Johanna Karlsson & Louise Forsberg. Skyddsnät. En metodbok för att informera om rättigheter och diskutera brottsutsatthet med ungdomar.

Johanna Karlsson & Louise Forsberg Skyddsnät En metodbok för att informera om rättigheter och diskutera brottsutsatthet med ungdomar.

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vi ser en värld som tillgodoser varje barns rätt till liv och utveckling, trygghet och skydd och rätt till delaktighet. Brottsofferjourernas Riksförbund (BOJ) är en ideell organisation som arbetar för bättre villkor för brottsoffer, vittnen och anhöriga. Arbetet baseras på internationella konventioner avseende mänskliga rättigheter. Riksförbundet samlar landets cirka hundra lokala brottsofferjourer där brottsutsatta kan få stöd och information. ISBN: 978-91-976609-7-6 Projektledare: Johanna Karlsson och Louise Forsberg. Redaktör: Johanna Karlsson. Författare och metodutvecklare: Johanna Karlsson och Louise Forsberg. Referenspersoner: Bengt Laveberg, Charlotte Frisack Brodin, Karin Blomgren, Mia Delin, Satu Andersson, Stina Lindholm, Ulla Graneli och Anne-Marie Körling. Grafisk design: Karin Nilsson (Karinform) & Eva Szentiványi. Foto: Louise Forsberg Illustrationer: Karin Nilsson (Karinform) Tryck: Exaktaprinting, Malmö 2012. Binderi: Kristianstads Boktryckeri, Kristianstad, 2012. Rädda Barnen och Brottsofferjourernas Riksförbund 2012.

Innehåll Förord......................................... 5 Inledning.................................... 8 1. Välkommen till Skyddsnät!............ 11 2. Rädda Barnen och Brottsofferjourernas Riksförbund= Skyddsnät... 27 3. Skyddsnät och barnets rättigheter... 33 4. Om utsatthet för brott och normers betydelse....................... 43 5. Grundläggande rättigheter för brottsutsatta.......................... 53 6. Vad händer efter en polisanmälan om rättsprocessen..................... 69 7. Stöd till unga som utsatts för brott... 87 8. Att vara informatör...................... 105 9. Skyddsnäts metoder..................... 125 10. Bilagor och Referenslista.............. 135

Vad tror du att du kommer ihåg från idag? Att man har rätt till en massa saker som jag inte visste förut. Att om jag någon gång utsätts för brott så finns det ett ställe jag kan vända mig till. Deltagare på Skyddsnäts pass 4

Förord Enligt FN-konventionen om barnets rättigheter har varje barn rätt att leva ett liv fritt från våld, hot och andra kränkningar. I Sverige år 2012 utsätts personer under 18 år till och med oftare för brott än vuxna personer och den vanligaste rapporterade brottsplatsen är skolan. Många unga känner inte till sina rättigheter och ibland finns en kultur att brottsliga handlingar mot unga förringas. Det är av stor vikt att alla samhällets aktörer visar ett tydligt ansvarstagande för att skydda barn från våld och för alla barns rätt till stöd när de utsätts för brott. Det är också viktigt att alla aktörer som kommer i kontakt med brottsutsatta ungdomar lyssnar till ungas upplevelser och uttryckta behov. Polisen informerar ofta unga som utsatts för brott i samband med polisanmälningen och hjälper dem att komma i kontakt med stödverksamheter. Många unga som utsatts för brott väljer dock att inte polisanmäla, och det finns därmed en stor risk att dessa ungdomar inte får det stöd som de kan behöva efter händelsen. Att unga får kunskap om vart de skall vända sig när de utsätts för brott och deras rättigheter kränks är särskilt viktigt. Denna grundläggande trygghet är en förutsättning för att barn och unga skall våga tro på och delta i en samhällsutveckling som präglas av ömsesidig respekt och som är fri från diskriminering, kränkningar och våld. Enligt Barnkonventionen ska barn och unga respekteras och ges möjlighet till utveckling, trygghet, delaktighet och inflytande. Här ställs ett stort ansvar på vuxna. Genom projekt Skyddsnät har Rädda Barnen och brottsofferjourernas informatörer träffat över 1 500 ungdomar. 1 500 ungdomar som har fått mer information om sina rättigheter både utifrån Barnkonventionen och utifrån lagen. En tydlig respons från de ungdomar Skyddsnät träffat har varit att innehållet i passen är viktigt att få prata om i skolan. 5

Rädda Barnen och Brottsofferjourernas Riksförbunds förhoppning är att Skyddsnäts metodbok och pass kommer att användas av många vuxna som möter barn i sitt arbete eller i sitt ideella engagemang. Tillsammans kan vi bidra till att öka ungas kunskaper om sina rättigheter, bryta mönster där våld mot unga accepteras och visa unga var de kan vända sig om de utsätts för brott. Agneta Åhlund Chef för Sverigeprogrammet, Rädda Barnen Eva Larsson Generalsekreterare, Brottsofferjourernas Riksförbund 6

Det känns bra att jag förmodligen är förberedd eller i alla fall har lite koll ifall jag eller nån jag känner blir utsatt + att det känns bra att det finns så mycket hjälp att få. Deltagare på Skyddsnäts pass 7

Hej! Du som håller Skyddsnäts metodbok i din hand är på väg att göra en insats som informatör inom Skyddsnät. Det är dig och ditt uppdrag som metodboken utgår ifrån. Du som läser kan också vara någon som arbetar i skolan, på en fritidsgård eller som engagerar dig ideellt och som vill använda Skyddsnäts metoder i ditt arbete tillsammans med barn och unga. Tanken är att Skyddsnäts metoder ska kunna användas både i och utanför Skyddsnät, på skolor och på andra arenor för ungdomar. Oavsett vem du är kommer du att leda diskussioner och skapa reflektion hos de unga personer du möter. Skyddsnäts metodbok och pass 1 är resultatet av det arbete som vi påbörjade våren 2010. Sedan dess har vi, tillsammans med Skyddsnäts första informatörer, träffat fler än 1 500 ungdomar på högstadie- och gymnasieskolor för att testa våra metoder och det material som används under passen. Efter varje test har vi tänkt om, bytt ut och skrivit nytt. Vi har fått utmana våra föreställningar (och ibland förutfattade meningar) om den respons vi har trott att deltagarna ska ge genom att våga prova idéer vi varit osäkra inför. Idag, augusti 2012, är metodboken och passen äntligen färdiga och vi är otroligt stolta! Att få utveckla Skyddsnäts metoder har varit fantastiskt på många olika sätt. Det är många vi vill tacka! Först och främst: tack till alla grupper och alla deltagare vi har haft pass med! Tack för all återkoppling ni har gett oss både under passen och i era utvärderingar. Skyddsnäts pass är resultatet av att vi har fått testa våra övningar med er. Tack också till alla skolor och lärare som har gett av er lektionstid! 1. Ett pass är ett tillfälle där du och en informatörspartner träffar en grupp av unga (i en skola eller annat forum) och gör övningar samt informerar om rättigheter för brottsutsatta och stödmöjligheter. 8

