Vårbudgetproposition 2014 Sammanfattande kommentarer från Företagarna Ekonomins utveckling: Regeringen räknar med att den ekonomiska återhämtningen fortsätter under året och att tillväxten ökar. BNP väntas öka med 2,7 procent i år och 3,3 procent 2014. Detta stämmer rätt väl med den bild den senaste Småföretagsbarometern gav, om än prognosen är förhållandevis optimistisk. Bakom den ljusare bilden ligger framför allt bättre tillväxt utomlands, där EUekonomierna åter växer. Det som drar tillväxten nästa år är framför allt hushållens konsumtion men i takt med att konjunkturen stärks väntas även bruttoinvesteringarna öka. Förändring i procent 2013 2014 2015 BNP 1,5 2,7 3,3 Arbetslöshet 8,0 7,7 7,3 Inflation 0 0,2 1,6 Sysselsatta 1,0 1,2 1,2 Offentligt sparande (% av BNP) -1,3-1,6-0,3 Kommentar av Företagarna: En rätt väntad, om än förhållandevis optimistisk prognos, som ligger relativt väl i linje med vad flertalet andra prognosmakare förutspått. Att tillväxten ska öka 2014 är också helt i linje med till exempel Småföretagsbarometern. Den höga arbetslösheten innebär att jobben kommer att vara fokus valet 2014. Avgörande för tillväxten och jobben, är givetvis hur det går för småföretagen som svarar för fyra av fem nya jobb. Totalt sett är det en mager budget som reformmässigt är inriktad på utbildningssidan. Av de nya reformerna som för 2015 uppskattas till cirka 5 mdr ligger 3,8 mdr på skolsidan och 0,5 mdr på cancervården. De näringspolitiska satsningarna uppgår till ca 0,7 mdr. Av detta är 0,3 mdr den mycket viktiga och positiva reformen av sjuklöneansvaret (se nedan) och 0,4 mdr satsningen på bredband etcetera för landsbygden. Detta finansieras genom högre skatt på alkohol, tobak, lätta fordon och slopat avdrag för pensionssparande. Den högre fordonsskatten på lätta fordon (ca 1,5 mdr) är i praktiken en rejäl kostnadsökning för många småföretag. Med tanke på den kraftigt ökande globala konkurrensen och allt snabbare strukturomvandlingen borde man också överväga om inte överskottsmålet för i de offentliga finanserna ska ses över. Strukturella reformer som höjer den långsiktiga tillväxten och tillväxtpotentialen i form av utbildning och innovation, entreprenörskap och risktagande, ökad rörlighet och bättre matchning samt fysiskt och elektronisk infrastruktur är alla områden där stora behov av långsiktiga åtgärder finns. Budgeten har i övrigt en rad bra ambitioner i form av att utredningar tillsätts vad gäller optionsbeskattning, generationsskiften inom familjen, en Entreprenörskapskommitté etcetera, men det återstår att se vad av detta som så småningom utmynnar i faktiska reformer. 1
Viktig satsning på minskade sjuklönekostnader för företagare Regeringen sänker företagens kostnader för sjuklön genom ett nytt högkostnadsskydd som gynnar småföretag och betalas ut automatiskt. Det nya systemet införs vid årsskiftet 2014/15 och beräknas kosta 360 miljoner kronor per år. För småföretag innebär satsningen att den högsta sjuklönekostnaden för företag med lönesummor på max 3 mkr (det vill säga omkring tio anställda) minskar med omkring cirka 75 procent. För ett litet företag träder skyddet in efter ca 1,7 dagars sjukdom per anställd. Förslaget träder i kraft årsskiftet 2015. Kommentar av Företagarna: Företagarna välkomnar regeringens förslag om att rejält sänka och differentiera sjuklöneansvaret där småföretagen gynnas. Det är en stor och viktig reform och en stor framgång för Företagarna men framför allt för Sveriges företagare och jobbsökande. Att sänka trösklarna för att företag ska kunna och vilja nyanställa oerhört viktigt- både vad gäller kostnader och inte minst osäkerheten. Bra att systemet är automatiskt ingen besvärlig byråkrati. Bra att man sänker kostnaden från dag 1, eftersom 80 procent av sjukfrånvaron infaller första veckan. Förhoppningsvis kan detta steg följas av ytterligare steg där kostnaderna ytterligare sänks för de små förtagen. Inga nya satsningar mot arbetslösheten Regeringen hänvisar till redan genomförda satsningar för att motverka arbetslöshet, bland annat räknar de med att dynamiska effekter av jobbskatteavdraget ska generera 120 000 jobb de närmaste fyra åren. Regeringen hänvisar också till trepartssamtalen mellan de själva, arbetsgivare och arbetstagare. I synnerhet nämns de yrkesintroduktionsavtal som har slutits inom vissa branscher. Förhoppningen om ett omställningsavtal mellan PTK och Svenskt Näringsliv ligger kvar. Kommentar av Företagarna: Visserligen görs inga direkta satsningar på sysselsättning, men indirekt är satsningarna på företagande