Service och konkurrens 2009

Transkript

1 Rapportnummer PTS-ER-2009:14 Datum Service och konkurrens 2009

2 Rapportnummer PTS-ER-2009:14 Diarienummer /39 ISSN Författare Mathias Henricson & Joakim Levin Post- och telestyrelsen Box Stockholm

3 Förord Post- och telestyrelsen har i 2009 års regleringsbrev fått i uppdrag att beskriva och analysera utvecklingen på postmarknaden. I uppdraget ingår att - beskriva och analysera den faktiska och möjliga tillgängligheten till posttjänster i landets alla delar, - redovisa hur tillståndsvillkoret för postoperatörer har efterlevts, - redovisa hur prisregleringen i 9 postförordningen (1993:1709) har efterlevts, - redovisa och analysera konkurrenssituationen på olika delmarknader inom postområdet, särskilt i fråga om hinder för marknadstillträde och de åtgärder som myndigheten vidtagit, - redovisa arten och omfattningen av de klagomål från allmänheten som framförts till postoperatörer och till myndigheten samt - i övrigt bedöma effekterna av myndighetens åtgärder och därvid särskilt belysa det befintliga regelverkets ändamålsenlighet. Uppdraget redovisas i föreliggande rapport. I rapporten lämnas inledningsvis en översiktlig beskrivning av den europeiska och svenska postmarknaden varefter utvecklingen under det senaste året redovisas mer i detalj. Rapporten har utarbetats av Mathias Henricson och Joakim Levin vid PTS enhet för posttillsyn. Marianne Treschow Generaldirektör

4 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 6 1 Omvärldens påverkan på postmarknaden Europeisk liberalisering Konsolidering och samarbeten över gränserna Konsument- och näringslivstrender Teknikutveckling Slutsatser för den framtida postmarknaden i Sverige 11 2 Den svenska postmarknaden Brevmarknadens volymutveckling Marknadsandelar Utvecklingen på delmarknaderna Sändningar Kontorspost Brevlådepost 19 3 Hinder för marknadstillträde och effektiv konkurrens Sändningar Enstaka brev 21 4 Prisutvecklingen Pristaket för befordran av enstaka försändelse Enstaka brev Sändningar Lokalpost Postpaket, Företagspaket och Hempaket 24 5 Servicenivån i den samhällsomfattande tjänsten Rikstäckande service Servicenätet Uppnådda befordringstider 30 6 Klagomål från allmänheten Redovisning av klagomål avseende Effekter och regelverkets ändamålsenlighet 38

5 Tabell Tabell 1 Antal försändelser 14 Tabell 2 Marknadsandelar 15 Tabell 3 Kostnadsindex, 1:a klass brevförsändelser 23 Tabell 4 Antal serviceställen där kunder kan skicka brev samt paket 29 Tabell 5 Total sammanställning 34 Tabell 6 antal klagomål inrikes brev 34 Tabell 7 handläggningstid inrikesbrev 34 Tabell 8 antal klagomål utrikes brev 35 Tabell 9 handläggningstid utrikesbrev 35 Tabell 10 antal klagomål inrikes postpaket 35 Tabell 11 handläggningstid inrikes postpaket 36 Tabell 12 antal klagomål utrikes postpaket 36 Tabell 13 handläggningstid utrikes postpaket 37 Tabell 14 antal klagomål i förhållande till postmängd 37 Figurer Konsumentpriser, inrikes postpaket

6 Sammanfattning I Post- och telestyrelsens regleringsbrev anges bl.a. de uppgifter som myndigheten har på postområdet. Några av dessa uppgifter är att redogöra för hur det statliga regelverket på området har efterlevts och för hur Posten AB fullgjort sina åtaganden inom den samhällsomfattande posttjänsten. Dessutom ska myndigheten belysa situationen på marknaden och de förändringar som skett under året. Inom den Europeiska unionen har arbetet med att liberalisera postmarknaden fortskridit och i början av 2008 antogs slutligen ett nytt direktiv som syftar till en fullständig liberalisering av marknaden år 2011 med undantag för några länder som får tid till Medlemsländerna har dock hunnit olika långt i processen och endast Storbritannien och Tyskland har tillkommit till den mycket begränsade grupp länder i vilka monopolet helt har avskaffats. Några större förändringar på den svenska postmarknaden har inte inträffat under Det totala antalet brevförsändelser har sjunkit något jämfört med året innan. Posten redovisar minskade volymer medan Bring Citymails volymer fortsatte att öka under PTS redovisar också hur Posten AB motsvarar de krav som statsmakten ställt på den samhällsomfattande posttjänsten. Inga prisförändringar har skett under 2008 för de tjänster som omfattas av det s.k. pristaket för enstaka försändelser eftersom konsumentprisindex utveckling inte har medgivit något utrymme för höjningar. Myndighetens bedömning är att Posten uppfyller statsmakternas krav vad gäller service och kvalitet på tjänsterna. I fråga om andel försändelser som kunnat delas ut påföljande dag, uppfyller Posten som vanligt med god marginal de minimikrav som anges i tillståndsvillkoren. Även övriga postoperatörers efterlevnad av sina tillståndsvillkor bedöms som god och PTS har endast i enstaka fall gjort påpekanden i samband med tillsynsbesök. Utifrån de iakttagelser som PTS har gjort beträffande tillståndet på postmarknaden, bedöms det tillämpliga regelverket uppfylla kravet på ändamålsenlighet.

