Samordningsförbundet Umeå Projekt/verksamhetsbeskrivning Umeå den 2006-12-06 Krami-verksamhet i Umeå Bakgrund/Problemformulering Krami-verksamheten har sitt ursprung från Köpenhamn och startade 1974. Jens Bay och hans hustru var föreståndarpar på Träningsskolan i Dragör utanför Köpenhamn. De arbetade på ett otraditionellt sätt med en målgrupp som straffat ut sig överallt. Jens Bay konstruerade ett nytt arbetssätt som byggde på att alla omfattades av en gemensam människosyn och en fast filosofi. Hans tankar från början var: - Utbildningströtta ungdomar - praktiskt lärande (75 % praktik, 25 % teori) - Social fostran i praktiska arbetet. Pedagogiken bygger på att man aldrig överger en elev och inget fokus läggs på varför det har blivit som det har blivit. Det viktiga är vad man vill göra framåt. Det innebär också att det finns en stor respekt för personens eget val. Öppenhet och ärlighet är också viktiga ingredienser. Krami är ett program, som vänder sig till personer med kriminell bakgrund som också är arbetslösa och i det flesta fall även har missbruksproblem. Programmet har som övergripande mål att deltagarna skall få arbete och i övrigt kunna leva ett liv som är bättre anpassat till samhället. Det som kännetecknar Krami är samverkan mellan flera myndigheter, det pedagogiska förhållningssättet - som är en tillämpning av konsekvenspedagogiken, samt att en stor del av programmet består av arbetsträning på praktikplatser. Praktikplatserna söks uteslutande på den öppna arbetsmarknaden. Krami finns redan i Malmö, Örebro Stockholm, Göteborg, Västerås, Eskilstuna. Malmö var landets första verksamhet och startade 1980. Krami har en riksorganisation som sörjer för att personalen får en gemensam utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Personalen har också regelbunden handledning. Verksamheten är beprövad och det finns också resultat som visar att denna form av projekt fungerar för den enskilde individen. Av de verksamheter som finns i Sverige har vi valt att titta på Eskilstuna, anledningen till detta är att kommunen är jämförelsevis lika stor som Umeå och det är ungefär lika stor klient population inom respektive frivårdsdistrikt. Det resultat som Eskilstuna redovisar för 2005 är att de når uppsatt mål. Målet för verksamheten var 50 inskrivningar och resultatet blev 63. Av dessa har 22 personer från Krami fått anställning på den öppna marknaden och 4 personer har skrivits ut till utbildning. Av dessa 63 inskrivningar skrevs totalt 20 personer ut och resterande personer överfördes till året 2006. Detta är inte något ovanligt utan beror på gruppstarter. I Umeå arbetar idag varje myndigheten på olika sätt för att förbättra förutsättningarna för den aktuella målgruppen och dessa klienter är resurskrävande för samtliga myndigheter.
