt resultat och vår teori att det som läsare underlättar att följa den röda tråden. Genom att först läsa ett resultat som direkt följs av en analys tror vi att läsaren har lättare för att skapa sig en förståelse för hur resultat i förhållande till teorin skapar en analys. Kommande informanter presenteras utifrån fingerade namn. 5.1 Hanterandet och förståelsen av att vara arbetslös 5.1.1 Att bli arbetslös Resultatet visar på att ingen av informanterna frivilligt lämnat sina arbeten. Alla säger sig förlorat sin anställning på grund av lågkonjunkturen. Ungdomarna såg till en början inte sin arbetslöshet som ett problem. Någon trodde att det skulle vara lätt att få ett nytt arbete, men insåg efter någon månads sökande av arbete att det var svårare än vad de väntat sig. Andra informanter har känslan av att det ordnar sig med att få arbete men efter att blivit nekade att komma på anställningsintervjuer eller att arbetsgivarna inte ens svarar på ansökningar upplever informanterna det svårt att få ett arbete. En gemensam nämnare hos informanterna är att alla ser den första tiden av sin arbetslöshet som något positivt och skönt. Emmy säger följande: Just då var det mest skönt, oh äntligen är jobbet klart! Jag jobbade jätte mycket och just då var det skönt att bli arbetslös, men efter någon vecka så fattade jag liksom. Nu då? Efter en längre tids arbetslöshet upplever de flesta ungdomarna någon form av uppgivenhet. Dels av att inte få något arbete trots aktivt sökande, dels av att bara gå hemma och inte göra något samt att inte kunna följa med kompisar på olika aktiviteter. Känslan av värdelöshet infinner sig nu hos de flesta ungdomarna. 21

Analys Den meningsskapande processen sätts igång när något nytt händer. Individen försöker nu förstå vardagen och de förändringar som händelsen medför (Weick1995). När ungdomarna blir arbetslösa händer något nytt och de försöker nu förstå vad det innebär och vilka förändringar arbetslösheten medför. Det handlar om att ungdomarna får kunskap och kännedom om sin situation som arbetslös där informanterna till en början är tillfreds med sin situation. I Weicks (1995) Tillbakablickande (2) förstår ungdomarna vad det innebär att vara arbetslösa först när det sker och vilka konsekvenser det medför. Informanternas utgångsläge påverkas av att något nytt händer. När ungdomarna blir arbetslösa tror de sig kunna få ett nytt arbete utan svårigheter. Men efter någon månads jobbsökande förstår ungdomarna innebörden av att vara arbetslös och konsekvenserna blir att informanterna inte får något jobb, bara går hemma och har inte något att göra. Det Weick (1995) också säger i Tillbakablickande (2) är att ungdomarna nu glömt tidigare delar av sin arbetslöshet. Känslan av att arbetslöshet är något positivt och skönt försvinner. Ungdomarna har blivit medvetna om hur det känns att vara arbetslös och hur de upplever den. Arbetslösheten har orsakat svårigheter som får ungdomarna att glömma. Ju längre ungdomarna upplever att vara arbetslösa desto mer tenderar upplevelsen att byggas på och informanterna känner sig mer och mer uppgivna. Genom att våra informanter vågar berätta för oss hur de upplever att vara arbetslösa får vi en djupare förståelse i hur det är att vara ung och arbetslös. I Weicks (1995) Fokuserad på och av framtagna tecken (6) försöker ungdomarna förstå varför de har blivit arbetslösa genom att se olika tecken, till exempel lågkonjunkturen, och tolka dem utifrån ungdomarnas kontext. Samtliga informanter säger sig ha blivit arbetslösa på grund av lågkonjunkturen. Detta skulle man kunna tolka som att ungdomarna plockar ut detta tecken för att förklara varför de har förlorat arbetet, och som ett sätt att genom den meningsskapande processen skapa en förståelse för sin arbetslöshet. Ungdomarna tillskriver sig att dagens lågkonjunktur har inneburit att de blivit av med sina arbeten. De flesta ungdomarna tyckte till en början att det var skönt att vara arbetslös men efter en tid upplever ungdomarna det som ett problem. De ser nu svårigheten i 22

att få ett nytt arbete. I nästa stycke av arbetet beskriver vi mer ingående hur ungdomarna upplever sin arbetslöshet. 5.1.2 Att vara arbetslös När vi frågar ungdomarna om de upplever arbetslösheten som ett stort eller ett litet problem svara alla utom Emmy att det är ett stort problem. Många upplever det väldigt jobbigt att inte ha något att göra. Det finns inte något positivt med att gå hemma jag känner mig som en luffare, nej men det känns kränkande och folk bara stirrar ner på en säger Erik. Erik själv upplever att andra människor tror att han är en person som aldrig haft ett arbete, som inte heller vill ha något utan trivs med att gå hemma. Arbetslösheten gör att informanterna, enligt de själva, inte kan leva ett normalt liv. Dels för att de inte har någon fast inkomst, dels för att de vänder på dygnet och har svårt för att komma upp på morgnarna då de är uppe sent på kvällarna. Jonas beskriver sin ekonomiska situation enligt följande: Asså pengar betyder mycket mer nu än när man hade jobb, asså man hade mer frihet när man hade jobb man kan ju hitta på vad som helst. Nu måste jag hela tiden tänka framåt det finns liksom, man kan inte stoppa undan eller man kan inte spara pengar nu när man har a-kassa. Två av informanterna, Erik och Sara, har en del vänner som också är arbetslösa och detta upplevs som något positivt. Med positivt menar de att det är lite tur att vännerna är i samma situation då de kan umgås och identifiera sig med varandra. Då de träffas pratar de med varandra om sin arbetslöshet vilket ger dem en förståelse i att de inte är ensamma i arbetslöshetssituationen, de får ett utbyte av varandra. Att ha någon form av sysselsättning är värdefullt för ungdomarna, det är tydligt i berättelserna att de mår bra de dagar de har planerade aktiviteter. Som vi tidigare nämnt upplever Emmy arbetslösheten som ett litet problem. Att bo hemma hos sina föräldrar och inte ha något behov av någon fast inkomst gör att hon finner sig bra i situationen som arbetslös. Emmy säger själv jag är en sådan det löser sig människa precis som min pappa som inte ser arbetslösheten som ett stort problem. 23