7 1 Omvärldens påverkan på postmarknaden 1.1 Europeisk liberalisering Det nya europeiska postdirektivet öppnar upp förutsättningar för konkurrens i allmänhet på den europeiska brevmarknaden och ökar därigenom också möjligheterna för postoperatörer att etablera sig över landsgränserna. Detta har redan börjat få väsentlig inverkan på branschstrukturen, vilket bl.a. exemplifieras av samgåendet mellan den svenska och danska posten. Även om innehållet i postdirektivet i sak inte direkt påverkar den inhemska marknadens spelregler väsentligt, då de främsta förändringarna sedan länge är införda i den svenska lagstiftningen, så har den europeiska utvecklingen utan tvekan betydelse för marknadssituationen i Sverige. År 1997 antogs ett EU-direktiv (97/67/EG) som syftar till att det ska finnas en inre marknad även för posttjänster. Från början tillät direktivet att medlemsstaterna undantog befordran av försändelser som vägde högst 350 gram eller hade ett pris som understeg fem gånger normalportot från konkurrens. Den 1 januari 2003 sänktes gränsen för vad som får skyddas av monopol till brev som väger högst 100 gram eller har ett pris som är lägre än tre gånger normalportot. Den förste januari 2006 sänktes denna gräns till 50 gram eller två och en halv gånger normalportot. Den 20 februari 2008 antogs slutligen ett nytt postdirektiv som ska vara implementerat av medlemsstaterna (med vissa undantag) senast den 31 december Det nya direktivet innebär en fullständig liberalisering av den europeiska postmarknaden och leder till att en inre marknad för posttjänster, utan möjligheter att skydda de nationella postoperatörerna med lagstadgade monopol, blir verklighet från och med En utveckling mot en liberaliserad brevmarknad har alltså pågått sedan talet, framförallt i Europa men också på andra håll i världen. Sverige har varit ett av de ledande länderna i denna utveckling och avskaffade brevmonopolet redan Från och med den 1 januari 2006 är också Storbritanniens postmarknad öppen för konkurrens utan några legala begränsningar. Genom det brittiska systemet med s.k. downstream access, har konkurrenterna främst etablerat sig i de tidiga leden av distributionskedjan och Royal Mail sköter fortfarande själva utdelningen i mycket hög utsträckning. I Tyskland avskaffades brevmonopolet formellt den 1 januari 2008, men bestämmelser om att införa tämligen höga minimilöner för postanställda har motverkat möjligheterna för konkurrenterna att etablera konkurrens i någon större Post- och telestyrelsen 7

8 utsträckning. Detta har bl.a. fått till följd att Nederländerna i flera omgångar skjutit upp det tidigare aviserade avskaffandet av monopolet i syfte att undvika att ge Deutsche Post sådana konkurrensfördelar i Nederländerna, som man inte anser att det inhemska TNT fått i Tyskland. En ytterligare viktig faktor som saktat ned takten i liberaliseringen är att de operatörer som tillhandahåller den samhällsomfattande posttjänsten i de flesta länder alltjämt är undantagna från momsplikt medan konkurrenterna däremot är momspliktiga. Denna asymmetri skapar tydliga konkurrensproblem. 1 I och med att postdirektivets slutdatum för liberalisering närmar sig bör lösningar snart komma på plats i samtliga medlemsländer för att liberaliseringen skall innebära en verklig öppning för konkurrens. På den nordiska marknaden är fortfarande inte brevmarknaderna i Norge respektive Danmark avreglerade. I Danmarks fall förbereds en avreglering i enlighet med postdirektivet. I Norge är den tidigare aviserade fullständiga liberaliseringen av postmarknaden fortfarande skjuten på framtiden och det är i dagsläget inte heller beslutat om Norge avser implementera det europeiska postdirektivet. Därmed är det oklart om konkurrenter kommer att släppas in i Norge samtidigt som norska Posten själv genom dotterbolaget Bring Citymail etablerat sig på både de svenska och danska brevmarknaderna Konsolidering och samarbeten över gränserna Den internationella postmarknaden genomgår kontinuerligt förändringar, tidigare främst inom paketmarknaden. De stora postoperatörerna ser den framtida marknaden som global och har sedan senare hälften av 1990-talet i högt tempo etablerat sig på nya marknader. Att det är just på paketmarknaden som de flesta affärerna hittills har gjorts torde bero på att den marknaden inte har varit lika reglerad som brevmarknaden, att det finns fler små aktörer som kan köpas upp, att paket inte kräver samma nätinvesteringar som brev och att det på lång sikt kan antas att logistik har en större intjänandepotential. Detta har lett till ett stort antal företagsförvärv i branschen vilket är en utveckling som fortgår. Bl.a. har Posten AB köpt det norska logistikföretaget Tollpost Globe, och genom det egna konceptet MyPack med särskilda paketombud, har man etablerat reell konkurrens på den norska paketmarknaden. Nu har konceptet även introducerats i Finland, och efter samgåendet med Post Danmark täcker koncernen sålunda in hela Skandinavien. När postmarknaderna i EU:s medlemsländer nu öppnas fullständigt för konkurrens har det blivit intressant för de stora operatörerna att även börja 1 Main developments in the postal sector ( ), ECORYS, 2008, sidan I Danmark kan Bring CityMail för närvarande endast konkurrera om brev över 50 g pga. det kvarstående danska monopolet på brev upp till 50 g. Post- och telestyrelsen 8

9 agera internationellt på brevmarknaden. Det finns tydliga tecken på att de tidigare nationella brevföretagen i allt större utsträckning etablerar sig i flera länder eller att man söker strategiska samarbeten med varandra över nationsgränserna. Det är uppenbart att företagen i sken av den kommande liberaliseringen börjar se även brevmarknaden som en internationell marknad, åtminstone i Europa. Nederländska TNT har exempelvis varit aktivt internationellt med etableringar i både Tyskland och Storbritannien. Norska Postens dotterbolag Bring Citymail har förutom i Sverige nu även verksamhet i Danmark. Den första verkliga sammanslagningen av två nationella postföretag blir, om den europeiska konkurrensmyndigheten ger klartecken, den mellan svenska Posten AB och Post Danmark A/S. Nästa stora affär ser ut att bli en utförsäljning av 30 % av brittiska Royal Mail, där bl.a. TNT, Deutsche Post och den nya svensk-danska koncernen visat intresse. Det råder ingen större tvekan om att flera internationella affärer eller samarbeten kommer att följa. Genom sådana affärer kan konkurrenssituationen, både i ett europeiskt och i ett nationellt marknadsperspektiv, snabbt förändras. Det är därför i dagsläget svårt att avgöra vilka konsekvenser denna internationella konsolideringstrend kan ha för den svenska postmarknaden. Det nya direktivet öppnar, i kontrast till internationaliseringen, även upp möjligheter för etablerandet av små lokala aktörer. Dessa kan genom flexibel organisation och närhet till kunderna erbjuda tjänster med mervärde inom en viss nisch, eventuellt som underleverantör till större aktörer. En sådan utveckling har tydligt observerats i Storbritannien efter liberaliseringen Denna typ av små lokalpostföretag finns sedan länge även i Sverige och många av dessa erbjuder en differentierad merservice, exempelvis hämta- /lämnaservice, frankering, sortering etc. till sina kunder. Däremot har de ännu inte utnyttjats som underleverantör till Posten utan har alltid setts som konkurrenter. En alternativ lösning kan observeras i Nederländerna, där privata intressen har byggt upp ett alternativt rikstäckande nät vilket har underlättats av de geografiska förhållandena i landet. Beroende bl.a. på skillnaderna i geografiska förhållanden är det inte troligt att vi får se en motsvarande utveckling i Sverige. 1.3 Konsument- och näringslivstrender Brevvolymerna på den europeiska brevmarknaden steg fram till och med år 2000 och har sedan dess varit tämligen konstanta. Mellan åren 2004 och 2006 har en viss ökning skett, där dock de största ökningarna observeras från de 12 Post- och telestyrelsen 9