Tack till alla som arbetar ideellt inom Skyddsnät både i Rädda Barnen och i brottsofferjourerna. Ni gör projektet verkligt! Tack till vår referensgrupp som har kommit med värdefull feedback under arbetets gång. Ett särskilt tack till: Satu Andersson för att du har varit ett viktigt bollplank för oss i frågor om hur det kan påverka en person att bli utsatt för ett brott och varför stöd kan vara så betydelsefullt. Anne-Marie Körling för att du har varit ett stort pedagogiskt stöd. Tack vare din hjälp har vi hittat en form för att ta hand om en värdefull timme med en grupp. Charlotte Frisack Brodin för att du har hjälpt oss att förstå och förklara såväl lagar och rättsprocessen som målsägandebiträdets viktiga uppgifter. Utan alla er hade inte Skyddsnäts metodbok och pass kunnat växa fram. Till dig som håller metodboken i din hand vill vi säga: tusen tack på förhand för din insats! Johanna Karlsson och Louise Forsberg Författare till Skyddsnäts metodbok och Skyddsnäts pass Nationella projektledare för Skyddsnät 9

10

Kapitel: 01 Välkommen till Skyddsnät I detta kapitel kan du läsa om Skyddsnät som projekt och om ramarna för ditt uppdrag som informatör. Välkommen till Skyddsnät................. 13 Att vara informatör i Skyddsnät.......... 14 Vad är Skyddsnät?........................... 15 Med Barnkonventionens rättigheter som grund..................................... 19 Skyddsnäts fem utgångspunkter för informatörer............................. 21 11

Om unga känner till sina rättigheter tror jag att de både polisanmäler och söker hjälp snabbare än de gjort annars. De får bättre förutsättningar att gå vidare efter brottet. Och när bevisning kan säkras i ett tidigt skede ökar möjligheterna för åtal och fällande dom. Charlotte Frisack Brodin, Advokat och Barnjurist 12

Välkommen till Skyddsnät Du har blivit utvald att vara informatör i Skyddsnät. Som informatör kommer du att leda pass för unga. Du kommer att möta ungdomar med olika bakgrund och olika erfarenheter. Men de har några saker gemensamt. De har alla viktiga rättigheter som finns bestämda i FN:s konvention om barnets rättigheter, Barnkonventionen. Vi vet att det dagligen bryts mot dessa rättigheter. Unga människor är den grupp i samhället som har utsatts för våldsbrott i störst utsträckning. Bland elever i årskurs nio anger 34 procent av killarna och 28 procent av tjejerna att de har utsatts för våld eller hot 1. Barnkonventionen gäller för varje person som är under 18 år och slår fast att: Varje barn har rätt att få stöd om det har utsatts för brott. Varje barn har rätt att leva ett liv fritt från hot, våld och andra kränkningar. Varje barn har rätt att bestämma över sin egen kropp, sitt kärleksliv och sin sexualitet. År 2010 var 28 procent av brottsofferjourernas stödkontakter personer mellan 12 och 25 år. De vanligaste brottstyperna som de unga hade utsatts för var misshandel, olaga hot och ofredande. 2 De flesta unga som har utsatts för ett våldsbrott polisanmäler inte brottet 3, och de flesta unga som får stöd genom brottsofferjouren har polisanmält brottet och därigenom fått information om brottsofferjourens stöd. Det finns en stor risk att många unga som utsatts för brott inte känner till att det finns stöd att få och därmed inte heller får stöd. Därför startades projekt Skyddsnät. I faktarutan på sidan 17 kan du läsa mer om hur vanligt förekommande det är att unga har utsatts för våld. 1. Brå 2010:6. 2. Statistik från Brottsofferjourernas Riksförbund för år 2010. 3. Brå 2009:20. 13

Genom ditt uppdrag som informatör kan du hjälpa unga som utsatts för brott att komma i kontakt med brottsofferjourens stödpersoner eller stödcentrum för unga brottsutsatta. Det är viktigt att du kan ge information om det stöd som finns i din kommun. Ta därför reda på vilka stödverksamheter som finns i den kommun där du är aktiv som informatör. Att vara informatör i Skyddsnät Du kommer att engagera dig ideellt som informatör. I ditt uppdrag kommer du att möta många ungdomar för att lyfta frågor om brottsutsatthet. Du kommer också att ge information om viktiga rättigheter och stöd som finns att få. Genom dig och dina informatörpartners sprids information om vilket stöd som finns att få för brottsutsatta ungdomar i just er kommun. Skyddsnät handlar om möten där du som informatör träffar unga som kan ha en annan bild av brottsutsatthet än vad du har. Skyddsnät har kunskap om rättigheter och vilket stöd det finns att få, men det är ungdomarnas verklighet som du möter och det är ungdomar som är experter på sin verklighet. I kapitel 8 kan du läsa mer om ditt uppdrag som informatör. Det finns också ideellt aktiva stödpersoner genom brottsofferjourerna som är kopplade till Skyddsnät. Stödpersonerna möter unga som utsatts för brott och ger stöd på flera olika sätt. Det kan vara genom att prata om det som har hänt eller att ge information och svara på frågor om vad som händer vid en polisanmälan. Det kan också vara genom att förbereda den unge inför en rättegång och att finnas med under och efter rättegången. Stöd till unga brottsutsatta kan även ges genom stödcentrum för unga brottsutsatta, som finns i vissa av landets kommuner. I kapitel 7 kan du läsa mer om stöd till unga som utsatts för brott. Metodboken och passen utgår i första hand från det stöd som brottsofferjourerna kan ge, men eftersom flera kommuner har stödcentrum för unga brottsutsatta så beskrivs även den stödverksamheten i metodboken. Skyddsnäts metodbok Genom metodboken får du en grund att stå på. Här kan du hitta den information du behöver inför ditt uppdrag som informatör. Läs igenom metodboken och använd den sedan som en uppslagsbok när du förbereder dig inför ett pass eller när du vill läsa på om något du behöver inte kunna allting utantill! Varje kapitel inleds med en beskrivning av hur kapitlet är kopplat till ditt uppdrag som informatör. I metodboken används vi när vi utgår ifrån Skyddsnät som projekt och du när vi menar dig som är informatör i Skyddsnät. 14

