Projektbeskrivning för Skyddsnät ett projekt om och för unga som utsatts för brott

Transkript

1 Projektbeskrivning för Skyddsnät ett projekt om och för unga som utsatts för brott Skyddsnät är Rädda Barnens och Brottsofferjourernas gemensamma projekt. Här arbetar vi tillsammans för att unga som utsatts för brott ska få/erbjudas det stöd och den information som de behöver efter händelsen. Skyddsnät riktar sig till ungdomar mellan 13 och 18 år. Genom Skyddsnät kan: Ideellt aktiva stödpersoner ge råd, stöd och information till unga som utsatts för brott och till deras anhöriga. Ideellt aktiva informatörer möta ungdomar för att i grupp reflektera kring utsatthet för brott genom övningar och diskussioner. Skyddsnät är ett treårigt projekt som drivs med medel från Allmänna Arsvfonden samt Kronprinsessan Margaretas Minnesfond. Skyddsnät startade 1 september 2009, och avslutas 31 augusti Bakgrund till Skyddsnät Unga människor är den grupp i samhället som är utsatt för våldsbrott i störst utsträckning. En studie om erfarenhet av att utsättas för hot och misshandel visade att unga mellan 16 och 24 år har en dubbelt så hög risk att utsättas för brott jämfört med befolkningen i stort, och fyra gånger så hög risk jämfört med personer över 50 år. 1 Killar är i högre utsträckning utsatta för misshandel, särskilt grövre misshandel, medan tjejer i högre grad är utsatta för sexualbrott. De vanligaste brottsplatserna för misshandel och hot är skolan följt av nöjesrelaterade platser såsom ute på gatan, på disco eller fritidsgården 2. Det finns en stor risk för att unga som utsätts för våld i offentliga miljöer inte får det stöd de kan behöva för att bearbeta sina upplevelser. Unga som utsatts för hot- och våldsbrott polisanmäler sällan brottet, och få känner inte till vilket stöd som finns att få. De allra flesta unga som har kontakt med kommunala eller frivilliga stödinstanser har polisanmält brottet och får därigenom information om stödmöjligheter. 1 Brå 2009:2, Nationell trygghetsundersökning Brå 2005:4, Stöld, våld och droger bland ungdomar i årskurs nio

2 Det finns flera möjliga förklaringar till ungdomars lägre anmälningsbenägenhet. De har alla gemensamt att de handlar om attityder på något sätt. Det vanligaste motivet till att unga inte gör en polisanmälan är att det inträffade ses som en bagatell eller småsak. Andra möjliga förklaringar är att brottsliga handlingar mellan unga omtolkas till konflikter/slagsmål medan samma handlingar mellan vuxna ses som brott, att unga (särskilt unga män) har en ovilja att se sig själva som brottsoffer, att ungdomar vill klara sig själva utan att blanda in vuxnas institutioner och normer samt att unga är rädda för att bli skuldbelagda om de berättar. 3 Det finns alltså en stor risk att unga som utsatts för brott men som inte gör en polisanmälan inte heller får det stöd och den information de behöver efter händelsen. Därför startade projekt Skyddsnät. Barn och unga har viktiga rättigheter Barn och unga har viktiga rättigheter enligt FN:s barnkonvention, som gäller för varje barn upp till 18 år. Varje barn har rätt att leva ett liv fritt från våld, hot och andra kränkningar. Varje barn har rätt att bestämma över sin egen kropp och vem som rör vid den. Varje barn har rätt att få stöd och information om de har utsatts för brott. En viktig ingång till Skyddsnät är Barnkonventionens artikel 34 som ger skydd mot alla former av sexuella övergrepp och artikel 19 som fastslår att varje barn ska skyddas mot alla former av våld och i alla situationer. 4 Artikel 19 inbegriper också skydd mot övergrepp mellan barn, där barn utsätts av andra barn. Även artikel 39, rätten till stöd om ett barn utsatts för någon form av våld, är viktig för Skyddsnät. FN:s barnrättskommitté lyfter, i sina senaste rekommendationer till Sverige, fram vikten av att det finns hjälptelefoner för barn, och rekommenderar staten att stärka insatser för att alla våldsoffer ska ha tillgång till rådgivning och hjälp med rehabilitering och återintegrering. Detta går i linje med arbetet i Skyddsnät. Socialtjänstens lagstadgade ansvar för stöd till brottsutsatta inbegriper även unga brottsutsatta. Det finns idag kommunala stödcentrum riktade till just denna målgrupp i ett trettiotal kommuner i landet, och de arbetar framförallt med stödverksamhet även om flera stödcentrum i viss mån även arbetar med utåtriktad verksamhet. Den respons som vi har fått från de stödcentrum som vi träffat under projektet är att de tycker att ett utåtriktat arbete med fokus på attitydpåverkan är viktigt och behövs, men att de sällan själva har tiden för att genomföra ett sådant arbete. 2. Vad vill Skyddsnät åstadkomma? Syftet med Skyddsnät är att unga som utsatts för våld ska få/erbjudas det stöd och den information som de behöver efter händelsen. Skyddsnät vill arbeta uppsökande genom informationsinsatser gentemot ungdomar samt brottsofferstödjande gentemot ungdomar som utsatts för våldsbrott. Vi ser även att brottsofferstödjande insatser är brottsförebyggande i sig. 3 Brå 2009:20, Tonåringars benägenhet att anmäla brott 4 Eftersom barn är omyndiga och därmed alltid i vårdnadshavarens eller någon annans vård gäller detta skydd mot våld i alla situationer i barnets liv. 2