10 nya EU-länderna som anslöt 2004 respektive Sammanlagt beräknades intäkterna från den europeiska brevmarknaden (25 medlemsländer) år 2004 uppgå till 54 miljarder Euro, vilket motsvarar 0,52 % av BNP. 4 I samband med den aktuella ekonomiska krisen, finns tydliga indikationer på en nedgång i brevvolymerna. Att volymerna trots ökad konkurrens från bland annat elektroniska kommunikationsformer tidigare inte har minskat torde bero på att dessa nya kommunikationskanaler också genererar nya postvolymer. Eventuellt kommer denna effekt att avta i takt med att mer och mer administrativ post flyttas över till elektroniska kommunikationskanaler. En stor andel av minskningen av personliga meddelanden har volymmässigt uppvägts av en ökad mängd adresserad och oadresserad direktreklam samt annan marknadskommunikation. Även om totalvolymen ligger tämligen fast, så kan man se ganska tydliga förändringar mellan olika typer av brev. Brev (och paket) från företag till konsumenter/enskilda tenderar att öka, medan businessto-business brev såväl som privatbrev har en nedåtgående volymtrend. 5 En ytterligare trend är att företagskunder i allt högre utsträckning samordnar sina utskick, så att exempelvis reklam och annan information skickas i samma kuvert som fakturor. Detta innebär en förväntad volymnedgång, medan både värdet och omfånget på innehållet i försändelserna ökar. Minskade brevvolymer innebär i sig inte något omedelbart hot mot den traditionella brevbäringen men påverkar möjligheten att bedriva verksamheten med bibehållen lönsamhet om man inte kan anpassa såväl inriktning som kostnader och priser på de tjänster som man erbjuder till de ändrade omständigheterna. 1.4 Teknikutveckling Ny teknik har lett till stora rationaliseringar i posthanteringen. Införandet av ny teknik i sorteringsledet har möjliggjort en ökad övergång till att breven sorteras redan i produktionsledet eller maskinsortering maskinsorteras med ökad produktivitet som följd. Förnyelsen av maskinparken är en pågående process i de flesta länder och ska ses som en nödvändig förutsättning för att kunna behålla konkurrenskraften på en fullt liberaliserad marknad. Möjligheten att framställa stora mängder brev på distans, så kallad hybridpost, har fått ett tämligen stort kommersiellt genomslag. I och med Postens köp av Strålfors kan man också se en form av vertikal integration mellan traditionell 3 Detta reflekterar det samband som finns mellan ekonomisk utveckling och brevvolymer. De 12 nya länderna hade under perioden en väsentligt högre tillväxt i BNP än övriga. Se vidare: Main Developments in the European Postal Sector ( ), ECORYS, 2008, s Main Developments in the European Postal Sector, wik-consult, 2006, s H. Nikali, Substitution of letter mail for different sender-receiver segments, in M.A. Crew & P.R. Kleindorfer, Competition and Regulation in the Postal and Delivery Sector, Cornwall: Edwin Elgar Publishing, 2008 s. 89. Post- och telestyrelsen 10

11 postdistribution och hybridpostproduktion. Däremot har vi ännu inte sett någon större aktivitet bland hybridpostföretagen att ge sig in på den traditionella brevförmedlingsmarknaden. Dock är det inte uteslutet att hybridpostverksamheten i viss mån kan tjäna som en inkörsport för nya aktörer som är intresserade av att även inrikta sin verksamhet mer mot traditionell brevbefordran. Exempelvis har finska Posten genom Itella etablerat sig på den svenska hybridpostmarknaden. 1.5 Slutsatser för den framtida postmarknaden i Sverige Det finns fortfarande ingenting som talar för att Postens dominerande ställning på den svenska brevmarknaden kommer att rubbas. De lokala operatörerna är alltför små för att utgöra något reellt hot mot Posten. Relationen mellan Posten och Bring Citymail präglas av konkurrens på vissa delmarknader. Utan att utgöra något direkt hot mot Posten kan Bring Citymail komma att fortsätta stärka sin position något på marknaden och kanske också bredda sin verksamhet genom att erbjuda delvis nya tjänster. Bring Citymail påbörjade 2008 utdelning i stora delar av Uppsala, Örebro, Södermanlands och Västmanlands län. Därmed når man sammanlagt 2,5 miljoner postmottagare, d.v.s. 54 % av samtliga hushåll och företag i Sverige. Så länge Posten har en kostnadseffektiv och säker distribution är det emellertid inte troligt att någon annan aktör kommer att etablera sig på den svenska marknaden på ett sätt som kräver ett så finmaskigt distributionsnät som rikstäckande brevbefordran förutsätter. Den verksamhet som bedrivs av lokalpostföretagen är fortfarande förhållandevis sårbar. Under år 2008 har PTS återkallat sammanlagt fyra tillstånd att bedriva postverksamhet 6. Dessa företags finansiella uthållighet är mycket begränsad vilket innebär att även mycket små rubbningar av marknadsförutsättningarna kan äventyra deras existens. Det är därför fortfarande svårt att uttala sig om de långsiktiga förutsättningarna för denna del av den svenska postbranschen. Att tillhandahålla differentierad merservice är sannolikt ett viktigt konkurrensmedel för dem. På paketmarknaden är bilden något mer komplicerad. De internationella aktörernas expansion idag är inriktad på att införliva redan existerande verksamheter genom uppköp eller allianser. Detta gäller särskilt paket- och expressföretag. Hård konkurrens finns redan idag från exempelvis UPS och andra expressföretags sida samt från Deutsche Post genom DHL. Det är sannolikt att denna konkurrens kommer att hårdna ytterligare. Noteras bör 6 PTS årsredovisning 2008, s. 46 Post- och telestyrelsen 11

12 dock att Posten alltjämt är den dominerande aktören på paketmarknaden. Postens marknadsandel för företagspaket uppgår till 70 % och är avsevärt högre på privatmarknaden. Post- och telestyrelsen 12