Skyddsnäts pass Till metodboken får du också ett häfte med Skyddsnäts två pass. Ett pass är det tillfälle där du och en informatörspartner träffar en grupp av unga (i en skola eller annat forum) och gör övningar samt informerar om rättigheter för brottsutsatta och stödmöjligheter. Skyddsnät har två pass. Pass 1 handlar om vad det kan innebära att bli utsatt för ett brott och vilket stöd som finns att få, och pass 2 handlar om att berätta för föräldrar samt att polisanmäla och vittna. Båda passen innehåller information om viktiga rättigheter. Till pass 2 behöver du beställa filmen En vanlig dag. Hur du beställer filmen hittar du information om i kapitel 9. Kapitel 9 innehåller också mer information om vilket material du behöver till passen. Vad är Skyddsnät? Skyddsnät är Rädda Barnens och Brottsofferjourernas Riksförbunds gemensamma projekt. Här arbetar Rädda Barnens lokalföreningar och lokala brottsofferjourer tillsammans för att förstärka stödet till unga som utsatts för brott. Syftet med Skyddsnät är att unga som utsatts för våld ska erbjudas och få det stöd och den information som de behöver efter händelsen. Mål för Skyddsnät är att: Fler ungdomar får tillfälle att reflektera över vad det kan innebära att bli utsatt för ett våldsbrott. Fler ungdomar får information om brottsutsattas rättigheter, rättsprocessen och vilket stöd som finns att få som brottsutsatt. Ett ytterligare mål för organisationernas arbete med Skyddsnät är att de lokala brottsofferjourerna och Rädda Barnens lokalföreningar får fler ideella stödpersoner och informatörer med ett tydligt barnrättsperspektiv. 15

Målgrupp För ditt arbete som informatör är den huvudsakliga målgruppen ungdomar i åldern 13 18 år, oavsett deras erfarenhet av att utsättas för brott. Du kan också hålla pass för vuxna i ungas närhet, till exempel föräldrar, personal på fritidsgårdar, skolpersonal, ledare och föreningsaktiva. Genom informatörernas arbete kan Skyddsnät arbeta uppsökande. Stödpersonernas målgrupper är ungdomar som har utsatts för brott, ungdomar som är vittne till brott och anhöriga till unga brottsutsatta och vittnen. Genom stödpersonernas arbete kan Skyddsnät arbeta brottsofferstödjande. Vilka brottstyper pratar Skyddsnät om? Ett mål för Skyddsnäts arbete är att ge ungdomar tillfälle att reflektera över vad det kan innebära att bli utsatt för ett våldsbrott. Våldsbrott kallas också för brott mot person och kan till exempel vara olaga hot, ofredande, misshandel, olika sexualbrott och personrån. I Skyddsnäts pass lyfter vi exempel på brottshändelser som handlar om misshandel, ofredande och personrån. Skyddsnäts informatörer fokuserar på att tala om brott som skett där gärningspersonen finns utanför familjen. Det innebär att deltagarna inte kommer att diskutera frågor om till exempel hedersrelaterat våld eller om att bevittna våld i hemmet. För brottsofferjourernas stödpersoner finns ingen avgränsning utan alla som vill kan få stöd genom brottsofferjouren, oavsett brottstyp eller den brottsutsattas relation till gärningspersonen. Under arbetet med metodboken har övningar som handlar om sexualbrott testats. Det visade sig att frågor om sexualbrott var särskilt komplicerade att diskutera i grupp. En stor utmaning var att leda övningarna på ett sådant sätt att de inte blev kränkande för personer med erfarenhet av att utsättas för sexualbrott. Skyddsnät ser ett stort behov av att utveckla metoder för att arbeta med sexualbrottsfrågor i ungdomsgrupper, men det måste ske på ett genomarbetat och strukturerat sätt för att motverka risken för kränkningar och skuldbeläggande värderingar. Det utrymmet fanns inte inom ramen för arbetet med denna metodbok och därför har Skyddsnät valt att inte gå in på frågor om sexualbrott i våra pass. Skyddsnäts förhoppning är 16

Hur vanligt är det att unga har utsatts för våldsbrott? En undersökning bland unga 1 mellan 15 och 23 år visar att: 33 % av tjejerna och 18 % av killarna hade utsatts för psykiskt våld. 18 % av tjejerna och 27 % av killarna hade utsatts för fysiskt våld. 14 % av tjejerna och 5 % av killarna hade utsatts för sexuellt våld. En återkommande skolundersökning 2 bland elever i årskurs 9 visar att: 11 % av eleverna hade utsatts för hot. 21 % av eleverna hade utsatts för lindrigt våld. 6 % av eleverna hade utsatts för grovt våld. 3 Skolan var den vanligaste brottsplatsen. Över 40 % av de ungdomar som utsatts för lindrigt och grövre våld hade utsatts i skolan eller på skolgården. En undersökning bland elever i årskurs 6 9 4 visar att: 21 % av tjejerna och 28 % av killarna hade utsatts för någon form av fysiskt våld 5 i skolan eller på väg till eller från skolan. 23 % av tjejerna och 25 % av killarna hade blivit hotade om att bli slagna i skolan eller på väg till eller från skolan. 44 % av tjejerna och 48 % av killarna hade blivit utsatta för verbalt våld 6 i skolan eller på väg till eller från skolan. 25 % av tjejerna och 18 % av killarna hade blivit kallade negativa saker eller trakasserade av någon person från skolan via mobilen/nätet. 1. Danielsson, Blom, Nilses, Högberg och Heimer, 2010. 2. Brottsförebyggande rådets skolundersökning om brott har genomförts åren 1995 2008, Brå 2010:6. 3. Grovt våld definieras i undersökningen som avsiktliga sparkar, slag och annat våld där den utsattes skador varit så stora att denne tvingats uppsöka sjukvård. Lindrigt våld definieras som avsiktliga sparkar, slag eller annat våld som orsakat att den drabbade fått ont men inte tvingats uppsöka sjukvård. Eleverna fick själva definiera vad sjukvård innebar. Grovt våld motsvarar inte brottsrubriceringen grov misshandel. Källa: Brå 2010:6. 4. Arbetsmiljöverket, 2011. 5. I studien innebär fysiskt våld handlingar som syftar till att göra en annan person fysiskt illa såsom att slå, knuffa, sparka eller spotta på personen. 6. I studien efterfrågades erfarenheter av verbalt våld som t.ex. att förolämpa offret, kalla henne eller honom för nedsättande saker, retas, säga elaka saker, svära åt eller göra narr av offret. 17