och specifikt de små företagen i sig en jobbskapande satsning. Fyra av fem jobb skapas i de mindre företagen och då är reformen om minskade sjuklönekostnader mer jobbskapande än traditionella arbetsmarknadsåtgärder. Jobben skapas förvisso inte på Arbetsförmedlingen. Inte desto mindre är det välkomnande att regeringen uppmärksammar och vill satsa på en förbättrad matchning på arbetsmarknaden. I vårt arbete med Jobbsökarna (tillsammans med Arbetsförmedlingen) så blir det allt tydligare att arbetsförmedlare behöver mer kunskap om näringslivets förutsättningar och att den formella kompetensen hos en arbetssökande inte alltid är avgörande om det blir anställning eller inte. I ljuset av att jobbtillväxten sker på företag som ofta står utanför partsgemenskapen så är det olyckligt att regeringen sätter sitt hopp till trepartssamtalen. Här behövs diskussioner på flera plan och med alla representanter med inflytande på arbetsmarknaden för att få en långsiktigt hållbar jobbtillväxt. 2
Entreprenörskapskommitté tillsätts Som redan aviserats tillsätter regeringen en Entreprenörskapskommitté under ledning av Pontus Braunerhielm. Den ska göra en bred översyn av företagsskatterna inklusive socialavgifterna, analysera om kapitalkravet i aktiebolag kan sänkas till 1 kr och insolvensregler samt se över det statliga företagsfrämjandet. Uppdraget ska redovisas i augusti 2016. Kommentar av Företagarna: Mycket bra och viktigt med en bred översyn och särskilt viktigt att inkludera socialavgifterna. Det är angeläget att utgå från situationen för de små företagen och inse att det är helheten som avgör om en åtgärd stimulerar företagande eller inte. Översyn av beskattningen vid generationsskiften i fåmansföretag Beskattningen vid generationsskiften i fåmansföretag ska ses över. Reglerna ska ge möjlighet att ta tillvara upparbetade värden i företag som kan växa. Uppdraget ska redovisas i mars 2015. Kommentar av Företagarna: Små ägarledda företag har skapat de flesta jobben under senaste decennierna. Problem i samband med generationsskiften är ett växande problem och det är en mycket angelägen översyn. Omkring var fjärde företagare anger att de kommer att pensionera sig inom de närmaste fem åren. Förutsättningarna för nästa generation, eller någon medarbetare, att ta över måste förbättras för att undvika att företagen i stället läggs ned eller övergår till passiva ägare på distans. Höjd beloppsgräns för förenklad faktura Regeringen föreslår att beloppsgränsen för att kunna använda förenklad faktura höjs till 4 000 kr inklusive moms. Förenklingen innebär att det krävs färre uppgifter i sådana fakturor. Förslaget skickas nu på remiss. Kommentar av Företagarna: Regelkrångel i samband med moms är bland de mest betungande för företagen. Företagarna har därför sedan flera år drivit på för denna förenkling och ser detta som en framgång särskilt för små företag. Utredning av beskattningen av personaloptioner Utredning av beskattningen av personaloptioner har nyligen aviserats. Det kan stärka företagens konkurrenskraft genom att attrahera och behålla nyckelkompetens. Uppdraget ska redovisas i oktober 2015. Kommentar av Företagarna: En mycket välkommen utredning som kan bidra till att små företag kan vara med och konkurrera om spetskompetens i tidiga skeden, när de inte har möjlighet att erbjuda topplöner. Med bättre skattemässiga villkor kan optioner användas på flera sätt som kan underlätta för framgångsrika företag att stanna i Sverige. Miljarder till skolan Vårbudgetens stora satsning görs på skolan. Bakgrunden till denna satsning ligger i de försämrade resultat som svenska elever uppvisar i internationella jämförelser. Resurser tillförs i stort sett på alla nivåer inom skolan, men allra mest på de yngsta eleverna, däribland en satsning på att klassernas storlek ska minskas i lågstadiet. Därtill kommer en satsning på speciallärare, utökad matematikundervisning och en tioårig grundskola. Kommentar av Företagarna: En fungerande skola är basen för all utveckling. Inte minst gäller detta för ett få ett diversifierat och konkurrenskraftigt näringsliv. Företagarna välkomnar en 3