13 2 Den svenska postmarknaden Med en marknad för adresserade brevförsändelser utan någon form av lagstadgat monopol sedan 1993 intar Sverige en närmast unik position i världen. Enkelt uttryckt kan sägas att Sverige redan då genomförde det som EU har som mål att få till stånd senast 2011 för flertalet medlemsländer. Den svenska brevmarknaden är en mycket diversifierad marknad. Kunderna omfattar alla typer av aktörer, från hushåll som köper ett fåtal frimärken per år till storkunder som banker, försäkringsbolag och myndigheter som årligen skickar miljontals försändelser. För att på bästa sätt beskriva denna marknad delas den i detta kapitel upp i tre delmarknader. Sändningar (serier av försändelser med samma format och vikt som vanligtvis produceras industriellt och med hjälp av datorstöd). Kontorspost (post som normalt frankeras i frankeringsmaskin och vanligtvis distribueras som enstaka försändelser). Övriga enstaka försändelser, s.k. brevlådepost (post som postas i brevlåda - vanligtvis frankerad med frimärken - och distribueras som enstaka försändelser). 2.1 Brevmarknadens volymutveckling Den svenska brevmarknaden 7 uppvisade en kraftig tillväxt under perioden Med en stadig och kraftig ökningstakt nära nog fördubblades volymen under tjugoårsperioden från 1,6 miljarder försändelser till drygt tre miljarder 8. Perioden från 1990 till idag uppvisade marknaden tämligen stabila volymer på över 3 miljarder försändelser. Volymutvecklingen har dock varit avtagande efter sekelskiftet. Med tanke på den mycket kraftiga tillväxtperioden från 1970 till tidigt nittiotal, betraktar PTS alltjämt denna tillbakagång som måttlig i ett historiskt perspektiv. Dagens brev utgör primärt en kanal för information från företag till hushåll. Enligt de tidigare beräkningar, betalade företag och myndigheter porto för drygt 95 % av det totala antalet brev medan hushållens andel var mindre än fem procent. 7 Adresserade inrikes försändelser upp till två kilo, exklusive paket. 8 Enligt Postens årsredovisning Post- och telestyrelsen 13

14 År 2008 befordrades enligt PTS uppgifter totalt c.a ,9 miljoner adresserade försändelser av de svenska postoperatörerna vilket innebär en minskning på 2,1 procentenheter jämfört med närmast föregående år. Nedanstående tabell visar hur brevvolymerna har utvecklats under perioden Tabell 1 Antal försändelser År Antal miljoner försändelser Index , ,7 97, ,8 96, ,2 95, ,7 95, ,3 93, ,9 93, , ,9 90,1 Källa: PTS operatörsstatistik 2.2 Marknadsandelar Den 31 december 2008 fanns i Sverige 31 postoperatörer som med några enstaka undantag bedriver postverksamhet. Under 2008 återkallade PTS fyra tillstånd antingen på operatörens begäran eller efter konkurs. Som mest fanns det år 1997 mer än 100 postoperatörer med tillstånd. Posten AB har en särställning på den svenska postmarknaden dels beroende på sin dominans och dels beroende på att bolaget har ålagts att tillhandahålla de s.k. samhällsomfattande tjänsterna på postområdet. Av de övriga postoperatörerna är Bring Citymail det i särklass största företaget och som ägs av norska Posten. I september 2008 valde den norska Posten att samla de Post- och telestyrelsen 14

15 logistikföretag man kontrollerade under det gemensamma varumärket Bring varefter CityMail blev Bring Citymail. I början av varje år infordrar PTS uppgifter om hur många brev som respektive postoperatör befordrade året innan. Dessa uppgifter läggs till grund för årsavgiften till PTS men ger också en bild av företagens andel av marknaden. Senast tillgängliga uppgifter gäller Det bör understrykas att uppgifterna endast avser adresserade försändelser som väger högst två kg. med andra ord, den typ av försändelser som enligt postlagens definition (3, SFS 1993:1684) är underkastad tillståndsplikt. Följande uppgifter har rapporterats (uppgifter för 2007 inom parentes): Tabell 2 Marknadsandelar Operatör Antal försändelser (miljoner) Andel av försändelserna Posten AB 2 749,8 (2 857,5) 89 % (90,7 %) Bring Citymail* 330,4 (287,4) 10,7% (9,1 %) Övriga 8,6 (9) 0,3 % (0,3 %) Summa 3 088,9 (3 154,6) 100 % * Inkluderar Bring Citymail, Bring mail AB och Mail Company Sweden AB Jämfört med 2007 har det totala antalet rapporterade adresserade försändelser minskat från 3.154,6 miljoner till 3.088,9 miljoner eller med ca 2,1 procentenheter. Postens volymer har minskat med drygt 3,7 procentenheter samtidigt som Bring Citymails volymer har ökat med nästan 15 procentenheter jämfört med Postens andel av marknaden har minskat med 1,7 procentenheter medan Bring Citymails marknadsandel har ökat med 1,6 procentenheter. 2.3 Utvecklingen på delmarknaderna Med ledning av de beräkningar som PTS gjort för tidigare år, är uppskattningen att volymerna på den inrikes brevmarknaden till drygt 70 % utgörs av sändningar och att ca 20 % utgörs av så kallad kontorspost. Brevlådepostens andel understiger därmed 10 %. Post- och telestyrelsen 15

16 2.3.1 Sändningar Marknadssegmentet sändningar består av post i form av serier av försändelser med samma format och vikt som vanligtvis produceras industriellt och med hjälp av datorstöd. Under förutsättning att avsändaren kommer upp i den kostnadsbesparande volym som krävs av postoperatören för att det ska klassas som sändning, kan avsändaren få avsevärda rabatter jämfört med portot för enstaka försändelser. Vid en blick framåt rörande de administrativa sändningarna vill PTS peka på ett fenomen som talar mot växande volymer. PTS bedömning är att e- fakturering mycket väl kan komma att öka under de närmaste åren, t.ex. ska alla statliga myndigheter ha gått över till e-fakturering år PTS har utifrån sin årliga konsumentundersökning kunnat konstatera att befolkningen sedan 2004 i högre grad betalar sina fakturor via Internet samtidigt som antalet betalningsuppdrag som läggs på brevlåda minskar. Idag är således Internet det vanligaste sättet för hushållen att betala räkningar. I 2009 års undersökning 9 angav 64 % av de svarande att de oftast betalar sina räkningar via Internet. Värt att notera i årets undersökning är att betalning genom traditionell girering (plusgiro, bankgiro, personkonto etc.) har minskat till 24 % jämfört med 32 % i 2008 års undersökning. Däremot sker den stora majoriteten av faktureringar fortfarande via fysiska brev. Ett annat exempel på att den elektroniska kommunikationen tar volymer från brevmarknaden är att enligt Skatteverket valde år 2008 drygt 3,5 miljoner svenskar att göra sina deklarationer elektroniskt med hjälp av Internet, telefon eller SMS 10 vilket är en ökning med 15 % från året innan. På marknaden för sändningar är Posten och Bring Citymail i praktiken de enda konkurrenterna. Bring Citymails utdelningsverksamhet är geografiskt koncentrerad till Stockholmsregionen med Mälardalen, stora delar av Västsverige, västra Skåne plus Gotland. När det gäller övernattbefordrade sändningar är dock Posten den helt dominerande aktören. Sedan 1993 har utvecklingen inom stora delar av sändningssegmentet karaktäriserats av hård konkurrens mellan Posten och framför allt Bring Citymail. Konkurrens har främst skett med hjälp av prissättningen och PTS kan inte utesluta att konkurrensen lett till prisnivåer som tidvis medfört negativa rörelsemarginaler för operatörerna. Exempelvis var år 2004 det första året någonsin som Bring Citymail visade ett positivt helårsresultat. Ett exempel på den priskonkurrens som förekommer mellan Posten och Bring Citymail är Postens zonprissättning som infördes i prislistan PTS årliga konsumentundersökning, Befolkningens post- och kassavanor PTS-ER-2009:5 10 Skatteverket: pressmeddelande Post- och telestyrelsen 16