att i framtiden kunna utveckla metoder kring sexualbrott som kan användas av informatörer inom Skyddsnät. Skyddsnät fokuserar på brottsutsatta Skyddsnät tror att det behöver talas mer om hur det kan påverka en person att bli utsatt för brott. Många gånger kan en och samma person ha erfarenhet både av att utsättas för brott och av att begå brott. Det är viktigt att ha i åtanke. Fokus för Skyddsnäts arbete är främst att arbeta uppsökande gentemot unga brottsutsatta och inte att arbeta förebyggande gentemot unga gärningspersoner, men vi ser samtidigt att uppsökande och brottsofferstödjande insatser också kan verka brottsförebyggande. I Skyddsnät använder vi begreppet brottsutsatt när vi pratar om personer som har utsatts för brott. Vi undviker att använda begreppet brottsoffer eftersom både forskning och praktiska erfarenheter visar att många unga är ovilliga att se sig själva som offer 4. Vi tror att vi kan nå ut bättre genom att tala om brottsutsatta. Skyddsnät använder ett kompisperspektiv Som informatör börjar du varje pass med att berätta att det ni ska prata om är viktigt för alla att känna till eftersom alla kan känna någon som har blivit utsatt för ett brott. Vi kallar det för att använda ett kompisperspektiv. Genom kompisperspektivet kan Skyddsnäts pass vara något som rör alla i rummet. Det lyfter också diskussionerna från att röra erfarenheter hos enskilda personer till en mer allmän nivå. Kompisperspektivet bygger också på en medvetenhet om att vänner kan vara en mycket viktig del i en persons skyddsnät och att även kompisar kan behöva stöd eller bollplank efter en brottshändelse. I flera undersökningar bland ungdomar uppger majoriteten att de skulle välja att prata med sina vänner om de hade utsatts för ett brott. 5 Som informatör kommer du att informera om att även vänner och andra anhöriga kan få stöd genom brottsofferjouren. 4. Se t.ex. Burcar, 2005. 5. Se BO, 2007a samt Ungdomsstyrelsen, 2009. 18

Med Barnkonventionens rättigheter som grund Skyddsnäts arbete bygger särskilt på tre viktiga rättigheter ur Barnkonventionen, rättigheter som gäller för varje person som är under 18 år: Varje barn har rätt att få stöd om det har utsatts för brott. (Artikel 39) Varje barn har rätt att leva ett liv fritt från hot, våld och andra kränkningar. (Artikel 19 och artikel 34) Dessa rättigheter finns med på Skyddsnäts kontaktkort som delas ut på varje pass. Varje barn har rätt att bestämma över sin egen kropp, sitt kärleksliv och sin sexualitet. (Artikel 19 och artikel 34) Artikel 19 i Barnkonventionen ger skydd mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld samt sexuella övergrepp. Staten är ansvarig för att våld mot barn förhindras, och det gäller oavsett vem våldet utövas av. Barnkonventionen kräver att det finns lagstiftning som förbjuder våld mot barn, men också att det finns åtgärder som förhindrar att våld sker samt åtgärder som ger stöd och som utreder när barn har utsatts för våld. Enligt artikel 42 i Barnkonventionen är staten skyldig att göra Barnkonventionen allmänt känd bland både barn och vuxna. Att ha kunskap om sina rättigheter är en grundläggande förutsättning för att kunna få sina rättigheter tillgodosedda. I Rädda Barnens enkätundersökning Ung Röst 2011 har ca 25 000 ungdomar i årskurs 6, 8 samt år 1 på gymnasiet svarat på frågor utifrån FN:s barnrättskommittés rekommendationer till Sverige. 82 procent av ungdomarna uppger att de inte känner till någonting om vad som står i Barnkonventionen 6. Du kan läsa mer om Barnkonventionen i kapitel 3. Andra viktiga rättigheter i Skyddsnäts arbete är särskilda rättigheter för personer som utsatts för brott, som finns i svensk lag och i FN:s brottsofferdeklaration. Du kan läsa mer om dessa rättigheter i kapitel 5. 6. Rädda Barnen, 2011. 19

Samhällets lagstadgade ansvar för stöd till brottsutsatta Som ideellt aktiv är det viktigt att vara medveten om det ideella arbetets begränsningar. Ideella verksamheter kan vara ett komplement till socialtjänsten, men det är socialtjänsten som har det yttersta ansvaret. Socialtjänsten har enligt lagen det yttersta ansvaret för att unga som utsatts för brott får stöd. Socialtjänstlagen (5 kap. 11 ) fastslår att: 11 Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Enligt Barnkonventionens artikel 39 har varje barn som har utsatts för någon form av våld eller utnyttjande rätt till alla lämpliga åtgärder för att främja fysisk och psykisk rehabilitering samt social återanpassning. Sådan rehabilitering och återanpassning ska ske i en miljö som främjar barnets hälsa, självrespekt och värdighet. En undersökning från Brottsofferjourernas Riksförbund bland elever i årskurs 8 visar att väldigt få uppger att de skulle vända sig till socialtjänsten om de utsattes för ett brott. Bara 4 procent uppger att de skulle vända sig till socialtjänsten jämfört med 40 procent som uppger att de skulle vända sig till polisen. 7 FN:s barnrättskommitté har betonat att det är viktigt att det finns forum dit barn kan gå för att i förtroende tala om något som oroar eller skadar dem. I Barnrättskommitténs sammanfattande slutsatser till Sverige år 2009 rekommenderar kommittén att staten ska stärka sina insatser för att alla våldsoffer ska ha tillgång till rådgivning och hjälp med rehabilitering och återintegrering 8. För Rädda Barnen och Brottsofferjourernas Riksförbund är det viktigt att betona socialtjänstens lagstadgade ansvar för stöd till unga brottsutsatta. Det är viktigt att detta särskilda stöd finns inom varje kommun. Barnkonventionen och FN:s barnrättskommitté slår fast att barn ska ha lika rättigheter och därigenom lika stödmöjligheter oavsett bostadsort. Inom Skyddsnät ser vi gärna ett samarbete med kommunala stödcentrum för unga brottsutsatta, där dessa finns 9. 7. Brottsofferjourernas Riksförbund, 2007. 8. Kommittén för barnets rättigheter, 2009. 9. På www.ungabrottsoffer.se finns en lista över de flesta stödcentrum för unga brottsutsatta i Sverige. 20

Skyddsnäts fem utgångspunkter lägger grunden för ditt arbete som informatör. Utgångspunkterna handlar både om ditt förhållningssätt som informatör och om passens upplägg och innehåll. 1. Skyddsnät utgår ifrån ett barnrättsperspektiv. Barnrättsperspektivet utgår ifrån rättigheterna i Barnkonventionen och bygger på den barnsyn som Barnkonventionen står för. Barnrättsperspektivet innebär att Skyddsnät ser barn och unga som kompetenta individer med rättigheter som gäller här och nu. Det handlar också om ett förhållningssätt där unga blir sedda som experter på hur det är att vara ung idag och där informatörer kan leda diskussioner och ställa frågor med en ödmjukhet inför detta. Skyddsnäts informatörer ska inte agera som auktoriteter och syftet är inte att fostra de unga som deltar i pass med Skyddsnät. Rent konkret innebär också barnrättsperspektivet att du som informatör ska undvika att göra antaganden om vilka de unga du möter är eller vad de har för erfarenheter av brott. Det enda antagandet som kan göras är att det i varje grupp du träffar kan finnas unga som har erfarenhet av brott på flera olika sätt. Läs mer om att arbeta utifrån ett barnrättsperspektiv i kapitel 3. 21

