Den Svenska Postmarknaden

P6ST&TELESTYRELSEN DATUM RAPPORTNUMMER 13 maj 2004 PTS-ER- 2004:20 ISSN Den Svenska Postmarknaden en beskrivning och bvergripande analys

Dan Svanska Postmarknaden F6rord Fdrord Post- och kassaserviceutredningen (N 2003:09), som tulsattes av regeringen den 9 oktober 2003 (dir. 2003:117), skall enligt sina direktiv bl.a, gora en overgripande beskrivning av postmarknadens utveckling och olika marknadssegment vad betraffar bl.a. dess aktorer, tjanster, priser, volymer, geografiska forhallanden och teknisk paverkan samt marknadsandelar. Beskrivningen skall om mojligt inbegripa utvecklingstendenser. I beskrivningen skall aven inga en sammanfattning av den pagaende utvecklingen inom EU och de nordiska landerna. Utredningen har kommit med en forfrigan till Post- och telestyrelsen (PTS) om myndigheten kan bista utredningen med att ta fram ett underlag for en beskrivning av postmarknaden. PTS har med anledning av utredningens forfrigan utarbetat denna rapport, dar huvudforfattare varit Per Jonsson och Malin Wahlquist vid PTS enhet for posttillsyn. Stockholm i maj 2004 Sten Selander Post- och telestyrelsen

Don Svenska Postmarknadsn Innehall Innehdll Sammanfattning 3 Summary 5 1 Inledning 6 1.1 Bakgrund och syfte 6 1.2 Metod 6 1.3 Definitioner 7 1.4 Rapportens disposition 10 1.5 Ordlista 11 2 Brevmarknaden 13 2.1 Inledning 14 2.2 Sandningar 23 2.2.1 ADR 25 2.2.2 Administrativa sandningar befordrade som ekonomibrev 27 2.2.3 A-brevsSndningar 31 2.2.4 Tidskrifter 36 2.3 Kontorspost 38 2.4 Brevladepost 42 2.5 VaYdepost 46 2.6 Brevmarknader i var omvarld 46 3 Oadresserad direktreklam - ODR 49 3.1 Inledning 49 3.2 AktSrerna pa den svenska ODR-marknaden 51 3.3 Pris- och volymutveckling for ODR 54 3.4 Utveckiingstendenser och dvergripande slutsatser 56 4 Paketmarknaden i Sverige 58 4.1 Inledning 58 4.2 Den svenska inrikesmarknaden for lattgods 59 4.2.1 Kunderna pa paketmarknaden 60 4.2.2 F6retagen pa paketmarknaden 61 4.3 Prisutveckling for Postens inrikes pakettjanster 67 4.4 Utveckiingstendenser och overgripande slutsatser 78 4.5 Den internationella paketmarknaden 80 Historik kring Postens passioning av storstadspriser. 83 Post- och telestyrelsen

Sammanfattning Denna rapport ger en overgripande beskrivning av den svenska postmarknadens utveckling frin 1993 till 2003. Efter ett inledande kapitel med bl.a. definitioncr och ordlista beskrivs postmarknaden utifran de tre delmarknaderna brevmarknaden, marknaden for oadresserad direktreklam (ODR) och paketmarknaden. Rapporten bcskriver a'ven aktuella utvecklingstendenser inom respcktive delmarknad och kommenterar den pagaende utvecklingen inom EU och de nordiska landerna. Efter en mycket kraftig tillvaxt under hela 1970- och 80-talen har volymen pa den svenska brevmarknaden under de senaste tio aren legat tamligen stilla pa omkring 3,3 miljarder forsandelser. Rapporten beskriver en starkt diversifierad brevmarknad utifran de tre delmarknaderna sdndningar, kontorspost och brevladepost. Posten AB (Posten) med omkring 93 procent av den totala brewolymen dominerar samtliga delmarknader. Den storsta konkurrenten City Mail Sweden AB har omkring 6,5 procent av volymen medan ovriga operatorer delar pa en halv procent. Priserna har sedan brevmonopolet slopades 1993 utvecklats i varierande riktning dar den framsta skiljelinjcn gatt mellan sandningar och enstaka forsandelser, vilket kan sammanfattas i att storkunder atnjutit sankta portopriser medan smakunder registrerat hojningar. Nastan halften av alia forsandelser pa den svenska postmarknaden utgors av oadresserad direktreklam, ODR. Mangden oadresserad direktreklam har okat med 55 procent sedan 1993 och ar 2003 skickades drygt tre miljarder sadana forsandelser i Sverige. Marknaden domineras av Posten med knappt tva miljarder forsandelser, vilket gor oadresserad direktreklam till foretagets enskilt storsta tjanst. Svensk Direktreklam AB (SDR) ar klar tvaa pa marknaden, darutover firms ett antal mindre lokala distributorer. Priserna har varit i stort sett oforandrade de senaste 10 aren och volymtillvaxten forvantas vara ganska konstant pa mellan 2-6 procent per ar under de narmaste 10 aren. Pa marknaden for foretagspaket, dar ett antal paketdistributorer konkurrerar, har Posten under perioden 1993-2003 varit den storsta aktoren pa inrikesmarknaden for paket 0-35 kilo. Det finns tva rikstackande distributorer av postorderpaket, Posten och Privpak dar Posten intar en dominerande stallning. Privatpersoner daremot saknar alternativ till Posten for rikstackande paketbefordran. Postens formedling av inrikespaket har minskat nagot de senaste fern aren medan Postens totala paketvolym har okat med ca 40 procent eller med 13 procent i snitt per ar sedan 2000. Okningen harror sig fran Postens expansion pa Europamarknaden, framst Norden och Baltikum. PTS genomgang av prisutvecklingen for Postens inrikes pakettjanster visar att prissattningen for foretagspaket sker genom individuella avtal dar stora rabatter ar vanligt forekommande. Iistpriserna for samtliga pakettjanster har mellan 1993 och 2003 stigit betydligt mer an Konsumentprisindex sarskilt for pakettjanster som betalas kontant, vilket privatpersoner och andra kunder med sma volymer oftast gor. Post- och telestyrelsen

