Livskvalitet i vardagen 2010 Ett genombrottsarbete med fokus på demenshandikapp
Socialförvaltningen, Falköpings kommun 2010 Foto och text: Annelie Sandström Formgivning och tryck: Smart Design & Illustration AB
LIVSKVALITET I VARDAGEN Kunskap och förhållningssätt inom vård och omsorg är en färskvara som ständigt måste underhållas. En bra dag måste skapas dag för dag om och om igen. I detta ligger det svåra och det kompetenskrävande men samtidigt en stimulerande utmaning. Genombrottsmetoden ger förutsättningar för att personalen skall få redskapen som behövs för att höja livskvaliteten i den dagliga omsorgen om och för den enskilde individen. Livskvalitet är ett begrepp med många innebörder som för de flesta ger positiva associationer. Livskvalitet handlar om det värde vi människor upplever att tillvaron kan ge oss. Det kan förknippas med fysiskt och psykiskt välbefinnande. Livskvalitet kanske framförallt handlar om en inre upplevelse av mening och livsglädje. ÖVERGRIPANDE SYFTE Att öka livskvaliteten för de äldre i hemtjänst, äldreboende och demensboende med fokus på demenshandikapp. Särskild vikt ska läggas vid kvinnors och mäns olika behov. Att personalen från de olika verksamheterna ska få ökad metodkunskap om förbättringsarbete men även ökad kunskap om demenshandikapp. Det skall också tas tillvara de tidigare erfarenheter och arbeten som påbörjats. Att metodkunskapen ska implementeras inom kommunens äldreomsorg. Genombrott Genombrott är en metod för kontinuerligt, lärandestyrt förbättringsarbete som har sin förebild i Breakthrough series utarbetat vi The Institute för Healthcare Improvement (IHI) i Boston USA. Metoden har bearbetats för att passa till svenska förhållanden och introducerades i Sverige av landstingsförbundet 1997. Genom att fastställa tydliga, vårdtagarfokuserade mål, använda enkla mått och mätmetoder och systematiskt testa förändringar i liten skala sker ett lärande av vilka förändringar som leder till förbättringar. Metoden bygger på att det finns kunskap som inte tillämpas i tillräckligt stor omfattning i vardagsarbetet inom äldreomsorgen. En av utgångspunkterna är att team från olika arbetsplatser, med ett gemensamt förbättringsfokus, träffas under en begränsad period för att lära av andra och av varandra hur de kan utveckla och förbättra sin verksamhet. Det handlar om att med vårdtagarens bästa i tankarna se över rutiner, processer, arbetsfördelning, ja allt som görs och kanske inte görs. VAD ÄR GENOMBROTTSMETODEN Här beskrivs kort vad genombrott är för något, hur ett genombrottsprojekt kan vara upplagt samt två viktiga delar av arbete som kännetecknar metoden.
Bakgrund Falköpings kommun har blivit beviljade stimulansmedel för att öka kvaliteten i äldreomsorgen. Ett av de prioriterade områdena för stimulansmedel är demensvård. Arbetet med Genombrottsmetoden påbörjades 2008 genom att 9 team utbildades. Under 2009 och 2010 har ytterligare 7 team utbildats. Planeringen är att ytterligare team ska utbildas framöver så att metoden implementeras inom äldromsorgens samtliga enheter. De verksamheter som deltar i utbildning inom Genombrottsmetoden är hemtjänst, äldreboende och demensboende. Varför vi inte enbart har valt att koncentrera projektet på demensboende är det flera skäl till. Det första är att det finns många personer med demenshandikapp i hemtjänsten och på äldreboendena. Det andra skälet är att vi skall öka samarbetet mellan kommunens olika verksamheter och ta del av varandras erfarenheter. Ett av huvudsyftena med Genombrottsmetoden är att nå ett tvärprofessionellt samarbete. Detta innebär att man är fler yrkesgrupper som samverkar kring den enskilda individen. När man sätter personer med demens och närstående i centrum skapas förutsättningarna för ett tvärprofessionellt arbetssätt. Deltagare I den utbildning som genomförts 2009 2010 har 7 team deltagit. Varje team består av 3 5 undersköterskor och önskvärt hade varit ett tvärprofessionellt sammansatt team. Av dessa team representerar: 2 team hemtjänst: Hjorten/Grönleund, Gudhem/Torbjörntorp 3 team äldreboende: Trädgårdsgatan 21 B för förståndshandikappade äldre, S:t Olofsgatan 11 plan 3, Ranliden avd 8 2 team demensboende: Katarinagården avd 2, Trädgårdsgatan 21 A En viktig förutsättning för att delta är att det finns ett stort engagemang och förändringsvilja på enhetschefsoch områdeschefsnivå, men naturligtvis även hos personalen.