2. Skyddsnäts arbete bygger på ett normkritiskt förhållningssätt. Ett normkritiskt förhållningssätt är viktigt i Skyddsnäts arbete. Normer kan förstås som oskrivna regler och förväntningar, till exempel på hur vi ska vara, bete oss och se ut, som vi följer både medvetet och omedvetet. Den som passar in i normen bekräftas vanligtvis medan den som avviker från normen riskerar att osynliggöras och bestraffas. Att bryta mot normen kan bestraffas genom allt ifrån suckar och blickar till trakasserier och andra brottsliga handlingar. Normer kan ha stor betydelse kopplat till hot, våld och andra kränkningar. De kan påverka hur en brottshändelse uppfattas av den utsatte och av andra. De kan skapa föreställningar om hur en person som utsatts förväntas reagera efter brottet och de kan påverka vilka brott som synliggörs och vilka som osynliggörs. För Skyddsnät innebär ett normkritiskt förhållningssätt i praktiken att: Vi har en medvetenhet om normer och normers betydelse kopplat till brott och vi reflekterar över vilka normer som vi själva förmedlar. Vi arbetar för att erfarenheter av brott inte ska normaliseras eller osynliggöras. Våra övningar får aldrig bli kränkande för personer i eller utanför rummet. Vi gör inga antaganden om deltagarna vi möter under passen. Läs mer om normer och ett normkritiskt förhållningssätt i kapitel 4 och kapitel 8. 22

3. Skyddsnät lyfter frågor som handlar om att utsättas för brott. Skyddsnät fokuserar på frågor om att utsättas för brott. Brottsutsatthet kan väcka många tankar och associationer. Genom övningar kan attityder och värderingar kring brottsutsatthet diskuteras. Det är vanligt att brottsutsatta lägger skuld på sig själva för att brottshändelsen inträffade, och som informatör kan du möta tankar om skuld från deltagarna. Det är viktigt att du konsekvent lyfter fram att det aldrig är den brottsutsatte som bär något ansvar för att den blev utsatt för ett brott. Alla som har utsatts för brott kan få stöd av brottsofferjourernas stödpersoner, oavsett vem som begick brottet. 23

4. Skyddsnät blandar övningar och diskussion med att informera. Genom övningar kommer du att leda diskussioner med unga där de själva får tillfälle att reflektera. Din uppgift som informatör är att leda genom att ställa frågor och fördela ordet. Du deltar inte själv i övningarna, men du har ansvar för att agera om det sker kränkningar under passet. Som informatör kommer du också att ge information mellan övningarna, information om rättigheter för brottsutsatta samt information om vanliga reaktioner hos brottsutsatta och om vilket stöd som finns att få. 24

5. Skyddsnäts övningar och diskussioner ligger på en allmän nivå. I Skyddsnät kommer deltagarna att diskutera brottsutsatthet på en allmän nivå hur det kan vara att bli utsatt för ett brott. I varje grupp du träffar kan det finnas personer med egna erfarenheter av att utsättas för brott, men deltagarnas egna erfarenheter ska inte diskuteras under själva passet. Skyddsnät tror att detta förhållningssätt kan skapa en trygghet hos personer med egna erfarenheter genom att de tidigt får veta att de inte behöver berätta om sina egna erfarenheter. På det här sättet kan övningarna bli relevanta för alla i gruppen och ingen blir utpekad eller behöver berätta något personligt för de andra i gruppen. Det kan också vara lättare att identifiera sig med situationen att någon i ens närhet blir utsatt än att en själv blir utsatt. Du kommer att inleda varje pass med att informera om detta så att alla i gruppen är medvetna om det. Samtidigt berättar du att om någon har egna erfarenheter eller känner någon som har erfarenheter av brott och vill ställa frågor så finns ni informatörer kvar en stund efter passet. Varje pass avslutas med att alla deltagare får ett kontaktkort till brottsofferjouren. 25

26

Kapitel: 02 Rädda Barnen och Brottsofferjourernas Riksförbund = Skyddsnät I detta kapitel får du lära känna Rädda Barnen och brottsofferjourerna kortfattat. Rädda Barnen och Brottsofferjourernas Riksförbund är organisationerna bakom Skyddsnät. Din uppgift som informatör............... 29 Rädda Barnen................................ 29 Brottsofferjourernas Riksförbund....... 30 27

Hos båda organisationerna fanns behov av ökad kunskap kring unga som utsätts för våld i offentliga miljöer av andra unga eller vuxna. Brottsofferjourerna hade svårare att nå unga brottsutsatta än vuxna brottsutsatta. ur Rädda Barnen och Brottsofferjourernas redovisning till Allmänna Arvsfonden år 2010 28

Inledning Skyddsnät är ett samarbete mellan två organisationer: en barnrättsorganisation och en brottsofferstödjande organisation. Tillsammans kan Rädda Barnen och brottsofferjourerna kombinera ett arbete för barns rättigheter och långsiktiga förändringar med ett konkret arbete för att ge stöd och information till unga som utsatts för brott. Genom att samla in erfarenheter kan organisationerna sedan påverka för varaktiga förändringar. Din uppgift som informatör Som informatör kommer du att berätta kortfattat om Rädda Barnen och brottsofferjourerna. Det gör att du behöver känna till lite om Rädda Barnen och brottsofferjourerna som organisationer. Du kommer att berätta mer ingående om det stöd som brottsofferjourernas stödpersoner och vittnesstödjare kan ge. Mer om det hittar du i kapitel 7. Rädda Barnen Rädda Barnen är en barnrättsorganisation med en vision om en värld där alla barns rättigheter är tillgodosedda. Rädda Barnen uppmärksammar när barns rättigheter kränks och väcker opinion. Arbetet utgår ifrån konventionen om barnets rättigheter, Barnkonventionen. Rädda Barnen är en partipolitiskt och religiöst obunden medlemsrörelse med verksamhet både i Sverige och internationellt. Riksförbundet består av cirka 80 000 medlemmar 10 organiserade i lokalföreningar och distrikt. Rädda Barnens arbete är inriktat på att påverka och förändra samhället och syftar i första hand till varaktiga förändringar för de barn som har det svårast. ur Kompassen vägledning för Rädda Barnen 2008 2016. Att arbeta rättighetsbaserat Rädda Barnens arbete bygger på ett rättighetsperspektiv. Utifrån rättighetsperspektivet handlar arbetet om att angripa orsakerna till att barns rättigheter kränks samt att arbeta för att försöka uppnå varaktiga och bestående förändringar som förbättrar villkoren för varje barn. Barns rättigheter ska inte vara 10. Medlemssiffran gäller för år 2010. 29