Summary This report provides a comprehensive account of the developments in the Swedish postal market from 1993 to 2003. Following the opening chapter, which mainly consists of definitions and a glossary, the postal market is described from the three sub markets, namely, letters, unaddressed mail, and panels. The report also presents current developments within each sub market and comments on the present general postal developments within die EU. After a strong growth in volume during the 1970's and 80's, the Swedish letter market has experienced a ten year period of fairly stable volumes of around 3,3 billion letters. The report pictures a diversified letter market consisting of bulk mail, single piece office mail, and single piece household mail. The incumbent, Posten AB (Posten), handles approx. 93 per cent of the total letter volume, dominating all three sub markets. The biggest competitor, City Mail Sweden AB, has 6.5 per cent of the total volume and the rest of the mail companies' share is approx. 0.5 per cent. After the 1993 liberalization of the Swedish postal market, letter prices have taken different directions with the most important divider between bulk mail and single piece items, providing price cuts for important customers and substantially higher prices for small customers. Almost every second mail item on the Swedish postal market is an unaddressed direct mail item. The total number of unaddressed direct mail items in Sweden has increased by 55 per cent since 1993 and in the year 2003 over 3 billion of these items where sent in Sweden. Posten and SDR - Svensk Direktreklam AB are the two dominating companies in the market for unaddressed direct mail. In addition, there are a number of small local distributive firms. The price for unaddressed direct mail has been rather unchanged over the last ten years and the growth of this segment is expected to be fairly constant at 2-6 per cent during the next ten years. On the market for business parcels, where several parcel distributors compete, Posten was the most important parcel distributor on the domestic market for parcels up to 35 kilos between 1993 and 2003. There are two distributors of mail order parcels that have a nation-wide coverage in Sweden, Posten and Privpak. Posten has a dominant market-share also in this segment. Households lack alternatives to Posten for their nationwide parcel distribution. The number of domestic parcels distributed by the incumbent has been slightly decreasing in the last five years while its total amount of parcels distributed has increased with 40 per cent since the year 2000. The increase derives from Postens expansion, mainly in the Nordic and Baltic countries. PTS survey of the price trend for domestic parcels shows that the prices for business parcels are based on individual agreements with each customer. Prices according to pricelists for all parcel services have increased considerably more than the Consumer Price Index, particularly for those services charged in cash, normally used by households and other customers with small amounts of parcels. Post- och telestyrelsen

1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Regeringen tillkallade den 9 oktobcr 2003 via kommittedirektiv 2003:117 en sarskild utredare 1 att utreda ny reglering av postverksamhet. Den sarskilda utredaren har efterfragat en overgripande beskrivning av den svenska postmarknaden fran Post- och telestyrelsen (PTS). i i Huvudsyftet med rapporten ar att utifran utvecklingen under perioden 1993-2003 ge en lagesbeskrivning av den svenska postmarknaden 2. Vidare fors resonemang kring den svenska postmarknadens mojliga framtida utveckling samt kommenteras den pagaende utvecklingen pa postmarknaderna i nagra europeiska lander. Delmarknaden for postforsandelser i form av tidningar och tidskrifter beskrivs endast kortfattat eftersom utredningen valt att gora en separat analys av detta omrade. 1.2 Metod PTS har samlat in pris- och volymuppgifter fran samtliga svenska postoperatorer och haft kontakt med bl.a. Posten AB, (Posten), CityMail Sweden AB (CityMail) och Svensk Direktreklam AB (SDR). Samtal har aven forts med foretag som befinner sig i den postproducerande vardekedjan 3 utan att vara postoperatorer samt aktorer inom det fysiska brevets alternativa distributionskanaler. Utlandska posttillsynsmyndigheter har bidragit med kommentarer kring den pagaende utvecklingen pa postmarknaderna inom EU och de nordiska landerna. Valda marknadssegment sammanfaller till stor del med den postmarknad som PTS enligt regeringens forordning (1997:401) har uppdrag att utova tillsyn over. 1 Post- och kassaserviceutredningen N2003;09, nedan kallad utndningen, under ledning av Susanne Lindh. 2 Utredningen har definietat den svenska postmarknaden som adresserade brevforsandelser, paket upp till 35 kilo samt oadresserad direktreklam (ODR). i Vardekedjan omfattat adresseting, kuvertering, insamling, sortering, transport och utdelning. Post- och telestyrclscn

1.3 Definitioner Den svenska postmarknaden Den svenska postmarknaden ar ingen enhetlig marknad utan bestir av flera mycket varierande kund- och produktsegment. PTS har i denna rapport valt att ge postmarknaden ett vidare innehall av tjanster an vad som normalt ryms inom begreppet postverksamhet och delat in postmarknaden i tte delmarknader: Brevmarknaden 4 ODR-marknaden (oadresserad direktreklam) Paketmarknaden 5 Pa brevmarknaden gar en viktig skiljelinje mellan det som av operatorerna marknadsfors som sandningar 6 (ofta kaliad industriell post) och enstaka forsandelser (s.k. kontors- eller brevladepost), dar forsandelser som ingar i sandningar ofta ar kraftigt rabatterade i forhallande till enstaka forsandelser. Aven paketmarknaden rymmer alia typer av kunder, frin hushall med sma volymer enstaka postpaket till de stora postorderforetagens omfattande distributionsfloden. Foljden av denna utvidgade definition av postmarknaden blir att vissa tjanster som behandlas i rapporten inte regleras varken av postlagen, postforordningen eller av postoperatorernas tillstandsvillkor. Volymer Det forekommer tva olika volymbegrepp i rapporten. Det forsta, antol befordrade forsdndelser, ar PTS traditionella volymmatt for den svenska postmarknaden och sammanfaller med mattet i det arliga avgiftsunderlag som landets postoperatorer lamnar till PTS. Det andra, antalfakturerade/betalda inrikesfdrsdndelser, ar ett nytt matt som PTS, SIKA 7 och SCB enats om att anvanda fr.o.m. 2004 for att folja volymutvecklingen pd postmarknaden. 4 Adresserade inrikes forsandelser upp till tva kilo, dock ej paket. 5 Inrikes paket med en vikt upp till 35 kg. 6 Begreppet sandning forekornrner framfor allt inom brevmarknaden, dar dessa serier av likadana eller Uknande forsandelser (ofta kaliad industriell post eller industriellt producerad post), rabatteras jamfort med priset for enstaka forsandelser. Begreppen sandning och enstaka forsandelse kommenteras vidare langre fram i detta avsnitt 1.3 Definitioner, under stycket enstaka forsdndelser och 1 SIKA, Statens Institut for Kommunikationsanalys, ar en myndighet under Nanngsdepartementet som bl.a. har till uppgift att presentera statistik inom omradet transporter och kommunikationer. Post- och telestyrelsen