3 I detta projekt vill vi utveckla ett attitydpåverkande arbete gentemot ungdomar, där möjlighet ges till att reflektera kring vad som är ett brott och vad det kan innebära att bli utsatt för brott. Det är också mycket viktigt att genom ett utåtriktat arbete bland ungdomar sprida information om brottsutsattas rättigheter, om vanliga reaktioner hos brottsutsatta samt information om var man kan få stöd som ung och brottsutsatt. Mål Mål för Skyddsnät är att på fyra pilotorter: har fler ungdomar fått tillfälle att reflektera kring vad som är ett våldsbrott. har fler ungdomar fått information om brottsutsattas rättigheter, rättsprocessen och vilket stöd som finns att få som brottsutsatt. har BOJ:s lokala jourer och Rädda Barnens lokalföreningar fler ideella stödpersoner och informatörer med ett tydligt barnrättsperspektiv. Målgrupp Projektets övergripande målgrupp är ungdomar år som utsatts för våld där gärningspersonen inte finns inom familjen. För att kunna nå målen ser målgrupperna delvis olika ut utifrån de olika insatserna: Målgrupp för den informerande verksamheten: Primär målgrupp: ungdomar i åldern år Sekundär målgrupp: vuxna i ungdomars närhet (föräldrar, skolpersonal, fritidsgårdspersonal, föreningsaktiva) Målgrupp för stödinsatserna är: Primär målgrupp: ungdomar, år, som utsatts för våld där gärningspersonen inte finns inom familjen. Sekundär målgrupp: ungdomar år som bevittnar våld där gärningspersonen inte finns inom familjen. Sekundär målgrupp: anhöriga till brottsutsatta. En beredskap för att även ungdomar med andra typer av problem kan komma att ta kontakt måste dock finnas. Avgränsningar av målgrupp Genom att nå ungdomar år som grupp kan vi nå ungdomar med erfarenhet av att utsättas för våldsbrott där gärningspersonen inte finns inom familjen, men också unga som bevittnar våld i hemmet eller utsätts för våld av vårdnadshavare/familjemedlemmar. Det är i informationsinsatserna som Skyddsnät fokuserar på att utsättas för våld av gärningsperson som finns utanför familjen. Stöd och rådinsatserna är tätt knutna till den lokala Brottsofferjourens stödpersonsverksamhet. De lokala Brottsofferjourerna riktar sig till brottsoffer utan någon särskild avgränsning. Detta innebär att även ungdomar utsatta för brott där gärningspersonen finns i familjen kan ta kontakt med den lokala Brottsofferjourens stödpersoner. En viktig del för den lokala jouren och för stödpersonerna är att kunna hjälpa personer vidare till annan stödinstans där det behövs eller bedöms som mer lämpligt. En grupp som ingår i projektet utan att vara en direkt målgrupp är ungdomar som begått våldsbrott mot andra unga. Det är viktigt att ha i åtanke att en person kan vara både 3