beroende av Rädda Barnens verksamheter på lång sikt, utan Rädda Barnens verksamheter ska samla in erfarenheter som leder till ett påverkansarbete för att samhällets instanser ska ta sitt ansvar. Titta gärna på Rädda Barnen på tre och en halv minut en film som berättar om hur Rädda Barnen arbetar. Gå in på www.youtube.com och sök på Rädda Barnen, välj filmen Rädda Barnen på tre och en halv minut. Mer information om Rädda Barnen finns på www.rb.se. Rädda Barnens arbetsmetoder 11 I arbetet för varaktiga förändringar har Rädda Barnen fyra viktiga arbetsmetoder som kombineras. Dessa är: direkta insatser för barn, faktainsamling och analys, kunskapsförmedling och kompetensutveckling samt påverkansarbete. För Skyddsnäts del kan Rädda Barnens arbetsmetoder användas så här: Direkta insatser för barn: genom dina insatser som informatör, och genom stödpersonernas arbete, kan Skyddsnät lära sig mer om problemområdet och få kunskap om barns egen syn på problemen. Faktainsamling och analys: genom att dokumentera erfarenheter och utvärdera passen samlas fakta in. Kunskapen kan sedan användas för att vidareutveckla metoder. Kunskapsförmedling och kompetensutveckling: genom arbetet kan Skyddsnät samla in egna kunskaper som kan spridas till andra aktörer, samt lära sig mer av andras erfarenheter. Påverkansarbete: med utgångspunkt i erfarenheterna kan Rädda Barnen och brottsofferjourerna tillsammans arbeta opinionsbildande för att påverka makthavare och beslutsfattare. Brottsofferjourernas Riksförbund 12 Brottsofferjourernas Riksförbund, BOJ, är en ideell organisation som arbetar för bättre villkor för brottsutsatta, deras 11. Kompassen vägledning för Rädda Barnen 2008 2016. 12. Texten om Brottsofferjourernas Riksförbund är skriven av Ulla Graneli, Brottsofferjourernas Riksförbund. 30

anhöriga och vittnen. Brottsofferjourerna är partipolitiskt och religiöst obundna och har några huvudsakliga principer för sitt arbete: Mänskliga rättigheter är grunden för brottsofferjourernas arbete. Ett rättssamhälle som inte kan skydda sina medborgare från kriminella övergrepp, har en moralisk skyldighet att ge all den hjälp och det stöd som behövs för att den brottsutsatte ska kunna återgå till det kvalitativa liv denne levde innan övergreppet inträffande. Den brottsutsattes rättigheter ska ges samma prioritet som gärningspersonens. Bemötandet i brottmålsprocessen måste ske på ett positivt sätt så att inte den brottsutsattes problem ökar, så kallad sekundär viktimisering. Insatserna för den brottsutsatte får inte ske på bekostnad av de rehabiliterande insatser som med nödvändighet måste riktas mot gärningspersonen för att förhindra återfall i brott. Det finns cirka 100 lokala brottsofferjourer runt i landet. Brottsofferjourerna drivs av ideellt aktiva personer och en del jourer har även anställda samordnare. Varje år ger brottsofferjourerna information, hjälp och stöd till drygt 80 000 brottsoffer, anhöriga och vittnen. Jourerna ger stöd oavsett brottstyp. Cirka en tredjedel av brottsofferjourernas stödkontakter är samtal från barn och ungdomar. Av dessa är majoriteten mellan 15 och 25 år. Den stödverksamhet som finns inom de lokala brottsofferjourerna ska ses som ett komplement och alternativ till kommunala stödverksamheter inom socialtjänsten, men ersätter inte dessa. Det stöd som brottsofferjourerna kan ge är ett medmänskligt stöd. Genom utbildade ideellt aktiva stödpersoner och vittnesstödjare kan brottsutsatta, vittnen och anhöriga få prata om det som har hänt och få information om sina rättigheter samt om rättsprocessen. Stöd vid myndighetskontakter och under rättsprocessen är också återkommande uppgifter för jourerna. Att få stöd av brottsofferjouren är kostnadsfritt. I kapitel 7 kan du läsa mer om stöd till unga som utsatts för brott. Mer information om brottsofferjourerna finns på www.boj.se. 31

32

Kapitel: 03 Skyddsnät och barnets rättigheter I detta kapitel kan du läsa om Barnkonventionen, som Skyddsnäts arbete utgår ifrån. Kapitlet beskriver vad Barnkonventionen är, viktiga artiklar för Skyddsnät och vad ett barnrättsperspektiv innebär. Din uppgift som informatör............... 45 Vad är Barnkonventionen?................ 46 Ett tydligt barnrättsperspektiv........... 47 Avsnittet om Barnkonventionen bygger på: Barnombudsmannen, 2009/Barnombudsmannen, 2007b/ Brå 2002:18/Ek, 2009/Eklund, 2004/Eriksson och Näslund, 2011/Frankel, 2004/SVEA, 2010 samt UNICEF, 2008. 33

Vad önskar du att informatörerna i Skyddsnät förmedlar till de ungdomar de möter? Att det inte är deras fel om de drabbas av brott och att det är viktigt att känna till sina rättigheter, både grundläggande rättigheter enligt Barnkonventionen och de rättigheter man har som brottsdrabbad. Charlotte Frisack Brodin, Advokat och Barnjurist 34

Inledning Barnkonventionen är Skyddsnäts viktigaste arbetsredskap. Rättigheterna i Barnkonventionen gäller för varje person som är under 18 år. Det fastslås i artikel 1 i Barnkonventionen. Visionen för Skyddsnät är att arbetet ska ha långsiktiga effekter för barns rättigheter att det ska kunna påverka och förändra villkoren för unga som har utsatts för brott. Din uppgift som informatör Som informatör kommer du att kort berätta om Barnkonventionens koppling till Skyddsnät och om rätten att leva ett liv fritt från hot, våld och andra kränkningar. Den informationen lämnas också genom kontaktkorten. Skyddsnäts pass är utformade utifrån Barnkonventionen, och för dig som informatör är det viktigt att arbeta utifrån ett barnrättsperspektiv. Läs därför denna del och reflektera gärna över hur du kan använda dig av Barnkonventionen i ditt förhållningssätt som informatör. Vad är Barnkonventionen? Barnkonventionen består av mänskliga rättigheter som gäller särskilt för barn. De är juridiskt bindande för de stater som har ratificerat konventionen. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar 13 som bestämmer vilka rättigheter varje barn har. Genom att en stat ratificerar Barnkonventionen blir staten skyldig att följa konventionen och säkerställa att barns rättigheter tillgodoses. Kampen för Barnkonventionen startade i Storbritannien samtidigt som första världskriget pågick. En nyckelperson i kampen var Eglantyne Jebb 14. För Eglantyne Jebb var det tydligt att barn behöver ha särskilda rättigheter som fanns beslutade i en konvention. Genom en konvention skulle barns rättigheter vara något som inte gick att förhandla bort och barn skulle inte tvingas vara beroende av medkänsla, empati eller människors goda vilja. Att ratificera en konvention innebär att staten förklarar sig slutligt bunden av konventionens innehåll och därigenom är juridiskt bunden att följa konventionens innehåll. 13. Barnkonventionens 54 artiklar finns på: www.rb.se under Vårt arbete. 14. Eglantyne Jebb var grundaren till Save the Children UK som var den första Save the Children-organisationen som startades. 35