satsning på grundskolan och tycker dessutom att det är på tiden speciellt gäller detta satsningarna på de yngsta eleverna. I de tidiga skolåren läggs grunden för färdigheter som läskunnighet, språkförståelse och matematik. Dessa kommer vara avgörande om Sverige ska behålla sin höga konkurrenskraft. Frågan om det räcker. Skolans tillbakagång har varit långvarig och nu behövs tålamod och nytänkande i satsningarna för att vända utvecklingen. Nödvändiga reformer av planprocesser Regeringen anser att kostnaderna för småföretagare att följa byggstandarder är alltför stora vilket försämrar konkurrensen i byggmarknaden. Regeringen avser därför att genomföra åtgärder för att göra konstruktions- och byggstandarder mer tillgängliga. Dessutom föreslås kompletterande åtgärder, utöver det som redan är aviserat, att förenkla planprocesserna. Kommentar av Företagarna: Åtgärderna är välkomna av två skäl. För det första försvårar dessa regleringar små företag från att etablera sig på byggmarknaden. För det andra är den bristande konkurrensen en starkt bidragande faktor till de höga byggkostnaderna i Sverige vilket är en av de viktigaste orsakerna till bostadsbristen. Denna hämmar i sin tur företagares förmåga att rekrytera ny kompetens. Arbetet med att förenkla och framför allt förkorta planprocesserna är bland de mest nödvändiga för att öka bostadsbyggandet vilket bland annat Världsbanken pekat på i sin nyligen publicerade rapport. Att förenkla planprocesserna får dock inte innebära att reformer för att förstärka en marknadsbaserad prisbildning på bostadsmarknaden inte genomförs. Otillräckliga investeringar i infrastruktur Regeringen meddelar att man ska effektivisera Trafikverket. Regeringen säger också att nuvarande utgiftsramar möjliggör finansiering av flera viktiga järnvägs- och vägbyggen, främst i de tre storstadsregionerna samt Östergötland eller för de sträckor som knyter samman dessa. Kommentar av Företagarna: Detta är goda besked att investeringarna ökar eftersom situationen med förseningar och proppar i dessa områden orsakar effektivitetsförluster för företagare på grund av försening vid arbetspendling eller höga lagerkostnader. I sin helhet är dock dessa investeringar alltför små. Bred innovationsöversyn välkomnas Regeringen skriver att den ser över möjligheter för att stärka företagsinkubationen vars syfte är att stödja utveckling av affärsidéer med hög kunskapshöjd och internationell marknadspotential till nya tillväxtföretag. Entreprenörskapskommittén ska utöver förslag på regelförenklingar och förändringar inom skatteområdet dessutom se över det offentliga innovationsstödet, statliga åtgärder för företagsfrämjande och samverkan mellan näringsliv och forskning. Dessutom ska sammanslagningen av ALMI och Innovationsbron utvärderas. Kommentar av Företagarna: Det är mycket välkommet att en bred översyn av de åtgärder som de offentliga genomför att stärka företagande och innovation. Företagarna är övertygade att dessa åtgärder som bäst oftast har en marginell effekt på innovation bland svenska företag och i värsta fall direkt snedvridande effekter. Vid utvärderingen av dess insatser är det viktigt att se i vilken mån de offentliga insatserna tränger ut de privata initiativ som annars skulle främja och driva innovation i små och medelstora företag. Åtgärder för att främja 4
företagsinkubation bör ha som utgångspunkt att förbättra förutsättningar för privat drivna och finansierade inkubatorer snarare än att stödja dessa med offentliga medel. Positiva idéer för mikroproducenter av el Energipolitiken bygger på samma grundpelare som energisamarbetet inom EU och syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och en trygg och stabil energiförsörjning. På det energipolitiska området finns ett bindande mål på EU-nivå för förnybar energi om minst 27 procent till 2030. Syftet med förnybarhetsmålet är att fasa ut fossila bränslen. För att öka andelen förnybar el och stärka konsumenternas ställning på elmarknaden lämnade regeringen i mars 2014 en proposition till riksdagen med förslag om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el. Skattereduktionen kan som mest uppgå till18 000 kronor per år. Tidigare fanns en gräns för produktionsanläggningar på max 63 ampere, men den gränsen har nu höjts till 100 ampere. Efter justeringarna kommer inte bara villaägare utan även bostadsrättsföreningar och företag med lite större anläggningar kunna göra skatteavdraget. I budgeten avsätts 25 miljoner kronor per år för att täcka in skatteavdraget. Eftersom förslaget måste godkännas av EU-kommissionen kommer det dröja till tidigast 1 juli 2014 innan förslaget kan träda i kraft. Kommentar av Företagarna: Det är positivt att regeringen uppmuntrar mikroproducenter av förnybar energi. Både för att producenterna, om förslaget går igenom, får en ekonomisk kompensation för den el som de, ofta utan ersättning, matar in på elsystemet. Men också för att det ger valmöjlighet för elkonsumenten, som lättare kan få kontroll på