Nar Posten lamnat forsandelsevolymer fordelade pa olika produktsegment for! perioden 1994-2003 handlar det om zsxxattfaktureradel betalde inrikes fdrsdndelser. Sett over tiden har volymdifferensen mellan de tva begreppen varit betydande, dar antalet befordrade forsandelser genoragaende har overstigit antalet fakturerade/betalda forsandelser. 2003 uppgick denna differens till 353 miljoner forsandelser, eller 11,7 procent av Postens totala antal befordrade forsandelser, vilket Posten forklarar med att den befordrade volymen, till skillnad fran den fakturerade/betalda, innehdller import, returer, eftersandningar och ofrankerade/ej betalda forsandelser. Rapporterade differenser innebar att Postens marknadsandel blir nagot storre vid antalet befordrade forsandelser jamfort med antalet fakturerade/betalda forsandelser. Pi brevmarknaden uppgick salunda Postens marknadsandel 2003 till 92,9 procent for antalet befordrade forsandclser och 91,9 procent for antalet fakturerade/betalda forsandelscr. Det ar endast pa den totala brevmarknaden som PTS kan uppge marknadsandelar for bagge ; volymbegreppen, da Postens volymer per produkt endast rapporterats som antal fakturerade/betalda forsandelser. Fran ovriga operatorer an Posten rapporteras ingen skillnad mellan de bada volymbegreppen. Ambitionen i rapporten ar att lopande ange vilket volymbegrepp som anvands. Samh&llsomfattande posttjanst I EU-direktiv 97/67/EG, med andring 2002/39/EG, intar den samhallsomfattande posttjansten en central roll genom att all samtliga anvandar^ inom EU garantera ett slags minimiutbud av posttjanster av faststalld kvalitet till] rimliga priser. Den svenska samhallsomfattande posttjansten definieras i 1 Postlagen (1993:1684): "Det skall finnas en posttjdnst i hela landet som innebar att alia kan ta emot brev ocb andra fdrsdndelser som vdger hogst 20 kg. Postt/ansten skall vara avgod kvalitet ocb det skallfinnas mbjughetfdr alia att fa sadanafdrsdndelser befordrade till rimliga priser. Dessutom skall enstakafdrsdndelser befordras tillenhetuga priser. Det skall finnas mojlighet attfdrsdkra fdrsdndelser och attfi kvittofra'n mottagarenpa att en fdrsdndelse har tagits emot". : Posten har i sina tillstandsvillkor 8 alagts att tillhandahalla den svenska samhallsomfattande posttjansten och i postforordningen stadgas det pristak 9 som styr priset pa enstaka frimarkta forsandelser. 8 1 Postens tillstandsvillkor, som loper torn 2004-06-30, fortydligas Postens uppgift att tillhandahaua den samhallsomfattande posttjansten. 9 Postforordningen (1993:1709) stadgar att den som tillhandahaller en samhallsomfattande posttjanst inte f&r hoja priset for inrikes befordran av enstaka forsandelser overnatt upp till 500 ' gram med mer an forandringen av konsumentprisindex (KPI) mellan juli narmast foregiende at, och juli aret dessfoannan. Post- och telestyrelsen

Enstaka fotsandelset och sandningax Postlagen (1993:1684) slar fast att den som tillhandahaller samhallsomfattande posttjanst skall befordra enstaka forsandelser till enhetliga priser, men definierar inte begreppen enstaka forsandelser 10 eller sandningar. I denna rapport valjer PTS att dela upp marknaden i enstaka forsandelser och sandningar enligt operatorernas egna definitioner som de framgar av prislistor och produktvillkor, aven om dessa inte pa alia punkter overensstammer med vad som enligt myndigheten skall avses med de bagge begreppen. Enligt EU-direktiv (97/67/EG), med andring 2002/39/EG, skall priserna for Postens samhallsomfattande tjanster vara rimliga och kostnadsbaserade. Av foretaget offererade prisrabatter for sandningar skall dessutom vara kostnadsbaserade och enhetliga. Kundsegment Som postkund definieras l denna rapport den som koper en tjanst fran postoperator. Foljaktligen blir huvudkundforhallandet pa postmarknaden det mellan avsandare och postoperator. Mellan postoperator och forsandelsens mottagare rider vanligen ett serviceforhauande medan forhallandet mellan avsandare och mottagare i denna rapport saknar egentlig relevans. Genomgaende anvands de tva huvudkundsegmenten hushdllodajoretag, dar hushill bestir av privatpersoner och foretag representerar alia typer av foretag, myndigheter och foreningar. 10 I forarbetena till lagen pitalas att kravet pa enhetliga priser inte galler for forsandelser som lamnas for befordran pa annat satt an styckevis och i sadan mangd att det innebar en enklare hantering for operatoren. PTS beddmer att den volym som kravs for att uppna en reell kostnadsbesparing gsr vid 500-1 000 fbrsandelser, vilket stammer val med de fiesta av Postens produktvillkor men dar en awikelse firms valjer PTS i denna analys att gi efter operatorens egna definitioner i prislistor och produktvillkor. Post- och telestyrelsen

1.4 Rapportens disposition I de foljande kapiden beskrivs den svenska postmarknaden uppdelad pa tre marknadssegment: Brevmarknaden ODR-marknaden (oadresserad direktreklam) Paketmarknaden 2003 uppgick denna totala postmarknad till omkring 6,4 miljarder befordrade forsandelser med ett uppskattat distributionsvarde pa omkring 15 miljarder kronor. Figur 1: Postmarknadens volym av formedlade forsandelser Den svenska postmarknaden 2003 i antal miljoner forsandelser ODR; 3 063; 48% Paket; 50; 1% Brev; 3 270; 51% Kalla: IRM och PTS bearbetning av operatorsuppgifter 10 Post- och telestyrelsen

Figur 2: Fordelning av postmarknadens distributionsvarde Den svenska postmarknaden 2003 i distributionsvarde Kalla: IRM och PTS bearbetning av operatorsuppgifter 1.5 Ordlista A-brev. Brev med overnattbefordran. Gar hos Posten under benamningen 1 :aklassbrev och internationellt som "priority mail". ADR: Adresserad direktreklam, enligt EU:s definition" en underrattelse som endast bestir av annons-, marknadsforings- eller reklammaterial med samma innehall, fo'rutom adressatens namn, adress och identifieringsnummer, vilken sands till ett betydande antal adressater. B-post Uttryck for en langsammare befordran an a-brev. Brev. Adresserad inrikes forsandelse upp till tva kilo, dock ej paket. DR: Direktreklam ar ett samlingsbegrepp for kundutskick och en mediekanal inom direktmarknadsforing. Direktreklamen kan vara adresserad (ADR) eller oadresserad (ODR). e-faktura: Faktura som distribueras elektronisk. Ekonomibrev. Postens namn pa adresserad forsandelse med langsammare befordran an a-brev. Gar internationellt under benamningen "non-priority mail". 11 Enligt artikel 2 i Europaparlamentets och radets direktiv 97/67/EG av den 15 december 1997. Post- och telestyrelsen 11