Det är barnen som betalar det högsta priset för vår kortsiktiga ekonomiska politik, våra politiska missgrepp, våra krig. Eglantyne Jebb, grundare till Save the Children UK Kampen för barns rättigheter gav resultat och efter många års envist arbete utsåg FN år 1979 en arbetsgrupp som fick i uppdrag att arbeta fram ett förslag till en Barnkonvention. För att konventionen skulle få så bred spridning som möjligt i världen behövde arbetsgruppen tio år på sig att ta fram ett förslag. Barnkonventionen antogs 20 november 1989 av FN:s generalförsamling, och Sverige ratificerade Barnkonventionen år 1990. Fram till idag har endast två av FN:s medlemsstater valt att inte ratificera Barnkonventionen. Dessa två stater är USA och Somalia. Barnkonventionens grundprinciper Fyra artiklar i Barnkonventionen har utsetts till grundläggande principer av FN:s barnrättskommitté. Dessa är: Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Inget barn får diskrimineras. Artikel 3: Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet vid beslut som rör barn. Artikel 6: Varje barn har rätt till liv och utveckling. Artikel 12: Varje barn har rätt att komma till tals i alla frågor som rör barnet. Grundprinciperna står för konventionens anda och ska vara vägledande i all tolkning av konventionen. Barnkonventionens grundprinciper ska finnas med i allt arbete vi gör inom Skyddsnät. På sidan 40 hittar du mer om artikel 12 och i kapitel 4 kan du läsa en fördjupning utifrån Barnkonventionens artikel 2. 36

Rättigheterna gäller för varje barn de är absoluta och okränkbara Barnkonventionens rättigheter utgår från barnet som individ, rättigheterna är alltså individuella. Varje barn ska få sina rättigheter tillgodosedda, det räcker inte att de flesta barn får det. Barnkonventionen gäller oavsett vad barnet heter, barnets ålder, vilket kön barnet anses tillhöra eller vilken etnisk, social eller kulturell bakgrund barnet har. Oavsett barnets funktionsförmåga, vem som är barnets vårdnadshavare, hur mycket pengar barnets familj har eller vilken som är barnets religiösa åskådning. Detta står i artikel 2 i Barnkonventionen. Artiklarna i Barnkonventionen är lika viktiga var och en för sig som de är tillsammans. För att leva upp till Barnkonventionen får staten inte bryta mot någon av artiklarna. Inte heller någon enskild person har rätt att bryta mot någon av rättigheterna, oavsett personens relation till barnet. För Skyddsnät betyder detta att alla barn har lika rätt till skydd mot våld och övergrepp och lika rätt till stöd om de har utsatts för våld. Den tidsperiod som kallas för barndom är lika viktig som andra tidsperioder i en människas liv. Ett barns erfarenheter av våld får aldrig normaliseras eller osynliggöras på grund av vem barnet är. Det får aldrig ses som accepterat att ett barn utsätts för våld på grund av till exempel barnets funktionsförmåga, sexualitet, könstillhörighet eller etniska tillhörighet. Det får aldrig accepteras att någon utsätts för våld bara för att personen som utsätts är under 18 år. Barn har rätt till samma skydd mot våld som vuxna har. Barn har rättigheter utan villkor Rättigheterna i Barnkonventionen baseras på att ett barn är ett barn, och inte på omtanke, empati eller välvilja. Ett barn behöver aldrig prestera något för att förtjäna rättigheterna i konventionen. Barn har i takt med ökad ålder och mognad ett ansvar att respektera andra barns rättigheter. Ett barn som bryter mot ett annat barns rättigheter förlorar inte sina egna rättigheter. Ett exempel på det är att ett barn som utsätter ett annat barn för ett brott har samma rättigheter 37

enligt Barnkonventionen. I Barnkonventionen finns artiklar som särskilt anger rättigheter för unga lagöverträdare 15. För Skyddsnäts arbete innebär detta att varje barn som har utsatts för våld har rätt att få stöd, oavsett vem barnet är eller vad barnet har gjort tidigare. Vuxna har ett gemensamt ansvar men staten har det yttersta ansvaret När regeringen ratificerar Barnkonventionen får staten det yttersta ansvaret för att Barnkonventionen följs. Detta innebär att staten ska se till att ingen lagstiftning bryter mot rättigheterna och att staten måste säkerställa att konventionen följs genom politiska beslut, fördelning av resurser och praktiska åtgärder till det yttersta av sina tillgängliga resurser. Det står i artikel 4 i Barnkonventionen. För att kontrollera hur väl staten följer konventionen finns FN:s barnrättskommitté dit regeringen lämnar en rapport vart femte år. Rapporten granskas och kommittén håller en hearing med representanter för regeringen. Barnrättskommittén ger sedan regeringen rekommendationer på vad kommittén anser att staten ska åtgärda. Rädda Barnen lämnar alltid en tilläggsrapport till FN:s barnrättskommitté för att ge sin syn på hur konventionen efterlevs i Sverige. Det påtryckningsmedel som används är att rekommendationerna är offentliga och öppna för allmänheten att ta del av. Det finns en mängd organisationer som arbetar för att sprida rekommendationerna och därigenom påverka staten. Det finns i nuläget ingen domstol eller liknande som kan utdöma påföljder om staten inte uppfyller Barnkonventionen. Även om staten är ytterst ansvarig har vuxna ett gemensamt ansvar för att skapa förutsättningar och möjligheter för att barn och unga ska få sina rättigheter tillgodosedda. Enligt artikel 5 i Barnkonventionen ska föräldrar och vårdnadshavare ge lämplig ledning och råd då barnet utövar 15. Se artikel 37 och artikel 40 i Barnkonventionen. 38

