Barn i behov av stöd

Revisionsrapport Barn i behov av stöd Borgholms kommun Viktor Prytz

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag... 2 2.3. Metod och avgränsning... 3 3. Iakttagelser... 4 3.1. Riktlinjer och rutiner... 4 3.2. Insatser för barn i behov av stöd... 4 3.2.1. Åtgärdsprogram och beslut... 5 3.2.2. Anmälan till socialförvaltningen... 6 3.2.3. Elevhälsans organisation... 7 3.3. Samverkan... 7 3.4. Övergångar... 8 3.5. Uppföljning... 8 3.5.1. Uppföljning av enskilda elever... 8 3.5.2. Övergripande uppföljning... 8 3.5.3. Rapportering till nämnd... 9 4. Våra slutsatser samt revisionell bedömning... 10 4.1. Kontrollmål... 10 4.2. Revisionell bedömning... 11 Revisorerna i Borgholms kommun

1. Sammanfattning Revisorerna i Borgholms kommun har gett i uppdrag att genomföra en granskning utifrån följande revisionsfråga: Säkerställer utbildningsnämnden genom styrning och uppföljning att skolorna arbetar i enlighet med gällande styrdokument avseende barn/elever i behov av särskilt stöd? Utifrån kontrollmålen gör vi den revisionella bedömningen att utbildningsnämnden genom styrning och uppföljning i flera delar säkerställer att skolorna arbetar i enlighet med gällande styrdokument avseende barn/elever i behov av särskilt stöd. Det finns vissa brister i nämndens uppföljning av arbetet med barn och elever i behov av stöd som kan utvecklas. Det finns möjligheter och material för utförligare uppföljning och rapportering till nämnden. Vidare brister hanteringen av beslut och besvärshänvisningar i samband med åtgärdsprogrammen. Det finns ändamålsenliga riktlinjer, rutiner och ansvarsfördelning för att tidigt uppmärksamma, utreda, dokumentera, tillgodose och följa upp behov av särskilt stöd för elever som befaras inte kommer att nå målen. Det finns även rutin och riktlinje som stöder processen med anmälan till socialförvaltningen enligt socialtjänstlagens krav på anmälningsskyldighet. Utbildningsnämnden bör säkerställa att beslutsprocesserna i samband med åtgärdsprogrammen följer lagens krav och därmed höjer rättssäkerheten. Samverkan mellan barn- och utbildning och socialtjänsten har inte fullt ut varit ändamålsenlig. Samverkan har till stor del varit beroende av vilka personer som kontaktar varandra. Vidare har fokus i vissa sammanhang varit på resurserna och ansvarsfördelning framför barnet eller elevens aktuella behov. Båda förvaltningarna anger att det numera finns en gemensam utgångspunkt för att utveckla samverkan i och med den gemensamma riktlinjen för samarbetsformerna mellan förvaltningarna. Framför allt kan utbytet mellan tjänstemännen utvecklas för att skapa en bättre förståelse för varandras verksamheter och ansvarsområden. Vi bedömer att arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd kan följas upp per enhet och övertid på ett tillförlitligt sätt. Vi bedömer dock att nämnden inte fullt ut får en rapportering av tillgängligt material per enhet och över tid för barn i behov av stöd. Revisorerna i Borgholms kommun 1 av 11

2. Inledning 2.1. Bakgrund Enligt skollagen (2010:800) ska alla elever ges den ledning och stimulans som de behöver för att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt, enligt utbildningens mål. Om det befaras att en elev inte kommer att kunna nå de kunskapsmål som minst ska uppnås, är berörd personal skyldig att anmäla detta till rektor. Om utredning visar att eleven är i behov av särskilt stöd, ska eleven ges sådant stöd. Ett åtgärdsprogram ska upprättas. Skollagen reglerar ansvar och former för särskilt stöd. Den nya skollagen ska tilllämpas fr.o.m 1 juli 2011. Nytt är att rektors beslut om åtgärdsprogram får överklagas till Skolverkets överklagandenämnd. Nytt är också att förvaltningslagens bestämmelser om handläggning i de ärenden som innebär myndighetsutövning mot enskilda. Det är även möjligt att överklaga delar i ett åtgärdsprogram. Inom elevhälsan ska det enligt nya skollagen finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Särskilt stöd ska enligt skollagen ges inom den elevgrupp som eleven tillhör. Undantag medges vid särskilda skäl. Skolinspektionen framhåller (2009) vikten av fördjupad kartläggning och bedömning innan man fattar beslut om särskiljande lösningar, likaså att dessa noggrant följs upp och analyseras. Särskilt stöd och åtgärdsprogram är bland de vanligaste kritikområdena inom Skolinspektionens regelbundna tillsyn. Det är också inom dessa områden som inspektionen många gånger riktar kritik i anmälningsärenden. Ofta kritiseras standardlösningar som inte utgår från den enskilde elevens behov. Huvudmannen för utbildningen ansvarar för att kommunens verksamhet utformas med hänsyn till barnens och elevernas förutsättningar och behov. Nya skollagen anger att en strävan för huvudmannen ska vara att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 2.2. Uppdrag Revisorerna i Borgholms kommun har gett i uppdrag att granska utbildningsnämnden utifrån följande revisionsfråga: Säkerställer utbildningsnämnden genom styrning och uppföljning att skolorna arbetar i enlighet med gällande styrdokument avseende barn/elever i behov av särskilt stöd? Revisionsfråga ska besvaras utifrån följande kontrollmål: Revisorerna i Borgholms kommun 2 av 11