17 Zonprissättningen innebär att större sorterade brevsändningar med adressater i Postens definierade storstadszoner kostar 40 öre mindre per brev än de som delas ut i övriga landet. Posten har också successivt utökat sin storstadszon genom att följa efter när Bring Citymail har expanderat sitt utdelningsområde. Eftersom Konkurrensverket ansåg att zonprissättningen var konkurrenshämmande ålades Posten 1996 att inte tillämpa denna. Motivet Konkurrensverket angav var att Postens zonindelade prissättning inte avspeglade de enskilda kundernas sätt att köpa postdistribution, för det andra var ägnad att försvåra för andra företag att möta konkurrens samt för det tredje syftade till att eliminera förekommande konkurrens. 11 Posten överklagade Konkurrensverkets beslut vilket till slut ledde till att Marknadsdomstolen kom att pröva ärendet Domstolen fann att Posten nöjaktigt kunnat redovisa att kostnaderna för distribution i zonområdet som det slutligen kommit att definieras, var lägre än kostnaderna för distribution i landet i övrigt. Konkurrensverkets gjorde år 2000 en uppföljning av zonprissättningen men slutsatsen blev att inte vidta någon ytterligare åtgärd. Dock skulle beslutet inte utgöra något hinder mot att ta upp frågan om Postens prissättning till förnyad granskning. 12 När Posten den 1 januari 2007 expanderade sin storstadszon så att den återigen täckte Bring Citymails samtliga utdelningsområden (förutom Gotland) bedömde PTS att det var dags att se över zonprissättningen på nytt. PTS har därför under 2007 granskat Postens zonprissättning för distribution av stora sändningar till storstad respektive riks. Myndigheten har i sin granskning ifrågasatt huruvida prisskillnaden (40 öre) kan anses vara kostnadsbaserad samt rimlig i enlighet med postlagen och EU-direktivet. Granskningen utmynnade i att PTS utfärdade en anmodan till Posten att frivilligt rätta zonprissättningen fr.o.m. mars Posten svarade PTS att man avser se över hela prissättningsmodellen de närmaste åren och att denna översyn även skulle omfatta zonprissättningen. Myndigheten ansåg sig kunna avvakta utgången av denna översyn bland annat med motiveringen att för snabba förändringar av prisbilden på marknaden kan vara till nackdel för användarna. PTS anser att de stora postkunderna är och har varit de största vinnarna till följd av konkurrensen. I ett försök att uppskatta storleken på vinsterna, i form av kostnadsbesparingar hos de stora kunderna, har PTS antagit att rabattsatsen för de konkurrensutsatta ekonomibrevsändningarna, i ett läge utan någon konkurrens, skulle ligga på samma nivå som för de inte konkurrensutsatta a- brevsändningarna. Vid detta antagande skulle storkunden statens ekonomibrev 11 Konkurrensverkets beslut , Dnr 10074/96, sid Konkurrensverkets beslut , Dnr 967/1999, sid. 4. Post- och telestyrelsen 17

18 kosta drygt en krona mer än enligt dagens statliga ramavtal. Om detta är representativt för övriga storkunder och deras volymer överstiger hälften av sändningsvolymen, skulle den totala besparingen per år bli i storleksordningen en miljard kronor. Besparingen för övriga kunder på sändningsmarknaden för vilka prissättningen antas följa listpriset 13 kan beräknas genom antagandet att sändningsrabatten för ekonomibrevsändningar utan konkurrens skulle ligga på samma nivå som dagens verkliga rabattsats för a-brevsändningar. Eftersom rabattsatserna idag är omkring tio procentenheter högre för ekonomibrevsändningar, kan man räkna med ytterligare en möjlig besparing på ett antal hundra miljoner kronor per år. Under denna period av hård priskonkurrens inom marknaden för sändningar har priset på enstaka försändelser stigit med omkring 50 % (exklusive moms) sedan Kontorspost Segmentet kontorspost omfattar normalt post som frankeras i frankeringsmaskin och distribueras som enstaka försändelser. Avsändarens volymer uppfyller inte de kriterier som krävs av postoperatörerna för att försändelserna ska klassas som sändningar och kan därför inte åtnjuta de rabatter som erbjuds kunder med större volymer post. Priset för kontorspost har sedan 1993 ökat väsentligt snabbare än KPI och kontorspost är som nämnts tidigare det näst största segmentet på brevmarknaden med omkring 20 % av den betalda/fakturerade volymen. När det gäller rikstäckande kontorspost har Posten i praktiken monopol på denna typ av försändelser. Bring Citymail förmedlar årligen omkring tre miljoner osorterade enstaka försändelser som genererats av Bringmail och på lokal nivå utgörs konkurrensen av ett trettiotal postoperatörer som delar ut knappt 9 miljoner försändelser. Produkterna utgörs av adresserade försändelser inneslutna i kuvert eller annat omslag med den maximala vikten två kg, där vykort och liknande försändelser jämställs med brev. Kontorsposten består framför allt av enstaka försändelser som skickas från företag och andra organisationer till hushåll och företag enligt tre olika typer av betalningssätt: Frankostämplat betalas i förskott. 13 Innebär att kunden inte erhåller några ytterligare individuella rabatter utöver vad som framgår av den offentliga prislistan. Post- och telestyrelsen 18