Att förena kompetens och utveckla samverkan av det slag som Krami innebär kan bidra till att effektivisera och förbättra utfallet på såväl individ- som samhällsnivå. Den grupp av personer som detta projekt vänder sig till är personer som står utan arbete och därmed egen försörjning. Dessa personer har problem som är kopplade till ett kriminellt och socialmedicinsk arbetshinder. Detta komplexa problem utgör ett hinder till att komma ut på den öppna arbetsmarknaden och att även kunna bibehålla en socialt etablerad förankring beträffande arbete, drogfrihet och fritid. Att samla resurser till ett samverkansprojekt möjliggör att uppgiften kan lösas på ett bättre sätt än idag. Syfte Genom samverkan mellan kriminalvården, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten, Umeå Kommun ska deltagare i Krami ges bättre förutsättningar att rehabiliteras och genom arbete eller utbildning kunna återgå till ett mer aktivt deltagande i samhället. Syftet är kortfattat: Att förhindra marginalisering av individer med svag förankring på arbetsmarknaden Att den sökande skall finna, få och behålla ett arbete på den öppna arbetsmarknaden eller börja studera och påbörja en personlig process mot en mer samhällsanpassad livsorientering. Att etablera en fungerande samverkansmodell för Umeå mellan kriminalvård, socialtjänst och arbetsförmedling. Mål De övergripande individmålen för Krami är: Att erhålla ett arbete, en meningsfull fritid och ett bra socialt liv. Att tänka konsekvenser; att tänka först och handla sedan. Detta arbetssätt är ett alternativ till behandling och även till annat pedagogiskt förändringsarbete. Att bli självförsörjande Att Ej vara beroende av myndigheter Av deltagarna förväntas ca 45 % erhålla ett arbete Av deltagarna förväntas ca 5-7 % gå vidare till studier Organisations mål: Organisationens mål är att finna och implementera en modell i syfte att stärka samverkan mellan kriminalvård, socialtjänst och arbetsförmedling. Målgrupp I Umeå har vi kartlagt att det finns det ca 30 aktuella klienter i målgruppen män 20-35 år. Denna beräkning grundar sig på kriminalvårdens aktuella siffror under oktober månad 2006. De flesta av frivårdens klienter har problem med kriminalitet, missbruk, försörjning och sysselsättning. Klientgruppen består av både personer som är dömda till skyddstillsyn och som är villkorligt frigivna från kortare och längre fängelse straff. De som verkställer fängelsestraff kan också söka s.k. 34 placering utom anstalt, frigång eller verkställa den sista tiden med elektronisk intensivövervakning s.k. fotboja. Det som är gemensamt för denna klientgrupp är att det har svårigheter att ingå i den ordinarie verksamheten som arbetsförmedlingen har. Många har lite eller ingen erfarenhet av den öppna arbetsmarknaden och är ofta beroende av försörjningsstöd via socialtjänsten.
Av de klienter som friges från anstalt skall förberedelser inför frigivningen påbörjas i god tid, vilket kräver motivation, framtidstro och egen kapacitet hos den enskilda individen. Som stöd och vägledning i sysselsättningsfrågan har de i bästa fall tillgång till arbetsförmedlingens kontaktpersoner, som finns ute i landet. De klienter som verkställer fängelsestraff finns placerade på olika anstalter i Sverige, men har sin frigivning planerad till Umeå. Krav på att vara arbetssökande innebär att vara aktiv, engagerad och motiverad. Det som kännetecknar många personer i denna målgrupp är att de inte har haft förmåga att följa samhällets regler-/normsystem och har blivit föremål för en eller flera insatser av olika myndigheter. Dessa klienter har idag ofta svårt att se hur de kan få hjälp genom myndigheter. De har ofta olika kontakter på arbetsförmedlingen, vilket kan innebära att förmedlaren inte har kännedom om klientens bakgrund. Socialtjänsten kräver att klienten skall stå till arbetsmarknadens förfogande för att vara berättigad till försörjningsstöd i realiteten innebär detta ett inskrivningsbesök. Därefter har klienten svårt att ta initiativ till ytterligare insatser. Det