team i projektet HEMVÅRD Hemvården Gudhem/Torbjörntorp 17 brukare Teammedlemmar: Maria Andersson, Gun Samuelsson och Rickard Gustavsson. Ökad glädje och välbefinnande Det lilla extra i vardagen kan ha stor betydelse. Som till exempel att få hjälp att lägga make-up eller att få naglarna målade. Eller få sitta ner en stund tillsammans och titta i ett fotoalbum. Det är olika för varje individ vad de önskar och längtar efter. Vi har försökt att leta fram sådant som var och en tycker om, berättar personalen och tillägger att både glädjen och välbefinnandet har ökat. Någon som brukar ha kalla händer har fått handmassage. Andra har uppskattat att få fotmassage. Det har även blivit skönare att gå in och ur duschen sedan personalen har börjat att ställa in värmeelement i badrummen. Personalen har även testat att göra ett lite senare kvällsbesök hos en brukare för att förkorta nattfastan och det har upplevts som positivt. Hos en annan har man justerat tiden för städning. Att genomföra tester och nya idéer tycker personalen har gått bra. - I början var det en del att sätta sig in i vad gäller dokumentationen, konstaterar teamet men efter hand har också det blivit en vana att arbeta med. Större genomslagskraft för nya ideer Något av det bästa med genombrottsmetoden är att alla arbetar på samma sätt. Om en idé kommer upp så testar vi den. Med det sättet att arbeta så får man betydligt större genomslagskraft att göra förändringar, tycker personalen. Det har varit lätt att få alla engagerade och delaktiga och välmåendet har ökat hos brukarna. Egentligen har det handlat om förändringar som kan tyckas vara småsaker, men som har betytt mycket för den enskilde personen. Ett lyckat åtgärd var att sätta upp bilder på tjänstgörande personal hemma hos en brukare. En brukare ville gärna veta vem som skulle komma på nästa besök. Men hon hade svårt att komma ihåg, därför blev det ett orosmoment. När vi satte upp foton blev det bättre. Även de anhöriga uppskattade att se vilken personal som skulle komma dit. Digital almanacka, korsordslösning, gemensam diskning ihop med personalen, stickning, taktil massage, gåträning och tidningsläsning är exempel på några av de andra tester som fallit väl ut. HEMVÅRDEN HJORTEN/GRÖNELUND Ett 30-tal brukare Teammedlemmar: Åsa Hjalmarsson, Maria Petersson, Eva Gunnarsson och Elsy Höglund (saknas på bilden).
team i projektet ÄLDREBOENDE KATARINAGÅRDEN, TORBJÖRNTORP Äldreboende med 34 boende, en demensavdelning med sju boende Teammedlemmar: Ann-Christin Svensson, Theresia Wilson, Ulla-Britt Johansson och Inga-Lill Fock. Vi har fått en helt ny arbetsgrupp Snabba, mätbara och synliga resultat med den nya arbetsmetoden gav en positiv start. Därför var det lätt att jobba vidare och få alla med sig, att bli delaktiga och berörda. Vi har fått ett nytt tänk och lärt oss jättemycket. Vi har fått en helt ny arbetsgrupp samtidigt som vi ser att det blivit bättre för de boende, säger teamet. 29 nya idèer har testats, varav 27 har blivit permanenta. En del förändringar har berört alla, en del har varit individuella. Måltiderna har blivit trevligare. De boende äter bättre sedan man medvetet satsat på en lugnare inramning. Att sitta ner tillsammans och vänta med disken tills efteråt har bidragit till en trevligare stämning. På helgerna dukar man med finare porslin och servetter. En boende har helt kunnat sluta med nattmedicin. Vid oro har personalen testat att ge ett litet nattmål istället för sömntablett. Det har fungerat lika bra samtidigt som vederbörande har blivit piggare på dagtid. Dämpad belysning på kvällstid, varma riskuddar och dockor på demensavdelningen är annat som höjt trivseln och välbefinnandet. Vi är stolta och nöjda över förbättringarna Att möblera om i matsalen och ändra bordsplaceringen är något av det största vi har gjort. Det har bidragit till en stor positiv förändring, berättar personalen som numera turas om att sköta serveringen medan de andra sitter ner. Det har blivit