LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Sammanträdesdatum Sida Produktionsstyrelsen 2012-09-27 123 Dnr PS 2012-0066 Yttrande över motion om Stöd på modersmålet under graviditet, förlossning och eftervård Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att till landstingsstyrelsen vidarebefordra remissinstansernas yttranden i ärendet utan att för egen del ta ställning till motionen. Ärendet Sören Bergqvist (V), Maria Fregidou-Malama (V), Tove Fraurud (V) och Magnus Ahlkvist (V) har inkommit med en motion om stöd på modersmålet under graviditet, förlossning och eftervård. I motionen föreslås att landstingsfullmäktige beslutar att ge hälso- och sjukvårdsstyrelsen i uppdrag att genomföra ett projekt liknande Projekt Doula och kulturtolk. Detta projekt genomförs i Göteborg och innebär att stödkontakter, doulor med olika modersmål, utbildas för att kunna ge stöd åt en kvinna och hennes närmaste på kvinnans eget modersmål. Doulorna är en länk mellan kvinnan och barnmorskan. I ett yttrande från kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset vidimeras att det är väl dokumenterat att kvinnor från just låginkomstländer har högre risk att dö under graviditet och förlossning samt att deras nyfödda löper högre risk trots att de föds på sjukhus i Sverige. Dock finns inga studier som skulle visa på att en mer kultursensitiv vård eller vård på kvinnans modersmål, t.ex. vårdcentraler bara för kurder, skulle ge förbättrat medicinskt utfall. Även Primärvården, Gottsunda vårdcentral, uttalar i ett yttrande en tveksamhet gentemot doula som bästa stödet under graviditet och förlossning för att förbättra hälsan för kvinnor med utländsk bakgrund. I yttrandet sägs att barnmorskan är den som är bäst lämpad att utföra detta viktiga arbete, tillsammans med goda vårdkedjor med förlossning och BB, specialistmödravård/läkare, samarbete med utbildade tolkar och ett kommunalt samarbete genom det familjecentrerade arbetet. Produktionsstyrelsen väljer att till landstingsstyrelsen vidarebefordra remissinstansernas yttranden i ärendet utan att för egen del ta ställning till motionen. Delges: Landstingsstyrelsen Bilaga 123 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Ärende 123. 2012-08-29 Dnr CK 2012-0098 PS 2012-0066 Administrativa avdelningen Lars Olof Fagerström Tfn 018-611 6202 E-post lars.olof.fagerstrom@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion om stöd på modersmålet under graviditet, förlossning och eftervård Förslag till beslut Produktionsstyrelsen beslutar att till landstingsstyrelsen vidarebefordra remissinstansernas yttranden i ärendet utan att för egen del ta ställning till motionen. Ärendet Sören Bergqvist (V), Maria Fregidou-Malama (V), Tove Fraurud (V) och Magnus Ahlkvist (V) har inkommit med en motion om stöd på modersmålet under graviditet, förlossning och eftervård. I motionen föreslås att landstingsfullmäktige beslutar att ge hälso- och sjukvårdsstyrelsen i uppdrag att genomföra ett projekt liknande Projekt Doula och kulturtolk. Detta projekt genomförs i Göteborg och innebär att stödkontakter, doulor med olika modersmål, utbildas för att kunna ge stöd åt en kvinna och hennes närmaste på kvinnans eget modersmål. Doulorna är en länk mellan kvinnan och barnmorskan. I ett yttrande från kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset (bifogas) vidimeras att det är väl dokumenterat att kvinnor från just låginkomstländer har högre risk att dö under graviditet och förlossning samt att deras nyfödda löper högre risk trots att de föds på sjukhus i Sverige. Orsakerna anges vara multifaktoriella, där kvinnor har en högre sjukdomsbörda, lägre socioekonomisk status men även kommunikationsproblem och brist på användande av tolk har visat sig vara