4 brottsutsatt och gärningsperson, i olika situationer. Unga gärningspersoner ingår i målgruppen för informationsinsatserna eftersom dessa vänder sig till samtliga ungdomar mellan 13 och 18 år. Fokus för projektets arbete är främst att arbeta uppsökande gentemot unga brottsutsatta, och inte förebyggande arbete gentemot unga gärningspersoner. Projektorter Målet är att starta projektet på fyra orter. I nuläget finns Skyddsnät i Luleå, Haninge och Trollhättan. Grunden för det lokala projektet utgörs av det lokala samarbetet mellan Rädda Barnens lokalförening och den lokala Brottsofferjouren. 3. Projektorganisation Nationell projektorganisation Projektet har en heltidsanställd projektledare med ansvar för att leda arbetet utifrån befintlig projektplan och styrgruppens riktlinjer och direktiv. Arbetet i projektet genomförs även av en handläggare på Brottsofferjourernas Riksförbund samt verksamhetsutvecklare på Rädda Barnen. På riksnivå finns det en styrgrupp, en projektgrupp och en referensgrupp för projektet. Lokal projektorganisation På varje projektort finns en lokal projektorganisation. De lokala projektorternas arbetsgrupper ansvarar för det lokala arbetet med stödpersoner och informatörer. Detta innefattar: planering marknadsföring rekrytering av ideell samt intervjuer av ideella utbildning för stödpersoner nätverksträffar för ideellt aktiva skolkontakter kontakt med andra lokala aktörer Hur arbetet bedrivs lokalt är upp till varje lokal arbetsgrupp att besluta utifrån deras lokala förutsättningar. Detta gör att de lokala projektplanerna kan se olika ut på olika orter. Som stöd för de lokala arbetsgrupperna finns den nationella projektledaren, en handläggare från Brottsofferjourernas Riksförbund samt personal från Rädda Barnens regionkontor. Stödpersoner Som stödperson är du en medmänniska som kan ge stöd, råd och information till unga som utsatts för brott och till deras anhöriga. Det kan vara genom att prata om det som har hänt och genom att lyssna. Det kan vara att ge information om vilka rättigheter brottsutsatta har och vad som händer efter en polisanmälan, där du kan vara ett stöd under utredningen och en eventuell rättegång. Du kan även ge praktiskt stöd i kontakten med myndigheter och försäkringsbolag. 4

5 Informatörer Som informatör kommer du att leda träffar med ungdomar tillsammans med en informatörspartner. Du fungerar både som samtalsledare, genom att leda övningar och diskussioner, och som informatör, genom att informera om brottsutsattas rättigheter, vanliga reaktioner efter en brottshändelse och vad det finns för stöd att få. 4. Metoder i Skyddsnät Utbildningar för ideellt aktiva Utbildningarna är viktiga för grunden i projektet. Genom dessa ska de ideellt aktiva få den kunskap och de metoder de behöver, som stödpersoner och som informatörer. Utbildningarna är upplagda i två steg: grundutbildning samt fortsättningsutbildning för informatörer eller stödpersoner. Grundutbildningen Alla ideella i projektet ska gå den gemensamma grundutbildningen. Utbildningen innehåller presentation av Rädda Barnen och Brottsofferjourerna, kunskap om Barnkonventionen och hur en arbetar med utifrån ett barnrättsperspektiv, brottsutsattas rättigheter samt grundkunskap om unga och utsatthet för brott. Deltagarna kommer även att arbeta med sina egna föreställningar om brottsofferskap. Efter genomgången grundkurs väljer ideella vilken roll de vill ha i projektet, och får då gå antingen en stödpersonsutbildning eller en informatörsutbildning. Även befintliga stödpersoner kan vidareutbildas genom grundutbildningen, särskilt i barnrättsperspektiv och Barnkonventionen. Stödpersonsutbildningar För att bli stödperson med speciell inriktning mot unga brottsutsatta ska man gå BOJ:s grundutbildning för stödpersoner och vittnesstöd som genomförs lokalt i form av en studiecirkel som utökas med speciella pass om unga brottsutsatta. Dessa ansvarar de lokala Brottsofferjourerna för. Informatörsutbildning Informatörsutbildningen ska ge deltagarna goda kunskaper om rollen som informatör, hur man arbetar med övningar och leder en grupp samt mer kunskap om brottsutsatthet. Utbildningen ska också innehålla tillfällen för deltagarna att själva delta i samt leda olika slags övningar. Skyddsnäts utåtriktade arbete med ungdomar Ideella informatörer kommer att gå ut och hålla träffar med elever på högstadie- och gymnasieskolor. Passen utgår från Skyddsnät metodstöd för informatörer och bygger på 5