Finns ändamålsenliga riktlinjer/rutiner/ansvarsfördelning för att tidigt uppmärksamma, utreda, dokumentera och tillgodose samt följa upp behov av särskilt stöd för elever som befaras inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås? Finns ändamålsenliga rutiner för att hantera beslut och överklaganden i samband med åtgärdsprogram? Finns en ändamålsenlig samverkan med socialtjänst och berörda vårdgivare? Finns det riktlinjer och former för samverkan mellan skolformer och skolenheter vid övergångar? Kan arbetet med barn/elever i behov av särskilt stöd följas upp per enhet och över tid på ett tillförlitligt sätt av nämnden? 2.3. Metod och avgränsning Granskningen är utförd genom intervjuer med utbildningsnämndens arbetsutskott, förvaltningschefen, administrativa rektorn, rektorerna för grundskolan, specialpedagogen som leder elevhälsan, skolpsykologen samt 1:e socialsekreteraren inom socialförvaltningen. Vidare har vi tagit del av styrande dokument och rutiner för - det systematiska kvalitetsarbetet, - arbetet med barn i behov av stöd, - åtgärdsprogram - samarbetet mellan socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen Vi har även gått igenom 2011 års protokoll från utbildningsnämnden. Revisorerna i Borgholms kommun 3 av 11

3. Iakttagelser 3.1. Riktlinjer och rutiner Det finns riktlinjer och rutiner för arbetet med barn i behov av stöd: - Handlingsplan för arbetet med barn i behov av särskilt stöd inom förskola, skola, fritidshem och grundsärskola (Fastställd 2006, senast reviderad 2011-06-30) - Rutiner för utarbetande av åtgärdsprogram (fastställd 2011-08-23) - Riktlinjer för anmälan av missförhållande som rör elever/barn inom utbildningsförvaltningens verksamheter i Borgholms kommun (fastställd 2011-08- 23) Riktlinjerna och rutinerna är enligt förvaltningsledningen framtagna i processer där elevhälsan har varit en drivande aktör med deltagande av lärare, rektorer och förvaltningsledningen. De olika dokumenten har processats internt och med fackförbunden samt nämnden innan de formellt har antagits av förvaltningsledningen för genomförande. 3.2. Insatser för barn i behov av stöd Utbildningsförvaltningen har fastställt Handlingsplan för arbetet med barn i behov av särskilt stöd inom förskola, skola, fritidshem och grundsärskola. Handlingsplanen beskriver vilket ansvar verksamheterna har utifrån skollagen och läroplanerna. Vidare beskrivs förvaltningens organisation för arbetet med barn i behov av stöd. I beskrivningen av organisationen framgår även ansvarsfördelningen mellan de olika yrkesgrupperna inom förvaltningen i processerna för barn i behov av stöd. Utifrån handlingsplanen är det möjligt att generellt se olika nivåer på insatserna för barn i behov av stöd samt vilka som är involverade. Revisorerna i Borgholms kommun 4 av 11