19 Frankering med frimärke och köp av förfrankerad försändelse, betalas vanligen kontant. Porto betalt betalas mot faktura. Valt betalningssätt påverkar priset per försändelse men inte försändelsernas fysiska befordran. Frankostämplat och porto betalt har något lägre pris än det frimärkta brevet. Frimärket används framför allt av hushåll och mindre företag, medan frankostämpling och porto betalt är vanligt hos större kunder. Gemensamt för alla betalningssätt är att priserna höjs enligt en vikttrappa med tillägg för skrymmande försändelser Brevlådepost Brevlådepost är post som postas i brevlåda vanligtvis frankerad med frimärken och distribueras som enstaka försändelser. Segmentet är det minsta inom brevmarknaden med mellan 5 och 10 % av alla fakturerade/betalda brevförsändelser, beroende bl.a. på hur flödet av produkten Svarspost klassificeras och storleken på den antagna hushållsandelen av totala antalet försålda frimärken. Posten har i praktiken monopol på all rikstäckande brevlådepost. När det gäller lokal befordran av post möter Posten konkurrens från ett 30-tal privata postföretag. Post- och telestyrelsen 19

20 3 Hinder för marknadstillträde och effektiv konkurrens 3.1 Sändningar Inom marknaden för sändningar finns två större operatörer, Posten och Bring Citymail. Den senare delar dock bara ut post i delar av landet. Bring Citymails utdelningsområde täcker som tidigare nämnts idag 54 % av samtliga hushåll och företag i Sverige. Inom marknadssegmentet för sändningar finns i princip inga formella hinder för marknadstillträde. Dock innebär det stora investeringar för den aktör som skulle vilja etablera sig på marknaden eftersom det kräver ett vittförgrenat distributionsnät. De stora investeringarna talar emot att eventuella nya operatörer har någon större geografisk täckning i inledningsskedet. Det är därför av största vikt att konkurrenslagstiftningen hindrar den dominerande aktören att tillämpa en mot den potentielle konkurrenten riktad otillbörlig selektiv geografisk prissättning. Genom sin storlek och finansiella styrka har den dominerande aktören goda möjligheter att uthålligt eliminera eventuell konkurrens genom korssubventionering mellan konkurrensutsatta och ickekonkurrensutsatta delar av marknaden. Det finns även andra konkurrensbegränsande beteenden som de konkurrensvårdande myndigheterna har anledning att vara uppmärksamma på. Det rör sig om - mycket sällan dokumenterade - erbjudanden av exklusivitetsoch trohetsskapande karaktär. Som exempel kan nämnas s.k. helhetslösningar, särskilda priser för årsvolymer samt att man låter vissa kunders storsändningar distribueras som en billigare tjänst trots att de inte uppfyller produktvillkoren för denna. Den aktuella typen av erbjudanden riktar sig enbart till vissa kunder men dessa har genom sin storlek en nyckelroll när det gäller att vidmakthålla en trots allt förhållandevis bräcklig konkurrens på sändningsmarknaden. Inte heller på marknaden för gränsöverskridande post finns några formella hinder för marknadstillträde. Ett problem som dock har uppstått är hur man ska hantera returer av sådan post som ska åter till avsändaren och har befordrats från Sverige med annan operatör än Posten. Enligt nu gällande överenskommelser inkluderas returhanteringen i den så kallade terminalavgiften, vilket kan vara en rimlig ordning om det bara finns en operatör i varje land men blir felaktigt när flera operatörer exporterar post från samma land. En möjlig ordning för att lösa detta problem vore att även Post- och telestyrelsen 20

21 returhanteringen prissätts på grundval av kostnaderna för densamma för att på så sätt ersätta den som utför returhanteringen. 3.2 Enstaka brev För rikstäckande befordran av enstaka brev är Posten i praktiken den enda operatören på marknaden. PTS bedömning är att det inte är troligt att fler operatörer kommer att etablera sig inom detta segment av marknaden eftersom kostnaderna för att bygga ut en egen ändamålsenlig infrastruktur för insamling, sortering och utdelning i hela landet i praktiken är så stora att de inte går att motivera från ett finansieringsperspektiv. På marknaden för lokal befordran av enstaka brev är förutsättningarna för konkurrens betydligt bättre. Posten har tidigare uppskattat att omkring 15 % av all post utgörs av så kallad lokal post. På delmarknaden för enstaka brev finns ca. 30 privata aktiva postoperatörer av vilka de flesta är mycket små och lokala. Sammantaget omfattar dessa operatörers verksamhet 0,3 % av det totala antalet befordrade brev. De formella hindren för marknadstillträde är väldigt låga. Att etablera sig på marknaden kräver däremot en tämligen stor arbetsinsats vilket lett till att många tidigare operatörer har lämnat marknaden. Dock finns ett antal väl etablerade lokala postföretag runt om i landet med stabila volymer. Erfarenheten visar att de flesta av lokalpostföretagen etableras i mindre städer eller orter med inte alltför stora kringliggande landsbygdsområden. Ett av de största potentiella hoten mot lokalpostföretagen är att reglerna om enhetliga priser för den samhällsomfattande posttjänsten på något sätt skulle urholkas. Om så skulle ske skulle Posten kunna erbjuda omotiverat mycket lägre priser för vissa nyckelkunder på de orter där det finns konkurrens från lokalpostföretag i syfte att eliminera den uppkomna konkurrensen. Ett annat påtagligt hot mot lokalpostföretagen är om Posten tecknar centrala exklusivitetsavtal med stora kunder med rikstäckande verksamhet, t.ex. de stora bankarna, som förhindrar deras lokalkontor att anlita någon annan operatör. Post- och telestyrelsen 21