mindre spring och slamrande med porslin, en lugnare miljö och ökad matlust. Den tidigare osämjan som ibland kunde uppstå har minskat i och med en medveten bordsplacering. De som trivs tillsammans får sitta ihop, de som vill sitta lite för sig själva får göra det. Man har märkt mycket goda effekter av att använda musik. En boende som brukade ringa mycket på larmet har blivit lugnare av att lyssna på musik på rummet. Även vid avslappning och omläggning av bensår har musik haft en positiv inverkan. Gymnastikstunderna har förgyllts med färgglada sjalar att svänga i takt till musiken. Välmåendet på avdelningen har även ökat genom kortare nattfasta (senareläggning av kvällsmaten) och servering av smoothie. Även handtvätt på mornarna, massage och fruktstund har slagit väl ut. En skylt med fotografier på personal som är i tjänst, dagens matsedel och namnsdag har givit ökad struktur åt de boende. RANLIDEN, AVD. 8 Äldreboende, 13 boende Teammedlemmar: Kerstin Carlsson, Gunilla Skoog, Azra Akgun och Jasna Idrizovic.
team i projektet ÄLDREBOENDE TRÄDGÅRDSGATAN 21 B Äldreboende för förståndshandikappade med 8 boende Teammedlemmar: Kent Persson, Helene Fransson, Marianne Brage och Desirée Ekberg. Matglädje, kökssysslor och helgmys Maten är ett viktigt inslag i tillvaron på Trädgårdsgatan 21 B. Med Genombrottsmetoden har måltiderna kommit än mer i fokus och trevnaden har höjts på olika sätt. De boende har involverats i dukning och andra sysslor i köket. De som vill och kan får hjälpa till att baka till helgmyset som också är en nyhet på avdelningen. En kväll på helgen är det extra festligt med cider, snacks och frukt. Eller också gör man varma mackor, våfflor eller något annat gott. På helgerna är det också festligare dukning med servetter, levande ljus och fina glas. Att skilja på vardag och helg är viktigt, så det inte bara rullar på hela veckan på samma sätt, säger personalen. Helgmyset blir något att se fram emot och samlas kring, en höjdpunkt på veckan. Underhållningen är också populär. Det kan handla om att sjunga allsång, höra på ett radioprogram, se en film eller att få besök av någon kommer och framträder med sång och musik. Personalen och de boende har även tidningsläsning tillsammans. Horoskopet och teveprogrammen är uppskattade inslag. Även en rad andra trivselhöjande åtgärder har införts. Till exempel får de boende svepa in sig i varma handdukar efter duschen.
team i projektet ÄLDREBOENDE S:T OLOFSGATAN 11, PLAN 3 Äldreboende med 14 boende Teammedlemmar: Gunilla Johansson, Yvonne Ekh, Katarina Bolund, Eva Albi och Carina Jacobson. Gemensamt engagemang och nytt tänk Att alla i personalen har jobbat på samma sätt med tester och förändringar upplevs som något positivt. Det är egentligen först då som det går att göra förändringar och att få alla delaktiga, menar personalen som också tycker att de har fått ett annat, gemensamt tänk. Allt går inte längre bara på rutin, konstaterar de. Både dag- och nattpersonalen har varit involverade i genombrottsmetoden och säger sig ha haft ett mycket bra samarbete. Även anhöriga har varit uppmuntrande. Att kunna mäta och se resultatet på papper har varit tillfredsställande, även om personalen anser att det varit mycket jobb med dokumentationen. En av de största förändringarna som berört alla boende på avdelningen är förändringar kring måltiderna. Förut sprang alla i personalen runt och hjälpte till vid maten. Det var i välmening förstås, men det blev rörigt. Nu turas vi om med att vara två personer som serverar och sköter köket. Det fungerar jättebra, tycker alla. Annan bordsplacering har också ökat trivseln och helgdukningen, med servetter och fint porslin, sätter guldkant. I en avskärmad myshörna kan de boende numera spela sällskapsspel, handarbeta eller bara sitta och prata. Daglig rakning för herrarna, gåträning, massage och fredagsträff är annat som införts. Kulturlådan med minnessaker har varit ett roligt inslag som väckt många minnen och startat samtal.