Utvecklingssamtal, individuell utvecklingsplan, betygssättning Lärare (arbetslaget) Elev Åtgärdsprogram Arbetslag/Specialpedagog Rektor Elev Lokala elevhälsomöten för barn i behov av stöd Rektor Elevhälsan Samtliga intervjuade anser att rutinen följs och till stor del fungerar ändamålsenligt. Rektorer och representanter för elevhälsan anser att lärarna har kompetens att identifiera barn och elever i behov av stöd. Vidare anser de att lärarna i de flesta sammanhang lyckas identifiera barn och elever i behov av stöd i tid samt anmäla detta till rektor. I första hand initieras processen för ett åtgärdsprogram. Om det under processen framgår att en elev är i behov av stöd utöver vad skolan kan erbjuda inom ramen för ett åtgärdsprogram vänder sig rektor till elevhälsan. Detta sker med en särskild blankett. Det kan, enligt elevhälsan, uppstå situationer där lärare väljer att vänta med att anmäla en elevs studiesituation till rektor. Anledningarna kan bl.a. vara att de i första hand vill lyfta elevens situation i arbetslaget. Elevhälsan anser att detta förhållande varierar mellan skolorna. Nämndens arbetsutskott anser att de har vidtagit åtgärder för att förbättra studiesituationen för barn i behov av stöd. Bland annat har nämnden ställt krav på att elevassistenterna ska ha en viss utbildningsnivå för att ge bästa möjliga stöd. Vidare ska förvaltningen i största möjliga utsträckning anställa behöriga lärare. Nämnden stöder även förvaltningsledningens beslut att lärarna, vid behov, ska tjänstgöra på fler än en skola för att på så sätt ha behörig undervisande personal i större utsträckning. Samtliga intervjuade anser att det finns en tydlig ansvarsfördelning i riktlinjerna och att denna ansvarsfördelning fungerar. 3.2.1. Åtgärdsprogram och beslut Enligt skollagen ska det anmälas till rektor om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Rektorn ska då skyndsamt se till att elevens behov av särskilt stöd utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin Revisorerna i Borgholms kommun 5 av 11

skolsituation. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om utredningen visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Beslut om upprättande eller inte upprättande av åtgärdsprogram går att överklaga till Skolväsendets överklagandenämnde. Utbildningsförvaltningen har fastställt Rutiner för utarbetande av åtgärdsprogram. Riktlinjen anger hur utredningsarbetet som föregår ett åtgärdsprogram ska genomföras och dokumenteras. Vidare anges hur åtgärdsprogrammet ska utformas och följas upp samt vem som ansvarar för processen och besluten. Det finns en mall i verksamhetssystemet som ska användas i processen. I verksamhetssystemet finns även anvisningar för mallen. Rektorerna anser att riklinjerna och mallarna är relativt nya verktyg. Det nya stödet har bl.a. inneburit att åtgärderna som står i programmet oftare fokuserar på klassoch gruppnivå istället för individnivån. Dokumentation vid en utredning sker i mallarna enligt riktlinjerna vilket enligt rektorerna utgör ett bra beslutsunderlag. I mallarna framgår att det är rektor som fattar beslut om att åtgärdsprogram ska utarbetas samt om innehållet i åtgärdsprogrammet. Föräldrarna har tillgång till vissa delar av verksamhetssystemet och kan där ta del av åtgärdsprogrammet samt besvärshänvisning. I intervjuerna med rektor framgår att beslut om åtgärdsprogram ibland inte expedieras till föräldrarna. Det förekommer även att besvärshänvisning inte skickas med. I mallen för åtgärdsprogrammen finns en hänvisning till kommunens hemsida för mer information om hur vårdnadshavarna kan överklaga besluten. 3.2.2. Anmälan till socialförvaltningen Elevhälsan har tagit fram Riktlinjer för anmälan av missförhållande som rör elever/barn inom utbildningsförvaltningens verksamheter i Borgholms kommun. Riktlinjerna är fastställda av förvaltningen och utgår från anmälningsskyldigheten enligt sociallagen. Riktlinjerna beskriver anmälningsansvaret som personalen inom utbildningsförvaltningen och rutiner för hur en anmälan ska gå till. Rutinen tar även upp några resonemang och situationer som kan uppstå i samband med anmälan till socialförvaltningen. I samband med riktlinjen finns även blankett som ska användas vid anmälan till socialförvaltningen. Enligt elevhälsan och representanten för socialförvaltningen fungerar anmälningarna i enlighet med rutinen. Socialförvaltningen har dock i vissa sammanhang upplevt att skolorna är osäkra på att anmäla men tar tidig kontakt för att konsultera personalen på socialförvaltningen. En möjlig orsak till detta kan, enligt representanten från socialförvaltningen, vara att skolan inte vill riskera en nära relation till vårdnadshavarna genom en anmälan. I intervjun med rektorerna framgick att anmälningarna genomförs enligt riktlinjen men att samarbetet med socialförvaltningen därefter varierar mellan skolorna. Revisorerna i Borgholms kommun 6 av 11