22 4 Prisutvecklingen 4.1 Pristaket för befordran av enstaka försändelse Enligt 9 postförordningen (1993:1709) ska den som tillhandahåller en samhällsomfattande posttjänst, d.v.s. Posten, inte höja priset för inrikes övernattbefordran av enstaka försändelser (1:a klassbrev) som väger högst 500 gram mer än förändringen i konsumentprisindex mellan juli närmast föregående år och juli året dessförinnan. Under 2008 genomfördes inte någon sådan höjning. Senast det frimärkta portot höjdes var den 1 januari 2003 då det för ett 20-gramsbrev höjdes från 5 kr till 5,50 kr och denna höjning fick motsvarande genomslag i viktklasserna upp till 2 kilo. I flera rapporter och betänkanden t.ex. Uppföljning och utvärdering av prisregleringen för vissa posttjänster (PTS-ER-2002:7) och Postmarknad i förändring (SOU2005:5) har PTS konstaterat bl.a. att det skyddsintresse som låg bakom införande av de aktuella bestämmelserna kvarstår och att det därmed föreligger behov av fortsatt prisreglering. Enligt PTS bedömning kommer detta behov att kvarstå under överskådlig tid. 4.2 Enstaka brev Priserna för befordran av frimärkta 1:a klassbrev understeg pristaket 2007 för första gången sedan prishöjningen Posten säger sig emellertid vilja höja portot med jämna 50-öringar. En sådan höjning har dock inte kunnat göras vare sig 2007 eller 2008 eftersom utrymmet då måste överstiga 24 öre för att en avrundning uppåt till närmaste 50 öre ska kunna medges enligt postförordningen. Inga prishöjningar har heller genomförts för frimärkta ekonomibrev och frimärkta utrikesbrev. Posten har under 2008 inte genomfört några prishöjningar för vare sig frankostämplade 1:a klassbrev lämnade på brevlåda, frankostämplade ekonomibrev lämnade på brevlåda, frankostämplade 1:a klassbrev inlämnade på Företagscenter eller frankostämplade ekonomibrev inlämnade på Företagscenter. Detta trots att det fanns utrymme för en liten höjning av priserna på de frankostämplade 1:a klasstjänsterna enligt postförordningens pristaksregler. Portot för det frankostämplade föreningsbrevet har inte heller det höjts under Prishöjningar för tjänsten porto betalt 1:a klassbrev har inte gjorts 2008 då en höjning 2005 gjorde att portot även i år översteg tjänstens pristak. PTS har i tidigare rapporter förklarat att höjningen berodde på ett missförstånd mellan PTS och Posten om vilka tjänster som omfattades av pristaksbestämmelserna. Post- och telestyrelsen 22

23 En höjning av motsvarande ekonomibrev har under 2008 gjorts med 1%. Portot för föreningsbrev portobetalt har däremot inte höjts under PTS samlade bedömning är att samtliga prishöjningar 2008 för dessa tjänster har gjorts inom gällande pristak. PTS har gjort en prisjämförelse med likartad verksamhet i omvärlden, och särskilt studerat hur priserna ser ut för motsvarande posttjänster i de nordiska grannländerna Finland, Norge och Danmark. 14 Allmänt för enstaka brev låg de svenska konsumentpriserna (dvs. inkl. moms) den 1 september 2008 under prisnivån för de övriga länderna. Då ska man även ha i åtanke att brev är mervärdesskattebefriade i Danmark, vilket automatiskt ger de danska konsumenterna en rabatt på 25 %. En jämförelse av prisnivån för 1:a klass inrikesbrev med hjälp av en svensk medelkorg brevförsändelser redovisas i tabell 3. Tabell 3 Kostnadsindex, 1:a klass brevförsändelser Kostnadsindex för svensk medelkorg av brev, 1:a klass inrikes, konsumentpriser (inkl. ev. moms). Index: 100=Sverige Kostnadsindex September 2008 Sverige 100,0 Danmark 106,9*) Finland 108,4 Norge 142,7 *) Brev är momsbefriade i Danmark 14 Data i denna undersökning har hämtats från respektive operatörs Internetsidor och inhämtats Post- och telestyrelsen 23

24 4.3 Sändningar År 2008 liksom 2007 höjdes Postens listpris för brevsändningar första klass och ekonomi med 1,5 1,8 %. Prislistan kan jämföras med de priser som ges till Postens storkunder såsom staten och Stockholms läns landsting. De statliga priserna anges i det ramavtal som löper mellan Posten och staten 15. För en osorterad ekonomibrevsändning riks om 500 brev à 20 gram gav ramavtalet 2008 en individuell rabatt på 13 %. För en sorterad ekonomibrevsändning riks om brev à 20 gram gav ramavtalet en rabatt på hela 32 % medan rabatten för en osorterad 1:a klassbrevsändning om brev à 20 gram uppgick till omkring 2 %. Stockholms läns landstings med Posten förhandlade priser för gav en individuell rabatt för en osorterad ekonomibrevsändning riks om 500 brev à 20 gram på 22 % och för en sorterad ekonomibrevsändning riks om brev à 20 gram på 23 %. Rabatten för en osorterad 1:a klass brevsändning om brev à 20 gram upp gick till 9 %. Vad gäller priset för Postens utrikes brevsändningar har inga prishöjningar genomförts för vare sig 1:a klass eller ekonomibrevsändningar till eller utanför Europa sedan Lokalpost En genomgång av de lokala postoperatörernas porton för år 2008 visar att prissättningen varierar kraftigt, detta gäller både A- och B-post. Lokalportot för ett 20-grams A-brev varierar mellan 3,50 och 5,50 kronor inklusive moms och variationerna synes inte ha någon koppling till var i landet postoperatörerna verkar. Det genomsnittliga lokalportot för 2008, beräknat på 19 lokala postoperatörers priser, uppgick till 4,00 kronor vilket utgör en ökning med 1,5 % jämfört med Under perioden har lokalpostföretagens porto i genomsnitt stigit med 25 %. Jämfört med Postens rikspris för enstaka A-brev (5,50 kr) var det genomsnittliga lokalportot 1,50 kronor lägre, eller drygt 27 % lägre. Prisskillnaden mellan Postens enstaka A-brev och de lokala operatörernas porton har varit relativt konstant under perioden Postpaket, Företagspaket och Hempaket PTS har gjort en genomgång av pris- och villkorsändringarna gällande Postens kontantbetalda pakettjänster under Prishöjningar gjordes på dessa 15 Dnr /21. Giltighetstid Avtalsnummer Giltighetstid Post- och telestyrelsen 24

25 tjänster både den 1 januari och den 1 juli Priset för pakettjänsterna Postpaket och Företagspaket har enligt bruttoprislistan för kontantbetalande kunder i genomsnitt höjts med 11 % respektive 10 % i samtliga viktklasser jämfört med Nettoprislistan för avtalskunder har också studerats för samma period. Höjningar av priset för Företagspaketet och Postpaketet har gjorts med c:a 11 % i samtliga viktklasser. Därutöver förekommer det individuella prisjusteringar för kunder med avtal som PTS inte närmare tagit del av. Prisökningarna är jämnt fördelade mellan viktklasserna för både kontantbetalande kunder och avtalskunder. Från och med 1 juli 2008 betalade en kontantkund 145 kronor för att skicka ett trekilos Postpaket vilket är 19 % mer än vad en avtalskund betalade för samma tjänst beräknat på verklig vikt. Det är dock inte alltid lika fördelaktigt att vara avtalskund eftersom portot beräknas på den högsta av den verkliga och den volymbaserade vikten. Det beror på att den volymbaserade viktberäkningen baseras på en schablonvikt på 280 kg per kubikmeter. PTS har i detta sammanhang uppmärksammat Posten på att användandet av volymbaserad viktberäkning istället för verklig vikt i särskilda fall kan leda till att identiska paket kan prissättas mycket olika. Priset för tjänsten Hempaket har i genomsnitt ökat med i snitt 11 % för kontant betalande kunder och lika mycket för avtalskunder jämfört med Efter prisökningen i juli betalade en kontantkund 275 kr för ett paket med vikten 3 kg vilket är 10 % högre än för motsvarande tjänst för avtalskunder. I en internationell jämförelse med priserna i Danmark, Finland och Norge ligger de svenska priserna per 1 september 2008 för inrikes paket klart högst (se figur 1). Priserna i Finland och Danmark (som även för denna tjänst gynnar konsumenterna genom mervärdesskattebefrielse) låg under 2008 på en väsentligt lägre nivå Konsumentpriser för brev och paket, PTS ER-2008:18, sid Post- och telestyrelsen 25

