Skolbild för Särskolan Regnbågen



Relevanta dokument
Utvärdering och analys av Skolbild för Särskolan Regnbågen

Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen

Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

Lokal pedagogisk planering för Sveaborg

KURSPLANER och kunskapskrav för grundsärskolan inriktning träningsskolan

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Undervisningen i ämnesområdet estetisk verksamhet ska behandla följande centrala innehåll

Centralt innehåll. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Omvärld. Leva tillsammans. I årskurs 1-9

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Lokal Pedagogisk Plan

Idunskolans lokala pedagogiska planering. Läsåren 2015/16 och 2016/17

Centralt innehåll. Estetisk framställning. Material, redskap och tekniker. Estetisk verksamhet i samhället. Ämnesspecifika begrepp

2. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Individuella programmen GySär13

Kursplan Obligatoriska särskolan. Träningsskolan År 1 9 (10) Estetisk verksamhet Kommunikation Motorik Vardagsaktiviteter Verklighetsuppfattning

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

natur och miljö Syfte

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

Lokal studieplan för träningsskolan i vardagsaktiviteter för åk 1-9

Anna Karlefjärd Bedömning & betygssättning i särskolan

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Lpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

Bild och form. Syfte. Innehåll:

Vem kan gå på Lärvux? Syftet med Lärvux

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Centralt innehåll. Rörelse. Hälsa och livsstil. Friluftsliv och utevistelse. Ämnesspecifika begrepp. Rörelse. Hälsa och livsstil.

Kopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan

Arbetsplan Träningsskolan

Pedagogisk planering för förskoleklassen på Enskede byskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Stockholm 15 mars 2013

KVALITETSREDOVISNING

2.1 Normer och värden

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår

2015 ARBETSPLAN & MÅL

HANDLINGSPLAN FÖR SOLROSEN I handlingsplanen beskrivs de mål vi har för vår verksamhet och hur vi arbetar för att uppnå dem

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Natur och miljö, kurskod: SGRNAT7 Antal verksamhetspoäng: 1200

Centralt innehåll och arbetsformer höstterminen Årskurs två Gamla Uppsala skola

Elevens utvecklingsmål

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Inlärning. perception. produktion

Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX. Kurskatalog, 2014/2015. Hagfors kommun

Arbetsplan Läsåret 2017/18 Strandvägsskolan Grundsärskolan/Träningsskolan

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9

Utvecklingsarbete Gun Stenmark, Umeå Universitet

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

Verksamhetsplan 2017

Lek, idrott, orientering, simning, motorik

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Handlingsplan och sammanställning efter genomförd kartläggning på förskolan av 42 barn, April 2016 (Juni 2016)

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Arbetsplan. Ljura Grundsärskola Inriktning Träningsskola

SÄRVUX kursprogram

Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Verksamhetsplan. Solfjäderns specialförskola 2012/2013

Särskolan är till för ditt barn

Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Estetiska perspektiv i Lgr 11

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Jag och min kropp I samspel med våra sinnen och känslor

LÄRVUX kurser 2015/2016

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Verksamhetsplan Läsåret 2016/2017

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

Välkommen till Särvux i Mölnlycke!

Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX. Kurskatalog, 2014/2015. Hagfors kommun

Centralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6

Arbetsplan Vitklöverns förskola

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Handlingsplan för Studie- & yrkesvägledning inom grundsärskolan

Välkommen till Torps förskoleområde

Läsåret Vuxnas Lärande Barn och utbildning. Särskild utbildning för vuxna LÄRVUX. Kurskatalog 2015/16. Sala kommun. Tel.

Lärvux. Särskild utbildning för vuxna Grundläggande kurser Läsåret

Teamplan Ugglums skola F /2012

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Skolbild för Särskolan Regnbågen Grundsärskola inriktning träning inom enhet Specialpedagogiskt centrum Läsår 2014/2015 Agne Arnesson, rektor

Beskrivning av verksamheten Regnbågen är en grundsärskola med inriktning mot träningsskola vilket innebär att eleverna läser ämnesområden alternativt ämnen från grundsärskolans kursplan. Totalt finns 16 elever på Regnbågen. Eleverna är uppdelade i fem klasser, från förskoleklass till år 9. Dessutom bedrivs fritidsverksamhet för en del av eleverna, i samma lokaler och med samma personal. Eleverna har förutom sin utvecklingsstörning även andra funktionsnedsättningar såsom kommunikationssvårigheter, rörelsehinder, synskada, epilepsi, autism, medfödd dövblindhet med flera. Eleverna befinner sig på olika utvecklingsnivåer och de flesta eleverna har flera funktionsnedsättningar i kombination. Genom den samlade läroplanen Lgr -11, anges de grundläggande värden som präglar skolans verksamhet samt de mål och riktlinjer som skall gälla för skolarbetet. Kursplanerna omfattar fem ämnesområden: estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, verklighetsuppfattning och vardagsaktiviteter. Som elev i grundsärskolan, inriktning träning, har du även möjlighet att läsa ämnen från grundsärskolans kursplaner Alla elever har en individuell utvecklingsplan som utarbetas och utvärderas tillsammans med elevernas vårdnadshavare och eventuellt andra yrkesgrupper och instanser som t ex personliga assistenter, Barn- och Ungdomshabiliteringen samt kommunens korttidshem.