Barnkonventionens rättigheter. Varje stat är skyldig att stötta familjerna och underlätta för dem att ta hand om barnet på bästa sätt. Ett tydligt barnrättsperspektiv I arbetet med Skyddsnät är barnrättsperspektivet ett grundläggande förhållningssätt. Ett barnrättsperspektiv utgår ifrån Barnkonventionens barnsyn där utgångspunkten är att förena två grundläggande tankar om barn: Barn som kompetenta aktörer med kapacitet att påverka sitt liv och med lika värde som vuxna. Barn som särskilt sårbara och i behov av särskilt stöd och skydd. Genom Barnkonventionen förenas rätten till delaktighet och medbestämmande med rätten till skydd och stöd. 16 Balansen mellan självbestämmande och skydd är viktig, och Barnkonventionen lägger stor vikt vid att barnet ska kunna göra sin åsikt hörd. Genom att se barn som aktörer med egen kapacitet att handla och påverka sin situation kan barn ses som kompetenta medborgare. Men barn är ofta beroende av vuxna, vilket gör att barn kan vara särskilt utsatta och i behov av skydd och stöd. Barn saknar också rösträtt och har inte tillgång att använda det demokratiska valsystemet för att påverka beslut som rör dem själva. Det är viktigt att barn och unga själva är delaktiga i förverkligandet av rättigheterna. För att nå detta krävs att samhällets samlade värderingar, normsystem och strukturer inte hindrar barn och ungas rättigheter. En nedvärderande eller förminskande syn på barn får aldrig vara ett hinder för barns rättigheter. Ett barnrättsperspektiv problematiserar vuxnas makt över barn och unga, som ofta ses som något självklart. Att ha ett barnrättsperspektiv handlar också om att ifrågasätta vem som har tolkningsföreträdet 17. 16. Eriksson och Näslund, 2011. 17. Tolkningsföreträde kan förklaras som att en grupp har eller anser sig ha förtur på tolkningen av en företeelse. 39

Som informatör i Skyddsnät ska du alltid ta ungdomars erfarenheter av och tankar om våld på allvar. Utgå ifrån att barn och unga är de som vet bäst hur det är att vara ung idag. Din uppgift är att väcka tankar och att informera om rättigheter. Artikel 12: Rätten att få information, uttrycka sin åsikt och bli lyssnad på Artikel 12 i Barnkonventionen anger att varje barn som är i stånd att bilda egna åsikter har rätt att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Varje barn har rätt att bli lyssnat till och barnets åsikter ska ha betydelse. I takt med växande mognad och att barnet blir äldre har barnet rätt att få större inflytande över sitt liv. Rätten att bli hörd och få inflytande gäller på alla områden som rör barnet, såväl i samhället som hemma. Barnets rätt att komma till tals innebär också att barnet ska ges tillräckligt med information och få hjälp med att förstå konsekvenser av olika ageranden och beslutsalternativ. Barnet måste kunna förstå vad informationen betyder. För Skyddsnät är det viktigt att ta fasta på att artikel 12 innebär att barnets åsikter ska respekteras i varje enskilt fall där ett barn har utsatts för våld och övergrepp samt att barnet har rätt att få information i rättsprocessen på ett barnanpassat 18 sätt. Ett barn som är med i en rättsprocess måste kunna förstå vad informationen från rättsväsendet betyder och vad besluten som fattas i rättsprocessen innebär. Om barnet inte förstår beslutens innebörd bryter det mot Barnkonventionens artikel 12. Detta är vi noga med att informera om under Skyddsnäts pass. Studier med unga målsäganden (brottsutsatta) och tilltalade (brottsmisstänkta), som har varit med i en rättegång, visar att de unga hade svårt att förstå: Vad som egentligen hände under rättegången. Vilka roller de vuxna hade i rättsprocessen. Vad påföljden innebar. Det juridiska språket. 19 18. I kapitel 5 kan du läsa mer om vad ett barnanpassat sätt kan innebära. 19. BO, 2007b. 40

De unga upplevde också att det var svårt att komma till tals under rättegången. Barnombudsmannen, BO, skriver att det med säkerhet går att anta att även unga vittnen har liknade upplevelser av brottsmålsprocessen. Om brottsmålsprocessen genomförs på ett sätt som gör att de unga förstår vad som händer under förhandlingen och förstår domen och påföljden, kan det öka de ungas förtroende för rättsväsendet och göra processen mer rättssäker. 20 20. Brå 2002:18, BO 2007b. 41

42

Kapitel: 04 Om utsatthet för brott och normers betydelse en fördjupning utifrån Barnkonventionens artikel 2 I detta kapitel får du en fördjupning utifrån Barnkonventionens artikel 2. Kapitlet förklarar vad normer är, hur normer hänger ihop med maktstrukturer och orättvis behandling samt på vilka sätt normer kan ha betydelse kopplat till brottsutsatthet. Din uppgift som informatör................ 45 Vad är normer?.............................. 45 Normer och maktstrukturer.............. 46 Normer och rätten att bli rättvist och jämlikt behandlad........................... 47 Normer och utsatthet för brott........... 48 Att arbeta normkritiskt.................... 51 43

Normer är föreställningar, idéer och oskrivna regler som formar oss som individer, våra relationer till andra människor och hela samhället. Normer är värderingar hos en själv som man kan ha reflekterat mer eller mindre kring. I alla sociala relationer i samhället finns det normer som skapar ramar för hur vi förväntas och får vara. Ur: Bryt! ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet (Forum för levande historia och RFSL Ungdom, 2011). 44

Inledning Som du ser i de fem utgångspunkterna för informatörer bygger Skyddsnäts arbete på ett normkritiskt förhållningssätt. Att arbeta normkritiskt innebär att se på hur normer hänger ihop med olika maktstrukturer. Det innebär att synliggöra och granska de normer, strukturer och maktrelationer som begränsar en själv eller andra 21. Att arbeta normkritiskt kan kopplas till Barnkonventionens artikel 2 som slår fast att: Varje barn har rätt att bli rättvist och jämlikt behandlad oavsett dennes eller dennes föräldrars ras, etnicitet, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åsikt, nationellt, etniskt eller socialt ursprung, egendom, funktionsnedsättning, börd eller annan status. I metodboken har vi valt att använda ordet en istället för ordet man, då begreppet en är en mer könsneutral och inkluderande beskrivning än begreppet man. Detta är ett sätt att använda språket normkritiskt. Din uppgift som informatör Att bli medveten om normer och maktstrukturer är en förutsättning för att kunna arbeta normkritiskt 22. Detta kapitel syftar till att ge dig en grundläggande förståelse. I kapitel 8 kan du sedan läsa vidare om hur du som informatör kan arbeta utifrån ett normkritiskt förhållningssätt. Vad är normer? Hur vi förväntas vara, normen, ses ofta som det självklara det normala eller det naturliga. Vad som anses vara normalt är beroende av sammanhanget. Det varierar över tid och plats. Därigenom är normer också föränderliga, de skapas och förhandlas i mötet mellan människor. I och med att det finns något som ses som normalt skapas också föreställningar om det som anses vara onormalt eller avvikande 23. 21. RFSL Ungdom, 2010 samt Forum för levande historia och RFSL Ungdom, 2011. 22. RBUF, 2009a. 23. RBUF, 2010. 45