Framför allt är rektorerna kritiska till att socialförvaltningen i vissa svåra ärenden inte uppfattar skolans situation fullt ut eller informerar om hur ärendet fortskrider. Socialförvaltningen är medveten om kritiken från rektorerna. Samtliga skolor använder inte den angivna mallen för att anmäla ett ärende till socialförvaltningen. Socialförvaltningen anser dock att det inte utgör något problem vid anmälan. 3.2.3. Elevhälsans organisation Det finns ett centralt stödteam som består av elevhälsan samt IT-pedagog, studieoch yrkesvägledare och talpedagog. Elevhälsan består av specialpedagog, skolpsykolog, skolsköterska och skolläkare. Dessa är organiserade som ett arbetslag som leds av en central specialpedagog. Elevhälsan träffas en gång per vecka för att gå igenom aktuella elevärenden och ta upp nya ärenden. Utöver det centrala stödteamet finns det lokala elevhälsogrupper på skolorna som träffas en gång i veckan. Specialpedagogen och skolpsykologen från det centrala stödteamet arbetar då tillsammans med respektive skolas kurator och skolsköterska för att arbeta med enskilda elevärenden. De lokala elevhälsogrupperna har enligt förvaltningsledningen två viktiga funktioner genom sammansättningen av centrala och lokala representanter. Dels fungerar de som en stödstab till rektorn och dels är de en kontaktyta till förvaltningsledningen och därmed en sorts kontrollfunktion. Utbildningsnämnden har beslutat att det ska finnas en specialpedagog per arbetslag på skolorna som stöd i arbetet med barn i behov av stöd. Elevhälsans representanter framhåller vikten av att dokumentera utredningar, åtgärdsprogram och de åtgärder som genomförs i de mallar och system som finns tillgängliga. Detta har förbättrats under de senaste åren då samtliga verksamheter har fått samma mallar och riktlinjer. 3.3. Samverkan Nämndens arbetsutskott anser att de har en god samverkan med socialnämnden som de regelbundet träffar i olika sammanhang. Samverkan har dock, enligt de intervjuade tjänstemännen, under de senaste åren inte varit helt friktionsfri mellan förvaltningarna. Både representanten för socialförvaltningen och rektorerna anger att problematiken bottnar i att det finns bristande förståelse för och kunskap om varandras verksamheter. Vidare framförs att sekretessreglerna kan vara en faktor som hindrar kommunikationen mellan verksamheten. Representanten för socialförvaltningen anser att det är lätt att ta kontakt med skolorna och rektorerna när de behövs från socialförvaltningens sida t.ex. vid utredningar. Representanterna för elevhälsan anser att samverkan mellan förvaltningarna till viss del försvåras när det är komplicerade elevärenden. Socialförvaltningen har då en tendens att i första hand strävar efter att hantera ärendet inom kommunen vilket inte är lika resurskrävande som att hantera ärendet med verksamheter utanför kommunen. I början av 2012 kom socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen fram till Riktlinjer för samarbetsformer mellan Socialförvaltningen och Utbildningsförvaltningen i Borgholms kommun. Arbetet med riktlinjerna påbörjades under 2011. Revisorerna i Borgholms kommun 7 av 11