26 Figur 1 Konsumentpriser (inkl. moms), inrikes postpaket SEK Sverige Norge Danmark Finland Vikt g Pris för inrikes postpaket beroende på paketets vikt Post- och telestyrelsen 26

27 5 Servicenivån i den samhällsomfattande tjänsten Posten är enligt sina tillståndsvillkor skyldig att tillhandahålla en daglig och rikstäckande postservice. Denna service tillhandahålls i tätorter genom utdelning med Postens egna brevbärare och ett nät av serviceställen som till stora delar drivs på entreprenad av olika ombud. På landsbygden tillhandahålls servicen till övervägande del genom lantbrevbäring. 5.1 Rikstäckande service Enligt tillståndsvillkoren ska Posten tillhandahålla daglig service till alla hushåll, företag och organisationer. Alla mottagare ska i normalfallet ha tillgång till postutdelning fem dagar i veckan. Undantag från den dagliga utdelningen har dock medgetts för ett antal avlägset belägna hushåll. Dessa får i stället sin post två till fyra dagar i veckan med postväska eller lantbrevbärare. Efter önskemål från vissa postmottagare har Postens lokala utdelningsorganisation accepterat att dela ut färre dagar i veckan och i gengäld har utdelningen skett närmare bostaden än vad som anges i PTS allmänna råd (PTSFS 2008:6). De hushåll som på detta sätt frivilligt avstår från femdagarsutdelning är inte medräknade. I början av 1990-talet uppgick antalet hushåll utan daglig utdelning till c.a för att i början av det nya decenniet pendla mellan och hushåll. För 2008 rapporterade Posten att 958 hushåll inte har femdagarsutdelning p.g.a. av geografiska förhållanden, ett antal som är tämligen oförändrat jämfört med året innan. De flesta hushåll som saknar femdagarsutdelning ligger i leveransområde Umeå som omfattar stora delar av Norrlands inland. Lantbrevbäringen är en viktig form av service för boende och företag utanför tätorterna. Postens nuvarande struktur för lantbrevbäringen och den policy som styr denna har i princip varit densamma sedan 1960-tal. Totalt betjänas drygt hushåll och andra postmottagare i Sverige av lantbrevbärare. Dessa hushåll är fördelade på drygt lantbrevbärarlinjer. Förutom att dela ut post tillhandahåller de även service i form av hämtning och lämning av brev och paket med möjlighet till vissa tilläggstjänster. Det finns i dagsläget inga sammanställda uppgifter om i exakt vilka områden hushållen med lantbrevbäring finns. Det är emellertid klart att det främst är i områden utanför tätorter med vanligtvis långa avstånd till fasta serviceställen som hushållen betjänas av lantbrevbärare. PTS utfärdade första gången 2005 allmänna råd för hur utdelningsservicen ska tillhandahållas inom ramen för den samhällsomfattande tjänsten. Dessa råd Post- och telestyrelsen 27

28 ändrades i vissa delar hösten 2008 (PTSFS 2008:6). I enlighet med PTS allmänna råd för hur Posten ska utforma utdelningsverksamheten på landsbygden får merparten hushåll sin post utdelad i lådsamlingar inom ett visst avstånd från bostaden. Kunden har emellertid möjlighet att beställa viss service till bostaden en eller två gånger per vecka. De kunder som bor mer än en kilometer från sin postlåda har dock inte denna möjlighet. Detta gör att kunden då måste passa brevbäraren vid postlådan för att kunna utföra ärenden hos lantbrevbäraren. Äldre och funktionshindrade kan via PTS upphandling av vissa posttjänster få posten utdelad vid bostaden även om de bor långt från lantbrevbärarens ordinarie färdväg. Totalt omfattar denna upphandling 1599 hushåll år , därutöver betalar omkring kunder själva för så kallad utsträckt lantbrevbärarservice och får därigenom service vid bostaden. Utdelning i tätort har bedrivits i tämligen oförändrad form sedan lördagsutdelningen upphörde i slutet på 1960-talet. Dock sker en stegvis övergång till utdelning i fastighetsbox i flerfamiljshus och i många villaområden med stadsbrevbäring förekommer lådsamlingar. Posten har under senare år gjort en omfattande översyn av lantbrevbärarutdelningen. Ett av syftena med översynen var att rationalisera och effektivisera utdelningsverksamheten genom en mer konsekvent tillämpning av de egna riktlinjerna (numera ersatta av PTS allmänna råd 19 för postutdelning). För det enskilda hushållet medförde detta att de lådor som för mottagarna var placerade mer förmånligt än den godtagbara nivå som angavs i riktlinjerna fick flyttas vilket gav upphov till missnöje och uppmärksamhet i media. Bland annat mot denna bakgrund och i syfte att göra sig en uppfattning av situationen, ställde PTS i 2006 års undersökning av befolkningens post- och kassavanor, för första gången frågan om avstånd till postlådor. I 2009 års undersökning 20 uppgav 71 % av de svarande att lådan var placerad vid tomtgräns, en placering som är den normala för villaområden i tätorter. PTS har ingen förklaring till denna relativt kraftiga minskning från 77 % i 2008 års undersökning. Samtidigt uppskattar 23 % av hushållen avståndet till den egna postlådan till mindre än 200 meter jämfört med 19 % i föregående års mätning. Fem procent uppskattade avståndet till mellan 200 och 1000 meter. I övrigt var förändringarna små och över lag får postutdelningen ett mycket gott omdöme i mätningarna. 18 PTS dnr /32, uppgift från Posten AB 12 jan PTSFS 2008:6, Post- och telestyrelsens allmänna råd för utdelning av post vid tillhandahållande av samhällsomfattande posttjänst enligt postlagen (1993:1684) 20 PTS-ER-2009:05 Post- och telestyrelsen 28