är idag ovanligt att det sker en samlad bedömning och gemensam samverkan mellan kriminalvård och arbetsförmedling. Kriminalvården och socialtjänsten samverkar kring behandlingsinsatser m.m. Krami vänder sig till män i åldern 20-35 år med en kriminell livsstil, missbruksbakgrund och ett socialmedicinskt funktionshinder. Åldersmässigt ligger tyngdpunkten på ca 24-29 år. De personer som kan bli aktuella för Krami skall vara aktuella inom kriminalvården och socialtjänsten. De som skrivs in i Krami skall vara aktuell inom kriminalvården vid inskrivningsdagen, antingen genom att de är dömda till skyddstillsyn eller kommer att friges från fängelsestraff. Deltagandet bygger på frivillighet men för att de skall beredas plats i programmet krävs ett eget intresse samt uppvisad drogfrihet. Krami- metodiken bygger på teorin om fostran, som förutsättning för individens sociala utveckling. Deltagaren skall lämna negativt urinprov vid inskrivningen och efter detta tas stickprovsvis nya urinprov. Någon väntande rättegång får ej förekomma, ett boende ska finnas och en ASI-utredning* skall vara genomförd innan inskrivning vid Krami. Att målgruppen består av män, beror på det underlag som kriminalvården Umeå har beträffande kvinnor inte är tillräckligt kartlagd och att det heller inte är möjligt att starta blandade grupper. Dock finns det en vision om utveckling och att projektet kan erbjuda en kvinnogrupp per år. Planeringen är att projektet under 2007 kan genomföra 3 grupper med 6-8 deltagare vid varje tillfälle. För 2008 kan 5 grupper genomföras med 6-8 deltagare. Vi ser också att en ytterligare målgrupp kan bli föremål för deltagande i Krami verksamhet. Det är klienter som kan komma att bli aktuella på LAROS-mottagningen (Läkemedelassisterande rehabilitering vid opiatberoende i Sverige). Det här är en målgrupp som av socialtjänsten har bedömts vara i behov av subutex eller metod som läkemedelassisterande behandling. Denna behandling innebär en gemensam vårdplanering med socialtjänsten och beroendepsykiatrin, Västerbottens läns landsting (LAROS-mottagningen). Inledningsvis krävs att insatsen inriktas på inställd medicinering och gemensam vårdplanering. Syftet i vårdplaneringen är också att dessa personer skall komma ut i sysselsättning. Kriminalvården ser en ökad efterfrågan av denna form av behandling vilket innebär att det tillkommer behov av ökad samverkan kring planering för hur denna vårdplanering skall anpassas till klienter med kriminalvårdspåföljder. *ASI = Addiction severity Index, CUS, 1996:1. Detta är ett frågeformulär som har utarbetats för målgruppen missbrukare och har prövats vad gäller validitet och reliabilitet i ursprungslandet USA. Den svenska versionen har prövats för svenska förhållanden. ASI-intervjun omfattar 7 problemoråden: arbete, kriminalitet, alkohol och narkotikaproblem, familj/relationer, fysisk och psykisk hälsa. Kriminalvården och socialtjänsten använder ASI intervju i samband med utredning av kontraktsvård, personutredning samt vi prövningar av insatser jml socialtjänstlagen.
Avgränsningar och mervärde Krami som samverkans form har inte provats i Umeå och är således ett helt nytt arbetssätt. Genomförande/Samverkan Ledning/styrning: Krami skall vara uppbyggd av en samverkan mellan tre parter arbetsförmedling, socialtjänsten Umeå och kriminalvården/frivården Umeå. Ledningsansvaret skall samordnas i en styrgrupp med en representant från vardera myndighet. Styrgruppen är redan etablerad och förutom representanter från respektive myndighet ingår även representant från samordningsförbundet. Personal: En personal från varje myndighet, med flerårig yrkeserfarenhet inom respektive område skall utgöra den grupp som skall arbeta med Krami projektet. Vid rekrytering till denna arbetsgrupp skall en gemensam kravprofil för sökande till projektet finnas. Den som anställs från kriminalvården kommer att utses till samordnare för Krami. Kriminalvården har för avsikt att i sin ansökan om medel till finansiering ansöka om partiell deltid kanslifunktion. Kompetensutveckling och handledning: Personal skall ha tillgång till den egna myndighetens utbud av kompetensutveckling. De skall genomgå gemensam utbildning i konsekvenspedagogik och beredas möjlighet till handledning och fortbildning i konsekvenspedagogik. (Bilaga: om konsekvenspedagogik.) Verksamhetens metoder och innehåll Utgångspunkten är ett konsekvenspedagogiskt förhållningssätt och arbetet inriktas mot fyra huvudområden. 