sina elkostnader. Bredbandssatsning på landsbygden Regeringen stärker upp Landsbygdsprogrammet med 36 miljarder kronor för perioden år 2014-2020. Den svenska medfinansieringen uppgår till 59 procent. De resterande 41 procenten av pengarna i programmet kommer från EU. Totalt satsas 3,25 miljarder fram till 2020 på bredbandsutbyggnad. En förstärkning på lokal service kommer också att göras med 700 miljoner kronor fram till 2020. Det motsvarar 100 miljoner kronor per år, för bättre service på landsbygden. Dessutom lägger man 26,5 miljarder på Bondepaketet, vilket ska främja ett hållbart jordbruk i hela landet. Kommentar av Företagarna: Eftersom mer än var tredje företag finns på landsbygden är det viktigt att deras förutsättningar att verka, växa och skapa jobb är goda. Landsbygdens företagare ska givetvis ha lika goda förutsättningar i form pålitlig internetuppkoppling som sina företagarkollegor i städerna. Att internetuppkopplingen fungerar tillfredställande kan vara avgörande för om man väljer att lokalisera sitt företag på landsbygden eller inte. En god internetuppkoppling i glesbygd är en nödvändig förutsättning för att företagandet ska kunna blomstra i hela landet. Andelen företag på landsbygd som är drabbade av mindre störningar i internetuppkopplingen är dubbelt så stor som andelen stadsföretagare, enligt Företagarnas undersökning från förra året. När det dessutom finns en högre tillväxtvilja bland landsbygdens företagare, 85 procent vill växa, jämfört med 70 procent bland företagare i städerna, så är det extra illa när förutsättningarna är sämre. Minst lika viktigt för företagandet på landsbygden är att den kommersiella servicen, så som affärer, bensinmackar och post, fungerar. Utan den är det svårt att bedriva företagande och locka den kompetens man behöver. 5
Det är visserligen beaktansvärt att satsa pengar på ett hållbart jordbruk, men Företagarna tycker det är synd att man benämner satsningen Bondepaketet. Det riskerar att begränsa den stora potential för tillväxt och jobbskapande som finns i samtliga av landbygdens företag. I paketet ingår visserligen bl.a. investeringsstöd, startstöd till unga företagare samt kompetensutveckling, men med regeringens skrivningar tycks satsningarna främst syfta till att stärka jordbruksföretag. Det känns omodernt att bilden av landsbygdsföretagaren fortfarande är enbart som bonde och inte breddats till att gälla samtliga entreprenörer som väljer landsbygden som bas för sitt företagande. Nyanlända elever får mer stöd Försöksverksamheten med utökad undervisningstid i svenska för utrikes födda barn utökas till att omfatta alla grundskolans klasser. Kostnaden för förlängningen uppgår till 240 miljoner kronor. Vidare avser regeringen att införa ett tidsbegränsat riktat statsbidrag, på totalt 700 miljoner kronor åren 2015 2018, för huvudmännen, i syfte att förbättra studieresultaten i svenska för elever i grundskolan med liknande behov som nyanlända elever. Kommentar av Företagarna: De föreslagna satsningarna är viktiga då de kan bidra till att hejda den negativa trend som råder på arbetsmarknaden där unga utlandsfödda, och särskilt de som saknar fullständiga betyg, glider allt längre ifrån arbetsmarknaden. Tidiga insatser och verktyg för att fånga upp de som riskerar att hamna snett är en förutsättning för en senare etablering på arbetsmarknaden. Stärka utrikes föddas möjligheter på arbetsmarknaden Arbetsgivare kan ha svårigheter att bedöma utrikes föddas kompetens och produktivitet, vilket hämmar efterfrågan. Ett väl fungerande valideringssystem som på ett tydligt sätt kan bedöma, värdera och certifiera kompetens som förvärvats utomlands är därför av vikt. Som ett led i arbetet med att förbättra valideringssystemet har regeringen gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla metoderna för och öka omfattningen av validering av kunskaperna hos utrikes födda inom etableringsuppdraget. Kommentar av Företagarna: Ett förbättrat valideringssystem är av stor vikt och skulle kunna bidra till att minska den matchningsproblematik som företagen upplever som ett betydande tillväxthinder. Ett bristande valideringssystem av utländsk kompetens genererar ett stort slöseri med möjligheter, för såväl individ som företag och samhället i stort. Kontakta våra experter: Patrik Nilsson, chef Politik Analys Opinion Lars Jagrén, chefekonom Rebecca Källström, vice chefekonom Annika Fritsch, skatteexpert Alice Teodorescu, arbetsrätts- och socialförsäkringsexpert Per Stånge, näringspolitisk analytiker Press: 08-406 18 80, press@foretagarna.se 6