bidragande orsaker. Dock finns inga studier som skulle visa på att en mer kultursensitiv vård eller vård på kvinnans modersmål, t.ex. vårdcentraler bara för kurder, skulle ge förbättrat medicinskt utfall. Kritik mot projekt med kulturtolkar, hälsokommunikatörer och projekt typ "Doula" har riktats, för att man satsar på för breda grupper och inte på de små i antal men vetenskapligt identifierade riskgrupperna som t ex svensksomalier. Kvinnoklinikens yttrande föreslår i stället en genomgång av de faktiska tillämpningarna av tolk, såväl Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se
2 (2) dagtid som jourtid, eftersom bristande tolkanvändning som orsak till suboptimal vård har stöd i forskningen. Yttrandet påpekar också att det bör uppmärksammas att motionen refererar till en populärvetenskaplig tidskrift (Jordemodern) och studentarbeten (Akhavan 2009) och inte till vetenskapligt granskade artiklar. Även Primärvården, Gottsunda vårdcentral, uttalar i ett yttrande en tveksamhet gentemot doula som bästa stödet under graviditet och förlossning för att förbättra hälsan för kvinnor med utländsk bakgrund. I yttrandet sägs att barnmorskan är den som är bäst lämpad att utföra detta viktiga arbete, tillsammans med goda vårdkedjor med förlossning och BB, specialistmödravård/läkare, samarbete med utbildade tolkar och ett kommunalt samarbete genom det familjecentrerade arbetet. Produktionsstyrelsen väljer att till landstingsstyrelsen vidarebefordra remissinstansernas yttranden i ärendet utan att för egen del ta ställning till motionen. Bilagor: Bilaga 1. Yttrande Kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset Bilaga 2. Yttrande Primärvården
Bilaga 1. Yttrande över motionen Stöd på modersmålet från Akademiska sjukhuset Sverige är ett av de länder som tar emot flest flyktingar i förhållande tills sin folkmängd. Just nu är det irakier, afghaner och somalier som är de största flyktinggrupperna. Studier visar att det går bra för de flesta utlandsfödda men det är väl dokumenterat att kvinnor från just låginkomstländer (t ex Afrikas Horn/Afghanistan) har högre risk att dö under graviditet och förlossning samt att deras nyfödda löper högre risk trots att de föder på sjukhus i Sverige. Orsakerna är multifaktoriella där kvinnor har en högre sjukdomsbörda, lägre socioekonomisk status men även kommunikationsproblem och brist på användande av tolk har visat sig vara bidragande orsaker. Dock finns inga studier som skulle visa på att en mer kultursensitiv vård eller vård på kvinnans modersmål, t.ex. vårdcentraler bara för kurder, skulle ge förbättrat medicinskt utfall. Flera landsting, främst i större städer som Malmö, Stockholm, Västerås och Göteborg, har haft projekt med kulturtolkar, hälsokommunikatörer och typ "Doula" men kritik har riktats att man satsar på för breda grupper och inte på de identifierade små i antal men vetenskapligt identifierade riskgrupperna som t ex svensksomalier. Just när det gäller Doula har det aldrig vunnit gehör bland barnmorskor i Sverige trots försök i Stockholm och Göteborg, vilket skulle tal mot ett "nytt" försök i Uppsala. Om ULL verkligen vill förbättra situationen för icke svensktalande patienter skulle en genomgång av de faktiska tillämpningarna av tolk, såväl dagtid som jourtid vara bättre, eftersom bristande tolkanvändning som orsak till suboptimal vård har stöd i forskningen. Det bör uppmärksammas att motionen refererar till en populärvetenskaplig tidskrift (Jordemodern) och studentarbeten (Akhavan 2009) och inte till vetenskapligt granskade artiklar. Referenser: Essén B, Hanson B, Lindquist P, Östergren P-O, Gudmundsson S. Increased perinatal mortality among sub-saharan women in a city-population in Sweden. Acta Obstet Gyn, 2000;79:737-43. Essén B, Bödker B, Sjöberg N-O, Langhoff-Roos J, Greisen G, Gudmundsson S, Östergren P- O. Are some perinatal deaths in immigrant groups linked to sub-optimal perinatal care services? Br J ObstetGynaecol 2002; 109:677-82. Ekéus C, Cnattingius S, Essén B, Hjern A. Stillbirth among foreign-born women in Sweden. Eur J Public Health. 