1. arbetsträning/arbete 2. att motverka asociala handlingsmönster och därmed kriminalitet och missbruk. 3. att främja goda relationer 4. att få en positiv och innehållsrik fritid Rekryteringen av deltagare till Krami skall ske genom att frivården remitterar klienter till projektet. Krami-personalen skall under hela urvalsprocessen vara delaktig och kan med fördel delta vid frivårdens behandlingskollegium. Frivården och socialtjänsten ansvarar gemensamt för att klienten är ASI utredd. Deltagarens arbete mot målet finna, få och behålla ett arbete/utbildning sker i olika etapper: Deltagandet i schemalagd gruppvägledning med fokus på att finna sin väg mot arbete genom att inventera sina intressen, resurser och valmöjligheter. Tid: 5 veckor. Finna och få praktikplats på den öppna arbetsmarknaden utifrån individuella förutsättningar. Tid: 0-4 veckor. Praktik på den öppna arbetsmarknaden med syfte att få arbete eller utbildning. Tid: 1-6 månader. Uppföljning av eleven under ett år efter anställning/utbildningsstart med syfte att behålla arbete eller utbildningsplats. Deltagaren (klienten) får vid programstarten förbinda sig att avhålla sig från droger och kriminalitet samt hålla överenskommelser via ett kontrakt. Brott mot kontraktet resulterar direkt i en kortare eller längre avstängning från programmet där klienten ska ha möjlighet att reflektera över sina handlingar. Programtiden är ca 6 månader och detta kan variera utifrån den enskildes situation. Gruppaktivitet används som metod. Klienten genomgår först en vägledningskurs med en intresse- och resursinventering, utformning av yrkesprofil, information och stöd för att förbättra sin livssituation i helhet och därefter påbörjas arbetet att finna en praktikplats på den öppna arbetsmarknaden.
Målet är att ett deltagande så småningom skall erhålla anställning på den öppna arbetsmarknaden samt också få behålla arbetet. I projektet skall utarbetas metoder för att etablera ett gott samarbete, med externa parter såsom arbetsgivare, föreningar, organisationer m fl. Under inskrivningstiden på Krami skall varje enskild deltagare erhålla stöd och hjälp för att uppnå sitt mål. Därtill är sociala aktiviteter obligatoriska. Under programtiden utbetalas inledningsvis försörjningsstöd och när deltagaren har kommit ut i praktik skall försörjningen övergå till aktivitetsstöd. Krami - Eskilstuna har erbjudit Krami - Umeå att finnas som stöd i projektarbetet. Syftet med detta är att de skall fungera som fadder för Umeå verksamhet. Eskilstuna kan bidra med erfarenheter som innebär effektiviseringsvinster i samband med start. Krami personalen har möjlighet att genomföra studiebesök samt att delta vid nystart av grupp i Eskilstuna. På sikt ser vi också att samverkan kan utökas och även beröra Landsting och Försäkringskassan. Det finns klienter som är aktuella inom kriminalvården och är beviljade sjukaktivitetsersättning och sjukpenning. Vi ser att inom aktuell målgrupp finns personer som ser sjukaktivitetsersättningen som en enda möjlig väg till att ha en ordnad försörjning. Kan vi jobba med denna grupp innebär det att målgruppen som ansöker om sjukaktivitetsersättning kan minska. Exempel på en persons väg till arbete Detta är en person aktualiserad på Krami Eskilstuna, som beskriver hur vägen från inskrivning till anställning kan se ut: Ali var 20 år när han skrevs in på Krami. Han har under flera år missbrukat narkotika och genomgick därför en behandling. På behandlingshemmet träffade han en flickvän som kommer från Eskilstuna och när behandlingen var fullföljd valde han att flytta hem till