Gruppforsandektr ar oadresserade forsandelser avsedda for information av icke, kommersiell karaktar som t.ex. information fran statliga och kommunala! forvaltningar, politiska partier och ideella foreningar. Mottagarna ar alltid hushall. Gruppreklam ar den vanligaste distributionsformen for kommersiell reklam till hushall och foretag. Den delas inte ut till dem som undanbett sig reklam. Gruppreklam bestir oftast av storre utskick forsandelser vid samma tillfalle, men volymkraven varierar. Hjbndpost Fysiska brev producerade utifran avsandarens elektroniska datafiler. Uitfeods: Paketforsandelser med en vikt upp till 35 kilo. Ndstan adresserat / selekterad ODR innebar att utskicket begransas till en viss malgrupp. Selekteringen kan goras pa bl.a. geografiskt omrade, boendeform, hushallstyp och andra variabler som relaterar till malgruppens intressen och livsstil. ODRi Oadresserad direktreklam. Forsandelser som inte bar mottagarens personuga adress. Delas vanligen in i tva typer, Gruppreklam och Gruppforsandelser. Postoperator. Innehavare av tillstind fran PTS att bedriva postverksamhet. Postproducent. Benamning pa foretag som enligt uppdrag fran avsandaren ombesorjer tryckning, adressering och kuvertering av brev. Sandning: En serie av sorterade eller osorterade brev med samma format och vikt, vilka vanligtvis produceras industriellt och med hjalp av datorstod. Tunggods: Paketforsandelser med en vikt over 35 kilo, vanligen lastade pa pall. 12 Post- och telestyrelspn

Brevmarknaden Sanunanfattning; Efter en mycket kraftig volymtillvaxt fran 1970 till 1990 har volymerna legat tamligen stabila omkring 3,3 miljarder brev, dock med en svagt nedatgaende trend sedan ar 2000. Det arliga distributionsvardet 12 uppskattas till omkring 11 miljarder kronor. Starkt diversifierad marknad som domineras av foretagskunder 13, vilka idag bekostar befordran av narmare 96 procent alia brev. Betydande kund-, pris-, produkt- och volymmassig skiljelinje mellan brev som ingir i sandningar respektive enstaka forsandelser. Perioden sedan Uberaliseringen har utmarkts av hojda portopriser for sma postkunder och sankta portopriser for stora postkunder. Posten dominerande operator med omkring 93 procent av marknaden ar ensam aktor med eget rikstackande insamlings- och utdelningsnat och brett logistikproduktsortiment. GtyMail med omkring 6,5 procent av forsandelserna fokuserar pa produktsegment sorterad industriell post i eget utdelningsnat som tacker 35-40 procent av adressaterna. Ovriga operatorer, vilka forettadesvis verkar lokalt, delar pa 0,5 procent av marknaden. 12 Distributionsvardet ar postoperatorernas samlade intakter for att befordra breven. 13 Fdntag ar i rapporten benamningen pi alia typer av foretag, myndighetef och foteningat. Post- och telestyrelsen 13

2.1 Inledning Med en marknad for adresserade brevforsandelser utan nagon form av lagstadgait monopol sedan 1993 intar Sverige en narmast unik position i varlden. Enkelt uttryckt kan sagas att Sverige redan genomfort det som EU har som mil att fa till stand senast 2009. Idag finns i de fiesta EU-lander ett monopol pa utdelning av brev upp till 100 gram. Ett monopol som enligt EU:s direktiv 14 kommer att reduceras till 50 gram 2006, for att slutligen helt avskaffas 2009. Eftersom den stora majoriteten av brev vager mindre an 50 gram ar det forst 2009 som den europeiska avmonopoliseringen kommer att fa verklig betydelse, aven om nagra medlemslander i likhet med Storbritannien valjer att tidigarelagga sin avreglering Den svenska brevmarknaden ar en mycket diversifierad marknad. Kunderna omfattar alia typer av aktorer, fran hushall som koper ett fatal frimarken per ar till storkunder som banker, forsakringsbolag och myndigheter som arligen skickar miljontals forsandelser. For att pa basta satt beskriva denna marknad har PTS valt en uppdelning i tre produktsegment: Sandningar (serier av forsandelser med samma format och vikt som vanligtvis produceras industriellt och med hjalp av datorstod). Ksntorspost (post som normalt frankeras i frankeringsmaskin och vanligtvis distribueras som enstaka forsandelser). Ovriga enstaka forsdndelser, s.k. brevladepost (post som postas i brevlada - vanligtvis frankerad med frimarken - och distribueras som enstaka forsandelser). 14 Europaparlamemets och fidets direktiv 97/67/EG av den 15 decembcr 1997 om gemensamrria regler for utvecklingen av gemenskapens inre marknad for posttjanster och for forbattring av \ kvaliteten pa tjanstema, med andring 2002/39/EG av den 10 juni 2002 for att ytterligare oka ; konkurrensen inom postsektorn i gemenskapen. \ 14 Post- och telestyrelsitt

Figur 3: Kommunikationsrnonster pa den svenska btevmarknaden 2003 som visar i vilken omfattning foretag och hushall skickar btevfsrsandelser mellan varandra Ktla PTS bhrtwmng av aparauwwippgiftar Btevtnarknadens volytnutveckling Den svenska brevmarknaden 15 uppvisade en kraftig tillvaxt under perioden 1970-1990. Med en stadig och kraftig okningstakt nara nog fordubblades volymen under tjugoarsperioden, fran 1,6 miljarder forsandelser till 3,0 miljarder 16. Perioden 1993-2003 uppvisade marknaden tamligen stabila volymer pa omkring 3,3 miljarder forsandelser, dock med en nedatgaende trend pa i genomsnitt 1,5 procent per ar under de senaste tre aren. Med tanke pa den mycket kraftiga tillvaxtperioden 1970-1990 betecknar PTS denna senare tillbakagang som mattlig fran ett historiskt mycket hogt lage. Mojligen kan marknaden vara inne i ett trendbrott eftersom bade Posten och CityMail rapporterar okande volymer forsta kvartalet 2004 jamfort med forsta kvartalet 2003 17. 15 Adresserade innkes forsandelser upp all tvi kilo, exklusive paket. 16 Enligt Postcns Srsrcdovisning 1997. 17 Postens hat inte rapporterat hur forsta kvartalets volymokmng p4 tvi procent fordelas per produkt, men mycket talar for att det framfor allt handlat om en okning for det oadresserade sortimentet. Post-och telestyrelsen 15

Dagens brev utgor primart en kanal for information fran foretag till hushall. Av 2003 ars 3 270 miljoner brev bestod foretagen portokostnaden for 3 133 miljoner brev, eller 95,8 procent av alia befordrade brev 18. Hushallen bekostade 137 miljoner brev 19, vilket motsvarade 4,2 procent av alia befordrade brev. Figur 4: Den svenska brevmarknadens volymutveckling 1993-2003 Totalt antal befordrade adresserade forsandelser upp till tva kg, exklusive paket A nnn 3 500 - _ 3 000 i_ 2 500 = 2 000 =" 1 500 S 1 000-500 - 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Kalla: PTS operatorsstatistik 18 1 foretagens volym ingar omkring 100 miljoner Svarspostforsandelser som skickas fran saval hushall som foretag men som betalas av foretag. 19 Enligt Posten star hushallen for omkring 60 procent av totalt forsalda frimarkta forsandelser, vilka enligt Posten 2003 totalt uppgick till 228 miljoner forsandelser. 16 Post- och telestyrelsen