Regnbågens prioriterade mål Under läsåret 2014/2015 har Regnbågen valt att få mer kunskap om att arbeta på ett strukturerat tematiskt arbetssätt där eleverna är delaktiga i alla delar; från planering till förberedelse, genomförande och utvärdering. Ingrid Pramling Samuelson, professor i pedagogik och Sonja Sheridan, fil.dr. i pedagogik arbetar vid Göteborgs universitet. De forskar båda om barns lärande. I boken Lärandets grogrund (2006) beskriver Pramling Samuelsson och Sheridan deras definition av tematiskt inriktat arbetssätt. Att arbeta temainriktat innebär att man avgränsar och lyfter fram ett särskilt område. Enligt Pramling Samuelsson och Sheridan så kan ett tema pågå under en längre tid eller under en kortare tidsperiod, men när ett tema pågår så bör det genomsyra hela verksamheten. Temat ska inte heller enbart ske under en viss dag, tid eller plats. Ett temainriktat arbetssätt bör alltså istället spegla en helhetssyn på elevens lärande och utveckling. Vi ser det tematiska arbetssättet som en metod för att arbeta ämnesövergripande, så att alla ämnesområden/ämnen på ett naturligt sätt kommer med i arbetet. Genom att arbeta med ett temainriktat arbetssätt ger vi eleverna möjlighet till ett mångsidigt och sammanhängande lärande. Vi samlas kring gemensamma upplevelser och öppnar upp för ett samarbete mellan eleverna och klasserna. Vygotskij menar att lärande sker i ett socialt samspel och att människan har förmågor som kan vara oanade, men som utvecklas om hon får vistas i rätt miljö (Lindqvist, 1999). Vårt gemensamma tema blir Fem myror är fler än fyra elefanter. Det finns flera anledningar till att vi valt det som tema. En anledning är att många av eleverna tidigare har visat ett intresse för Fem myror.... När man arbetar temainriktat menar forskare inom pedagogik (Lindqvist, Pramling, Sheridan m.fl.) att temat skall ta sin utgångspunkt i elevernas intressen eller tidigare kunskaper och erfarenheter. En annan anledning är att vi på Regnbågen detta läsår har extra fokus på matematik, eftersom lärarna kommer att gå Mattelyftet och vi ser att Fem myror... innehåller en hel del matematik. Vi tycker också att Fem myror... är väldigt rolig och hoppas att den kan bidra till ett lustfyllt lärande! Källor: Lindqvist, G. (1999). Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur. Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja. (2006). Lärandets grogrund. Danmark: Studentlitteratur.

Estetisk verksamhet skapa genom bild, musik och slöjd välja och använda olika material, tekniker, redskap, verktyg, instrument, ljud och rörelser undersöka estetiska uttryck i olika konstformer, tidsepoker, traditioner och kulturer använda ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet Eleverna deltar i en framställning/presentation. Estetisk framställning Eleverna arbetar med färg, form och struktur och deras betydelse för bilders och föremåls uttryck. Eleverna arbetar med rytmik, rim och ramsor samt sång- och danslekar. Dramatiseringar av sånger och berättelser med ljud, musik och rörelse. Slöjdarbete från idé till färdigt material. Material, redskap och tekniker Eleverna tillverkar kulisser, scenkläder mm. Estetisk verksamhet i samhället Eleverna tar del av någon föreställning som erbjuds i kommunen. Ämnesspecifika begrepp sammanhanget.