team i projektet DEMENSBOENDE TRÄDGÅRDSGATAN 21 A Demensboende med 8 brukare Teammedlemmar: Mia Mulic Mendic, Sofia Södergren, Monica Alm och Christina Lundgren (saknas på bilden). Små saker har lett till stora förändringar En påtagligt bättre arbetsmiljö och lugnare avdelning. Personalen ser stora förbättringar. Och de säger sig själva ha fått ett annat förhållningssätt. Man kan inte vara likadan mot alla. Var och en är individer och reagerar olika. Ett vanligt fel som är lätt att göra är att hjälpa för mycket. Det skapar irritation hos den som kanske inte är i behov av att få hjälp med en viss syssla. Det kan till exempel handla om att ta på sig kläderna eller andra praktiska saker. De har gjort många förändringar för en brukare och har sett mycket goda effekter. Det är som en helt annan människa i dag, konstaterar de. Vederbörande har bland annat fått ett eget, lite mindre matbord att sitta vid under måltiderna. I samband med maten har personalen börjat att sitta ner och äta tillsammans med de boende på avdelningen och upplever att det har blivit mycket lugnare. De har infört ett uppskattat fredagsmys och fotbad en gång i veckan. Dagligt elvakaffe, hårvård, varma vetekuddar och ballongkastning är annat som ökat trivseln. Dokumentationen, som kändes omfattande att sätta sig in i, har dock lett till en tydlighet. Det går att mäta förbättringarna och arbetsmetoden gör att alla arbetar med samma mål.
Deltagande team S.t Olofsgatan 11 plan 3 STÖDPERSON: Carina H Gustavsson Yvonne Ekh Gunilla Johansson Katarina Bolund Carina Jacobsson Eva Albi Trädgårdsgatan 21 B Stödperson: Jeanette Johansson Kent Persson Marianne Brage Desiree Ekberg Helene Fransson Gudhem/Torbjörntorp Stödperson: Birgitta Gustafsson/Annvor Stam Rickard Gustavsson Gun Samuelsson Maria Andersson Ranliden avd 8 Stödperson: Susanne Lindroos Gunilla Skoog Jasna Idrizovic Azra Akgun Kerstin Carlsson Grönelund/Hjorten Stödperson: Annika Robinsson Eva Gunnarsson Maria Persson Elsy Höglund Åsa Hjalmarsson Katarinagården avd 2 Stödperson: Lise-Lott Alfvén Theresia Wilsson Inga-Lill Fock Ulla-Britt Johansson Ann-Christin Svensson Trädgårdsgatan 21 A Stödperson: Chatarina Wersén Christina Lundgren Monica Alm Sofia Södergren Mia Mehdic Mulic
Styrgrupp Gunilla Balutia Biträdande Socialchef 0515 88 53 46 0706 74 50 26 gunilla.balutia@falkoping.se Gunilla Hård Områdeschef Gemensamma området äldre- och handikappomsorg 0515 88 52 03 0730 81 29 15 gunilla.hard@falkoping.se Marie Gustafson Områdeschef Västra äldreomsorgsområdet 0515 88 55 55 0702 69 73 95 marie.gustafson@falkoping.se Monica Ohlsson Områdeschef Östra äldreomsorgsområdet 0515 88 55 56 0706 74 50 56 monica.ohlsson@falkoping.se
smartdesign.se 2010 Arbetsgrupp Anetthe Jovanovic Karlsson Enhetschef Ranliden avd 1-5 0515 88 55 25 070 355 22 31 anetthe.jovanovic.karlsson@falkoping.se Eva Printzell Enhetschef Bergsliden 1 A 0515 88 62 35 070 249 05 65 eva.printzell@falkoping.se Heléne Andersson Enhetschef Almen Floby och hemtjänst 0515 88 66 02 076 842 29 20 helene.andersson@falkoping.se Diana Lod Enhetschef Elvagården demens och hemtjänst 0515 77 62 80 070 231 57 99 diana.lod@falkoping.se