Brevmarknadens operatorer Diagrammet nedan visar marknadsandelarna pa den svenska brevmarknaden 2003. Figur 5: Den svenska brevmarknadens operatorer 2003 De svenska postoperatorernas marknadsandelar 2003 i antal befordrade brev CityMail Ovriga 6,6% 0,5% Posten 92,9% Kalla: PTS operatorsstatistik Posten Posten ar dominanten pa brevmarknaden med en marknadsandel 2003 pa 92,9 procent. Fran 1996-2003 har Postens volymer fallit med 9,6 procent samtidigt som den totala nedgangen pa marknaden varit 4,4 procent. Utvecklingen fran topparet 1996 da Posten befordrade 3 361 miljoner brev till 3 037 brev ar 2003, motsvarar en genomsnittlig minskningstakt pa cirka 1,4 procent per ar. Postens utdelningsnat tacker 100 procent av landets knappt 4,7 miljoner adresser, varav 99,97 procent nas fern dagar i veckan 20.1 Postens insamlingsnat ingar omkring 28 700 brevlador, 440 postcenter och ett tiotal brevterminaler. Dessutom bestar servicenatet av omkring 2 800 fasta servicestallen som drivs av Postens partners samt den service som tillhandahalls av 2 500 lantbrevbarare. Av Postens totala volym 2003 befordrades cirka 40 procent som 1 :a klassbrev (overnattbefordran) och 60 procent som ekonomibrev. Sandningarna uppgick till omkring 70 procent av volymen och bestod av saval sorterat som osorterat material. De tva storsta produktsegmenten utgjordes av ekonomibrevsandningar 21 20 De knappt 1 200 svenska hushall som far posten utdelad 1-4 ganger i veckan ar belagna framst i fjall- och skargardsomraden. 21 Ekonomibrevsandningar inklusive adresserad direktreklam (ADR). Post- och telestyrelsen 17

med drygt 37 procent av Postens totala volym och enstaka 1 :a klassbrev med knappt 20 procent (se Figur 6 nedan). Figur 6: Postens brewolymer 2003 Postens brewolymer 2003 37,2% 19,5% 1:a klass enstaka 19,5% Q 1:akJass sandn 11,7% D Ekon enstaka 5,6% D B<on/ADR sandn 37,2% Tidskrifter12,5% OESS-Brev0,1% ebrev 9,6% D Svarspost 3,7% Kalla: PTS bearbetning av operatorsuppgifter CityMail Den nast storsta operatoren pa brevmarknaden, CityMail, befordrade 216 miljoner forsandelser 2003. Med en stadig volymtillvaxt har foretaget sedan 1996 okat sin marknadsandel pa brevmarknaden fran 1,5 till 6,6 procent. Foretaget fokuserar pa kunder med ekonomibrevforsandelser i stora volymer, s.k. industriell datorsorterad post och svarar i enlighet med kundavtal for insamling av sandningar pa de platser dar posten produceras, oavsett geografisk belagenhet. Utdelning sker enligt ett rullande tredagarsschema dar inlevererade forsandelser delas ut under nagon av de tre efterfoljande helgfria vardagarna. Det egna utdelningsnatet tacker omkring 1,7 miljoner utdelningspunkter 22 och den storsta produkten, Adresserad direktreklam (ADR), nadde 2003 en marknadsandel pa omkring 15 procent. 22 Enligt Posten uppgick totalt antal svenska adresser i februari 2004 till 4 667 675 st. Vid antagandet att varje utdelningspunkt for CityMail motsvarar en av rikets totala 4 667 675 adresser skulle CityMails tackning uppga till 36,3 procent. Men da vissa av CityMails utdelningspunkter rymmer fler an en juridisk person torde CityMails tackning overstiga 36,3 procent. 18 Post- och telestyrelsen

Ovriga operatotet Den brewolym som 2003 befordrades av ovriga 26 aktiva postoperatorer uppgick till ca 17 miljoner forsandelser, eller 0,5 procent av brevmarknaden, dar de atta volymmassigt storsta stod for narmare 90 proccnt av volymen. Tabell 1: Ovriga postoperatorers volymer 2003 Operator OptiMail AB SDR Gruppen AB Lulei/Boden Mail Mail Company Sweden (Visby) Postmastaren f.d. SnoddaPost (Bollnas) Gefle Mail BJ Distribution (Ljungby) KirunaMail Ovriga arton aktiva operatorer Total Antal befordrade brev 6 552 772 3 258 341 1 895 000 790 000 750 000 692 000 396 000 370 000 2 283 228 16 987 341 Kalla: PTS operatorsstatisuk Nya konkurrerande postforetag valjer i huvudsak att etablera sig pa marknaden for enstakaforsandelser. Med en begransad kapitalinsats har det visat sig att det gar bra att borja i liten skala lokalt och darefter bygga ut verksamheten efterhand som kunderna strommar till. Den potentiella marknaden for de aktuella foretagen synes emellertid vara begransad, i forsta hand beroende pa att de inte ingar i ett riksnat utan endast kan befordra lokalpost. Det har dock funnits nagot exempel pa att om verksamheten nir en viss omfattning och bedoms vara nagorlunda stabil kan ett lokalt eller regionalt verksamt postforetag komma att anlitas av t.ex. CityMail for utdelning av industrieu post inom sitt verksamhetsomrade. Det storsta potentiella hotet mot lokalpostforetagen ar att reglerna om enhetliga priser pa nagot satt skulle urholkas. Med hansyn till det begransade antalet lokalpostforetag i kombination med dessa foretags mycket starka beroende av sina nyckelkunder ror det sig i praktiken kanske endast om ett knappt hundratal kunder i hela landet som Posten skulle behova vinna tillbaka med en selektiv prissattning pa enstaka forsandelser, for att de fiesta av de lokala konkurrenterna skulle elimineras. Ett annat hot utgors av lokala tillampningar av Postens rabattsystem dar vissa nyckelkunder kan erbjudas rabatter som finns angivna i Postens prislistor utan att kunden fullt ut behover uppfylla de volym- och/eller hanteringskrav som det lagre priset forutsatter. Post- och telestyrelsen 19