Kommunikation samspela med andra tolka olika former av kommunikation söka information från olika källor använda ord, begrepp, symboler och andra uttryckssätt för kommunikation. Eleven förstår eller reagerar igenkännande på språket i sånger, ljudlekar och berättelser ur musikalen. Eleven deltar i att uttrycka egna önskemål, behov och känslor i klassrådet. Eleverna framför en musikal i slutet av läsåret. Eleverna deltar i klassråd och väljer representanter till elevrådet. Samspela, tala och samtala. Eleverna tränar på kommunikativa mönster och strukturer: turtagning, hur man initierar, upprätthåller och avslutar samspel eller samtal. Kommunikation i olika sammanhang. Känslor, hur de kan uttryckas och tolkas. Kroppsspråk, tecken eller tal. Hur man kan uttrycka sin avsikt och åsikt på olika sätt. Eleverna använder olika kommunikationsverktyg. Tolka och förstå Eleverna arbetar med rim, ramsor, sånger, böcker och dramatiseringar. Tolka kommunikativa uttryck. Arbeta med ordbilder, bokstavsformer och ljud utifrån elevens intresse. Eleverna arbetar med skriftspåket utifrån egna förutsättningar. Informationssökning Informationssökning i olika medier och källor. Ämnesspecifika begrepp sammanhanget.

Motorik använda kroppens förmåga att röra sig allsidigt i olika sammanhang se samband mellan rörelse, hälsa och livsstil genomföra olika aktiviteter i utemiljö och i naturen använda ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet Eleven deltar i lekar och danser där matematiken ingår. Tillsammans med skolans personal och danspedagogen Pablo gör eleverna danser till de olika numren i vårt framträdande. Eleverna ges möjlighet att träna på de olika danserna under musiken, idrotten och danspassen. Rörelser Grundläggande motoriska rörelser. Lekar, danser och andra rörelseaktiviteter och deras regler. Ämnesspecifika begrepp sammanhanget. En bildkarta på aktuella ordbilder och begrepp ska finnas tillgänglig för eleven.

Vardagsaktiviteter välja, planera och genomföra aktiviteter i vardagsmiljön, undersöka närmiljön, dess natur, historia och traditioner, undersöka kristendomen, andra religioner och andra livsåskådningar, reflektera över demokratiska värden, principer och arbetssätt, söka information om service-och kulturutbud, och använda ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet. Alla elever på skolan deltar i minst ett gemensamt beslut som rör hela skolan. I slutet av läsåret framföra en musikal med fokus på matematik. Under arbetets gång är det mycket beslut som skall fattas och innehåll som skall planeras. Vardagsrutiner och vardagsmiljö. Varje elev ska bjudas in till samtal och vi är lyhörda för elevernas önskemål och signaler. Varje elev skall dagligen ges möjlighet att göra val, med stöd av kommunikationsverktyg som t ex tal, skrift, tecken, bilder och tekniska hjälpmedel. Omvärld Eleverna skall ha ett inflytande över planering, genomförande, dokumentation och efterarbete under vårt temaarbete Leva tillsammans Att se sig själv i ett större sammanhang, att jobba med värdegrund, demokrati och alla människors lika värde vid t ex klassråd, elevråd. Eleverna ges möjlighet till samspel på sina egna villkor i vardagen, vi tar vara på tillfällen att synliggöra livsfrågor för eleverna. Till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. Ämnesspecifika begrepp sammanhanget.

Verklighetsuppfattning använda kunskaper om människa och natur, ordna händelser och upplevelser i tid och rum, sortera föremål utifrån kvalitet och kvantitet, reflektera över samband mellan orsak och verkan, identifiera och reflektera över tekniska lösningar i vardagen utifrån funktion, och använda ord, begrepp och symboler inom ämnesområdet. Att alla elever deltar i ramsräkning. Eleverna deltar i kommunikation om orsak och verkan och i att använda metoder och strategier för att påverka och lösa situationer i vardagen. Att alla elever deltar i att identifiera nya begrepp i ämnesområdet. Innehållet i musikalen har ett fokus på matematik. Människa, djur och natur Eleverna ska använda alla sina sinnen, så att de med hjälp av ljus, ljud, temperatur, smak och doft väljer och påverkar vilket material som ska användas vid arbetet med skolans musikal. Eleverna ges möjlighet att ta ett annat perspektiv genom att till exempel agera något djur. Tid Eleverna har inflytande över planering, genomförande, dokumentation och efterarbete, eleverna deltar i kommunikation kring begrepp som behandlar tidsuppfattning, tidsåtgång och tidsanvändning. Till exempel nutid, dåtid, framtid, länge, före och strax. Rum I arbetet med musikal/teater tas tillfällen till kommunikation kring lägesord och dess användning. Genom att jämföra foto och film med elevens verklighet får eleverna tillfälle att jämföra och reflektera. Kvalitet Vid tillverkandet av kulisser och rekvisita får eleverna tillgång till att arbeta med olika material med skilda strukturer och egenskaper. Kvantitet Musikalen med tema matematik ger utrymme för eleverna att möta tal och antal samt att ramsräkna.

Ämnesspecifika begrepp sammanhanget.