henne. Alis största intresse är bilar och han har ägnat mycket fritid åt detta men han har även arbetat med bilar en del innan han började på Krami. Ali skrevs in på Krami i november 2004 och fullföljde vägledningskursen, som är 3 veckor lång. Efter ca 4 veckor kom han ut i en praktik, självklart inom bilbranschen. Efter 4 veckors praktik fick han en anställning på en verkstad och skötte arbetsuppgifterna på ett mycket bra sätt. Tyvärr lades verkstaden ner och Ali blev arbetslös. Eftersom anställningen endast varade i 7 månader bestämde vi oss på Krami för att skriva in honom igen för att jobba fram en ny anställning åt honom. Efter en tids sjukskrivning, togs kontakt med en man som han lärt känna genom sin tidigare anställning och så fick han börja praktisera där. Arbetsgivaren var mycket tydlig med att han inte kunde anställa Ali. Praktiken pågick under 3 månader och Ali gjorde sig under den här tiden oumbärlig vilket ledde till att arbetsgivaren trots allt anställde Ali. Idag har han arbetat i verkstaden i 9 månader. Förra veckan tog Ali körkort. Det kan också tilläggas att Alis flickvän började på Krami innan han gjorde det. Även för henne har det gått bra och hon har varit anställd på en gård och jobbat inom jordbruket och i skogen. Arbetsgivaren betalade B körkortet åt henne och hon fick under de 2 år hon arbetade där mycket fina vitsord. I somras bytte hon arbetsplats och nu jobbar hon som fastighetsskötare på en annan gård. Tids och aktivitetsplan Aktivitet Från Till Framtagande och förankring av projektbeskrivning 2006-11-01 2006-12-08 Finna och iordningställa lokal, ta fram infomaterial och 2006-11-01 dylika praktiska frågor
Framtagande av kravprofil för personal 2006-12-15 Annonsering och urval av personal 2006-12-15 2007-01-15 Anställning av personal 2006-01-19 Introduktion av personal 2007-02-19 2007-03-01 Rekrytering av deltagare (info, urval) 2006-12-15 Gruppverksamhet grupp 1 2007-04-10 2007-10-10 Gruppverksamhet Grupp 2 och 3 2007-08 Gruppverksamhet grupp 4-9 2008-02 Uppföljning enligt självvärdering 2007-04 2008-12 Jämställdhet Kriminalvården i Umeå skall verka för att förhindra skillnader i anställningsvillkor mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Genom utbildning och andra lämpliga åtgärder skall vi främja en jämn fördelning mellan kvinnor och män och utgå ifrån kvinnors och mäns lika värde. Utvärdering och resultatspridning Krami kommer att följas upp med den självvärderingmodell som framtagits av samordningsförbundet i Umeå. Självvärdering är vanligt förekommande bland samordningsförbund och har utvecklats av professor Jan Holmer, institutionen för arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet. Självvärderingen läggs upp enligt en niofältig modell som på ett systematisks sätt skall täcka in projektets förutsättningar, genomförande och resultat/effekter för brukare, personalen och de samverkande organisationerna. De data som ligger till grund för självärderingen är: Projektdokumentation Dagböcker Registerdata Data från Systemet för uppföljning av samverkansinsatser (SUS) Ekonomisk redovisning Eventuellt kan olika studentarbeten komma att komplettera självvärderingen. Förväntat resultat för organisationen/organisationerna Vårt antagande är att om verksamheten är framgångsrik så kommer den att implementeras efter projekttidens utgång. Förväntat resultat för individerna Prognos för 2007 och 2008 är att projektet skriver in ca 56 personer Förväntat antal deltagande individer (målgruppen) Män Kvinnor Totalt 18-30 32 7 39 31-64 17 0 17
Förväntat antal individer som erhåller arbete (med eller utan samhällsstöd) Män Kvinnor Totalt 18-30 12 4 16 31-64 9 0 9 Förväntat antal individer som går till studier Män Kvinnor Totalt 18-30 3 1 4 31-64 1 0 1 Förväntat resultat är grundat på utfall av resultat som Krami Eskilstuna har haft. Antalet som förväntas skrivas ut av olika anledningar är 26 personer. Utskrivning kan bero på misskötsamhet, men också på att personen går ut i annan form av insats eller sysselsättning.