Kretsen nyckelkunder riskerar att kunna begransas ytterligare om hansyn tas till itt dessa ofta ingar i rikstackande eller regionala organisationer. Detta galler tex. foi kommuner, landsting, arbetsformedling, forsakringskassa, banker, teleoperatorei, och de stora byggentreprenorerna. Om en del eller flertalet av dessa "lokalkontor" skulle bindas upp med nagon form av centrala (eller regionala) cxklusivitetsavtal for dagligposten skulle det i praktiken inte finnas mycket kvar att konkurrera om lokalt. Det har harvid ingen betydelse om derma inskrankning i antalet potentiella nyckelkunder drabbar en befintlig konkurrent till Posten eller en som overvager att etablera en sadan verksamhet. Om Posten, helt eller delvis, skulle befrias fran kravet pa enhetliga porton pa ' enstaka brev - eller pa annat satt tillatas kringga den aktuella bestammelsen - ochi darmed beredas mojlighet till ovan bcskrivna selektiva prissattning, skulle detta medfora att marknadsforutsattningarna for lokalpostforetagen helt skulle kunna styras av den dominerande aktoren och pa sa satt bli oacceptabelt oforutsagbara. Aven om konkurrenslagens regler om underprissattning gajler ocksa i en sadan situation skulle anda, enligt PTS bedomning, osakerheten i forhallandet i praktiken utgora ett marknadshinder for de foretag som onskar etablera sig pa marknaden for enstaka forsandelser. 20 Post- och telestyrelsifi

Brevmarknadens produkter Tabellen nedan visar hur 2003 ars 2 917 miljoner fakturerade/betalda inrikes brevforsandelser fordelades pi olika produktsegment. EnMgt PTS berakningar uppgick den totala brevmarknadens distributionsvarde till omkring 11 miljarder kronor 2003. Tabell 2: Den svenska brevmarknaden 2003 i antal faktuterade/betalda brev Adresserade forsandelser upp till tva kilo A-brev: Enstaka (inkl Svarspost) SSndningar Summa a-brev Ekonomibrev: Enstaka Administrativa sflndningar Adresserad direktreklam (ADR) Summa ekonomibrev Tidskrifter ESS-brev Total volym Kalla: PTS operatorsstatistdk Fakturerad/betald volym i miljoner forsdndeiser 626 439 1065 170 602 701 1473 374 4 2 917 Andel av total marknad 21,5% 15,1% 36,5% 5,8% 20,7% 24,0% 50,5% 12,8% 0,1% 100,0% Post- och telestyrelsen 21

Enligt PTS berakningar for 2003 befordrades omkring 73 procent av brevmarknadens totala volym som sandningar (se nedan), 20 procent som kontorspost och resterande sju procent som brevladepost. Figur 7: Den svenska brevmarknaden 2003 Den svenska brevmarknaden 2003 i antal fakturerade forsandelser Kontorspost 20% Brevladepost 7% Sandningar 73% Kalla: PTS bearbetning av operatorsuppgifter 22 Post- och telestyrelsen

2.2 Sandningar Sammanfa ttning: Brev i sandningar utgor omkring 73 procent av brevmarknadens volym. Posten dominerande operator med 90 procent av volymen och CityMail med i princip resterande 10 procent. Hard priskonkurrens med kraftiga generella och individuella rabatter for konkurrensutsatta sandningar. Omkring 75 procent av volymen befordras i ekonomiklass. Marknadssegmentet sandningar bestar av post i form av serier av forsandelser med samma format och vikt som vanligtvis produceras industriellt och med hjalp av datorstod. Under forutsattning att avsandaren kommer upp i den volym som kravs av postoperatoren for att klassas som sandning, kan datorstod i form av adressering och sortering ge avsandaren avsevarda rabatter jamfort med portot for enstaka forsandelser. Sandningar ar det overlagset storsta segmentet pa brevmarknaden med omkring 73 procent av den fakturerade/betalda volymen 2003. Figur 8: Sandningarnas andel av den svenska brevmarknaden 2003 Den svenska brevmarknaden 2003 i antal fakturerade forsandelser Kontorspost 20% Brevladepost 7% Sandningar 73% Kalla: PTS bearbetning av operatorsuppgifter Post- och telestyrelsen 23

Under 2003 uppgick volymen sandningar till drygt 2,1 miljarder fakturerade/betalda forsandeiser fordelade pi fyra huvudprodukter. Adnsserad direktreklam (ADS) var storst med over 700 miljoner forsandeiser. Tvaan Administrativa sandningar befordrade som ekonomibrev med omkring 600 miljoner forsandeiser och trean a-brevsdndningar^k 439 miljoner atfoljdes av iidskfifter med 374 miljoner forsandeiser. Den totala sandningsvolymen har enligt PTS uppgifter legat pa 2,1 miljarder ' forsandeiser under de senaste tre aren. PTS har ingen egen prognos for den [ framtida volymutvecklingen for segmentet. De viktigaste volymdrivarna torde vara landets allmanna ekonomiska konjunkturutveckling, utvecklingen inom ovriga kanaler for marknadskommunikation och da speciellt inom omradet for elektronisk kommunikation samt fortsatta avregleringar och effekter av redan genomforda avregleringar inom omraden som telekom, energi och sparande. Utvecklingstendenser Vid en framatblick for de administrativa sandningarna vill PTS flagga for ett kommande hot mot vaxande volymer. Efter samtal med expertis inom omradet Cr fakturor (elektroniska fakturor) ar det PTS bedomning att e-fakturan gentemot ; privatpersoner mycket val kan sta infor en stor volymokning under de narmaste aren. PTS har utifran sin arliga Temoundersokning 23 konstaterat att befolkningens betalning av fakturor via Internet 2004 passerat de postala gireringarna i popularitet och blivit det vanligaste sattet for hushallen att betala sina rakningar. Daremot sker den stora majoritetcn av faktureringar fortfarande via fysiska brev. Enligt uppgift kommer flera banker under 2004 att intensifiera arbetet med att forsoka styra over utflodet av foretagens pappersfakturor till e-fakturor, dar det framfor allt handlar om att marknadsfora den teknik som redan finns for att uppna en kritisk volym av antalet fakturautstallare. Aven de omfattande projekt som for narvarande bedrivs for att skapa s.k. 24- timmarsmyndigheter 24 kommer sannolikt att paverka flodet av administrativ post negativt. Som ett exempel pi att den elektroniska kommunikationen tar volymer fran brevmarknaden kan namnas att over en miljon svenskar per den sista april skickat in inkomstdeklarationen 2004 elektroniskt till Skatteverket. PTS har uppgifter som tyder pi att si mycket som 1,4 miljarder forsandeiser irligen (ca 65 procent av alia sandningar) produceras av tredje part (s.k. postproducenter) belagna i postproduktionskedjan mellan avsandaren och postoperatoren. Det ar i dagslaget oklart vilka marknadseffekter denna s.k. 23 PTS arliga Temoundersokning, Befolkningens post- och kassavanor. 24 Begreppet 24-timmatsmyndighet innebar att myndigheter skall kunna nis pa de rider da manniskor har behov av kontakt, vilket inte allrid ar pa notmal kontorsdd. Den mer dllgangliga 24- rimmarsmyndigheten skall framfor allt uppnis genom att utnyttja modern IT-teknik dar mojligheten till elektronisk kommunikation ges en ftamskjuten position. 24 Post- och telestyrels^ft