Analys Enligt Weick (1995) påverkar omvärlden bilden av oss själva. Genom att träffa vänner som är arbetslösa blir ungdomarna medvetna om att andra befinner sig i samma situation vilket gör det är lättare för informanterna att förstå situationen som arbetslösa. När ungdomarna träffas och pratar om sin arbetslöshet kan de därigenom försöka förstå vad det innebär för dem själva. Informanterna får en djupare förståelse av sin arbetslöshet genom att träffa de vänner som är i samma situation, detta skulle då kunna medföra att de lättare kan hantera sin arbetslöshet. Genom att ungdomarna diskuterar hur de upplever sin arbetslöshet kan de på så vis se arbetslösheten ur andra perspektiv och detta skulle i sin tur kunna påverka deras självbild. I egenskapen Social (4) påverkas ungdomarnas inställning till arbetslösheten av omgivningen. Genom att ungdomarna umgås med andra som är arbetslösa kan detta innebära att arbetslösheten blir en normalisering. Om arbetslösheten ses som något normalt blir arbetslösheten kanske heller inte något problem för ungdomarna. Utgångsläget förändras när informanterna blir arbetslösa vilket innebär att de får andra förutsättningar. Ungdomarna får sämre ekonomi, de säger själva att de inte längre kan leva ett normalt liv, de har inga pengar och har inget att göra om dagarna. Ungdomarna menar att de dagar de har någon form av sysselsättning mår de bättre. Weick (1995) menar att om ungdomarna tar kontroll över sin arbetslöshet har de större chans att kunna göra arbetslösheten till något mer positivt. De dagar ungdomarna tar kontroll över sin situation genom någon form av sysselsättning upplever de att de mår bättre i sin arbetslöshet och detta skapar mening. Om ungdomarna inte hade haft någon sysselsättning hade de kanske istället varit ute på staden och utfört kriminella handlingar bara för att ha något att göra. Vi ser betydelsen och vi har fått en djupare förståelse för hur viktigt det är för ungdomarna att ha en sysselsättning. Weick (1995) beskriver i Fokuserad på och av framtagna tecken (6) hur vi utifrån vilket sammanhang vi befinner oss i tar fram tecken ur verkligheten som vi sedan tolkar utifrån vår kontext. Erik upplever att människor på staden stirrar på honom. Utifrån Eriks arbetslöshetssituation tolkar han att människorna ser ner på honom. Han får för sig att andra människor tror att han inte vill ha något arbete utan att han trivs med att gå hemma. 24

Emmy upplever inte sin arbetslöshet som något problem eftersom hon bor kvar hemma. Hon har då lättare för att ta kontroll över sin situation vilket i sin tur gör arbetslösheten till något positivt för henne. I och med att hon har större möjlighet till att ta kontroll över sin situation behöver hon därmed inte begränsa sig i sina sysselsättningar enligt Weicks (1995) Antaganden som är med och skapar omgivningen (3). Emmy säger själv jag är en sådan det löser sig människa precis som min pappa. Bourdieu beskriver i sitt begrepp habitus att habitus är en integrerad del av personligheten (Ahrne & Roman & Franzén, 2003). Genom att leva tillsammans i en familj tenderar familjemedlemmarna ha liknande habitus. Emmy är påverkad av sin pappas habitus och detta hjälper henne i hanterandet och förståelsen i att vara arbetslös. De andra ungdomarna har fått ekonomiska konsekvenser av sin arbetslöshet vilket Emmy inte drabbats av eftersom hon bor hemma hos sina föräldrar. Det kan vara lätt för Emmy att inte uppleva situation som jobbig eftersom hon till skillnad från de andra inte har några utgifter som till exempel hyra. Tillbakablickande (2) har inte påverkat henne på samma sätt, hennes utgångsläge har inte förändrats. Nu har vi tagit upp hur ungdomarna upplever att vara arbetslösa och enligt dem finns det inget positivt med att gå hemma. De anser att de inte lever ett normalt liv då arbetslösheten medför en del begränsningar. I nedanstående beskrivs det hur ungdomarna påverkas av sin arbetslöshet. 5.2 Hur påverkas dessa ungdomar av sin arbetslöshet? 5.2.1 Arbetslöshetens påverkan Alla informanter påverkas på något sätt av de ekonomiska begränsningar som arbetslösheten medför. Ungdomarna upplever begränsningar som att inte kunna resa, köpa kläder och skor eller spara pengar inför framtiden. Följderna av detta blir att informanterna sitter mycket hemma vilket ger en negativ påverkan på dem. Caroline tycker det är tråkigt att sitta hemma, Sara säger att man klättrar på väggarna. Två informanter berättar om ytterligare begränsningar. Erik säger följande: När jag går och handlar blir jag skitnervös, går inte genom stan för att träffa folk utan går omvägar när jag ska handla. Jag har blivit du vet skygg mot människor. 25