I riktlinjer definieras begreppen styrning, struktur och samsyn vilket enligt dokumentet är viktiga grundförutsättningar för samverkan. Riktlinjerna slår även fast vilket förhållningssätt som ska gälla mellan förvaltningarna samt en organisation för samverkan. Det ska numera finnas kontaktpersoner på respektive skola som regelbundet har dialog med motsvarande kontaktperson på socialförvaltningen. I intervjuerna framgår att det finns höga förväntningar på att riktlinjerna ska förbättra samverkan mellan förvaltningarna. 3.4. Övergångar Enligt rektorerna finns det skriftliga rutiner eller handlingsplaner för hur övergångarna mellan skolformerna ska gå till vid skolorna. Rutinerna är framtagna på respektive skola och det handlar framför allt övergången mellan förskola och grundskola samt mellan årskurserna när eleverna byter skola. Enligt samtliga intervjuade följer dokumentation och information eleverna vid övergångarna. I synnerhet gäller det barn i behov av stöd där skolorna och personalen har ett mer omfattande utbyte vid övergångarna. Övergångarna omfattar kommunikation mellan personalen på skolorna men även att kontakt etableras mellan eleverna på skolan och tillkommande elever. Samtliga intervjuade anser att övergångarna fungerar tillfredställande. 3.5. Uppföljning 3.5.1. Uppföljning av enskilda elever I ett åtgärdsprogram ska det framgå vilka behov eleven har, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. I Rutiner för utarbetande av åtgärdsprogram anges att det i åtgärdsprogram ska framgå övergripande mål, delmål och uppföljning. Formerna, ansvarig och tidpunkterna för utvärdering av åtgärdsprogrammen bestäms vid upprättandet. Enligt riktlinjerna ska ett åtgärdsprogram utvärderas var 6:e vecka vilket rektorerna anser att de gör. För de ärenden som elevhälsan hanterar sker en regelbunden uppföljning vid mötena i de lokala elevhälsogrupperna. Elevhälsan för regelbundna anteckningar om elevernas utveckling i mallar som förvaras i ett journalsystem. Elevhälsan anser att dokumentation är en viktig del i uppföljningen av elevens utveckling. Elevhälsan och rektorerna anser att uppföljningen av de enskilda elevärendena fungerar enligt angivna rutiner. 3.5.2. Övergripande uppföljning Rektorerna anser att de regelbundet tillsammans med en specialpedagog går igenom skolans åtgärdsprogram för att analysera helheten på skolan. Genomgången kan därefter ligga till grund för insatser för att stödja personalen eller genomföra kompetensutvecklingsinsatser. Den centrala elevhälsan har regelbundna möten med förvaltningschefen för att informera om aktuella ärenden och teamets arbetssituation. Under rektorskonferenserna lyfts arbetat med barn i behov av stöd vid vissa tillfällen. Revisorerna i Borgholms kommun 8 av 11

Förvaltningen har under de senaste åren utvecklat ett systematiskt kvalitetsarbete som ska innebära kontinuerlig planering, uppföljning och utveckling av verksamheterna. I arbetet ingår som en del, uppföljning av arbetet med barn i behov av stöd. Enligt elevhälsan ska även deras verksamhet omfattas av det systematiska kvalitetsarbetet från och med läsåret 2012/13. I verksamhetssystemet är det möjligt att ta fram statistik över antal upprättade åtgärdsprogram på olika nivåer i organisationen. Rektorerna anser att det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats till det bättre de senaste åren. Framför allt har arbetssättet inneburit ett ökat engagemang från lärarna i analyserna av resultaten och arbetet med förbättringsområden. Enligt rektorerna fungerar det dock inte tillfredställande för förskolor och fritidshem. Vidare finns kritik mot systemet då det framför allt fokuserar på ämnesmålen och därmed inte omfattar områden som trygghet och social utveckling i samma utsträckning. 3.5.3. Rapportering till nämnd Nämndens arbetsutskott anser att de har god insyn i arbetat med elever i behov av stöd. De får information från förvaltningsledningen om enskilda allvarliga elevärenden vid t.ex. anmälningar. I samband med dessa lyfts även frågan om åtgärdsprogram och vilka åtgärder som är vidtagna i ärendet. Vidare anser arbetsutskottet att de får mycket information från tjänstemannen som leder elevhälsan i fråga om barn i behov av stöd. Nämnden får ingen uppföljning av hur övergångarna mellan skolformerna fungerar. Nämnden efterfrågar inte heller någon sådan uppföljning då det, enligt arbetsutskottet, huvudsakligen ligger inom tjänstemännens ansvarsområde. Dock följer nämnden elevernas rörelsemönster i fråga om val av skola till andra kommunala skolor eller fristående skolor. Flera av de riktlinjer och rutiner som finns för barn och elever i behov av stöd är relativt nya. Därmed har de inte genomförts någon uppföljning av rutinerna. Handlingsplanen för arbete med barn i behov av särskilt stöd inom förskola, skola, fritidshem och grundsärskola antogs första gången 2006 och har reviderats två gånger. Det systematiska kvalitetsarbetet rapporteras regelbundet till nämnden genom de fyra kvartalsrapporterna. I kvartalsrapport 4 finns en genomgång av åtgärder för barn i behov av särskilt stöd. Föregående års kvartalsrapport 4 fokuserade på elever med anpassad studiegång. Revisorerna i Borgholms kommun 9 av 11