2011;21(6):788-92. Esscher A, Haglund B, Högberg U, Essén B. Excess mortality in women of reproductive age from low-income countries: a Swedish national register study. European J of Public Health, 2012; doi: 10.1093/eurpub/cks101. Binder P, Borné Y, Johnsdotter S, Essén B. Shared language is essential: Communication in a multie-ethnic obstetric care setting. Journal of Health Communication: International Perspectives 2012: DOI: 10.1080/10810730.2012.665421 Med vänlig hälsning Docent Birgitta Essén Lektor i internationell mödra- och kvinnosjukvård, Överläkare KK Akademiska sjukhuset
Ärende. Bilaga 2. 2012-08-22 Dnr CK2012-0098 Gottsunda Vårdcentral Febe Zetterlund Tel 070 631 78 20 E-post febe.zetterlund@lul.se Landstingsfullmäktige i Uppsala län Primärvårdsdirektör Per Elofsson Riktat stöd för kvinnor och barn från Afghanistan, Mellan Östern och Afrikas horn under graviditet, förlossning och eftervård för snabb integration och god medicinsk service Sammanfattning I en skrivelse till landstingsstyrelsen diskuteras behovet av doula, ett stöd under graviditet och förlossning som ett incitament till förbättrad hälsa. Doula dock svagt dokumenterat i forskning som det bästa stödet under graviditet och förlossning för att förbättra hälsan för kvinnor med utländsk bakgrund. Sverige har världens lägsta barnadödlighet under graviditet och förlossning men vi har inte optimala resurser att möta nyanländas behov från de krigförande länder som vi tar emot idag. Vi behöver förändrade ekonomiska och politiska beslut för att mäta vårdtyngd i Uppsala Läns Landsting. Detta för att möjliggöra riktade insatser mot de grupper som nu kommer till vår del av landet och som ökar i antal. Barnmorskan är den som är bäst lämpad att utföra detta viktiga arbete tillsammans med goda vårdkedjor med förlossning och BB, specialistmödravård/läkare, samarbete med utbildade tolkar och ett kommunalt samarbete genom det familjecentrerade arbetet. Bakgrund I Sverige finns idag ett stort antal kvinnor som kommit hit som anhöriginvandring. Mannen har ofta kommit tidigare och haft flyktingsstatus. Mannen gifter sig ofta med en kvinna från hemlandet och hon kommer till Sverige. Detta betyder att kvinnorna ej får tillgång till hälsoundersökning och stöd i samband med ankomsten till Sverige. Praktiskt innebär detta att så länge som kvinnorna inte söker vård kan de vara bärare av allvarliga sjukdomar och ohälsa. Är kvinnan i fertil ålder, vilket hon ofta är, kommer den första kontakten med sjukvård vara primärvården och en barnmorska. Detta innebär i sig ökade risker för både mor och barn att ha en hälsofarlig sjukdom redan när graviditeten startar med sjukdomar som t.ex. tuberkulos, HIV och en mängd andra infektionssjukdomar. Sverige tar emot personer från krigförande länder som Afghanistan, Afrikas horn och Mellan Östern där kvinnor generellt har högre ohälsa och låg utbildning. Flera mycket dokumenterade studier har tidigare gjorts bland dessa grupper. (Sverige skiljer sig från ex. Canada som bara tar emot välutbildade personer.) Gottsunda vårdcentral Gottsunda centrum, ingång 9 Box 25024 750 25 Uppsala Tel 018-611 78 00 Fax 018-40 42 54 org nr 232100-0024 www.lul.se