6 interaktiva övningar. Viktiga utgångspunkter är de ungas delaktighet och respekt för de ungas åsikter och tankar. Syftet med den informerande verksamheten är att arbeta aktivt med: Värderings- och attitydfrågor kring brott, brottsutsatthet och brottsofferskap. Information om vanliga reaktioner efter att ha utsatts för ett brott. Information om brottsutsattas rättigheter och stödmöjligheter särskilt stöd genom BOJ. Olika metoder såsom värderingsövningar, film och diskussion, associationsövningar kan användas. Under passen delas kontaktinformation till BOJ/Stödcentrum ut. Kontaktkorten är lokalt anpassade. På korten står också viktiga rättigheter för unga. Kontaktkorten kan även användas av elevhälsa, ungdomsmottagningar, socialtjänst, tandläkare, vårdcentralen, polisen och andra aktörer som möter unga. Råd, stöd och information gentemot unga brottsutsatta samt anhöriga/vittnen Genom de lokala Brottsofferjourernas befintliga stödpersonsverksamhet kan stöd till unga brottsutsatta, anhöriga och vittnen ges. Kontaktkort med lokala kontaktuppgifter finns framtaget och kan användas lokalt. Genom framförallt skolbesök sprider vi information om stödpersonerna på BOJ. Det är viktigt att de som kontaktar får ett bra och kunnigt bemötande. I de fall där den unge har behov utöver det jouren kan erbjuda av medmänskligt stöd och information ska jourens stödpersoner kunna hjälpa till med att sätta den unge i kontakt med annan stödinstans. Under projektår 2 ska det tas fram en mall för dokumentation av stödkontakter med unga, som är ett sätt att följa upp det arbete som stödpersonerna gör. Detta gör också det möjligt att se hur många unga vi möter i stödverksamheten, vilket är svårt att beräkna i nuläget. Uppföljning av stödkontakter och praktiskt stöd i myndighetskontakter Efter överenskommelse med den aktuella tonåringen kan jouren följa upp ungdomen och genom samtal med denne undersöka att denne fått hjälp av aktuella myndigheter. Om det framkommer att ungdomen inte fått tillräckligt stöd är stödpersonens uppgift att återkoppla detta till inblandade handläggare på myndigheterna så att ungdomen inte glöms bort utan att någon form av bedömning och/eller åtgärd satts in. Uppföljningen kan också fungera som en slags kvalitetssäkring av verksamheten då ungdomen får ge uttryck för sin upplevelse av jourverksamheten. Hur detta arbete ska dokumenteras och följas upp kommer att arbetas fram under projektår 2. Nätverk inom projektet Den nationella projektledaren driver projektbloggen: där nyheter från projektet i stort och från de olika orterna delges. Bloggen kan även användas som ett kommunikationsmedel mellan projektledaren och de ideellt aktiva i de lokala projekten, där nyheter, forskning och goda lokala exempel rörande unga brottsutsatta kan läggas upp. Ideellt aktiva från lokala projekt kan också bidra med inlägg till bloggen. Målgrupp för bloggen är ideellt aktiva och potentiellt ideellt aktiva. 6

7 Under vårterminen 2011 kommer en nationell nätverksträff att anordnas. Nätverksträffens syfte är att skapa nätverk mellan ideella på olika orter, att ge en arena för erfarenhetsutbyte och att fortbilda de ideella genom att bjuda in föreläsare. Genom nätverksträffen kan också utbildningarna utvecklas, utifrån de ideellas erfarenheter. Nätverksträffen förbereds utifrån önskemål från de lokala projekten. Lokala nätverksträffar kommer att anordnas kontinuerligt där de ideellt aktiva kan träffas för fortbildning och erfarenhetsutbyten. 5. Övergripande nationell tidsplan år 2 Löpande rekrytering av ideellt aktiva. Löpande lokalt planeringsarbete på projektorterna. Utbildningar för de inblandade ideella i projektet genomförs genom grundutbildning, informatörsutbildning samt lokala stödpersonsutbildningar. Informatörer börjar gå ut i skolor och håller workshops. Stödpersoner (i BOJ:s regi) möter unga. Handledning för stödpersoner startar. Fortsatt arbete med utveckling av metodstöd för informationsverksamheten. Nätverksträff för ideellt aktiva. Lokal förankring på ytterligare en ort. 6. Kontakt med Skyddsnät Blogg: E-post: skyddsnat@rb.se Nationell projektledare: Johanna Karlsson johanna.karlsson@rb.se