4. Våra slutsatser samt revisionell bedömning 4.1. Kontrollmål Finns ändamålsenliga riktlinjer/rutiner/ansvarsfördelning för att tidigt uppmärksamma, utreda, dokumentera och tillgodose samt följa upp behov av särskilt stöd för elever som befaras inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås? Vi bedömer att det finns ändamålsenliga riktlinjer, rutiner och ansvarsfördelning för att tidigt uppmärksamma, utreda, dokumentera, tillgodose och följa upp behov av särskilt stöd för elever som befaras inte kommer att nå målen. Det finns även rutin och riktlinje som stöder processen med anmälan till socialförvaltningen enligt socialtjänstlagens krav på anmälningsskyldighet. Handlingsplaner och rutiner omfattar arbetet med åtgärdsprogram, arbetet med barn i behov av stöd samt anmälan till socialförvaltningen. Tillsammans bedöms dessa ge rektorer och lärare en god utgångspunkt för att hantera processerna med barn och elever i behov av stöd. Finns ändamålsenliga rutiner för att hantera beslut och överklaganden i samband med åtgärdsprogram? Vi bedömer att det finns brister i hanteringen av beslut och besvärshänvisningar i samband med åtgärdsprogrammen. Ett beslut om åtgärdsprogrammet ska vara skriftligt. Beslut ska även dateras och undertecknas av den som fattat beslutet. Det är viktigt att beslutet innehåller en överklagandehänvisning, d.v.s. information om hur man går tillväga för att överklaga. Av 28 kap. 16 skollagen följer att beslut om åtgärdsprogram samt beslut om att åtgärdsprogram inte ska utarbetas får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. I granskningen framgår att det har fattats beslut om åtgärdsprogram vilka inte har expedierats. Vidare är hänvisningen till en besvärshänvisning på kommunen hemsida inte tillfredställande. Vi bedömer att utbildningsnämnden bör säkerställa att beslutsprocesserna i samband med åtgärdsprogrammen följer lagens krav och därmed höjer rättssäkerheten. Finns en ändamålsenlig samverkan med socialtjänst och berörda vårdgivare? Granskningen har fokuserat på samverkan med socialtjänsten. Vi bedömer att samverkan med socialtjänsten inte fullt ut varit ändamålsenlig. I intervjuerna framgick bl.a. att samverkan inte varit friktionsfri under några år och att kvaliteten på samverkan till stor del har varit beroende på vilka personer som kontaktar varandra. Vidare har fokus i vissa sammanhang varit på resurserna och ansvarsfördelning framför barnet eller elevens aktuella behov. Det finns även situationer där samverkan har fungerat ändamålsenligt. Revisorerna i Borgholms kommun 10 av 11

Båda förvaltningarna anger att det numera finns en gemensam utgångspunkt för att utveckla samverkan i och med den gemensamma riktlinjen för samarbetsformerna mellan förvaltningarna. Framför allt kan utbytet mellan tjänstemännen utvecklas för att skapa en bättre förståelse för varandras verksamheter och ansvarsområden. Finns det riktlinjer och former för samverkan mellan skolformer och skolenheter vid övergångar? Vi bedömer att det finns ändamålsenliga riktlinjer och former för samverkan mellan skolformer och skolenheter vid övergångar. Utbildningsnämnden följer dock inte upp denna del av verksamheten. Läroplanen är tydlig med att samarbetsformerna mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan. Kan arbetet med barn/elever i behov av särskilt stöd följas upp per enhet och över tid på ett tillförlitligt sätt av nämnden? Vi bedömer att arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd kan följas upp per enhet och över tid på ett tillförlitligt sätt. Vi bedömer dock att nämnden inte fullt ut får en rapportering av tillgängligt material per enhet och över tid för barn i behov av stöd. 4.2. Revisionell bedömning Vi bedömer att utbildningsnämnden genom styrning och uppföljning i flera delar säkerställer att skolorna arbetar i enlighet med gällande styrdokument avseende barn/elever i behov av särskilt stöd. Det finns vissa brister i nämndens uppföljning av arbetet med barn och elever i behov av stöd som kan utvecklas. Det finns möjligheter och material för utförligare uppföljning och rapportering till nämnden. Vidare brister hanteringen av beslut och besvärshänvisningar i samband med åtgärdsprogrammen. 2012-06-12 Viktor Prytz Projektledare Åsa Bejvall Uppdragsledare Revisorerna i Borgholms kommun 11 av 11