2 (3) Man vet att god socioekonomi är det viktigaste incitamentet för snabb integration. Kvinnans man är i inte alltid integrerad i samhället trots att han bott här i flera år och det gör att familjen har ännu mindre möjligheter att tillgodogöra sig vårt system och lära sig språket. För kvinnan blir det inte sällan en besvikelse och hon upplever sorg och längtan efter sin familj i hemlandet som hon levt nära och har haft ett stort stöd av. I Uppsala finns ett så kallat familjecentrerat arbete i fem utsatta områden, ett samarbete mellan kommun och landsting för att ge stöd till familjer med särskilda behov. Ersättningssystemet i Landstinget behöver utvecklas och prioriteras mot särskilt utsatta grupper för att skapa rättvisa och möjligheterna på barnmorskemottagningarna. Behovet av vårdtyngdsmätning har avgörande betydelse för att skapa förutsättningar till särskilt stöd för utsatta folkgrupper. Primärvårdens möjligheter är begränsade då enda skillnaden i ersättning är tolkersättning. Antalet gravida per barnmorska ligger långt över nationella rekommendationer i Uppsala Län Landsting. Mödrahälsovårdsorganisationen har förändrats de senaste åren, vilket innebär att det är utbildningsläkare som kommer som konsulter till primärvården istället för specialist i obstetrik. Konsekvens blir att ingen speciell läkare har huvudansvar för de mest utsatta. I andra områden i Uppsala är behovet ännu större då det inte finns alla de resurser som Gottsunda kan erbjuda genom det familjecentrerade arbetet. Vi möter ibland kvinnor från andra områden utan några kunskaper om det svenska samhället. Gottsunda är ett gott exempel på hur man kan arbeta för att förbättra stödet under graviditet, förlossning och eftervård med fokus på samarbete mellan kommun och landsting. I samband med gravidet erbjuder det familjecentrerade arbetet i Gottsunda flera olika kontakter förutom barnmorska. Alltid med tolk. 1. Besök hos dietist, kvinnorna har nästan alltid D-vitaminbrist. Födointaget kan ibland påverkas av kulturella problem. 2. Sjukgymnastinformation 3. Föräldrautbildning på kvinnans eget språk där familjen får information om graviditet, förlossning och eftervård. Kontakt tas under utbildningen med Familjeenheten råd och stöd, med BVC och öppna förskolan för att möjliggöra goda förutsättningar för hela familjen. 4. Besök på förlossningen, som förberedelse till förlossningen. 5. Dagverksamhet på Kristallen för enbart kvinnor, där information ges om det svenska samhället, sjukvårdssystemet och det sociala systemet. Det viktigaste är dock den sociala gemenskapen att stärka kvinnans välmående. 6. SFI dit kvinnan kan gå redan under graviditeten. Har hon små barn kan hon ta med sig dom till skolan. Efter förlossningen tar hon med sig sin baby och får på det sättet tidig kontakt med språket och social gemenskap. 7. BVC-verksamhet efter förlossningen, med personal med mycket god kulturmedicinsk kompetens.
3 (3) Förslag på åtgärder: Barnmorskor är det viktigaste stödet för den blivande mamman. Det behövs förstärkta resurser för just de svagaste grupperna för att kunna ge den vård och det stöd den gravida kvinnan behöver. Det behövs tolkar som är utbildade och särskilt intresserade av dessa frågor. Det behövs stabilitet på läkarsidan av obstetriker som kan förbättra den medicinska kompetensen, både hos personalen och patienterna. Personalen behöver kontinuerligt förbättrad fortbildning för att på bästa sätt utveckla verksamheten. Ett gott samarbete med Akademiska Sjukhuset är viktigt för att utveckla vårdflöden och minska riskerna för nyanlända kvinnor i samband med graviditet och förlossning. I flera andra områden i Uppsala finns inte detta breda stöd på grund av att det är få nyanlända i andra kommundelar. Gottsunda har förutsättningar att utveckla ett mångkulturellt centrum för särskilt utsatta grupper för att förbättra hälsan för både mor och barn i samband med graviditet och förlossning. Febe Zetterlund Verksamhetschef Gottsunda Vårdcentral