outsourcing av postproduktion resulterar i, men PTS anser att det finns en risk att utvecklingen forstarker volymforlusten fran brev rill elektronisk kommunikation da flera av postproducenterna parallellt med fysisk postproduktion, marknadsfor andra kanaler for marknadskommunikation som bl.a. bygger pa elektronisk kommunikation. Nyligen publicerades information om en affar mellan en stor postproducent och en stor el-leverantor, dar avtalet omfattar, som det heter, hela logistiken kring fakturor och annan kundinformation, d.v.s. tryckning, printning och distribution av ca 6 miljoner utskick pa arsbasis. Vid en granskning av postproducenten framgar att produktionen av fysisk post ingar i ett affarsomrade som har till framsta uppgift att effektivisera kommunikationen till uppdragsgivarens kunder, via papper och utskick eller elektroniskt. Hela postproducentens affarsomrade har som ambition att sudda ut granserna mellan fysisk och digital information vilket sannolikt kan leda till en snabbare overgang till elektronisk kommunikation an om produktionen legat kvar hos avsandaren eller producerats vid nagon av Postens egna epp-terminaler 25. 2.2.1 ADR I EU-direktiv 97/67/EG definieras ADR som "underrattelse som bestarav annons-, marknadsforings- eller reklammaterial med samma inmhall, fdrutom admsatens namn, adress och identifieringsnummer". Den svenska ADR-marknaden uppgick 2003 enligt IRM 26 rill 728 miljoner forsandelser med ett distributionsvarde pa 2,0 miljarder kronor. Dagens volymer ligger cirka 35 procent over volymen 1993 och okningen under 2003 uppgick till knappt tre procent. Posten ar dominant pa marknaden med omkring 85 procent av volymen. Produkterna som heter Standard och Budget saljs sorterade eller osorterade med riks- eller storstadsdistribution under hog- eller normaltrafik. Standard delas ut den tredje vardagen efter inlamning medan Budget delas ut inom tre vardagar, och lagsta volymkrav ar 500 st. for osorterat material och 5 000 st. for sorterat. 25 Postens epp-terminaler producerar s.k. hybridpost genom att ta emot elektronisk post och distribuera den som vanliga brev. Postens beslutat att under 2004 stanga fern av sina rio eppterminaler i en tid da allt fler kunder lagger ut postproduktionen pa tredje part, tyder pa att Posten inte lyckats ta de volymer man raknat med. 26 IRM, Institute for nklam- och mediestatistik, ar ett oberoende, sjalvfinansierat, institut vars syfte ar att kontinuerligt undersoka och kartlagga den svenska reklam- och mediemarknaden. IRM starades 1984 som ett ptojekt inom ramen for Handelshogskolan i Goteborg och ar sedan 1992 en ekonomisk forening med 17 medlemmar som representerar alia sfarer inom reklam- och mediesektotn. Post- och telestyrelsen 25

Postens ADR-produkter kan ses som en utveckling av Massbrevet som forsvann ur sortimentet 1992 och DR-brevet som ingick i produktutbudet fran 1994 till 1997. Under perioden 1998-2001 listades ingen separat ADR-produkt utan den adresserade direktreklamen inkluderades i ekonomibrevsandningar. Priset bestar av en kombination av stycke- och kilokostnad och pendlar enligt prislistan for en 20 grams forsandelse mellan det billigaste, 2,14 kr for Budget sorterad storstad med fler an 75 000 forsandelser i normaltrafik och det dyraste, 3,73 for Standard osorterad riks i hogtrafik. CityMail har omkring 15 procent av marknaden med en produkt som distribueras pa tre bestamda och garanterade utdelningsdagar. Materialet maste vara sorterat och lagsta volym ar 500 forsandelser inom CityMails utdelningsomra.de. Priset bestar av en kombination av stycke- och kilokostnad och ar enhetligt inom hela utdelningsomradet. Priserna offereras fran fall till fall da aven andra faktorer an vikt och volym, exempelvis transportlosning, returhantering och adresskvalitet, paverkar det offererade priset. Priset for en 20 grams forsandelse i en sandning om cirka 75 000 forsandelser kan darfor i dagslaget variera mellan 2,05-2,25 kr per forsandelse. PTS har folj Postens listprisutveckling pa en sorterad rikssandning och kan konstatera att listpriset for ADR-forsandelsen som varit identiskt med ekonomibrevet fran 1997-2003, under 2004 blivit nagot billigare an ekonomibrevet (se Figur 9 nedan). Figur 9: Postens listpris for ADR Postens listpris for ADR och Ekonomibrev 20 gram vid sandningsstorlek 5000-10 000 st 3,00 V) 2,50 O 2,00 X 0) 1,50 1,00 ADR-sandning Budget Riks. m. Ekononibrevsandning Riks 0,60 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Kalla: PTS bearbetning av prisstatistik Post- och telestyrelsen

2.2.2 Administrativa sandningar befordrade som ekonomibrev Enligt PTS berakningar uppgjck den svenska marknaden for administrativa sandningar via ekonomibrevsbefordran 2003 till omkring 600 miljoner forsandelser med ett distributionsvarde runt 1,7 miljarder kronor. Posten dominerar marknaden med omkring 90 procent av volymen och CityMail har i princip resterade volym. Volymtrenden for segmentet har under senare ir varit positiv med en okning pa omkring fyra procent 2003. Forsandelserna som ingir i Postens administrativa sandningar befordras som ekonombrev. Varken EU:s regelverk eller direktiv, eller den svenska lagstiftningen innehiller nigra sarskilda regler for ekonomibrevet. Nagon enhetlig definition av begreppet ekonomibrev finns silunda inte for det som i internationella sammanhang kallas non-priority mail, och som ar ett billigare och lingsammare alternativ \ii& priority mail. Nar det galler svenska krav pi befordringstider for inrikes brev ar det endast Posten som via sitt tillstandsvillkor har tidskrav pa de produkter som saljs som overnattbrev, dar minst 85 procent skall vara framme nasta arbetsdag och 97 procent inom tre arbetsdagar. Nagra krav pi befordringstider for svenska inrikesforsandelser med villkor som awiker fran overnattbefordran finns inte, varken for Posten eller for nagon annan operator. Ekonomibrevet har flera egenskaper som de stora postkunderna uppskattar, bl.a. ett forhillandevis ligt pris till en god tidsmassig utdelningsprecision. Prisrabatten i forhallande till overnattbefordran ar betydande och den precision i utdelningstidpunkt som erbjuds i forhallande till inlamning upplevs som tillracklig for att de fiesta stora postkunder skall valja ekonomibrevet framfor det dyrare overnattalternativet. Under en tioarsperiod har ekonomibreven tagit marknadsandelar fran overnattprodukterna, vilket medfort att dagens andel forsandelser med langsammare befordran an den som sker overnatt pi den svenska marknaden for sandningar uppgir till drygt 80 procent, jamfort med omkring 75 procent 1994. Innehallet i administrativa sandningar utgors enligt PTS uppgifter till storsta delen av foretagsfakturor och annan typ av finansiell information, sisom kontoutdrag och annan kundunik information frin banker och forsakringsbolag, samt information och andra meddelanden frin myndigheter och forvaltningar. Posten havdar att gransen mellan vad som ar ekonomibrev och ADR blivit alltmer diffus i och med att avsandaren ofta valjer att blanda innehallet i en forsandelse si att den forutom fakturan eller kontoutdraget aven innehaller ren reklam. Det finns inte nigra svenska foreskrifter om krav pa innehallet i en ADR-forsandelse respektive ekonomibrevforsandelse, varfor det ar upp till postoperatoren och kunden att i affarsavtal sjalva bestamma frin fall till fall om det handlar om ADR eller ekonomibrev. Tyskland kan namnas som ett exempel pa att EU-direktivet, med sin definition av ADR, tolkats annorlunda an i Sverige. Inom sitt monopol pi inrikes befordran av brev upp till 100 gram har Deutsche Post valt att inte erbjuda den tyska marknaden nigot ekonomibrev over huvud taget, varken for enstaka forsandelser eller sandningar. Detta betyder att all tysk administrativ post maste skickas overnatt med l:a klassporto, trots starka pitryckningar fran bl.a. de tyska Post- och telestyrelsen 27

bankerna om ett framtagande av en rabatterad ekonomibrevtjanst for utskick av marknadskommunikation sasom kontoutdrag. For ADR-forsandelser firms daremot en, enligt den tyska postregulatoren, kraftigt rabatterad ADR-sandning' fran serier pa 50 brev och uppat. PTS har tidigare granskat de svenska priserna for ekonomibrevsandningar och fi&r vissa typer av sandningar funnit prisfall pa upp till 50 procent i reala termer sedan avregleringen 1993.1 derma rapport har PTS valt att folja priset pa sandningar f$r en stor statlig postkund, Skatteverket (forutvarande Riksskatteverket), for att formedla en bild av prisutvecklingen pa marknaden. I figuren nedan visas prisbilden som den sag ut 1993 for en 20 grams ekonomibrevforsandelse med riksbefordran. 28 Post- och telestyrelsth

Figur 10: Postens pris 1993 enligt det arets penningvarde. Postens porto for ekonomibrev 20 gram 1993 0,00 Fimarkt enstaka riks Listpris ssndning Ris Skatteverket 50.000 st riks sandning 50.000 st riks Kalla: PTS bearbetning av prisstatistik Rabatten for ett brev i sandningen i forhallande till det enstaka frimarkta var 1993 4,2 procent enligt listpris och totalt 7,1 procent enligt Postens avtal med Skatteverket (davarande Riksskatteverket). Tio ar senare, 2003, tecknade Skatteverket a hela statens vagnar ett nytt ramavtal 27 med Posten om brevformedlingstjanster. Priserna i detta avtal galler fram till 2005-03-31 och innehaller, som framgar av figuren nedan, kraftiga rabatter i forhallande till Postens listpriser. Figur 11: Postens pris 2004 i 2004 ars penningvarde. Postens porto for ekonomibrev 20 gram 2004 CO 5,00 E 4,00 ^ 3,00 J2 wo 0,00 Frimarkt enstaka riks Listpris sandning R-is Skatteverket 50.000 st riks ssndning 50.000 st riks Kalla: PTS bearbetning av prisstatistik 27 Ramavtal RSV-11329-01/840-8. Post- och telestyrelsen

Rabattnivaerna for samma sandningsstorlek som 1993 i forhallande till priset f6r det enstaka frimarkta ekonomibrcvct ser helt annorlunda ut 2004. Listprisct for sandningen innebar en rabatt pa 31,5 procent och avtalet ger ytterligare drygt 21 procent, vilket betyder en total rabattsats pa narmare 53 procent i forhallande till det enstaka frimarkta brevet. Det framgar aven att statens pris 2004 i nominella termer ar lagre jamfort med for elva ir sedan. Detta under en period da KPI oka* med 14 procent och arbetskraftskostnaden per timme 28 stigit med mer an 40 : procent. Sedan 1993 har utvecklingen inom stora delar av sandningssegmentet karaktariserats av hard konkurrens mellan Posten och framfor allt CityMail. Konkurrens har framst skett med priset och PTS kan inte utesluta att konkurrensen lett till prisnivaer som tidvis medfort negativa rorelsemarginaler for operatorerna. PTS anser att de stora postkunderna ar och har varit de storsta vinnarna till foljd av konkurrensen. I ett forsok att uppskatta storleken pa vinsterna, i form av kostnadsbesparingar hos de stora kunderna, har PTS antagit att rabattsatsen for dc konkurrensutsatta ekonomibrevsandningarna, i ett lage utan nagon konkurrens, skulle ligga pa samma niva som for de ej konkurrensutsatta a-brevsandningarna. i Vid detta antagande skulle storkunden statens ekonomibrev kosta drygt en kron^1 mer an enligt dagens ramavtal. Om detta ar representativt for ovriga storkunder och deras volymer val overstiger halften av sandningsvolymen skulle den totala besparingen per ar bli i storleksordningcn en miljard kronor. Besparingen for ovriga kunder pa sandningsmarknaden vilka antas folja listpriset, d.v.s. inte erhaller nagra ytterligare individuella rabatter utover priset enligt den offentliga prislistan, kan beraknas genom antagandet att sandningsrabatten for ekonomibrevsandningar utan konkurrens skulle ligga pa samma niva som dagens verkliga rabattsats for a-brevsandningar. Eftersom rabattsatserna idag ar omkring tio procentenheter storre for ekonomibrevsandningar kan ytterligare en mojlig besparing pa ett antal hundra miljoner kronor per ar beraknas. Totalt skulle detta innebara besparingar val over en miljard kronor per ir till foljd av konkurrensen. PTS har inom ramen for arbetet med derma marknadsanalys inte narmare kunnat analysera hur dessa antagna besparingar allokerats. Det ar darfor inte mojligt att har gora nagra antaganden om hur stor del av kostnadsbesparingarna som kommit hushall respektive foretagskunder och aktieagare nllgodo. Pa forlorarsidan under derma period av hard priskonkurrens firms sannolikt de kunder som ej natt upp till volymer som av operatorerna klassas som sandningar, eftersom priset pa enstaka forsandelser stigit med omkring 50 procent (exklusive moms). Dessutom har rabatten for frimarksinkop over 1 000 kronor upphort och den s.k. credit lock-rabatten pa frankostamplade forsandelser har sankts frin sex procent till tvi procent. 28 Arbetskostnadsindex (AKI) for arbetare inotn privat scktor okadc frin 100 till 144 meljan 1993 och 2004. 30 Post- och telestyrelsen